Dokument & lagar (105 träffar)

Betänkande 2013/14:KU25

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 som rör frågor om integritet och sekretess. Motionerna handlar bland annat om en ny myndighet för integritetsskydd, skyddet för den personliga integriteten inom EU, tystnadsplikt för tolkar och insyn i apoteksverksamhet.

Förslagspunkter: 20 Reservationer: 5
Beredning: 2014-03-27 Justering: 2014-04-10 Debatt: 2014-05-05 Beslut: 2014-05-07

Betänkande 2013/14:KU25 (pdf, 318 kB) Webb-tv debatt om förslag: Integritets- och sekretessfrågor

Betänkande 2013/14:KU33

Riksdagsförvaltningen upphör att ge ut tidningen Riksdag & Departement. Tidningen skildrar den politiska processen och beslutsfattandet i riksdagen, regeringen och EU.

Riksdagsstyrelsen har lämnat ett förslag som konstitutionsutskottet har behandlat. I förslaget framhåller styrelsen att medievanorna och medielandskapet har förändrats sedan tidningen Riksdag & Departement grundades 1975 och att det i dag finns fler vägar att hitta information. Den tekniska utvecklingen har också påverkat tidningens ekonomiska förutsättningar genom att antalet prenumeranter och annonsförsäljningen har minskat. Riksdagsstyrelsen anser också att granskningen och analysen av riksdagens beslut i första hand bör göras av medier som är oberoende från riksdagen. Därför föreslår riksdagsstyrelsen att Riksdagsförvaltningen ska upphöra att ge ut tidningen Riksdag & Departement. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 3
Beredning: 2014-03-25 Justering: 2014-04-29 Debatt: 2014-05-07 Beslut: 2014-05-07

Betänkande 2013/14:KU33 (pdf, 300 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tidningen Riksdag & Departement

Betänkande 2013/14:TU21

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens proposition 2013/14:234 Sanktionsavgift för överträdelse av bestämmelserna om cabotagetransport på väg samt de motioner som kan komma att lämnas med anledning av propositionen. Detta ska också gälla de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till trafikutskottet under resten av riksmötet 2013/14.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2014-06-12 Debatt: 2014-06-24 Beslut: 2014-06-24

Betänkande 2013/14:TU21 (pdf, 14 kB)

Betänkande 2013/14:TU20

Riksdagen riktade en uppmaning till regeringen om att det behövs tydligare regler för kommunal medfinansiering. Trafikutskottet, som har förberett riksdagens beslut, har även tidigare riktat kritik mot de nuvarande reglerna om kommunernas medfinansiering av olika infrastruktursatsningar. Statens ansvar för en samlad planering av utbyggnaden av Sveriges infrastruktur riskerar att påverkas negativt av den medfinansieringspolitik som förs i dag, anser utskottet. I lägen där kommunal medfinansiering innebär klara fördelar för både stat och kommun menar dock utskottet att en hållbar modell för detta bör arbetas fram. Innan ett avtal om medfinansiering tecknas måste klara förhandlingar mellan stat och kommun ha ägt rum.

Riksdagen riktade även en uppmaning till regeringen om att se till att sjöfarten binds samman mer effektivt med järnvägs- och vägtransporter, att regeringen ska arbeta för att införandet av de nya svavelreglerna blir så kostnadseffektivt som möjligt och att regeringen inom en snar framtid bör återkomma till riksdagen med förslag på hur ett system med så kallad tonnageskatt kan införas.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om statens satsningar på transportinfrastruktur och skrivelsen om åtgärdsplaneringen för transportsystemet. Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Förslagspunkter: 22 Reservationer: 14
Beredning: 2014-06-05 Justering: 2014-06-12 Debatt: 2014-06-24 Beslut: 2014-06-24

Betänkande 2013/14:TU20 (pdf, 885 kB) Webb-tv debatt om förslag: Åtgärdsplanering för transportsystemet 2014-2025 m.m.

Utlåtande 2013/14:SkU35

EU-kommissionen har lämnat ett förslag om gemensamma bestämmelser för överträdelser mot EU:s tullregler. Enligt förslaget ska medlemsländerna ha en gemensam förteckning över överträdelser mot tullagstiftningen. I förslaget finns också regler för gemensamma sanktionsnivåer i fråga om regelbrott.

Skatteutskottet har granskat kommissionens förslag utifrån EU:s subsidiaritetsprincip. Enligt den principen ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt. Utskottet håller med regeringen om att den rättsliga grunden för förslaget inte är korrekt. Kommissionen har heller inte visat att bestämmelser om gemensamma sanktionsnivåer är nödvändiga för att uppnå ett starkare tullsamarbete. Det är tveksamt om vissa av åtgärderna kommissionen föreslår regleras bättre på EU-nivå än av de olika medlemsländerna, anser utskottet.

Riksdagen beslutade därför att skicka ett motiverat yttrande till EU.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-06-12 Debatt: 2014-06-24 Beslut: 2014-06-24

Utlåtande 2013/14:SkU35 (pdf, 116 kB)

Betänkande 2013/14:SkU32

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens propositioner 2013/14:151 Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el, 2013/14:230 Informationsutbytesavtal med Macao SAR samt 2013/14:231 Informationsutbytesavtal med Grenada. Även nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till skatteutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2014-06-12 Debatt: 2014-06-25 Beslut: 2014-06-25

Betänkande 2013/14:SkU32 (pdf, 16 kB)

Betänkande 2013/14:TU19

Trafikutskottet anser att ett väl fungerande järnvägssystem, med hög kvalitet och punktlighet, är en förutsättning för att järnvägen ska bli ett attraktivt transportalternativ. Utskottet konstaterar att det svenska järnvägssystemet tyvärr inte lever upp till detta i dag. Därför beslutade riksdagen att ge regeringen fyra uppdrag inom olika områden som rör järnvägen.

  • Trafikverket måste skyndsamt bygga upp kompetens för att självständigt kunna inspektera både järnvägens skick och det arbete som utförs av entreprenörer. Regeringen bör se till att detta sker. Regeringen bör även se över hur staten kan ta det samlade ansvaret för järnvägsunderhållet på statens järnvägsinfrastruktur i takt med att underhållskontrakten löper ut.
  • Regeringen bör skyndsamt utreda hur kapacitetstilldelning och trafikledning kan bli mer effektiva. Tilldelning av kapacitet innebär till exempel fördelning av avgångstider på en viss tågsträcka mellan olika tågbolag.
  • Regeringen bör utreda dels hur tillgången på tillförlitlig och offentlig statistik över punktlighet kan säkerställas, dels möjligheterna att offentliggöra statistik över resande.
  • Regeringen bör se över hur uppdragen för SJ AB, Green Cargo AB och Jernhusen AB kan bli tydligare. Detta så att samhällets behov av klimatsmarta järnvägstransporter med användaren i centrum kan tillgodoses på ett bättre sätt än i dag.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning av tågförseningar.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 9
Beredning: 2014-05-06 Justering: 2014-06-05 Debatt: 2014-06-24 Beslut: 2014-06-24

Betänkande 2013/14:TU19 (pdf, 277 kB)

Betänkande 2013/14:TU18

Det blir en ny lag som innebär att den som har taxitillstånd måste överföra taxameteruppgifter till så kallade redovisningscentraler. Redovisningscentralerna måste i sin tur lämna ut uppgifterna till Skatteverket. Det ska krävas tillstånd för att få driva en redovisningscentral. Syftet är främst att underlätta för Skatteverket att göra skattekontroller.

Trafikutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet konstaterar att redovisningscentralerna för taxi kommer att innebära att kontrollerna av taxibranschen kan göras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Till skillnad från regeringen anser dock utskottet att överföringen av taxameteruppgifter ska ske trådlöst. Detta för att undvika manipulering av uppgifter och fusk vid inrapportering. Riksdagen säger ja till regeringens förslag med den ändringen.

