Dokument & lagar (6 337 träffar)

Betänkande 2017/18:TU11

Riksdagen sa nej till 140 förslag i motioner om trafiksäkerhet. Anledningen till det är bland annat att arbete redan pågår i flera av frågorna som motionerna handlar om.

Motionerna handlar bland annat om trafiksäkerhetsarbetet, insatser mot alkohol vid bilkörning, vinterdäck, hastighetsbegränsningar, förarutbildning, hälsofrågor och sommartid.

Förslagspunkter: 19 Reservationer: 25
Justering: 2018-03-15 Debatt: 2018-03-28 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:TU11 (pdf, 1397 kB) Webb-tv debatt om förslag: Trafiksäkerhet

Betänkande 2017/18:TU10

Regeringen bör prioritera arbetet med ett gemensamt europeiskt luftrum eftersom det bidrar till minskade utsläpp och kostnader. Det tycker riksdagen som därför riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen.

Sedan 2001 pågår ett arbete i EU om det gemensamma europeiska luftrummet, kallat Single European Sky. Syftet är bland annat att bidra till effektivare och mindre miljöfarlig flygtrafik genom att ta bort nationella gränsdragningar i luften. Flygen skulle då kunna gå den rakaste sträckan med minskade utsläpp som följd. Riksdagen tycker dock att arbetet går för långsamt och vill att regeringen prioriterar Single European Sky för att skynda på processen.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om luftfartsfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 17
Justering: 2018-03-15 Debatt: 2018-03-22 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:TU10 (pdf, 838 kB) Webb-tv debatt om förslag: Luftfart

Betänkande 2017/18:SkU13

Trängselskatten på Essingeleden och i Stockholms innerstad ändras. Bland annat införs ytterligare en tidsperiod, klockan 6.00-6.29, då skatt ska betalas. Skatten för vissa tidsperioder kommer också att höjas. Skillnaderna under låg- och högsäsong ska också öka och trängselskatten ska höjas under högsäsong. Man behöver som högst betala 135 kr per dygn och bil under högsäsong. Trängselskatt tas även ut för de fem första vardagarna utom lördag i juli samt för dagar före vissa helgdagar.

Syftet är att förbättra framkomligheten och miljön i Stockholm. Trängselskatten delfinansierar också en utbyggnad av kollektivtrafiken.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar att gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2018-03-08 Debatt: 2018-03-22 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:SkU13 (pdf, 32821 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förändrad trängselskatt i Stockholm för förbättrad tillgänglighet och transportinfrastruktur

Betänkande 2017/18:SkU10

En ny skatt på kemikalier i vissa elektroniska produkter infördes den 1 april 2017. Kemikalieområdet präglas av en hög utvecklingstakt. Riksdagen anser att regeringen bör följa utvecklingen på området och utvärdera de samhällsekonomiska effekterna och andra effekter av kemikalieskatten. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Ställningstagandet gjordes i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2017 om punktskatter. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, som bland annat handlar om skatt på elkraft, skatt på drivmedel, fordonsskatter, trängselskatt, flygskatt samt skatt på alkohol och tobak.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 17
Justering: 2018-03-08 Debatt: 2018-03-22 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:SkU10 (pdf, 880 kB) Webb-tv debatt om förslag: Punktskatter

Betänkande 2017/18:SkU11

Riksdagen sa nej till 35 motioner om mervärdesskatt, alltså skatt som betalas till staten vid inköp av varor och tjänster. Anledningen till det är bland annat att arbete pågår i flera av frågorna som motionerna handlar om.

