Dokument & lagar (118 träffar)

Betänkande 2015/16:FiU41

Riksdagen har behandlat en utvärdering av Riksbankens penningpolitik för åren 2010-2015. I samband med detta riktade riksdagen två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

  • Regeringen ska så fort som möjligt tillsätta en parlamentarisk utredning av det svenska penningpolitiska ramverket och riksbankslagen.
  • Regeringen ska också snarast lämna förslag om Riksbankens finansiella oberoende utifrån resultatet av den nyligen genomförda så kallade Flamutredningen och tillhörande remissynpunkter.

Regeringen bör även presentera ett sammanhållet och tydligt ramverk för den svenska makrotillsynen, det vill säga tillsynen av stabiliteten i det finansiella systemet som helhet. Riksdagen utgår vidare ifrån att Riksbanken tar till sig av de rekommendationer som finns i utvärderingen av penningpolitiken och fortsätter med sitt utvecklingsarbete av prognosmetoder, modeller och uppföljning.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2016-06-16 Debatt: 2016-06-21 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:FiU41 (pdf, 9359 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010-2015

Betänkande 2015/16:FiU21

Riksdagen säger i stort ja till regeringens förslag om ändrade inkomster och utgifter för 2016. Utöver regeringens förslag anser riksdagen att ramen för utgiftsområde Migration och anslaget för ersättning av bostadskostnader inom utgiftsområdet ska minskas med 200 miljoner kronor. Detta som en följd av riksdagens tidigare beslut om att ändra rätten till bistånd för vissa utlänningar.

Regeringens förslag i vårändringsbudgeten för 2016 innebär sammantaget att de medel som tilldelas statens budget ökar med 27,4 miljarder kronor netto. Statens inkomster beräknas minska med 0,5 miljarder kronor.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2016-06-16 Debatt: 2016-06-21 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:FiU21 (pdf, 5651 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vårändringsbudget för 2016

Betänkande 2015/16:FiU20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i den ekonomiska vårpropositionen.

Tillväxten i den svenska ekonomin väntas vara fortsatt stark 2016 för att sakta in något nästa år. Sysselsättningen ökar eftersom den sammantagna produktionen bedöms bli större än i regeringens tidigare prognos. Även arbetskraften växer snabbare till följd av många nyanlända, vilket också innebär att arbetslösheten ökar successivt. Den globala ekonomin präglas av fortsatt stora osäkerheter.

Riksdagen välkomnar regeringens omläggning av finanspolitiken i en mer ansvarsfull riktning. Det finansiella sparandet avviker emellertid från den målsatta nivån på 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. Det är viktigt att bygga upp marginaler för att möta framtida konjunkturnedgångar. Samtidigt anser riksdagen att det är rimligt att exceptionella händelser som ett stort antal människor på flykt hanteras utan krav på kortsiktiga budgetförstärkningar.

Det finansiella sparandet stärks från och med 2018 för att uppgå till 36 miljarder kronor, motsvarande 0,7 procent av BNP, 2020. Utgiftstaken bedöms till 1 392 miljarder kronor och 1 466 miljarder kronor för 2019 och 2020.

Regeringens mål att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020 är ambitiöst och ställer höga krav på politiken, inte minst mot bakgrund av att många människor kommer att vara nya på arbetsmarknaden under de kommande åren. Riksdagen står bakom regeringens jobbagenda och konstaterar att satsningar på välfärden också är en central del i regeringens jobbpolitik.

Riksdagen ser också positivt på regeringens inriktning och ambitioner för utbildning, klimatpolitik samt prioriteringar för att stärka välfärden.

2016 års ekonomiska vårproposition bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 5
Justering: 2016-06-16 Debatt: 2016-06-21 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:FiU20 (pdf, 48812 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riktlinjer för den ekonomiska politiken

Betänkande 2015/16:FiU28

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2015. Årsredovisningen för staten är ett komplement till budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget.

Riksdagen är positiv till regeringens ambition att löpande förtydliga redovisningen och förbättra transparensen i årsredovisningen. 2015 präglades av flera exceptionella händelser vilket gör det än viktigare med tydlighet och transparens vid redovisning av genomförda åtgärder.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-06-16 Debatt: 2016-06-21 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:FiU28 (pdf, 418 kB)

Betänkande 2015/16:FiU39

Riksdagen sa nej till motionsförslag om offentlig upphandling. Förslagen kom från den allmänna motionstiden och handlade bland annat om sociala kriterier, kollektivavtalsenliga villkor, djurskydd och kompetens.