Trafikutskottet anser också att alla taxibilar ska ha taxameter. Detta för att resenärerna inte ska bli lurade och för att taxiföretagen inte ska kunna låta bli att betala skatt. Möjligheten till taxameterundantag som finns i dag bör tas bort. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 6
Justering: 2014-06-05 Debatt: 2014-06-24 Beslut: 2014-06-24

Betänkande 2013/14:TU18 (pdf, 1939 kB) Webb-tv debatt om förslag: Taxifrågor

Betänkande 2013/14:SkU31

Ett företag som säljer program, appar, spel, film eller andra elektroniska tjänster till privatpersoner i andra EU-länder ska ta ut och betala moms i det land där köparen finns. De nya reglerna gör att företag i ett land kan konkurrera på samma villkor som företag i ett annat EU-land, som har lägre momssats. För att förenkla för säljarna kommer redovisning och betalning av skatt att kunna göras elektroniskt genom en enda så kallad kontaktpunkt.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2014-05-27 Debatt: 2014-06-16 Beslut: 2014-06-17

Betänkande 2013/14:SkU31 (pdf, 4929 kB)

Betänkande 2013/14:KU47

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2013, 2013/14:RS2. Det ska också gälla de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till konstitutionsutskottet under resten av riksmötet 2013/14.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2014-06-05 Debatt: 2014-06-17 Beslut: 2014-06-17

Betänkande 2013/14:KU47 (pdf, 15 kB)

Betänkande 2013/14:KU43

Riksdagens nämndmyndigheter har i år för första gången lämnat redogörelser för förra verksamhetsåret till riksdagen. Det finns inga särskilda krav på hur en verksamhetsredogörelse ska se ut och konstitutionsutskottet anser att det är naturligt att redogörelserna skiljer sig åt lite eftersom de verksamheter som beskrivs ser olika ut. Huvudsaken är att de ger en god bild av verksamheten. Alla redogörelserna för 2013 innehåller uppgifter om ledamöter, beskrivningar av verksamheten och de beslut som har fattats under året.

Konstitutionsutskottet noterar att Partibidragsnämnden redovisar partibidragens storlek bara som totalsummor, trots att uppgifter om fördelningen på politiskt parti och kvinnoorganisation tidigare har skickats ut i pressmeddelanden. Dessa uppgifter borde kanske finnas med även i redogörelsen.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2014-05-13 Justering: 2014-06-05 Debatt: 2014-06-17 Beslut: 2014-06-17

Betänkande 2013/14:KU43 (pdf, 51 kB)

Betänkande 2013/14:KU42

Antalet privatpersoner som använder avkodningsutrustning för att kunna använda betal-tv-tjänster och andra elektroniska betaltjänster utan att betala har ökat. Men nu ska det bli olagligt att utan tillstånd skaffa sig och använda avkodningsutrustning även privat. Det är sedan tidigare straffbart för företag att hantera avkodningsutrustning utan tillstånd. Straffet kan bli böter för den som skaffar sig och använder avkodningsutrustning privat. För den privatperson som till exempel säljer, hyr ut eller installerar utrustning åt andra kan straffet framöver bli böter eller fängelse i upp till två år, precis som för företag.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Beredning: 2014-05-13 Justering: 2014-06-05 Debatt: 2014-06-17 Beslut: 2014-06-17

Betänkande 2013/14:KU42 (pdf, 407 kB)

Betänkande 2013/14:KU34

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om sin demokratipolitik. Målet för politiken är en levande demokrati där individens möjligheter till inflytande stärks och de mänskliga rättigheterna respekteras. I skrivelsen redogör regeringen för vilken inriktning demokratipolitiken bör ha och vilka utmaningar som är viktiga att fokusera på. Inriktningen för regeringens arbete har fem utgångspunkter: Ett högt och mer jämlikt valdeltagande, ett breddat och jämlikt deltagande i de folkvalda församlingarna, stärkta möjligheter till inflytande, insyn och delaktighet mellan valen, en ökad demokratisk medvetenhet samt värnande av demokratin mot våldsbejakande extremism.

