Dokument & lagar (7 926 träffar)

Betänkande 2019/20:SkU3

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om hur tvister om dubbelbeskattning i ärenden om skatteavtal inom EU ska lösas. 2017 antog EU ett direktiv som innebär att det införs EU-gemensamma bestämmelser för hur sådana tvister ska lösas. Enligt bestämmelserna ska de berörda staterna i första hand försöka hitta en ömsesidig överenskommelse. Om det inte går kan medlemsstaterna under vissa förutsättningar inrätta en rådgivande kommitté som avgör tvisten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 november 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-09-26 Debatt: 2019-10-02 Beslut: 2019-10-02

Betänkande 2019/20:SkU3 (pdf, 1901 kB)

Betänkande 2019/20:SkU2

Riksdagen godkände ett protokoll från 2018 om ändring i avtalet mellan de nordiska länderna. Syftet med avtalet är att undvika dubbelbeskattning av inkomst och förmögenhet. 

Förändringarna innebär att nya internationella minimistandarder på skatteavtalsområdet införs. Det införs bland annat en bestämmelse som ger de berörda staterna möjlighet att neka en avtalsförmån i fall där det huvudsakliga syftet med en transaktion eller ett arrangemang var just att få förmånen. Dessutom utvidgas möjligheten att begära ömsesidig överenskommelse och det införs en ny bestämmelse som gör det möjligt för Färöarna att självständigt ändra i de bestämmelser som reglerar på vilket sätt landet ska undvika dubbelbeskattning.

De nya bestämmelserna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-09-26 Debatt: 2019-10-02 Beslut: 2019-10-02

Betänkande 2019/20:SkU2 (pdf, 966 kB)

Betänkande 2019/20:JuU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i bland annat rättegångsbalken och den så kallade penningtvättslagen. Genom lagändringarna genomförs det fjärde penningtvättsdirektivet fullt ut i svensk rätt. Penningtvättsdirektivet antogs av EU 2015 och syftar till att förhindra att finansiell verksamhet och annan näringsverksamhet utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism.

Regeringens förslag innebär i huvudsak att advokatbolag ska ses som verksamhetsutövare enligt penningtvättslagen. Däremot ska biträdande jurister på advokatbyråer inte längre vara verksamhetsutövare enligt lagen. Verksamhetsutövarna har en skyldighet att förebygga, upptäcka och förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism.

Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-09-26 Debatt: 2019-10-02 Beslut: 2019-10-02

Betänkande 2019/20:JuU2 (pdf, 1877 kB)

Betänkande 2019/20:TU3

EU har beslutat om ett nytt direktiv om arbete ombord på fiskefartyg, som bland annat innebär krav på ett nytt certifikat för vissa fiskefartyg. Regeringen har föreslagit ändringar i arbetsmiljölagen och fartygssäkerhetslagen utifrån EU-direktivet, bland annat ska de anställda ombord få mat och vatten utan kostnad. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det nya certifikatet för fiskefartyg innebär att myndighetsutövning får lämnas över till ett utländskt organ. Ett beslut om sådan lagstiftning kräver minst tre fjärdedels majoritet, och att mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för förslaget, det styrs av 10 kap. 6 § regeringsformen.

Lagändringarna börjar gälla den 15 november 2019.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2019-09-19 Debatt: 2019-10-02 Beslut: 2019-10-02

Betänkande 2019/20:TU3 (pdf, 682 kB)

Betänkande 2019/20:TU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på ändringar i fartygssäkerhetslagen för att anpassa den till ett EU-direktiv om säkerhet på passagerarfartyg.

Förslaget innebär att bestämmelserna om tillsyn av passagerarfartyg förändras och förenklas. Skyldigheten att förbjuda fartyg med brister att resa kompletteras med fler kriterier, exempelvis brister som innebär omedelbar fara för hälsan. Lagen uppdateras bland annat också när det gäller skyldigheten att föra över uppgifter om passagerare till ett centralt system.

Lagändringarna börjar gälla 21 december 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-09-12 Debatt: 2019-10-02 Beslut: 2019-10-02

Betänkande 2019/20:TU2 (pdf, 1314 kB)

Betänkande 2018/19:SkU25

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att skyndsamt göra en konsekvensanalys av Skatteverkets tolkning att konsultlösningar i vården är momsskattepliktiga. Regeringen ska sedan vid behov återkomma med ett förslag till riksdagen som på ett lämpligt sätt neutraliserar konsekvenserna för vårdgivare och patienter snarast möjligt.