Riksdagen sa nej till motionerna, bland annat på grund av att regeringen är på gång att lägga fram förslag inom samma områden. Riksdagen anser att det är lämpligt att vänta in de förslagen.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 1
Justering: 2016-06-09 Debatt: 2016-06-15 Beslut: 2016-06-16

Betänkande 2015/16:FiU39 (pdf, 323 kB) Webb-tv debatt om förslag: Offentlig upphandling

Betänkande 2015/16:UU19

Regeringen har redogjort för den svenska exportkontrollen av krigsmateriel och produkter som kan användas i både civila och militära sammanhang. Regeringen har också redovisat den export som har förekommit under året samt beskrivit samarbetet i EU och andra internationella forum i frågor som rör den här typen av exportkontroll.

Utrikesutskottet har granskat redogörelsen. Riksdagen lade den till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 6
Justering: 2016-05-26 Debatt: 2016-06-15 Beslut: 2016-06-15

Betänkande 2015/16:UU19 (pdf, 472 kB) Webb-tv debatt om förslag: Strategisk exportkontroll 2015 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Betänkande 2015/16:UU18

Nordiska rådets svenska delegation har i en redogörelse beskrivit sin verksamhet under 2015. Regeringen har i en skrivelse beskrivit verksamheten i Nordiska ministerrådet samma år. Utrikesutskottet har nu granskat de här handlingarna och riksdagen lade dem till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Nordiska rådet har haft flera möten under året som den svenska delegationen har deltagit i. Delegationen har även varit med i den parlamentariska Östersjökonferensen, den arktiska parlamentarikerkonferensen och den parlamentariska Barentskonferensen.

För Nordiska ministerrådet har tre områden varit prioriterade; grön omställning och klimat, arbetsmarknad och konkurrenskraft samt gränshinderarbetet. Rådet har bland annat samarbetat när det gäller EU-frågor, utrikespolitik och försvarspolitik.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 5
Justering: 2016-05-26 Debatt: 2016-06-15 Beslut: 2016-06-15

Betänkande 2015/16:UU18 (pdf, 458 kB) Webb-tv debatt om förslag: Norden

Betänkande 2015/16:FiU24

Under 2014 och 2015 förde Riksbanken en mycket expansiv penningpolitik som saknar motstycke i modern svensk ekonomisk historia. Det konstaterar Finansutskottet efter att ha granskat penningpolitiken för perioden 2013-2015.

Utskottet tycker dock att Riksbanken, med facit i hand, hade kunnat bedriva en mer expansiv penningpolitik också under 2013 och början av 2014. Det för att bättre kunnat uppnå Riksbankens inflationsmål på två procent och elda på den svenska ekonomin än mer. Utskottets utvärdering visar att inflationen varit långt under inflationsmålet under hela perioden.

Riksbanken överskattade i sina prognoser inflationstrycket i den svenska och internationella ekonomin och valde därför länge att hålla kvar reporäntan på en procent under större delen av 2013. Det var först mot slutet av 2013 när det blev tydligt att inflationen hade utvecklats betydligt svagare än vad man räknat med som Riksbanken åter började sänka reporäntan. Under 2014 och 2015 sänktes reporäntan i flera omgångar ner till historiskt låga -0,35 procent. Riksbanken köpte också statsobligationer för motsvarande 200 miljarder kronor för att ytterligare öka stabiliteten i ekonomin och minska riskerna för en förstärkning av kronan på den internationella valutamarknaden.

När det gäller ekonomins utveckling i stort har tillväxten varit snabbare i Sverige än i euroområdet. Under 2015 ökade Sveriges BNP hela 4,1 procent, vilket är en hög tillväxt både i historisk och internationell jämförelse. Under förra året började även arbetslösheten att sjunka, efter att tidigare ha legat runt 8 procent. Utskottet konstaterar också att inflationen och inflationsförväntningarna långsamt började stiga under 2015, bland annat till följd av den expansiva penningpolitiken.

För att få upp den mycket låga inflationen mot inflationsmålet har Riksbankens handlingsalternativ varit begränsade. Utskottet saknar dock en bred diskussion om de långsiktiga konsekvenserna och riskerna med att Riksbanken, och en stor del världens centralbanker, för tillfället för en penningpolitik som tidigare sällan skådats.

Riksdagen beslutade att godkänna det som finansutskottet fört fram om penningpolitiken för perioden 2013-2015. 

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-05-26 Debatt: 2016-06-08 Beslut: 2016-06-08

Betänkande 2015/16:FiU24 (pdf, 789 kB)

Betänkande 2015/16:UU15

Riksdagen har tagit ställning till motionsförslag som handlar om situationen för de mänskliga rättigheterna med mera i Kina, Kuba, Myanmar, Nigeria, Nordkorea, Pakistan, Ryssland och Somaliland.

Riksdagen riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen när det gäller Kuba och Ryssland. Tillkännagivandena handlar om allt det som sägs om Kuba och Ryssland i betänkandet 2015/16: UU15 - Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Därmed sa riksdagen delvis ja till motionsförslag om Kuba och Ryssland.

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga motionsförslag, främst med hänvisning till pågående arbete.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 5
Justering: 2016-05-26 Debatt: 2016-06-09 Beslut: 2016-06-15

Betänkande 2015/16:UU15 (pdf, 431 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Betänkande 2015/16:UU13

Sveriges delegation till Europarådets parlamentariska församling, PACE, har redogjort för sin verksamhet under 2015. Församlingen har vid flera tillfällen debatterat migration, flyktingkrisen och kampen mot terrorism. Den svenska delegationen deltog i både församlings- och utskottsarbete under året.

Utrikesutskottet har granskat redogörelsen och riksdagen lade den till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2016-05-19 Debatt: 2016-06-09 Beslut: 2016-06-15

Betänkande 2015/16:UU13 (pdf, 242 kB) Webb-tv debatt om förslag: Europarådet

Betänkande 2015/16:UU10

Utrikesutskottet har granskat regeringens skrivelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2015. Utskottet välkomnar skrivelsen och påpekar att den årliga skrivelsen utgör ett värdefullt instrument för att riksdagen ska kunna följa utvecklingen i EU och hur regeringen agerat inom unionen.

EU-samarbetet står inför stora utmaningar med stora flyktingströmmar, fruktansvärda terrorattacker och konflikter i både unionens södra och östra grannskap. Utskottet håller med regeringen om att EU och Sverige i en tid av osäkerhet och konflikter ska utgöra en stark röst för mänskliga rättigheter, demokrati, fred, rättsstatens principer och jämställdhet. Utskottet tycker att det behövs ett ännu starkare och mer enat agerande från EU. Utskottet anser också att EU:s framtida asylsystem bör uppnå en jämnare fördelning av asylsökande och vara långsiktigt hållbart. Dessutom måste fler lagliga vägar för flyktingar som vill söka asyl inom EU åstadkommas.

EU-dagordningen under 2015 har också präglats av Storbritanniens reformkrav på EU inför den kommande folkomröstningen. 23 juni röstar medborgarna om Storbritannien ska stanna kvar i EU eller inte. Utskottet betonar att Storbritannien är en viktig partner för Sverige i EU-samarbetet och det hoppas att landet ska förbli medlem. Med detta påpekande lade riksdagen ärendet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 32
Justering: 2016-05-26 Debatt: 2016-06-08 Beslut: 2016-06-09

Betänkande 2015/16:UU10 (pdf, 18515 kB) Webb-tv debatt om förslag: Verksamheten i Europeiska unionen under 2015

Betänkande 2015/16:FiU36

För att anpassa svenska regler till EU:s regler om marknadsmissbruk har regeringen föreslagit ett antal lagändringar. EU:s regler börjar gälla den 3 juli 2016 och det kräver att vissa svenska lagar ändras tills dess. Alla ändringar som måste göras för att helt anpassa svensk lagstiftning till de nya EU-reglerna kommer inte att kunna träda i kraft till det datumet. Regeringen kommer därför att återkomma till riksdagen med fler förslag till lagändringar på området.

De förslag som regeringen har lämnat gäller främst hur aktörer på marknaden ska kunna uppfylla de skyldigheter som står i EU:s marknadsmissbruksförordning. Det ska också bli möjligt för Finansinspektionen att vidta åtgärder för att se till att reglerna följs. Ändringarna börjar gälla den 3 juli 2016.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-05-26 Debatt: 2016-06-08 Beslut: 2016-06-08

Betänkande 2015/16:FiU36 (pdf, 3853 kB)

Betänkande 2015/16:FiU34

Riksdagen beslutade om ändringar i reglerna om insättningsgaranti. Ändringarna innebär att svenska regler anpassas till EU-regler. Insättningsgaranti är att kunders insättningar i banker, kreditmarknadsföretag och i vissa värdepappersbolag skyddas vid konkurs. Garantin finansieras genom avgifter från de institut som omfattas av insättningsgarantisystemet.

