Dokument & lagar (47 träffar)

Betänkande 2008/09:MJU28

Riksdagen beslutade om mål för den svenska klimatpolitiken till 2020. Målet är att Sveriges utsläpp 2020 ska vara 40 procent lägre än utsläppen 1990. Det innebär att utsläppen av växthusgaser 2020 ska vara cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre jämfört med 1990 års nivå. Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter, det vill säga transporter, bostäder, avfallsanläggningar, jord- och skogsburk och vattenbruk samt delar av industri med mera. Mål för stora industrier och energiproduktion sätter EU-länderna gemensamt.

Förslagspunkter: 88 Reservationer: 63
Beredning: 2009-05-05 Justering: 2009-05-26 Debatt: 2009-06-15 Beslut: 2009-06-16

Betänkande 2008/09:MJU28 (pdf, 1289 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riktlinjer för klimatpolitiken m.m.

Betänkande 2008/09:UU11

Riksdagen har behandlat olika frågor om svensk säkerhetspolitik och kommer fram till följande. Hot mot freden och vår säkerhet kan bäst avvärjas i gemenskap och samverkan med andra länder. Ett starkt FN-system i nära samarbete med regionala och andra organisationer är central. EU har en särställning i svensk utrikes- och säkerhetspolitik och det finns ett starkt samband mellan Sveriges säkerhetspolitik och vår Europapolitik. Säkerheten stärks genom europeisk integration. EU:s gemensamma utrikes- säkerhets- och försvarspolitik har främjat fred och stabilitet på många håll i världen, från Balkan och Georgien i vårt närområde till Tchad i Afrika och Aceh i Asien. Nato är en central aktör för europeisk säkerhet och integration och för internationell krishantering. Nato har den mest utvecklade förmågan för ledning och genomförande av militära krishanteringsinsatser. Sverige ska verka för att de transatlantiska relationerna stärks. Riksdagen välkomnar att EU har utvecklat den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken. I dag finns ett strategiskt partnerskap mellan EU och Nato som syftar till att undvika dubbelarbete och att verksamheterna i stället stärker varandra. Sverige är militärt alliansfritt. Hot mot freden och vår säkerhet kan bäst avvärjas i gemenskap och samverkan med andra länder då militära konflikter i vårt närområde inte enbart påverkar ett land. Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller angrepp skulle drabba ett annat medlemsland i EU eller ett nordiskt land. Sverige bör därför både kunna ge och ta emot militärt stöd. Det är Sverige självt som definierar den närmare innebörden av den militära alliansfriheten. Riksdagen avslutade ärendet utan vidare åtgärd.

Förslagspunkter: 40 Reservationer: 33
Beredning: 2009-04-21 Justering: 2009-05-07 Debatt: 2009-06-11 Beslut: 2009-06-16

Betänkande 2008/09:UU11 (pdf, 447 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa säkerhetspolitiska frågor

Betänkande 2008/09:MJU29

Riksdagen beslutade om en ny sammanhållen svensk havspolitik. Inriktningen ska vara att havets och kustområdenas resurser ska nyttjas hållbart så att ekosystemen bevaras och restaureras. Detta samtidigt som havsanknutna näringar kan utvecklas, växa och bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft. Havspolitiken behöver vara integrerad och tvärsektoriell och utgå från en helhetssyn på nyttjandet och bevarandet. En central utgångspunkt är EU:s havspolitik.

Förslagspunkter: 39 Reservationer: 64
Beredning: 2009-04-23 Justering: 2009-05-14 Debatt: 2009-06-15 Beslut: 2009-06-16

Betänkande 2008/09:MJU29 (pdf, 705 kB) Webb-tv debatt om förslag: En sammanhållen svensk havspolitik m.m.