Högsta förvaltningsdomstolen beslutade i en dom den 7 juni 2018 att ett bemanningsföretags uthyrning av sjukvårdspersonal inte ska undantas från momsplikt. Skatteverket tolkade i oktober 2018 domstolens dom i ett rättsligt ställningstagande. Ställningstagandet innebär en ändring i sak av verkets tidigare uppfattning genom att uthyrning av vårdpersonal anses vara skattepliktig omsättning istället för från skatteplikt undantagen sjukvård. Skatteverket kommer att börja tillämpa den nya tolkningen från och med den 1 juli i år.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-06-13 Debatt: 2019-06-18 Beslut: 2019-06-19

Betänkande 2018/19:SkU25 (pdf, 322 kB) Webb-tv debatt om förslag: Beskattning av uthyrning av vårdpersonal

Betänkande 2018/19:KU32

Riksdagen har behandlat regeringens årliga skrivelse om sammansättningen och arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Under 2018 tillsattes 68 kommittéer och de totala utgifterna för dem var cirka 450 miljoner kronor.

Riksdagen anser att regeringens kommittéberättelse ger värdefull information om kommittéernas sammansättning och verksamhet. Skrivelsen redogör bland annat för fördelningen mellan män och kvinnor i kommittéerna. Det råder en förhållandevis jämn könsfördelning i tre av fyra yrkeskategorier i kommittéerna. Enligt riksdagen är det viktigt att eftersträva en jämn könsfördelning inom alla grupper. Riksdagen välkomnar också den anpassning av redovisningen av kommittéernas sammansättning som genomförts med anledning av konstitutionsutskottets påpekande i sin granskning av kommittéväsendet hösten 2017.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018 om lagstiftningsprocessen.

Förslagspunkter: 7
Justering: 2019-06-11 Debatt: 2019-06-17 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:KU32 (pdf, 501 kB)

Betänkande 2018/19:KU27

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté som ska se över och stärka det grundlagsreglerade egendomsskyddet.

Konstitutionsutskottet anser att det är betydelsefullt att samhället värnar äganderätten och att markägare så långt som möjligt bör få bestämma över sin egendom. Beslut som rör exempelvis skydd av värdefulla områden, arter och ekosystem bör bygga på samarbete med markägare och respekt för äganderätten. Med stärkt egendomsskydd säkras Sveriges viktiga naturtillgångar och en omställning till ett mer hållbart samhälle, enligt utskottet.

Förslaget till tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om fri- och rättighetsfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner i ämnet.

Förslagspunkter: 24 Reservationer: 28
Justering: 2019-06-11 Debatt: 2019-06-17 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:KU27 (pdf, 991 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fri- och rättigheter, m.m.

Betänkande 2018/19:JuU27

Regeringen föreslår att nuvarande regler om lagring och tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation i brottsbekämpande syfte, så kallad datalagring, ska anpassas till EU-lagstiftning. Det är mycket viktigt för brottsbekämpande myndigheter att få tillgång till elektronisk kommunikation, till exempel från teleoperatörer. Enligt regeringen kräver dock EU-rätten att datalagringsskyldigheten begränsas jämfört med dagens regler.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2019.

Riksdagen tycker dock att regeringens förslag begränsar datalagringsskyldigheten för mycket med bakgrund mot de brottsbekämpande myndigheternas behov av lagrade uppgifter. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över omfattningen av datalagringsskyldigheten. Enligt riksdagen bör datalagringen utökas och vara så långtgående som det är möjligt enligt EU-reglerna.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag på området.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 6
Justering: 2019-06-11 Debatt: 2019-06-18 Beslut: 2019-06-19

Betänkande 2018/19:JuU27 (pdf, 1391 kB) Webb-tv debatt om förslag: Datalagring vid brottsbekämpning - anpassningar till EU-rätten

Betänkande 2018/19:JuU29

Regeringen bör utreda antalet vapen i en vapengarderob, tidsbegränsade vapenlicenser och reglerna för att ta med sig vapen inom EU. Det tycker riksdagen som riktar uppmaningar, tillkännagivanden, om det till regeringen. Riksdagen gör även ytterligare tillkännagivanden som rör skärpta straff för vapenbrott och smuggling av vapen, avskaffat krav på tillstånd för ljuddämpare och översyn av vapenlagstiftningen.

Tillkännagivandena kom när riksdagen behandlade cirka 70 förslag i motioner om vapenfrågor från den allmänna motionstiden 2018. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom det redan pågår utredningar och beredning inom de områden som motionerna berör. Motionerna handlar bland annat om rättshjälp i vapenlicensmål, en ny tillståndsmyndighet och förvaring av vapen och ammunition.

Förslagspunkter: 29 Reservationer: 26
Justering: 2019-06-11 Debatt: 2019-06-18 Beslut: 2019-06-19

Betänkande 2018/19:JuU29 (pdf, 674 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vapenfrågor

Betänkande 2018/19:JuU28

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om bland annat en ny lag som ska göra att Säkerhetspolisen och Nationella operativa avdelningen i Polismyndigheten (Noa) får utökad tillgång till uppgifter från signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

Dagens regelverk tillämpas på ett sätt som innebär att Säkerhetspolisen och Noa inte får tillgång till uppgifter från signalspaning när det gäller företeelser som myndigheterna bedriver en förundersökning om. Regeringens lagförslag innebär att Säkerhetspolisen och Noa kan bestämma inriktningen av signalspaning och ta emot underrättelser med inhämtade uppgifter även om det pågår en förundersökning. Uppgifterna får inte användas för att utreda brott.

Riksdagen välkomnar förslaget och bedömer att det påtagligt kan förbättra polisens förmåga att identifiera och motverka hot mot Sveriges säkerhet. Förslagen har sin bakgrund i en politisk överenskommelse om åtgärder mot terrorism som Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna ingick i juni 2017.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2019.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2019-06-11 Debatt: 2019-06-18 Beslut: 2019-06-19

Betänkande 2018/19:JuU28 (pdf, 727 kB) Webb-tv debatt om förslag: Polisens tillgång till underrättelser från Försvarets radioanstalt

Betänkande 2018/19:TU17

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om järnvägsfrågor. Anledningen är bland annat att utrednings- och utvecklingsarbete redan pågår på området.

Motionerna handlar exempelvis om järnvägsmarknaden, järnvägens tillförlitlighet, längre och tyngre tåg och statistik.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 18
Justering: 2019-06-04 Debatt: 2019-06-14 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:TU17 (pdf, 622 kB) Webb-tv debatt om förslag: Järnvägsfrågor

Betänkande 2018/19:TU19

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om ändrat tak för prishöjningar av brev med frimärken. Postnord har uppmärksammat regeringen på att det kraftigt minskade antalet brev har gjort det svårt att hålla igång posttjänsten på ett sätt som är ekonomiskt hållbart. Regeringen bedömer i skrivelsen att det är nödvändigt att ändra det tak för prishöjningar av brev som finns i dag och har också lagt fram förslag om ändringar i postförordningen.

Riksdagen anser att förslaget till ändring av prisregleringen i postförordningen är väl avvägt för att på längre sikt kunna upprätthålla en samhällsomfattande posttjänst i enlighet med riksdagens mål. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2019-06-04 Debatt: 2019-06-14 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:TU19 (pdf, 346 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett ändrat prishöjningstak för frimärkta brev

Betänkande 2018/19:TU18

Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om tillämpningen av den så kallade fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur. Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att trafikutskottet behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av fyrstegsprincipen.

Fyrstegsprincipen innebär att möjliga förbättringar i transportsystemet ska prövas enligt fyra steg. I första steget ska åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt övervägas. Först i fjärde steget ska nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder övervägas. Att planera enligt fyrstegsprincipen innebär också att man ska ha ett trafikslagsövergripande perspektiv, där alla trafikslag och transportsätt ska prövas förutsättningslöst

Riksrevisionen konstaterar bland annat att regeringens och Trafikverkets styrning inte stödjer ett trafikslagsövergripande arbetssätt. Regeringen behöver i flera avseenden förtydliga hur Trafikverket ska arbeta med fyrstegsprincipen och Trafikverket behöver utveckla sitt arbetssätt för att åstadkomma mer kostnadseffektiva investeringar inom transportsektorn.

Riksdagen välkomnade Riksrevisionens rapport och framhöll att det är av stor vikt att de samhällsekonomiska kalkylmodellerna bakom investeringar i infrastruktur är korrekta, för att kunna generera så stor samhällsnytta som möjligt.

Riksdagen uppmanade därför regeringen att:

  • vidta åtgärder för att säkerställa fyrstegsprincipens genomslag
  • arbeta för att utveckla de samhällsekonomiska kalkylmodellerna för infrastrukturinvesteringar
  • tydligt definiera vad som avses med trafikslagsövergripande anslag i arbetet med den kommande infrastrukturpropositionen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 3
Justering: 2019-06-04 Debatt: 2019-06-14 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:TU18 (pdf, 379 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur

Betänkande 2018/19:SkU23

Riksdagen har granskat regeringens årliga redovisning av skatteutgifterna för åren 2018-2021. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och som påverkar statsbudgetens inkomster, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Redovisningen synliggör de indirekta stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på utgiftssidan.