Lagändringarna ska stärka konsumenternas skydd vid insättningar och innebär bland annat att utbetalningstiden vid ersättningsfall blir kortare och att informationen till insättarna blir bättre. Alla EU-länder ska också ha samma regler för finansieringen av insättningsgarantin.

Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2016-05-19 Debatt: 2016-05-26 Beslut: 2016-05-26

Betänkande 2015/16:FiU34 (pdf, 3121 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förstärkt insättningsgaranti

Betänkande 2015/16:UU14

Sveriges delegation till OSSE:s parlamentariska församling har lämnat en redogörelse till riksdagen om arbetet i OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Utrikesutskottet noterar att OSSE:s arbete under 2015 dominerades av konflikten i östra Ukraina, som är orsakad av den ryska aggressionen mot landet. Utskottet ser positivt på OSSE:s arbete för att försöka nå en politiskt hållbar lösning på konflikten. Utskottet noterar det mycket försämrade säkerhetspolitiska klimat som har uppkommit av konflikten. Slutligen understryker utskottet vikten av att den svenska delegationen även fortsättningsvis är pådrivande för att stärka OSSE:s jämställdhetsarbete.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-05-19 Debatt: 2016-06-09 Beslut: 2016-06-09

Betänkande 2015/16:UU14 (pdf, 212 kB) Webb-tv debatt om förslag: Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

Betänkande 2015/16:FiU32

Banker och kreditföretag finansierar till stor del sin utlåning genom att sälja så kallade säkerställda obligationer. En säkerställd obligation är knuten till något som kallas säkerhetsmassa, ett värde som banken eller kreditföretaget har. Det här betyder att den som köper en obligation har en säkerhet om den som ger ut obligationen inte skulle kunna betala sina skulder. Obligationen är då knuten till en säkerhetsmassa som består av krediter med säkerhet i fast egendom, tomträtt och bostadsrätt eller offentliga krediter. Enligt nuvarande lag ska obligationernas säkerhetsmassa överstiga värdet av obligationerna. Regeringen föreslår att säkerhetsmassan måste överstiga värdet av obligationerna med minst 2 procent.

Förslaget innebär att så kallade OTC-derivat, som är knutna till dessa obligationers säkerhetsmassa, kan slippa kravet på att det finns en central motpart. Central motpart betyder att det finns en mellanpart som tar risken mellan köpare och säljare på en börs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar att gälla den 21 juni 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-05-19 Debatt: 2016-05-25 Beslut: 2016-05-25

Betänkande 2015/16:FiU32 (pdf, 442 kB)

Betänkande 2015/16:UU20

EU har tecknat ett avtal om partnerskap och samarbete med Kazakstan, som ska godkännas av medlemsländerna. Avtalet är det första som EU har ingått med ett land i Centralasien. Det är tänkt som ett steg mot ökat EU-engagemang i regionen. Avtalet ger möjlighet till fördjupade politiska och ekonomiska förbindelser mellan EU och Kazakstan genom ökad handel och samarbete inom en rad olika områden.

Respekt för demokrati och mänskliga rättigheter är en viktig del av avtalet mellan EU och Kazakstan och riksdagen betonade vikten av att Sverige och EU aktivt driver på arbetet för demokratiska reformer och respekten för de mänskliga rättigheterna. Riksdagen delade vidare regeringens bedömning att avtalet är ett viktigt steg mot fördjupade politiska och ekonomiska förbindelser mellan EU och Kazakstan. Riksdagen sa ja till avtalet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-05-10 Debatt: 2016-05-18 Beslut: 2016-05-18

Betänkande 2015/16:UU20 (pdf, 220 kB) Webb-tv debatt om förslag: Avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kazakstan, å andra sidan

Betänkande 2015/16:UU12

Riksdagen sa nej till motionsförslag som berörde frågor om Mellanöstern och Nordafrika. Förslagen handlade bland annat om Israel och Palestina, Västsahara, situationen i Libyen samt mänskliga rättigheter i Iran och i Egypten.