Konstitutionsutskottet, KU, har behandlat regeringens skrivelse. Samtidigt har KU även behandlat motioner inom området demokratipolitik. Motionerna handlar om demokratiambassadörer, ökat valdeltagande genom stöd till fackliga organisationer, riktlinjer för rektorers beslut om medverkan av riksdagspartier på skolor, universitetens och högskolornas ansvar för att främja ungas engagemang för grundläggande demokratiska värderingar, utredning om demokratisk delaktighet och inflytande, att värna demokratin mot våldsbejakande extremism, en mer aktiv svensk demokratipolitik i EU, öppen redovisning av bidrag till partierna samt en ny bred maktutredning.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motionerna.

Förslagspunkter: 20 Reservationer: 3
Beredning: 2014-05-13 Justering: 2014-06-05 Debatt: 2014-06-12 Beslut: 2014-06-12

Betänkande 2013/14:KU34 (pdf, 427 kB) Webb-tv debatt om förslag: En politik för en levande demokrati

Betänkande 2013/14:TU17

Marknaden för regionala flygtrafikledningstjänster är i dagsläget avreglerad. Det innebär att även privata bolag har möjlighet att ha hand om flygtrafikledning. Avregleringen skedde efter starka önskemål från ett antal flygplatser som ansåg att Luftfartsverkets priser för flygtrafikledning var för höga.

Riksdagen anser att flygtrafikledningstjänsten är en mycket viktig myndighetsutövning som i huvudsak bör skötas av en myndighet. Våren 2013 uppmanade riksdagen regeringen att lämna ett lagförslag om en återreglering av delar av flygtrafikledningstjänsten. Regeringen har inte återkommit med något förslag på lagändring. Trafikutskottet har därför lämnat ett lagförslag som innebär att flygtrafikledningstjänsten vid de flygplatser som ägs eller drivs av staten återregleras.

Civil flygtrafikledning och militär flygtrafikledning är integrerade. Eftersom Försvarsmakten inte har egna flygtrafikledare är det angeläget att deras behov av flygledare kan säkras i alla beredskapslägen, anser utskottet. Enligt utskottet är Försvarsmaktens behov av flygledare utredda och Försvarsmakten har tydligt uppgivit att förslaget är nödvändigt. Trafikutskottet menar också att det är viktigt att ta hänsyn till regionala flygplatser och har utformat förslaget med fortsatt möjlighet för dessa att upphandla flygtrafikledningstjänst eller utföra den själva.

Riksdagen sa ja till trafikutskottets förslag om återreglering av flygtrafikledningen. Lagändringen börjar gälla den 15 augusti 2014.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 8
Beredning: 2014-03-25 Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-12 Beslut: 2014-06-17

Betänkande 2013/14:TU17 (pdf, 504 kB) Webb-tv debatt om förslag: Luftartsfrågor

Betänkande 2013/14:KU21

Regeringen redogör i en skrivelse för hur riksdagens skrivelser till regeringen har behandlats. Konstitutionsutskottet ser positivt på utvecklingen av hur regeringen behandlar riksdagens skrivelser, men anser att det fortfarande går att göra förbättringar.

Flera utskott i riksdagen påpekar att vissa åtgärder som gäller tillkännagivanden har tagit lång tid eller inte riktigt svarar mot innehållet i tillkännagivandena. Andelen slutbehandlade tillkännagivanden har minskat. Konstitutionsutskottet konstaterar också att det fortfarande händer att tillkännagivanden saknas i regeringens redogörelser.

Konstitutionsutskottet förutsätter att regeringen tar hänsyn till utskottens synpunkter och ser till så att ärenden inte tar onödigt lång tid och att skrivelsen uppfyller kraven på att vara kontrollerad och korrekt. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 3
Beredning: 2014-04-29 Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-12 Beslut: 2014-06-12

Betänkande 2013/14:KU21 (pdf, 7065 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser

Betänkande 2013/14:SkU33

Regeringen har lämnat sin årliga redogörelse över de så kallade skatteutgifterna. Årsredovisningen ger en överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på budgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Redovisningen av skatteutgifterna är också den enda uppdateringen av de regelavvikelser från enhetlig beskattning som publiceras löpande.

