Dokument & lagar (4 892 träffar)

Betänkande 2019/20:TU3

EU har beslutat om ett nytt direktiv om arbete ombord på fiskefartyg, som bland annat innebär krav på ett nytt certifikat för vissa fiskefartyg. Regeringen har föreslagit ändringar i arbetsmiljölagen och fartygssäkerhetslagen utifrån EU-direktivet, bland annat ska de anställda ombord få mat och vatten utan kostnad. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det nya certifikatet för fiskefartyg innebär att myndighetsutövning får lämnas över till ett utländskt organ. Ett beslut om sådan lagstiftning kräver minst tre fjärdedels majoritet, och att mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för förslaget, det styrs av 10 kap. 6 § regeringsformen.

Lagändringarna börjar gälla den 15 november 2019.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2019-09-19 Debatt: 2019-10-02 Beslut: 2019-10-02

Betänkande 2019/20:TU3 (pdf, 682 kB)

Betänkande 2019/20:TU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på ändringar i fartygssäkerhetslagen för att anpassa den till ett EU-direktiv om säkerhet på passagerarfartyg.

Förslaget innebär att bestämmelserna om tillsyn av passagerarfartyg förändras och förenklas. Skyldigheten att förbjuda fartyg med brister att resa kompletteras med fler kriterier, exempelvis brister som innebär omedelbar fara för hälsan. Lagen uppdateras bland annat också när det gäller skyldigheten att föra över uppgifter om passagerare till ett centralt system.

Lagändringarna börjar gälla 21 december 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-09-12 Debatt: 2019-10-02 Beslut: 2019-10-02

Betänkande 2019/20:TU2 (pdf, 1314 kB)

Betänkande 2018/19:UFöU3

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att Sverige ska fortsätta delta i den pågående FN-insatsen i Mali. 2013 upprättades en FN-ledd stabiliseringsinsats i Mali och Sverige har deltagit sedan 2014, efter en förfrågan från FN. Sveriges deltagande har sedan förlängts varje år. Enligt förslaget ska Sverige fram till den 30 juni 2020 delta med en väpnad styrka om högst 470 personer i den pågående FN-insatsen, under förutsättning att det finns ett fortsatt mandat för styrkan i FN:s säkerhetsråd.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-05-28 Debatt: 2019-06-05 Beslut: 2019-06-12

Betänkande 2018/19:UFöU3 (pdf, 304 kB) Webb-tv debatt om förslag: Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Betänkande 2018/19:UFöU2

Sverige ska även under 2019 delta i den militära utbildningsinsats som pågår i Irak. Den svenska styrkan på plats ska bestå av uppemot 70 personer. Om situationen kräver ska det finnas möjlighet att tillföra en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka på högst 150 personer.

Sedan 2015 har Sverige på beslut av riksdagen deltagit i den militära utbildningsinsatsen. Insatsen sker på irakisk inbjudan och genomförs inom ramen för den globala koalition som samarbetar för att bekämpa terrororganisationen Daesh. Det övergripande målet med Sveriges insats är att öka de irakiska försvarsstyrkornas förmåga att motverka hotet mot terrororganisationen.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2018-11-29 Debatt: 2018-12-05 Beslut: 2018-12-05

Betänkande 2018/19:UFöU2 (pdf, 367 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak

Betänkande 2018/19:UFöU1

Det svenska deltagandet i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats, RSM, i Afghanistan ska förlängas. Den svenska styrkan på plats ska bestå av högst 50 personer. Om situationen kräver ska det finnas möjlighet att tillföra en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka på högst 150 personer. Syftet är att bistå de afghanska säkerhetsstyrkorna med utbildning och rådgivning för att stärka säkerhetsstyrkornas förmåga att självständigt hantera säkerheten i landet.

Riksdagen sa ja till att Sverige fortsatt deltar i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats i Afghanistan under 2019.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2018-11-29 Debatt: 2018-12-05 Beslut: 2018-12-05

Betänkande 2018/19:UFöU1 (pdf, 338 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan

Betänkande 2018/19:TU19

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om ändrat tak för prishöjningar av brev med frimärken. Postnord har uppmärksammat regeringen på att det kraftigt minskade antalet brev har gjort det svårt att hålla igång posttjänsten på ett sätt som är ekonomiskt hållbart. Regeringen bedömer i skrivelsen att det är nödvändigt att ändra det tak för prishöjningar av brev som finns i dag och har också lagt fram förslag om ändringar i postförordningen.

Riksdagen anser att förslaget till ändring av prisregleringen i postförordningen är väl avvägt för att på längre sikt kunna upprätthålla en samhällsomfattande posttjänst i enlighet med riksdagens mål. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2019-06-04 Debatt: 2019-06-14 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:TU19 (pdf, 346 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett ändrat prishöjningstak för frimärkta brev

Betänkande 2018/19:TU18

Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om tillämpningen av den så kallade fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur. Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att trafikutskottet behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av fyrstegsprincipen.

Fyrstegsprincipen innebär att möjliga förbättringar i transportsystemet ska prövas enligt fyra steg. I första steget ska åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt övervägas. Först i fjärde steget ska nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder övervägas. Att planera enligt fyrstegsprincipen innebär också att man ska ha ett trafikslagsövergripande perspektiv, där alla trafikslag och transportsätt ska prövas förutsättningslöst

Riksrevisionen konstaterar bland annat att regeringens och Trafikverkets styrning inte stödjer ett trafikslagsövergripande arbetssätt. Regeringen behöver i flera avseenden förtydliga hur Trafikverket ska arbeta med fyrstegsprincipen och Trafikverket behöver utveckla sitt arbetssätt för att åstadkomma mer kostnadseffektiva investeringar inom transportsektorn.

Riksdagen välkomnade Riksrevisionens rapport och framhöll att det är av stor vikt att de samhällsekonomiska kalkylmodellerna bakom investeringar i infrastruktur är korrekta, för att kunna generera så stor samhällsnytta som möjligt.

Riksdagen uppmanade därför regeringen att:

  • vidta åtgärder för att säkerställa fyrstegsprincipens genomslag
  • arbeta för att utveckla de samhällsekonomiska kalkylmodellerna för infrastrukturinvesteringar
  • tydligt definiera vad som avses med trafikslagsövergripande anslag i arbetet med den kommande infrastrukturpropositionen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 3
Justering: 2019-06-04 Debatt: 2019-06-14 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:TU18 (pdf, 379 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur

Betänkande 2018/19:TU17

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om järnvägsfrågor. Anledningen är bland annat att utrednings- och utvecklingsarbete redan pågår på området.

Motionerna handlar exempelvis om järnvägsmarknaden, järnvägens tillförlitlighet, längre och tyngre tåg och statistik.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 18
Justering: 2019-06-04 Debatt: 2019-06-14 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:TU17 (pdf, 622 kB) Webb-tv debatt om förslag: Järnvägsfrågor

Betänkande 2018/19:TU16

Till skillnad från i flera andra länder är det inte olagligt att manipulera mätarställningen på ett fordon i Sverige. Förutom att köpare till manipulerade bilar blir lurade, så kan bilar som har gått många fler mil än vad mätarställningen visar påverka både miljön och trafiksäkerheten negativt. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över hur man kan kriminalisera manipulation av vägmätare.

Regeringen bör även se till att det blir obligatoriskt att mätarställningen kontrolleras mot föregående inrapporterade siffror vid besiktning, och att de uppgifterna också förs in i besiktningsprotokollet.

Förslaget om tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 90 motionsförslag från allmänna motionstiden 2018 om väg- och fordonsfrågor.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 31
Justering: 2019-05-28 Debatt: 2019-06-05 Beslut: 2019-06-12

Betänkande 2018/19:TU16 (pdf, 1448 kB) Webb-tv debatt om förslag: Väg- och fordonsfrågor

Betänkande 2018/19:TU15

Ett system för tillsyn av marktjänster på flygplatser införs. Tillsynsmyndigheten Transportstyrelsen får möjlighet att besluta om de förelägganden som behövs för att reglerna ska följas. Transportstyrelsen får också befogenhet att meddela ytterligare föreskrifter i vissa frågor som gäller marktjänster på flygplatser.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner om olika luftfartsfrågor, som till exempel regionala flygplatser, Bromma flygplats och luftfartens klimatpåverkan. Riksdagen sa nej eftersom vissa åtgärder redan har gjorts och arbete redan pågår i en del av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 15
Justering: 2019-05-14 Debatt: 2019-05-28 Beslut: 2019-05-28

Betänkande 2018/19:TU15 (pdf, 1294 kB) Webb-tv debatt om förslag: Luftfartsfrågor

Betänkande 2018/19:TU14

För att öka andelen hållbara transporter bör regeringen prioritera arbetet med att gynna vattenvägarna för godstransporter och även underlätta för utökad pråmtrafik. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Längs Sveriges kust och de inre vattenvägarna finns många hamnar. Godstransporter i låga hastigheter till sjöss ger mindre klimatpåverkan än vägtransporter, därför är en utveckling av sjöfarten en viktig del för att uppnå Sveriges miljömål.

Att underlätta för pråmtrafik bidrar också till minskade transporter på land eftersom en pråm kan ersätta ett stort antal lastbilar. 

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga cirka 60 motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 om sjöfartsfrågor.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 13
Justering: 2019-05-16 Debatt: 2019-06-05 Beslut: 2019-06-12

Betänkande 2018/19:TU14 (pdf, 731 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sjöfartsfrågor

Betänkande 2018/19:TU13

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om kollektivtrafik från den allmänna motionstiden 2018. Anledningen är bland annat utredningar och översyn som är påbörjade eller har genomförts. Motionerna handlar bland annat om biljett- och betalsystem, färdtjänst och ökad kollektivtrafik.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 14
Justering: 2019-05-07 Debatt: 2019-05-16 Beslut: 2019-05-28

Betänkande 2018/19:TU13 (pdf, 533 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kollektivtrafik

Betänkande 2018/19:TU12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att inrätta två nya lagar om personuppgiftsbehandling och fordonsregistrering på vägtrafikområdet. De nya lagarna, vägtrafiklagen och lagen om fordons registrering och användning, ersätter lagen om vägtrafikregister.

Lagförslagen syftar till att modernisera den nuvarande registerlagstiftningen inom vägtrafikområdet och att anpassa den till EU:s dataskyddsförordning. Vägtrafiklagen har i uppgift att reglera personuppgiftsbehandling när det gäller fordon, behörigheter, tillstånd och tillsyn. Lagen om fordons registrering och användning kommer att reglera förutsättningarna för ett fordons registrering och användning.

Riksdagen anser att regeringens lagförslag är väl avvägda och att de bland annat kan bidra till att regelverket blir tydligare och mer överskådligt. De nya lagarna och de följdändringar som föreslås i andra lagar börjar gälla den 1 juli 2019.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2019-05-14 Debatt: 2019-05-28 Beslut: 2019-05-28

Betänkande 2018/19:TU12 (pdf, 3719 kB) Webb-tv debatt om förslag: Behandling av personuppgifter samt registrering och användning av fordon på vägtrafikområdet

Betänkande 2018/19:TU11

Riksdagen sa nej till cirka 20 motioner från allmänna motionstiden 2018 om yrkestrafik och taxi. Anledningen är bland annat att flera regler inom området nyligen har förändrats. Riksdagen anser också att den nationella godstransportstrategin från 2018 bör vara utgångspunkten för kommande åtgärder.

Motionerna handlar bland annat om översyn, tillsyn och kontroller av yrkestrafik. Andra områden som behandlas är krav för taxiförarlegitimation, yrkeskompetensbevis och säkra rastplatser.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 18
Justering: 2019-03-28 Debatt: 2019-04-11 Beslut: 2019-04-24

Betänkande 2018/19:TU11 (pdf, 691 kB) Webb-tv debatt om förslag: Yrkestrafik och taxi

Betänkande 2018/19:TU10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om elektronisk kommunikation, LEK, och radioutrustningslagen. Förslaget innebär att svensk lagstiftning anpassas till två EU-förordningar, dels den så kallade Berec-förordningen, dels EASA:s nya grundförordning. Ändringarna är nödvändiga för att uppfylla de rättsliga kraven från EU.

Bland annat ska LEK ändras så att tillsynsmyndigheten Post- och telestyrelsens sanktionsmöjligheter även ska gälla de nya EU-reglerna om ett tak för hur mycket konsumenter kan debiteras för så kallad reglerad kommunikation inom EU. Det kan exempelvis vara roaming med telefonen.

Regeringen föreslår även att toppdomänlagen ändras och att Post- och telestyrelsens förskrifter om förval och prefixval slutar att gälla. Anledningen är att föreskrifterna grundar sig i numera upphävda bestämmelser.

Lagändringarna börjar gälla den 15 maj 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-03-26 Debatt: 2019-04-03 Beslut: 2019-04-03

Betänkande 2018/19:TU10 (pdf, 885 kB)

Betänkande 2018/19:TU9

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag som ska komplettera EU:s förordning om gränsöverskridande paketleveranstjänster. Syftet med lagen är att göra det lättare att tillämpa EU-förordningen vars syfte är att skapa en bättre pristransparens och därmed främja konkurrensen på paketmarknaden inom EU och göra det lättare för nationella tillsynsmyndigheter att utöva tillsyn.

Eftersom marknaden för paketleveranser till stor del är oreglerad är det idag svårt att få en överblick över vilka företag som är verksamma. Regeringen föreslår därför att de som erbjuder sådana tjänster ska vara skyldiga att anmäla det till Post- och telestyrelsen.

Riksdagen anser att regeringens förslag är välavvägt och kommer att underlätta tillämpningen av EU-förordningen i Sverige. Lagändringarna börjar gälla den 15 maj 2019. Den nya lagen innebär också att det behövs en ändring i marknadsföringslagen. Den ändringen börjar gälla den 2 juli 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-03-12 Debatt: 2019-03-27 Beslut: 2019-03-27

Betänkande 2018/19:TU9 (pdf, 771 kB)

Betänkande 2018/19:TU8

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag och en lagändring som ska komplettera bestämmelserna i EU:s nya hamntjänstförordning.

Den nya lagen innehåller bland annat regler om skyldigheter för hamnledningar. Exempelvis är hamnledningen skyldig att ersätta en hamntjänstleverantör om skada har uppkommit för att ledningen inte har följt hamntjänstförordningen.

Syftet med de tvingande EU-reglerna är att förenkla för dem som vill erbjuda hamntjänster och att förbättra kvaliteten och effektiviteten i de tjänster som erbjuds.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 24 mars 2019, samma dag som också EU-förordningen börjar gälla i Sverige.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-03-07 Debatt: 2019-03-13 Beslut: 2019-03-13

Betänkande 2018/19:TU8 (pdf, 619 kB)

Betänkande 2018/19:TU7

Regeringen bör utreda hur körkortsutbildningssystemet kan bli effektivare och hur illegal övningskörningsverksamhet kan begränsas. Dessutom bör regeringen snarast sätta in vissa åtgärder för att hindra illegala trafikskolor. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Enligt riksdagen bör körkortsutbildningen anpassas till ny teknik som kan utveckla körandet. Utbildningen behöver också förenklas och bli effektivare. Exempelvis genom att elever som har gjort en mindre miss på körprovet ska kunna få göra om det momentet i stället för att göra om hela provet.

Dessutom bör regeringen redan nu genomföra åtgärder för att motverka illegala körskolor. Det handlar om att en handledare maximalt ska få ha tillstånd för tio elever jämfört med dagens femton. Möjligheten att införa tillståndsplikt för privatpersoner som äger fordon med dubbelkommando bör också ses över.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om trafiksäkerhet. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 21 Reservationer: 28
Justering: 2019-03-14 Debatt: 2019-03-28 Beslut: 2019-04-03

Betänkande 2018/19:TU7 (pdf, 1291 kB) Webb-tv debatt om förslag: Trafiksäkerhet

Betänkande 2018/19:TU6

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018/19 om cykelfrågor. Anledningen är främst att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar bland annat om att ta fram en handlingsplan för ökat cyklande, inrätta ett nationellt cykelkansli, göra ändringar i väglagen för att kunna anlägga cykelvägar och ändra i nuvarande trafikregler för cykling.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 18
Justering: 2019-02-05 Debatt: 2019-02-14 Beslut: 2019-02-14

Betänkande 2018/19:TU6 (pdf, 754 kB) Webb-tv debatt om förslag: Cykelfrågor

Betänkande 2018/19:TU5

Regeringen bör arbeta för att lokala, regionala och nationella investeringar i infrastruktur i större utsträckning samordnas och samverkar med varandra för att nyttan av investeringarna blir så stor som möjligt. Det tycker riksdagen som därför riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen.

Beslutet om tillkännagivande kom när riksdagen behandlade cirka 300 motioner om att rusta upp och bygga ut olika vägar och järnvägar runt om i landet. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom flera av de områden som förslagen handlar om.

Riksdagen har också behandlat tre skrivelser från regeringen. Det är dels regeringens nationella planering för transportinfrastrukturen, och dels regeringens skrivelser om två rapporter från Riksrevisionen. Rapporterna handlar om Trafikverkets stöd till forskning och innovation samt om ett nytt signalsystem för järnvägen. Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Förslagspunkter: 24 Reservationer: 44
Justering: 2019-03-28 Debatt: 2019-04-04 Beslut: 2019-04-11

Betänkande 2018/19:TU5 (pdf, 1891 kB) Webb-tv debatt om förslag: Infrastrukturfrågor