Därutöver handlade förslagen om situationen i Irak och Syrien, bland annat bekämpandet av terrororganisationen Daish. Riksdagen välkomnar att Sverige ingår i den internationella koalitionen mot Daish. Riksdagen fördömer Daishs systematiska och omfattande övergrepp mot de mänskliga rättigheterna och den internationella humanitära rätten.

Riksdagen sa också nej till förslag om att erkänna att det har begåtts folkmord i Irak och Syrien. Det med hänvisning till att det inte ankommer på riksdagen som ett representativt organ att göra folkrättsliga ställningstaganden.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 14
Justering: 2016-04-28 Debatt: 2016-05-11 Beslut: 2016-05-11

Betänkande 2015/16:UU12 (pdf, 851 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mellanöstern och Nordafrika

Betänkande 2015/16:FiU35

Idag regleras inte förmedlingsavgifter för kortbaserade betalningstransaktioner i svensk lag. Förmedlingsavgifterna baseras istället på avtal mellan handlaren och kortinlösaren, vilket innebär att avgifterna varierar.

En ny EU-förordning om förmedlingsavgifter för kortbaserade betalningstransaktioner ska införas i alla EU-länder. Den kräver anpassning av svensk lag, något som regeringen lämnat ett förslag om. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I lagen pekas bland annat ansvariga myndigheter ut. Lagen innehåller också bestämmelser om tillsyn och ingripanden och om avgifter till Finansinspektionen för att utöva tillsyn.

Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2016-04-28 Debatt: 2016-05-11 Beslut: 2016-05-11

Betänkande 2015/16:FiU35 (pdf, 413 kB)

Betänkande 2015/16:FiU42

Antalet asylsökande som kom till Sverige under 2015 var rekordhögt och det finns ett behov av att förbättra resurserna i systemet för att ta emot asylsökande. Därför har regeringen föreslagit att rätten till bistånd ska upphöra tidigare än i dag för vuxna utlänningar som inte bor tillsammans med ett barn under 18 år.

I dag upphör rätten till bistånd när en utlänning som omfattas av lagen om mottagande av asylsökande får uppehållstillstånd eller lämnar Sverige. Men nu ska rätten till bistånd för vuxna utlänningar som inte bor tillsammans med ett barn under 18 år upphöra när tidsfristen för frivillig avresa enligt avvisnings- eller utvisningsbeslutet löper ut eller, om någon tidsfrist inte finns, när beslutet inte längre kan överklagas. Eftersom behovet av resurser är stort vill regeringen att lagändringen ska börja gälla så snart som möjligt. Därför gjordes också en extra ändring av statens budget tidigare än i samband med behandlingen av vårändringsbudgeten, som är nästa ordinarie tillfälle att göra ändringar i statsbudgeten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, både vad gäller ändringen av rätten till bistånd och av statens budget för 2016. De ändrade reglerna för bistånd börjar gälla den 1 juni 2016.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2016-04-21 Debatt: 2016-04-27 Beslut: 2016-04-27

Betänkande 2015/16:FiU42 (pdf, 1786 kB) Webb-tv debatt om förslag: Extra ändringsbudget för 2016 - Ändring av rätten till bistånd för vissa utlänningar

Betänkande 2015/16:FiU33

Det ska gå att uppdatera lägenhetsregistret mer effektivt, enligt ett regeringsförslag. Lägenhetsregistret gör det möjligt att få fram hushålls- och bostadsstatistik, något som är viktigt för samhällsplaneringen och i forskningssyfte. Lantmäteriet är ansvarigt för registret och kommuner är skyldiga att föra in, ändra och ta bort uppgifter.

Lantmäteriet ska få större möjligheter att lämna ut uppgifter på medier för automatiserad behandling. Det kan till exempel vara information på cd, USB-minne, via e-post eller annan nätöverföring och gäller endast när de här uppgifterna lämnas till kommuner.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen håller med om att det finns ett behov av att effektivisera uppdatering av lägenhetsregistret. På sikt kan det bidra till bättre kvalitet i den officiella hushålls-, boende- och bostadsstatistiken. Uppgifterna i den officiella statistiken får dock inte föras samman med andra uppgifter i syfte att identifiera en enskild person, enligt riksdagen.

Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-04-21 Debatt: 2016-04-27 Beslut: 2016-04-27

Betänkande 2015/16:FiU33 (pdf, 265 kB)