Skatteutskottet har behandlat regeringens skrivelse. Utskottet tycker det är bra att regeringens arbete med att utveckla skatteutgiftsredovisningen har gjort att redovisningen kan bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet och när beslut ska tas om skatteregler.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2014-05-27 Debatt: 2014-06-26 Beslut: 2014-06-26

Betänkande 2013/14:SkU33 (pdf, 246 kB)

Betänkande 2013/14:UFöU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Sverige ska utöka sitt deltagande i den pågående FN-insatsen som ska stabilisera situationen i Mali. Den svenska väpnade styrkan kan delta från den 1 juli 2014 och vara på plats i tolv månader. Styrkan ska uppgå till högst 400 personer. Riksdagens ställningstagande gäller under förutsättning att det även i fortsättningen finns ett mandat för styrkan enligt beslut i FN:s säkerhetsråd.

Planen är att Sverige ska bidra med ett underrättelsekompani och en nationell stödenhet. Huvuduppgiften är att förse FN-insatsens underrättelseenhet med information och att på så sätt hjälpa till att uppfylla mandatet för insatsen. Insatsen ska bland annat stabilisera större tätbefolkade områden, skydda civila och FN-personal och hjälpa till att skapa förutsättningar för humanitärt bistånd.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Beredning: 2014-04-15 Justering: 2014-05-28 Debatt: 2014-06-12 Beslut: 2014-06-12

Betänkande 2013/14:UFöU2 (pdf, 52 kB) Webb-tv debatt om förslag: Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Betänkande 2013/14:KU45

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat EU-kommissionens rapport om hur subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna har tillämpats på förslag till EU-lagstiftning under 2012.

De nationella parlamenten ska inom åtta veckor granska förslagen till EU-lagstiftning för att se att de följer subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att besluten ska fattas på den effektivaste nivån och så nära medborgarna som möjligt. KU anser att subsidiaritetskontrollen är en viktig demokratisk uppgift som följer av EU-fördragen.

KU konstaterar att en åttondel av de EU-förslag som riksdagen subsidiaritetsprövat 2012 saknade subsidiaritetsmotiveringar eller hade brister i motiveringarna. Utskottet påpekar än en gång att det inte är rimligt att de olika EU-ländernas parlament ska subsidiaritetspröva förslag som helt saknar motivering. KU anser att subsidiaritetskontrollen är ineffektiv på det sätt som den görs i dag. Utskottet anser att en förlängning av åttaveckorsfristen borde övervägas. En sådan översyn borde även omfatta nivåerna på och effekterna av trösklarna för gula och orange kort.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2014-05-06 Justering: 2014-05-27 Debatt: 2014-06-11 Beslut: 2014-06-11

Betänkande 2013/14:KU45 (pdf, 292 kB)

Betänkande 2013/14:KU44

Några ändringar görs av ändamål och verksamheter inom olika utgiftsområden i statens budget. Det enligt regeringens förslag i 2014 års ekonomiska vårproposition. Ändringarna rör ansvaret för vissa säkerhetsfrågor vid statsministerns tjänstebostad, ett samordnat upphandlingsstöd och en patent- och marknadsdomstol.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2014-04-29 Justering: 2014-05-27 Debatt: 2014-06-12 Beslut: 2014-06-12

Betänkande 2013/14:KU44 (pdf, 376 kB)

Betänkande 2013/14:KU40

Kommuner och landsting ska kunna lämna bidrag till start och drift av forskningsinfrastruktur vid konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur, Eric-konsortier. Forskningsinfrastruktur kan vara olika anläggningar och kunskapsbaserade resurser som forskare behöver för att bedriva spetsforskning. I dag kan kommuner och landsting lämna bidrag till utbildning och forskning som bedrivs vid statliga universitet och högskolor. Däremot inte till forskningsprojekt som görs i en annan organisationsform för att möjliggöra internationellt samarbete. Detta ska nu bli möjligt.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2014-04-15 Justering: 2014-05-27 Debatt: 2014-06-09 Beslut: 2014-06-10

Betänkande 2013/14:KU40 (pdf, 559 kB)