Utlåtande 2008/09:MJU30

Miljö- och jordbruksutskottet har granskat EU-kommissionens så kallade vitbok om anpassning till klimatförändring. Vitbokens syfte är att vidareutveckla diskussionen på EU-nivå om klimatförändringens effekter och se till att EU och EU-länderna kan delta fullt ut både i utformningen av politiken och i det praktiska genomförandet av lösningar. I vitboken presenteras en ram för hur man ska kunna minska EU:s sårbarhet för klimatförändringens effekter. Den ska utgöra ett komplement till EU-ländernas åtgärder och stödja mer omfattande internationella insatser för klimatanpassning, särskilt i utvecklingsländer. Arbetet kommer att delas in i olika faser. Fas 1 (2009-2012) ska lägga grunden för utarbetandet av en omfattande EU-strategi för den anpassning som ska genomföras under fas 2 med början 2013. Utskottet ser positivt på de åtgärder som föreslås för fas 1 och ser fram emot de åtgärder som kommer att presenteras för fas 2. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till regeringen och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2009-05-26 Debatt: 2009-06-15 Beslut: 2009-06-16

Utlåtande 2008/09:MJU30 (pdf, 43 kB)

Betänkande 2008/09:MJU23

Fiskerättigheter ska kunna överlåtas för att främja fartygsstrukturen i det pelagiska yrkesfisket. Med pelagiskt fiske menas fiske efter någon av arterna sill, skarpsill, makrill, taggmakrill, blåvitling och tobis. Den pelagiska fiskeflottan består i dag av ett åttiotal fartyg. Fiskeriverket kan från den 1 augusti 2009 överlåta fiskerätter till yrkesfiskare med fartygstillstånd. Fiskerättens storlek bestäms av Fiskeriverket utifrån hur stor yrkesfiskarens fiskefångst har varit tidigare. Detta beslut ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. För att motverka en för stor ägarkoncentration ska en yrkesfiskares högsta innehav av fiskerättigheter begränsas.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 5
Justering: 2009-05-26 Debatt: 2009-06-11 Beslut: 2009-06-11

Betänkande 2008/09:MJU23 (pdf, 244 kB) Webb-tv debatt om förslag: Överlåtbara fiskerättigheter m.m.

Betänkande 2008/09:MJU27

Det ska bli lättare att bygga vindkraftverk. I dag måste vindkraftverk av en viss storlek innan de uppförs prövas enligt både plan- och bygglagen och miljöbalken. Prövningen handlar i båda fallen till stor del om samma frågor. Från den 1 augusti 2009 försvinner kraven på detaljplan och bygglov om ett vindkraftverk har fått tillstånd enligt miljöbalken. Då kan tiden för handläggning av ärenden kortas och snabbas på. Det ska dock fortfarande krävas detaljplan när vindkraftverk ska uppföras i områden där det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse eller anläggningar. Det blir vidare ändringar i förbudet att uppföra vindkraftverk inom den obrutna kusten.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 5
Beredning: 2009-04-16 Justering: 2009-05-07 Debatt: 2009-05-18 Beslut: 2009-05-20

Betänkande 2008/09:MJU27 (pdf, 1227 kB) Webb-tv debatt om förslag: Prövning av vindkraft

Betänkande 2008/09:MJU24

Ett centralt register ska inrättas med uppgifter om personer som är föremål för djurskyddskontroll, ett så kallat djurskyddskontrollregister. Registret ska bidra till en effektivare kontroll på djurskyddsområdet och bättre samordning av kontrollmyndigheterna. Det ska även kunna användas till att förbättra kontrollen av de så kallade tvärvillkoren och olika ekonomiska stöd på jordbruksområdet. De nya registerreglerna föreslås börja gälla den 1 juli 2009. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 6
Justering: 2009-04-28 Debatt: 2009-05-14 Beslut: 2009-05-14

Betänkande 2008/09:MJU24 (pdf, 345 kB) Webb-tv debatt om förslag: Djurskyddskontrollregister m.m.