Motionerna handlar bland annat om skattesatser, utvärdering av effekter av höjning av mervärdesskatt på bio och mervärdesskatt för ideella föreningar.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 9
Justering: 2018-03-08 Debatt: 2018-03-22 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:SkU11 (pdf, 443 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mervärdesskatt

Betänkande 2017/18:SkU8

Riksdagen sa nej till motioner om inkomstskatt av privatpersoner. Motionerna handlar bland annat om skatteskala och grundavdrag, särskild löneskatt för äldre som arbetar, hushållsskatteavdrag (HUS-avdrag), bil- och cykelförmån och utvärdering av effekterna av skatteförändringar. Andra områden är expertskatt, skatt för personer med sjuk- och aktivitetsstöd, reseavdrag och personalförmåner. Riksdagen hänvisar bland annat till att det fortfarande står bakom regeringens förslag på inriktning av skattepolitiken. Motionerna kommer från allmänna motionstiden 2017.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 23
Justering: 2018-03-15 Debatt: 2018-03-27 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:SkU8 (pdf, 840 kB) Webb-tv debatt om förslag: Inkomstskatt

Betänkande 2017/18:SkU9

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om beskattning av företag, kapital och fastighet. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom många av de områden som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om företagande och investeringar, beskattning vid generationsskiften och skatteregler för ideell sektor.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 22
Justering: 2018-03-15 Debatt: 2018-03-27 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:SkU9 (pdf, 656 kB) Webb-tv debatt om förslag: Beskattning av företag, kapital och fastighet

Betänkande 2017/18:TU6

Riskdagen sa nej till motionsförslag om bland annat järnvägsmarknaden, det EU-gemensamma signalsystemet ERTMS och olika kollektivtrafikfrågor. Att riksdagen sa nej till förslagen beror främst på grund av att arbete redan gjorts på området och att beredningsarbete i andra fall pågår.

Förslagspunkter: 20 Reservationer: 30
Justering: 2018-02-15 Debatt: 2018-02-28 Beslut: 2018-02-28

Betänkande 2017/18:TU6 (pdf, 998 kB) Webb-tv debatt om förslag: Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor

Betänkande 2017/18:KU35

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om olika valfrågor. Motionerna handlar om tidsbegränsning av riksdagsledamöternas uppdrag, rösträttsålder, valkretsar, personval, åtgärder för ökat valdeltagande, rösträtt och valbarhet, skilda valdagar och objektiva jämförelser mellan partier.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 2
Justering: 2018-02-01 Debatt: 2018-02-07 Beslut: 2018-02-07

Betänkande 2017/18:KU35 (pdf, 385 kB) Webb-tv debatt om förslag: Valfrågor

Betänkande 2017/18:KU31

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motionsförslag om massmediefrågor. Skälen är bland annat att arbete redan pågår på området. Motionerna handlar bland annat om regional nyhetsbevakning, skydd för journalister och medieredaktioner, pressetik och genmälesrätt, mediekoncentration och granskningsnämnden för radio och tv.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 4
Justering: 2018-02-01 Debatt: 2018-02-07 Beslut: 2018-02-07

Betänkande 2017/18:KU31 (pdf, 509 kB) Webb-tv debatt om förslag: Massmediefrågor

Betänkande 2017/18:KU29

Riksdagen sa nej till 16 motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om trossamfund och begravningsfrågor. Anledningen är bland annat att det inte finns skäl för att ändra begravningslagen, begravningsavgiften eller relationen mellan Svenska kyrkan och staten. Motionerna handlar bland annat om Svenska kyrkans ställning, begravningsverksamheten och begravningsavgiften.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 3
Justering: 2018-02-01 Debatt: 2018-02-07 Beslut: 2018-02-07

Betänkande 2017/18:KU29 (pdf, 385 kB) Webb-tv debatt om förslag: Trossamfund och begravningsfrågor

Betänkande 2017/18:KU19

Insynen i partiernas finansiering ska öka. Kravet på öppen redovisning av intäkter utökas till att gälla även partiers verksamhet på regional och lokal nivå samt för sidoorganisationer till partier. Varje ideell förening eller sidoorganisation inom ett parti samt varje ledamot och ersättare ska redovisa sin egen verksamhet. De begränsningar till politisk verksamhet och personvalskampanjer som har funnits tas bort. Skyldigheten att offentligt redovisa intäkter ska gälla också för partier som deltar i landstings- och kommunalval.

