Dokument & lagar (6 337 träffar)

Betänkande 2017/18:SkU16

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Skatteverkets arbete med folkbokföringen. Riksrevisionen har funnit att det finns brister i arbetet och har rekommenderat regeringen att vidta åtgärder för att öka kvaliteten och stärka riskhanteringen.

Regeringen håller med Riksrevisionen i bedömningen av bristerna i Skatteverkets arbete med folkbokföringen och anser att det är angeläget att vidta åtgärder. Många av de problem som Riksrevisionen påtalar i sin rapport har redan uppmärksammats av Skatteverket, och ett utvecklingsarbete pågår.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-24 Beslut: 2018-05-24

Betänkande 2017/18:SkU16 (pdf, 305 kB)

Betänkande 2017/18:KU26

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag om några ändringar i riksdagsordningen. Bland annat innebär förslaget att om det bara finns en nominerad kandidat i valet av talman så kan valet ske med så kallad acklamation. Acklamation innebär att ledamöter i kammaren svarar ja eller nej med utrop eller att det bara frågas om någon är emot förslaget. Reglerna ändras också när det gäller andra talares möjlighet att anmäla sig till interpellationsdebatterna. Utöver det tydliggör förslaget att det inte ska utses ersättare för de ledamöter som sitter i Riksdagens arvodesnämnd. Riksdagens arvodesnämnd bestämmer hur höga riksdagsledamöternas månadsarvoden ska vara. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2018-04-26 Debatt: 2018-05-16 Beslut: 2018-05-16

Betänkande 2017/18:KU26 (pdf, 903 kB) Webb-tv debatt om förslag: Några ändringar i riksdagsordningen

Betänkande 2017/18:SkU21

Fackföreningsavgiften ska kunna dras av på skatten när skattereduktionen för fackföreningsavgifter återinförs. Det blir därmed möjligt för fackföreningsmedlemmar att dra av 25 procent av årsavgiften i deklarationen. Det gäller under förutsättning att medlemsavgiften är minst 400 kr per år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Tidigare fanns det en liknande skattereduktion som avskaffades 2007 och utskottet ser positivt på att återinföra den. Utskottet tycker att det är viktigt att skydda den svenska modellen där många organiserar sig fackligt och där fackförbunden och arbetstagarorganisationer är starka.

Reglerna börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-16 Beslut: 2018-05-16

Betänkande 2017/18:SkU21 (pdf, 1169 kB) Webb-tv debatt om förslag: Återinförande av skattereduktion för fackföreningsavgift

Betänkande 2017/18:SkU20

Skattefriheten ska avskaffas för arbetstagare som får förmåner av sin arbetsgivare i form av privat hälso- och sjukvård och sjukvårdsförsäkringar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Arbetstagare som får ersättning från arbetsgivare för patientavgifter i offentligt finansierad hälso- och sjukvård förmånsbeskattas för det samtidigt som arbetsgivare har rätt att göra avdrag för sådana kostnader. Förmåner i form av privat hälso- och sjukvård är däremot skattefria för arbetstagare samtidigt som arbetsgivare inte får göra avdrag för kostnaderna. Enligt förslaget ska samma regler gälla oavsett om förmånen rör privat eller offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Det innebär att arbetstagare ska förmånsbeskattas även för förmåner i form av privat hälso- och sjukvård och att arbetsgivare ska kunna göra avdrag för sådana kostnader.

Skattefrihet ska fortfarande gälla när en arbetstagare som blir sjuk vid utlandstjänstgöring får förmåner i form av vård och läkemedel, för statligt anställda som är stationerade utomlands samt vid insatser som företagshälsovård, förebyggande behandling och rehabilitering.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-15 Beslut: 2018-05-16

Betänkande 2017/18:SkU20 (pdf, 1590 kB) Webb-tv debatt om förslag: Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård

Betänkande 2017/18:SkU18

Skattetillägg ska i vissa fall kunna tas ut av personer som på eget initiativ rättat oriktiga uppgifter i inkomstdeklarationen. Syftet är att minska skattefusket och skatteundandragandet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Skattetillägg är en avgift som betalas av den som lämnat en oriktig deklarationsuppgift. Enligt nuvarande regler får avgiften inte tas ut om den skattskyldiga på eget initiativ har rättat en oriktig uppgift. Regeringens förslag innebär att Skatteverket i vissa fall ändå ska kunna ta ut skattetillägg vid sådana rättelser. Skattetillägg ska kunna tas ut om:

  • Skatteverket har informerat om att verket ska genomföra en generell kontroll
  • rättelsen har en koppling till den generella kontrollen
  • rättelsen görs först två månader efter utgången av den månad då Skatteverket informerade om den generella kontrollen.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2018.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-16 Beslut: 2018-05-16

Betänkande 2017/18:SkU18 (pdf, 493 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skattetillägg vid rättelse på eget initiativ

Betänkande 2017/18:TU13

Transportsektorn står för ungefär en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Målet är att utsläppen av växthusgaser från inrikestransporter, förutom flyget, senast 2030 ska vara minst 70 procent lägre än 2010. För att nå dit bör fokus ligga på åtgärder som är samhällsekonomiskt och miljömässigt effektiva, exempelvis genom ta vara på möjligheterna med ny teknik och en ökad andel förnybara bränslen. Det anser riksdagen som riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden om fossiloberoende transporter .

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 18
Justering: 2018-04-26 Debatt: 2018-05-02 Beslut: 2018-05-02

Betänkande 2017/18:TU13 (pdf, 828 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fossiloberoende transporter

Betänkande 2017/18:KU45

Samma typ av sekretess som gäller när en person rapporterar in flygrelaterade händelser och avvikelser till vissa myndigheter ska gälla även hos Sjöfartsverket. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Om till exempel en pilot eller en flygledare vet med sig att hen inte följt regelboken till punkt och pricka så kan hen rapportera in det och det omfattas då av sekretess. Det vill säga att det inte går att ta reda på vem som rapporterat in händelsen. Det gäller hos Luftfartsverket och vissa andra myndigheter men inte hos Sjöfartsverket. Men nu ska alltså samma typ av sekretess gälla även hos Sjöfartsverket.

Lagförslaget börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-24 Debatt: 2018-05-02 Beslut: 2018-05-03

Betänkande 2017/18:KU45 (pdf, 372 kB)

Betänkande 2017/18:KU34

Samhället behöver bli bättre på att arbeta proaktivt, exempelvis på internet och i sociala medier, med att tidigt upptäcka och agera mot våldsbejakande propaganda och rekrytering till vänsterextrema, högerextrema och islamistiska terroristorganisationer. Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att arbeta med frågan.

Enligt riksdagen bör regeringen ta initiativ till nationell samordning och en nationell kommunikationsstrategi mot våldsbejakande extremism och för demokratiska värderingar, i syfte att bland annat identifiera kommunikationsmetoder.

Förslaget om tillkännagivande kom när riksdagen behandlade drygt 60 förslag i motioner om fri- och rättigheter. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 19 Reservationer: 22
Justering: 2018-04-24 Debatt: 2018-05-02 Beslut: 2018-05-03

Betänkande 2017/18:KU34 (pdf, 1163 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fri- och rättigheter, m.m.

Betänkande 2017/18:TU12

Den 25 maj börjar EU:s dataskyddsförordning att gälla som lag i hela EU och i samband med det införs det en ny lag, dataskyddslagen, som gör att Personuppgiftslagen (PUL) upphör att gälla. I och med det har regeringen föreslagit ändringar i ett antal lagar som ligger inom Näringsdepartementets ansvarsområden. Det gäller bland annat lagen om behörighet för lokförare, lagen om elektronisk kommunikation samt lagen om djurskyddskontrollregister.

Ändringarna innebär framför allt att hänvisningar till PUL tas bort eller ersätts med hänvisningar till dataskyddsförordningen och dataskyddslagen samt att dubbelreglering tas bort.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-17 Debatt: 2018-04-25 Beslut: 2018-04-25

Betänkande 2017/18:TU12 (pdf, 2747 kB)

Betänkande 2017/18:KU25

Två lagar som berör riksdagsledamöterna ändras. Lagarna handlar om gåvohantering och om registrering av ledamöternas åtaganden och ekonomiska intressen. Ändringarna innebär att lagarna anpassas till tvingande EU-regler när det gäller hantering av personuppgifter. Framöver kommer denna typ av bestämmelser finnas i dataskyddsförordningen och inte i personuppgiftslagen. Ändringarna handlar alltså framförallt om att hänvisningarna i lagarna ändras.

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2018-04-10 Debatt: 2018-04-18 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:KU25 (pdf, 678 kB)

Betänkande 2017/18:KU23

Den 25 maj börjar EU:s dataskyddsförordning att gälla, det är en tvingande EU-lag som reglerar hur personuppgifter får behandlas inom EU. I samband med det upphör Personuppgiftslagen (PUL) att gälla och istället införs det en ny lag som kompletterar dataskyddsförordningen.

I den nya lagen, dataskyddslagen, förtydligas det bland annat under vilka förutsättningar vissa personuppgifter får behandlas. Dataskyddslagen tillåter att andra lagar som rör behandling av personuppgifter ändras och uppdateras i samband med införandet av dataskyddsförordningen.

Dataskyddslagen och dataskyddsförordningen får inte tillämpas om de går emot bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2018-04-12 Debatt: 2018-04-18 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:KU23 (pdf, 1934 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ny dataskyddslag

Betänkande 2017/18:KU36

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om författningsfrågor, som bland annat rör statsskicket, medborgarinitiativ, Sveriges EU-medlemskap, en minskning av antalet riksdagsledamöter, en författningsdomstol och domstolarnas oberoende.

Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att tillsätta en utredning som ska se över behovet av att stärka domstolarnas och domarnas oberoende på lång sikt. I Sverige fungerar domstolsväsendet bra i dag, enligt riksdagen. Men det kan ändå finnas anledning att överväga om domstolarnas och domarnas oberoende bör stärkas ytterligare. Regeringens utredning bör särskilt ta upp följande frågor:

  • Grundlagsreglering av justitierådens antal och pensionsålder.
  • En möjlighet för de högsta domstolarna att sammanträda i särskild sammansättning.
  • Domstolsverkets organisation, styrning och roll.

Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 29 Reservationer: 21
Justering: 2018-04-12 Debatt: 2018-04-18 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:KU36 (pdf, 1149 kB) Webb-tv debatt om förslag: Författningsfrågor

Betänkande 2017/18:KU37

Riksdagen anser att ett utökat straffansvar för tjänstefel i den offentliga förvaltningen skulle förbättra medborgarnas rättssäkerhet och öka förtroendet för den offentliga verksamheten. Därför uppmanade riksdagen i ett tillkännagivande regeringen att se över lagstiftningen om tjänstefel, med inriktningen att fler handlingar än i dag ska kunna bestraffas.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att en introduktionsutbildning för statsanställda ska införas. Riksdagen lyfte fram hur viktigt det är att statsanställda har goda kunskaper om den statliga värdegrunden och de grundläggande regler som gäller i statsförvaltningen, som till exempel regler om offentlighet och sekretess.

Riksdagens tillkännagivande kom när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 20 Reservationer: 13
Justering: 2018-04-10 Debatt: 2018-04-18 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:KU37 (pdf, 715 kB) Webb-tv debatt om förslag: Offentlig förvaltning

Betänkande 2017/18:KU24

EU:s dataskyddsförordning kommer att börja gälla som lag i Sverige och ersätter då personuppgiftslagen, PUL. Lagar som hänvisar eller förhåller sig till PUL:s bestämmelser behöver därför ses över och ändras. Det gäller bland annat valdatabaslagen.

Valdatabaslagen innehåller bestämmelser för hur valmyndigheten och länsstyrelserna ska behandla personuppgifter vid val och folkomröstningar. Lagändringarna innebär bland annat att reglerna om rättelse, skadestånd och överklagande i valdatabaslagen tas bort eftersom den nya lagen täcker in det.

Syftet med EU-bestämmelserna är att skapa ett enhetligt regelverk för hur medlemsländerna ska behandla personuppgifter. Det handlar också om att öka enskilda personers kontroll över sina personuppgifter.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018, samma dag som dataskyddsförordningen träder i kraft.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-10 Debatt: 2018-04-18 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:KU24 (pdf, 739 kB)

Betänkande 2017/18:KU33

Kommunernas roll i det lokala brottsförebyggande arbetet behöver bli tydligare. I dag har kommunerna ett uttryckligt ansvar för unga och stöd till brottsoffer. Däremot är det otydligt vilken roll kommunerna har överlag för att arbeta förebyggande mot brott, till exempel med livsstilskriminella eller återfallsförbrytare. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om kommunala och regionala frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 6
Justering: 2018-03-28 Debatt: 2018-04-11 Beslut: 2018-04-11

Betänkande 2017/18:KU33 (pdf, 559 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommunala och regionala frågor

Betänkande 2017/18:KU15

Riksdagsstyrelsen har föreslagit lagändringar som bland annat innebär att bestämmelsen om riksrevisorernas antal flyttas från regeringsformen till riksdagsordningen så att antalet riksrevisorer lättare ska kunna ändras i framtiden. Det införs också krav på kvalificerad majoritet för att riksdagen ska kunna skilja en riksrevisor från sitt uppdrag. Konstitutionsutskottet får rätt att tillsätta en utredning om att skilja en riksrevisor från uppdraget.

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag till ändring i riksdagsordningen och utskottets förslag om ändring i regeringsformen som vilande. Eftersom det bland annat handlar om grundlagsändringar fattar riksdagen beslut två gånger med ett val emellan. Riksdagen beslutade också att behandlingen av vissa av riksdagsstyrelsens förslag skjuts upp till nästa riksmöte. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 4
Justering: 2018-03-28 Debatt: 2018-04-11 Beslut: 2018-04-11

Betänkande 2017/18:KU15 (pdf, 1046 kB) Webb-tv debatt om förslag: Översyn av Riksrevisionen - grundlagsfrågor

Betänkande 2017/18:TU9

Trafikutskottet har granskat två skrivelser från regeringen. Den ena handlar om inriktningen på regeringens digitaliseringspolitik. Målet med politiken är att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Delmålen handlar bland annat om att alla ska ha kunskap om digitala verktyg och tjänster, att digitala tjänster ska vara enkla att använda och förtroendeingivande samt att digital innovation ska skapa nya och bättre lösningar. Utskottet anser att regeringens digitaliseringsstrategi är ett viktigt verktyg för att de politiska målen ska uppnås. Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

I den andra skrivelsen kommenterar regeringen Riksrevisionens granskning av regeringens bredbandspolitik. Granskningen visar att bredbandstäckningen generellt sett är god och att utbyggnaden går framåt. Samtidigt påpekar Riksrevisionen bland annat att bredbandstäckningen är ojämnt fördelad mellan stad och landsbygd samt att det finns en risk för att bredbandsstödet, det vill säga statligt ekonomiskt stöd för att bygga bredband, har gått till kommersiellt attraktiva områden. Regeringen håller i skrivelsen helt eller delvis med om iakttagelserna och konstaterar att åtgärder har gjorts som stämmer överens med Riksrevisionens rekommendationer. Trafikutskottet håller med om det och ser fram emot det arbete som pågår för att ta fram en ny modell för bredbandsstödet. Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till ett 40-tal förslag i motioner om it-politik. Anledningen är bland annat att det genomförts eller pågår arbete i flera av frågorna som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om digitaliseringens möjligheter, tillgång till elektronisk kommunikation och teknikskiftet i det fasta telefonnätet.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 12
Justering: 2018-03-15 Debatt: 2018-03-28 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:TU9 (pdf, 630 kB) Webb-tv debatt om förslag: It-politik

Betänkande 2017/18:SkU15

Riksdagen beslutade om lagändringar som anpassar reglerna om personuppgiftsbehandling inom Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens verksamheter till EU:s nya dataskyddsförordning. De flesta ändringarna är följder av eller anpassningar till dataskyddsförordningen och till att personuppgiftslagen kommer att sluta gälla till följd av den nya förordningen.

Anpassningarna gäller inte personuppgiftsbehandling vid myndigheternas brottsbekämpande verksamhet.

Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-03-22 Debatt: 2018-04-18 Beslut: 2018-04-18

Betänkande 2017/18:SkU15 (pdf, 3836 kB)

Betänkande 2017/18:SkU14

Fler företag ska omfattas av kravet på att ha en personalliggare på sin arbetsplats. Det gäller fordonsserviceverksamhet, livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet och kropps- och skönhetsvårdsverksamhet. Om en företagare både har verksamhet som omfattas av skyldighet att föra personalliggare och annan verksamhet i samma lokal, måste personalliggaren även innehålla uppgifter om de personer som jobbar i den andra verksamheten.

I dag är det restaurang-, tvätteri-, bygg- och frisörbranschen som har krav på sig att ha en personalliggare på arbetsplatsen. En personalliggare är en förteckning över vilka som arbetar på arbetsplatsen. Syftet med att ha en personalliggare är att ge Skatteverket bättre möjligheter att upptäcka och bekämpa svartarbete.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2018-03-22 Debatt: 2018-03-27 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:SkU14 (pdf, 982 kB) Webb-tv debatt om förslag: Personalliggare i fler verksamheter

Betänkande 2017/18:SkU12

Regeringen har tidigare gett Statskontoret i uppdrag att se över delar av det så kallade företrädaransvaret, som innebär att företrädare för aktiebolag kan bli personligt betalningsskyldiga i vissa fall. Riksdagen anser dock att regeringen bör utöka Statskontorets uppdrag till att utreda hela företrädaransvaret och inte bara begränsade delar. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Riksdagens ställningstagande gjordes när riksdagen behandlade ett 130-tal motioner från allmänna motionstiden 2017 om skatteförfarande. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete pågår i flera av frågorna som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om att synliggöra och kontrollera skatter och avgifter, F-skatt och näringsverksamhet, certifierade kassaregister, personalliggare, deklarationsfrågor och fastighetstaxering.

Förslagspunkter: 20 Reservationer: 20
Justering: 2018-03-15 Debatt: 2018-03-27 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:SkU12 (pdf, 699 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skatteförfarande