Skrivelsen består av fyra delar. I den första delen sätts de existerande skattereglerna i relation till en jämförelsenorm, vilket gör det möjligt att identifiera olika skatteutgifter. Vidare beskrivs de beräkningsmetoder som används. Den andra delen diskuterar skatteutgifter i förhållande till samhällsekonomisk effektivitet, principer för skattepolitiken och jämställdhet. I den tredje delen redovisas skatteutgifter och skattesanktioner för åren 2018-2021. Redovisningen sker i en tabell uppdelad efter skatteslag. Den fjärde och sista delen innehåller en kort beskrivning av varje enskild skatteutgift, och aktuella lagrum för respektive skatteutgift anges.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-05-28 Debatt: 2019-06-12 Beslut: 2019-06-12

Betänkande 2018/19:SkU23 (pdf, 327 kB)

Betänkande 2018/19:TU16

Till skillnad från i flera andra länder är det inte olagligt att manipulera mätarställningen på ett fordon i Sverige. Förutom att köpare till manipulerade bilar blir lurade, så kan bilar som har gått många fler mil än vad mätarställningen visar påverka både miljön och trafiksäkerheten negativt. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över hur man kan kriminalisera manipulation av vägmätare.

Regeringen bör även se till att det blir obligatoriskt att mätarställningen kontrolleras mot föregående inrapporterade siffror vid besiktning, och att de uppgifterna också förs in i besiktningsprotokollet.

Förslaget om tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 90 motionsförslag från allmänna motionstiden 2018 om väg- och fordonsfrågor.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 31
Justering: 2019-05-28 Debatt: 2019-06-05 Beslut: 2019-06-12

Betänkande 2018/19:TU16 (pdf, 1448 kB) Webb-tv debatt om förslag: Väg- och fordonsfrågor

Betänkande 2018/19:UFöU3

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att Sverige ska fortsätta delta i den pågående FN-insatsen i Mali. 2013 upprättades en FN-ledd stabiliseringsinsats i Mali och Sverige har deltagit sedan 2014, efter en förfrågan från FN. Sveriges deltagande har sedan förlängts varje år. Enligt förslaget ska Sverige fram till den 30 juni 2020 delta med en väpnad styrka om högst 470 personer i den pågående FN-insatsen, under förutsättning att det finns ett fortsatt mandat för styrkan i FN:s säkerhetsråd.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-05-28 Debatt: 2019-06-05 Beslut: 2019-06-12

Betänkande 2018/19:UFöU3 (pdf, 304 kB) Webb-tv debatt om förslag: Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Betänkande 2018/19:TU14

För att öka andelen hållbara transporter bör regeringen prioritera arbetet med att gynna vattenvägarna för godstransporter och även underlätta för utökad pråmtrafik. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Längs Sveriges kust och de inre vattenvägarna finns många hamnar. Godstransporter i låga hastigheter till sjöss ger mindre klimatpåverkan än vägtransporter, därför är en utveckling av sjöfarten en viktig del för att uppnå Sveriges miljömål.

Att underlätta för pråmtrafik bidrar också till minskade transporter på land eftersom en pråm kan ersätta ett stort antal lastbilar. 

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga cirka 60 motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 om sjöfartsfrågor.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 13
Justering: 2019-05-16 Debatt: 2019-06-05 Beslut: 2019-06-12

Betänkande 2018/19:TU14 (pdf, 731 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sjöfartsfrågor

Utlåtande 2018/19:KU37

Riksdagens konstitutionsutskott (KU) har i ett utlåtande granskat ett meddelande från EU-kommissionen om att stärka den så kallade rättsstatsprincipen ytterligare inom EU. Enligt EU-kommissionen innebär rättsstatsprincipen bland annat att myndigheter och andra offentliga institutioner i en rättsstat ska arbeta inom de ramar som anges i lagarna och i enlighet med värden som demokrati och grundläggande rättigheter. Domstolarna ska vara oberoende och opartiska.

KU är positivt till att kommissionen fortsätter arbetet med att främja och försvara rättsstatsprincipen. Utskottet välkomnar att kommissionen tagit initiativ till en diskussion om hur man kan förbättra de verktyg som EU:s institutioner har för att skydda unionens grundläggande värden, varav respekten för rättsstaten är ett.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-05-28 Debatt: 2019-06-05 Beslut: 2019-06-12

Utlåtande 2018/19:KU37 (pdf, 376 kB)

Betänkande 2018/19:KU33

Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag till ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden i statens budget. Bland annat innebär regeringens förslag att Riksrevisionens verksamhet ska höra till utgiftsområde 1 Rikets styrelse som ingår i konstitutionsutskottets beredningsområde.

Riksdagen sa nej till att flytta ändamål och verksamheter som avser folkbildning från utgiftsområde 17, Kultur, medier, trossamfund och fritid till utgiftsområde 16, Utbildning och universitetsforskning. Riksdagen anser att det saknas tillräckligt med underlag för att bifalla förslaget.

Förslagspunkter: 3
Justering: 2019-05-28 Debatt: 2019-06-05 Beslut: 2019-06-12

Betänkande 2018/19:KU33 (pdf, 1185 kB)