Partier på central nivå med mandat i riksdagen eller Europaparlamentet ska alltid lämna en intäktsredovisning. Detsamma gäller deras sidoorganisationer på central nivå. Övriga behöver inte lämna någon intäktsredovisning om intäkterna är mindre än ett halvt prisbasbelopp, det vill säga under 22 750 kronor för 2018. Det införs också ett förbud mot att ta emot anonyma bidrag som är högre än 0,05 prisbasbelopp, vilket motsvarar 2 275 kronor för 2018.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 april 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen tycker också att lottköpare ska få tydlig information ifall ett lotteri finansierar partipolitisk verksamhet. Riksdagen uppmanar därför regeringen i ett tillkännagivande att tydliggöra detta.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 5
Justering: 2018-02-01 Debatt: 2018-02-07 Beslut: 2018-02-07

Betänkande 2017/18:KU19 (pdf, 2223 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökad insyn i partiers finansiering

Betänkande 2017/18:TU7

Personer som missbrukar alkohol eller har ett alkoholberoende ska inte längre kunna få körkort med villkor om alkolås. Ett alkolås innebär att bilen inte går att starta om man har alkohol i utandningsluften. En person som har dömts för ett rattfylleribrott och vill få körkort med villkor om alkolås i stället för att bli av med sitt körkort måste i fortsättningen uppfylla de medicinska krav som är nödvändiga med hänsyn till trafiksäkerheten.

Enligt EU har Sverige inte har uppfyllt sina skyldigheter när det gäller de medicinska kraven för att få körkort med villkor om alkolås i förhållande till de medicinska krav som EU har infört. EU har därför lämnat ett så kallat motiverat yttrande till regeringen.

Regeringen föreslår att en person som dömts för rattfylleri och sedan ansöker om körkort med villkor om alkolås måste uppfylla de medicinska krav som EU ställer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2018.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2018-01-30 Debatt: 2018-02-07 Beslut: 2018-02-07

Betänkande 2017/18:TU7 (pdf, 911 kB) Webb-tv debatt om förslag: Några frågor om alkolås

Betänkande 2017/18:KU7

Riksdagsordningens bestämmelser om tystnadsplikt i riksdagens utskott, EU-nämnden och kammaren ändras. Alla ledamöter och suppleanter i ett utskott eller EU-nämnden ska omfattas av tystnadsplikt, inte bara de som var med vid ett sammanträde då utskottet eller nämnden beslutade om tystnadsplikt. Samma ändring görs när det gäller kammaren.

Tanken är att anpassa bestämmelserna till hur riksdagens arbete fungerar. De ändrade reglerna innebär en återgång till vad som har gällt tidigare för riksdagens ledamöter. Tjänstemän ska inte omfattas av riksdagsordningens bestämmelser om tystnadsplikt eftersom de redan har tystnadsplikt enligt offentlighets- och sekretesslagen.

De ändrade reglerna om tystnadsplikt börjar gälla den 1 juli 2018. Förslaget är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att konstitutionsutskottet på eget initiativ har lagt fram förslaget.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2018-01-30 Debatt: 2018-02-07 Beslut: 2018-02-07

Betänkande 2017/18:KU7 (pdf, 402 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tystnadsplikt i riksdagen

Betänkande 2017/18:KU32

Den judiska befolkningen har genom historien utsatts för fördomar, fientlighet och förföljelse. Antisemitiska föreställningar är också ett samhällshot i dag, i Sverige. Därför uppmanade riksdagen regeringen i ett tillkännagivande att fortsätta arbetet mot antisemitism. Riksdagen vill att regeringen

  • fortsätter arbeta för att sprida kunskap om antisemitism och förföljelsen av judar genom historien och att detta arbete bedrivs så att kunskapen når alla delar av den svenska befolkningen
  • följer upp säkerhetsläget och utvärderar de insatser som har gjorts för att förbättra säkerheten vid judiska synagogor och andra institutioner samt judiska evenemang och mötesplatser
  • lägger upp arbetet mot antisemitism och för judisk säkerhet i dialog med judiska organisationer och företrädare.