Betänkande 2008/09:UU16

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om internationella frågor om hållbar utveckling och miljö. Motionerna tar framför allt sikte på mål och inriktning av politiken samt vatten, energi och klimat. I beslutsunderlaget konstaterar utrikesutskottet att klimatförändringarna utgör ett allvarligt hot och att ekonomisk utveckling generellt sett innebär möjligheter att reducera den sårbarhet som följer av klimatförändringarnas effekter och att motverka miljöförstöring. När det gäller klimatmötet i Köpenhamn i december 2009 framhåller utskottet att en grundläggande förutsättning för att EU ska kunna spela en ledande roll för att få till stånd ett globalt klimatavtal är att EU har en gemensam hållning som bygger på bästa tillgängliga vetenskapliga rön.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 4
Beredning: 2009-04-14 Justering: 2009-04-23 Debatt: 2009-05-13 Beslut: 2009-05-14

Betänkande 2008/09:UU16 (pdf, 202 kB) Webb-tv debatt om förslag: Internationella frågor om hållbar utveckling och miljö

Betänkande 2008/09:MJU26

EU:s flygutsläppsdirektiv genomförs i svensk lagstiftning. EU-direktivet innebär att flyg till eller från EU ska omfattas av handelssystemet med utsläppsrätter för växthusgaser. Flygbolagen måste övervaka koldioxidutsläppen för dessa flyg och för varje år kunna redovisa utsläppsrätter som täcker de faktiska utsläppen. Övervakningen av utsläppen ska börja 2010 och från och med 2012 måste utsläppen omfattas av utsläppsrätter. Utsläppsrätter kommer att tilldelas gratis efter ansökan om tilldelning baserat på antalet tonkilometer men också genom auktionering. Flygbolag med begränsad verksamhet inom EU och sportflygningar kommer inte att ingå i handelssystemet. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2009. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2009-04-28 Debatt: 2009-05-14 Beslut: 2009-05-14

Betänkande 2008/09:MJU26 (pdf, 968 kB) Webb-tv debatt om förslag: Flyget i utsläppshandeln

Utlåtande 2008/09:UU17

Utrikesutskottet redovisar för riksdagen sin granskning av EU-kommissionens årliga politiska strategi för 2010. Utskottet tar upp fyra av de övergripande frågor som kommissionen lyfter fram i strategin: Ekonomisk och social återhämtning EU:s budget Klimatförändringar Utvidgningen och det östliga partnerskapet Riksdagen avslutade ärendet utan några tillägg.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 3
Beredning: 2009-04-02 Justering: 2009-04-23 Debatt: 2009-05-06 Beslut: 2009-05-06

Utlåtande 2008/09:UU17 (pdf, 201 kB)

Betänkande 2008/09:UU10

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redovisat sitt arbete inom EU under 2008. Regeringens skrivelse täcker hela EU:s verksamhet men utrikesutskottet har särskilt tagit upp följande ämnen: EU:s utvidgning EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik samt bilaterala och regionala förbindelser Ekonomiska och finansiella frågor samt EU:s budgetöversyn Den gemensamma marknaden och EU:s handelspolitik Bekämpning av terrorism Jämställdhet och arbetet mot diskriminering Miljö- och jordbrukspolitik Migrations- och socialpolitik EU-institutionernas verksamhet Förberedelserna för Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd hösten 2009 Utformningen av regeringens skrivelse Riksdagen avslutade ärendet utan några tillägg.

Förslagspunkter: 28 Reservationer: 23
Beredning: 2009-04-14 Justering: 2009-04-23 Debatt: 2009-05-06 Beslut: 2009-05-06

Betänkande 2008/09:UU10 (pdf, 1503 kB) Webb-tv debatt om förslag: Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2008

Betänkande 2008/09:MJU25

För att stärka skyddet av naturgrus och våtmarker införs nya, enklare regler för naturgrus- och torvtäkter i miljöbalken. De ska ersätta gällande prövningsregler för täkter. De nya bestämmelserna innebär att en naturgrustäkt inte får komma till stånd om det av tekniska och ekonomiska skäl går att använda ett annat ändamålsenligt material. Bestämmelserna gäller också om naturgruset är viktigt för vattenförsörjningen eller om det utgör en värdefull kultur- eller naturmiljö. Torvtäkter får inte komma till stånd om man avser att ta ut torven i en våtmark som utgör en värdefull natur- eller kulturmiljö. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2009.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2009-04-21 Debatt: 2009-05-14 Beslut: 2009-05-14

Betänkande 2008/09:MJU25 (pdf, 237 kB)

Betänkande 2008/09:MJU13

Riksdagen beslutade om nya regler för strandskyddet i syfte att anpassa skyddet efter förutsättningar i olika delar av landet. Lagändringen innebär att det lokala och regionala inflytandet över strandskyddet ökar. Kommunerna kan i sin översiktsplan peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden. Med åtgärder som främjar landsbygdutvecklingen avses sådana som långsiktigt kan antas ge positiva sysselsättningseffekter och som kan bidra till att upprätthålla serviceunderlaget på landsbygden, till exempel turistverksamhet och bostäder för permanent- och fritidsboende. Länsstyrelsen ska bevaka strandskyddets intressen vid kommunal planläggning och överpröva kommunala beslut om upphävanden och dispenser. Reglerna ändras så att det i lagtexten preciseras vad man får beakta som särskilda skäl för att upphäva strandskyddet i samband med detaljplaneläggning eller för att ge en dispens. De nya reglerna började gälla den 1 juli 2009.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 13
Justering: 2009-04-16 Debatt: 2009-04-29 Beslut: 2009-04-29

Betänkande 2008/09:MJU13 (pdf, 1766 kB) Webb-tv debatt om förslag: Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden m.m.

Betänkande 2008/09:UU14

Regeringen har lämnat en redogörelse för Sveriges exportkontrollpolitik 2008 när det gäller krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Regeringen redovisar också exporten av krigsmateriel under 2008. Dessutom beskriver regeringen det samarbete som pågår inom EU och andra internationella forum om frågor om strategisk exportkontroll av både krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter: 26 Reservationer: 24
Beredning: 2009-03-26 Justering: 2009-04-16 Debatt: 2009-04-23 Beslut: 2009-04-24

Betänkande 2008/09:UU14 (pdf, 253 kB) Webb-tv debatt om förslag: Strategisk exportkontroll 2008 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Betänkande 2008/09:MJU11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om jakt och viltvård. Det huvudsakliga skälet är att det redan pågår arbete i de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om jakt inom EU, jakttider för vissa fågeljakter, skyddsjakt på småvilt och eftersökningar av trafikskadat vilt.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 4
Justering: 2009-04-02 Debatt: 2009-04-29 Beslut: 2009-04-29

Betänkande 2008/09:MJU11 (pdf, 88 kB) Webb-tv debatt om förslag: Jakt och viltvård

Betänkande 2008/09:UU13

Riksdagen har behandlat motioner om globalisering från de allmänna motionstiderna 2007 och 2008. Fokus har lagts på frågor som på olika sätt berör globaliseringsprocessen; demokrati och mänskliga rättigheter, ekonomi och de finansiella marknaderna, internationell migration samt hälso- och miljöfrågor. Utskottets behandling av frågorna har föregåtts av fördjupningar av en arbetsgrupp inom utskottet. I arbetet med motionerna har dokumentation hämtats in från internationella organisationer, utredningar, forskare, tankesmedjor med flera. I sitt beslutsunderlag framhåller utrikesutskottet att globaliseringen i grunden är en positiv process som, om den utvecklas rätt, kan hjälpa oss att förverkliga målen om en rättvisare och tryggare värld. Aldrig någonsin har så många människor på så kort tid lyfts från fattigdom till välstånd. Världshandeln ökar, ekonomier integreras, informationsutbytet växer och kommunikationsmöjligheter förbättras. Länder som var stängda öppnar sig mot omvärlden. Samtidigt vill utrikesutskottet uppmärksamma de risker och utmaningar som globaliseringen innebär; den globala befolkningstillväxten och migrationen, klimatförändringar, energisäkerhet, internationell brottslighet och terrorism samt globala hälsoaspekter. Flertalet utmaningar kräver ett globalt och internationellt samarbete. Utskottet anser att klimatförändringarnas konsekvenser för bland annat ekonomi och miljö är särskilt oroande och menar att åtgärder för att möta klimatförändringarna bör vidtas på bred front. Riksdagen sa nej till motionerna.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 6
Justering: 2009-04-02 Debatt: 2009-04-15 Beslut: 2009-04-16

Betänkande 2008/09:UU13 (pdf, 771 kB) Webb-tv debatt om förslag: Globalisering

Betänkande 2008/09:UU15

Utrikesutskottet har redovisat för riksdagen sin syn på motioner om mänskliga rättigheter (MR) från den allmänna motionstiden 2008. Utskottet har behandlat frågor om mål och inriktning för mänskliga rättigheter, kvinnors respektive barns rättigheter, FN, diskriminering och förföljelse på grund av sexuell läggning och könsidentitet samt rättigheter för och diskriminering av personer som tillhör nationella eller etniska, språkliga eller religiösa minoriteter. Utrikesutskottet framhåller i sitt beslutsunderlag att omsorgen om och försvaret av de mänskliga rättigheterna utgör en integrerad och central del av den svenska utrikespolitiken. Engagemanget för de mänskliga rättigheterna speglar förhoppningarna om en värld där människor kan leva fria, utan fruktan och nöd. Riksdagen sa nej till motionerna.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 2
Beredning: 2009-03-12 Justering: 2009-04-02 Debatt: 2009-04-15 Beslut: 2009-04-16

Betänkande 2008/09:UU15 (pdf, 142 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Betänkande 2008/09:MJU22

En granskning som Riksrevisionen har gjort visar att det finns brister vad gäller analyser och uppföljningar inom fiskeripolitikens område för att bättre kunna bedöma olika styrmedel och nå uppsatta mål. Riksrevisionens styrelse har därför föreslagit att regeringen ska följa upp och genomföra regelbundna analyser för att öka effektiviteten inom fiskeripolitiken. Riksdagen konstaterar att regeringen har gjort åtgärder för att komma till rätta med bristerna och att ytterligare åtgärder är planerade för att säkerställa ett hållbart fiske. Riksdagen avslutar ärendet med detta. Riksdagen sa också nej till ett antal motioner från den allmänna motionstiden 2008 om fiskerifrågor. Motionerna handlar bland annat om fritidsfiske, vattenbruk och fiskodling och EU:s fiskeavtal med länder utanför EU. Vissa av motionerna tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 11
Justering: 2009-03-26 Debatt: 2009-04-29 Beslut: 2009-04-29

Betänkande 2008/09:MJU22 (pdf, 227 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fiskeripolitik m.m.

Betänkande 2008/09:MJU18

En granskning som Riksrevisionen har gjort visar att det finns brister i tvärvillkorskontrollerna av jordbruksstöd från EU. Riksrevisionens styrelse har därför föreslagit att regeringen bör följa upp hur kontrollerna utförs och tydliggöra ansvar och roller för berörda myndigheter. För att svenska jordbrukare ska få gårdsstöd från EU ska vissa så kallade tvärvillkor vara uppfyllda. Det innebär att jordbrukaren, förutom att sköta jorden, också ska följa lagar inom bland annat miljö, folkhälsa och djurhälsa. Om kontroller visar att jordbrukaren inte följer detta tvärgående regelverk ska avdrag göras på stödet. Riksdagen konstaterade att regeringen och ansvariga myndigheter har tagit till åtgärder för att komma till rätta med bristerna och att ytterligare åtgärder är planerade. Riksdagen sa därför nej till förslaget. Riksdagen sa också nej till motioner om jordbruk och landsbygdens utveckling från den allmänna motionstiden 2008. Motionerna tog upp frågor som rör bland annat Sveriges landsbygdsprogram, reformering av EU:s jordbrukspolitik, ekologisk odling och de areella näringarna.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 13
Justering: 2009-03-19 Debatt: 2009-04-02 Beslut: 2009-04-15

Betänkande 2008/09:MJU18 (pdf, 235 kB) Webb-tv debatt om förslag: Jordbrukspolitik m.m.

Betänkande 2008/09:UU12

Riksdagen godkände ett stabiliserings- och associeringsavtal mellan EU och Bosnien och Hercegovina.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2009-03-12 Debatt: 2009-03-19 Beslut: 2009-03-19

Betänkande 2008/09:UU12 (pdf, 40 kB)
Paginering