Riksdagens ställningstagande gjordes när den behandlade motioner om minoritetsfrågor från den allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 5
Justering: 2018-01-25 Debatt: 2018-01-31 Beslut: 2018-01-31

Betänkande 2017/18:KU32 (pdf, 664 kB) Webb-tv debatt om förslag: Minoritetsfrågor

Betänkande 2017/18:KU27

Riksdagen sa nej till 54 motioner från allmänna motionstiden om riksdagens arbetsformer. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår översyn och utredningar inom flera av de områden som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om riksdagsledamöternas ekonomiska villkor, EU-flagga i riksdagens plenisal och motionsrätten.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 2
Justering: 2018-01-25 Debatt: 2018-01-31 Beslut: 2018-01-31

Betänkande 2017/18:KU27 (pdf, 477 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksdagens arbetsformer

Betänkande 2017/18:KU17

Det införs en ny sekretessbestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen. Bestämmelsen innebär att när en domstol ska pröva om en handling omfattas av editionsplikt i ett konkurrensrättsligt skadeståndsmål, så ska det som står i handlingen vara sekretessbelagt. Editionsplikt innebär att man måste lämna in en skriftlig handling till domstolen om den kan ha betydelse i ett mål.

Sekretess enligt den nya bestämmelsen gäller inte om domstolen kommer fram till att det som står i handlingen ska visas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringarna börjar gälla den 1 april 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-01-25 Debatt: 2018-01-31 Beslut: 2018-01-31

Betänkande 2017/18:KU17 (pdf, 471 kB)

Betänkande 2017/18:KU11

Justitieombudsmännen, JO, granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar. JO har lämnat sin årliga redogörelse för verksamheten till riksdagen. Den gäller verksamhetsåret 1 juli 2016 - 30 juni 2017.

Under perioden registrerades 8748 nya ärenden. Det är en ökning med knappt 9 procent jämfört med året innan. Framför allt är det klagomålsärenden som har ökat. Den större delen av ökningen gäller socialförsäkrings- och utlänningsärenden. För att hålla handläggningstiderna på en rimlig nivå har JO begärt ytterligare resurser för 2018.

Riksdagen lade JO:s redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-01-25 Debatt: 2018-01-31 Beslut: 2018-01-31

Betänkande 2017/18:KU11 (pdf, 482 kB) Webb-tv debatt om förslag: Justitieombudsmännens ämbetsberättelse

Betänkande 2017/18:KU38

I dag regleras tolkars tystnadsplikt olika beroende på om de är auktoriserade eller inte, och om de anlitas privat eller av en myndighet. Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att se över regelverket.

En konsekvens av de gällande reglerna är att tolkar som inte är auktoriserade i vissa situationer inte omfattas av tystnadsplikten, trots att de utför samma jobb som en auktoriserad tolk. Samtidigt innebär en eventuell utvidgning av tystnadsplikten komplicerade frågeställningar att ta hänsyn till, exempelvis när det gäller privatpersoner som tolkar åt familjemedlemmar.

Tillkännagivandet lämnades i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 inom området offentlighet, sekretess och integritet. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 8
Justering: 2018-01-18 Debatt: 2018-01-31 Beslut: 2018-01-31

Betänkande 2017/18:KU38 (pdf, 731 kB) Webb-tv debatt om förslag: Offentlighet, sekretess och integritet

Betänkande 2017/18:KU5

Konstitutionsutskottet, KU, har följt upp hur riksdagen använde EU:s subsidiaritetsprincip under 2016. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.

Riksdagen gjorde 101 subsidiaritetsprövningar under 2016, vilket är en stor ökning jämfört med året innan då riksdagen gjorde 21 prövningar. Av de 101 prövningarna var det 13 EU-förslag som riksdagen fann stred mot subsidiaritetsprincipen. Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, ett så kallat gult kort. Under 2016 utfärdades ett gult kort.

Konstitutionsutskottet påpekar att det är viktigt att subsidiaritetsprövningen kan göras innan förhandlingarna av förslagen inom EU börjar.


Justering: 2017-12-14 Debatt: 2018-01-17

Betänkande 2017/18:KU5 (pdf, 11914 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen