Dokument & lagar (47 träffar)

Utlåtande 2009/10:JuU31

Under Sveriges ordförandeskap i EU utarbetades Stockholmsprogrammet. Programmet är en färdplan för rättsliga och inrikes frågor. Färdplanen ska ange ramarna för EU-arbetet när det gäller polis-, gräns- och tullsamarbete, räddningstjänst, rättsliga frågor, asyl, migration och viseringspolitik under 2010-2014. Kommissionen har sedan utarbetat en handlingsplan för att genomföra Stockholmsprogrammet. Justitieutskottet har nu lämnat synpunkter på det meddelande där kommissionen ber berörda parter att godkänna handlingsplanen. Justitieutskottet tycker att det är bra att få möjlighet att involveras i arbetet med att genomföra Stockholmsprogrammet i ett tidigt skede. Men meddelandet om handlingsplanen tillåter inte en ordentlig bedömning av de planerade åtgärderna. Handlingsplanen avviker i vissa avseenden från det fastställda Stockholmsprogrammet. Det är också svårt att utläsa vilka åtgärder i handlingsplanen som svarar mot vilka områden i Stockholmsprogrammet. Riksdagen avslutar härmed ärendet. Utlåtandet kommer nu att skickas till regeringskansliet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 3
Justering: 2010-06-15 Debatt: 2010-06-22 Beslut: 2010-06-23

Utlåtande 2009/10:JuU31 (pdf, 123 kB)

Betänkande 2009/10:JuU27

Fem nya domstolar bildas den 2 maj 2011. Domstolarna ska kallas mark- och miljödomstolar och ha hand om De mål som nu handläggs i miljödomstolarna. Huvuddelen av de mål enligt plan- och bygglagen som nu handläggs i förvaltningsrätterna och hos regeringen. Huvuddelen av de mål som nu handläggs i fastighetsdomstolarna. Bakgrunden är att miljömålen, målen enligt plan- och bygglagen och fastighetsmålen har många likheter. Syftet är att förenkla, samordna och effektivisera handläggningen och domstolsprövningen.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 4
Justering: 2010-06-03 Debatt: 2010-06-21 Beslut: 2010-06-21

Betänkande 2009/10:JuU27 (pdf, 4160 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mark- och miljödomstolar

Betänkande 2009/10:JuU35

Riksdagen har beslutat om en ändring i brottsbalken. Det är skrivningen i 36 kap. 1 b § brottsbalken som ska ändras. Ändringen innebär att människohandel, mindre grovt brott, också i fortsättningen kommer att omfattas av bestämmelsen om utvidgat förverkande.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-06-03 Debatt: 2010-06-14 Beslut: 2010-06-15

Betänkande 2009/10:JuU35 (pdf, 22 kB)

Betänkande 2009/10:JuU34

Riksdagen har beslutat om en rättelse i brottsbalken. Den 19 maj beslutade riksdagen om ändringar i brottsbalken. Men på ett ställe blev skrivningen i lagtexten felaktig. Texten måste anpassas till en tidigare gjord ändring i 2 kap. 3 § brottsbalken, som trätt i kraft den 1 januari 2010.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-06-03 Debatt: 2010-06-14 Beslut: 2010-06-15

Betänkande 2009/10:JuU34 (pdf, 25 kB)

Betänkande 2009/10:FöU6

Lagen om brandfarliga och explosiva varor ska ersättas av en ny lag. Syftet är att förenkla och modernisera reglerna på området. En nyhet är att Polismyndigheten inte längre ska vara tillståndsmyndighet för explosiva varor. I stället ska tillstånd prövas av kommunerna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen hade föreslagit att lagen skulle börja gälla den 1 oktober 2010 men riksdagen tidigarelade ikraftträdandet till den 1 september 2010.

Förslagspunkter: 3
Justering: 2010-05-25 Debatt: 2010-06-22 Beslut: 2010-06-23

Betänkande 2009/10:FöU6 (pdf, 987 kB)

Betänkande 2009/10:JuU25

Polisen ska utreda fler brott där den misstänkte är under 15 år. Det ska också bli tillåtet med drogtester under tvång. Det har riksdagen beslutat. I dag kan polisen göra en utredning som ligger till grund för socialtjänstens insatser. Men det är inte nödvändigt om den misstänkte är under 15 år. Nu ska lagen ändras. Polisen ska i framtiden som regel alltid inleda en utredning om straffet för det aktuella brottet är minst ett års fängelse. Då ska det också vara möjligt att ta blod- eller salivprov på den misstänkte för att därefter göra en DNA-analys. Det ska även bli tillåtet för polisen att med tvång drogtesta barn under 15 år. Den som misstänks vara narkotikapåverkad ska lämna till exempel blod- eller urinprov. Målet är att så tidigt som möjligt upptäcka missbruk. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2010.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2010-05-27 Debatt: 2010-06-02 Beslut: 2010-06-02

Betänkande 2009/10:JuU25 (pdf, 607 kB) Webb-tv debatt om förslag: Barn under 15 år som misstänks för brott

Betänkande 2009/10:JuU24

Riksdagen har beslutat att behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2010/11. Det handlar om regeringens proposition 2009/10:181 Utnämning av ordinarie domare och förslag om utnämning av domare som finns i en annan proposition, 2009/10:215 Mark- och miljödomstolar. Det gäller också de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till justitieutskottet under resten av riksmötet 2009/10.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-05-27 Debatt: 2010-06-14 Beslut: 2010-06-15

Betänkande 2009/10:JuU24 (pdf, 21 kB)

Betänkande 2009/10:FöU9

I en skrivelse återkommer regeringen med information till riksdagen om det fortsatta arbetet med att utveckla samhällets krisberedskap. I skrivelsen föreslår regeringen att resultatmål bör tas fram för samhällets krisberedskap. Regeringen föreslår också att viktiga delar av lagstiftningen inom området krisberedskap bör ses över i syfte att författningsstödet är anpassat för allvarliga händelser och kriser. Skrivelsen innehåller också regeringens samlade bedömning av krisberedskapens olika delar och vad som har gjorts hittils. Försvarutskottet har även behandlat Riksrevisionens granskning av regeringens och myndigheternas beredskap för antagonistiska hot, till exempel terrorhot, mot transporter av farligt gods. I granskningen framkom att det finns vissa brister. Riksrevisionen föreslår att åtgärder behöver vidtas när det gäller tillsyn av skyddet för transporter av farligt gods. Riksrevisionen föreslår också att lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar och säkerhetsskyddslagen ses över. Detta för att öka möjligheterna att skydda transporter av farligt gods. Riksdagen godkände skrivelsen utan några tillägg. Riksdagen avslog Riksrevionens förslag.

Förslagspunkter: 15
Beredning: 2010-04-20 Justering: 2010-05-25 Debatt: 2010-06-03 Beslut: 2010-06-15

Betänkande 2009/10:FöU9 (pdf, 241 kB)

Betänkande 2009/10:JuU21

Riksdagen har beslutat om en modernisering av fängelse- och häkteslagstiftning. Beslutet innebär i huvudsak att: Alla intagna ska få en plan för hur fängelsevistelsen bäst anpassas till deras behov. Kraven för att få permission förtydligas. Kriminalvården få nya kontrollmöjligheter, besökaren och intagna ska exempelvis kunna hållas åtskilda av glasrutor. Speciella restriktioner för häktade ska kunna överklagas. Kriminalvårdsnämnden avskaffas. Den nya fängelse- och häkteslagstiftningen börjar gälla den 1 april 2011. Dessutom har Riksrevisionen granskat kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott. Riksdagen menar att lagförslaget även täcker detta ärende och att det därför kan avslutas.

Förslagspunkter: 29 Reservationer: 24
Justering: 2010-05-20 Debatt: 2010-06-02 Beslut: 2010-06-02

Betänkande 2009/10:JuU21 (pdf, 4127 kB) Webb-tv debatt om förslag: En ny fängelse- och häkteslagstiftning

Betänkande 2009/10:FöU8

Värnpliktsutbildningen ersätts den 1 juli 2010 med frivillig militär grundutbildning. Försvarets rekrytering av personal bygger i dag huvudsakligen på totalförvarsplikt. Nu ska den i första hand vila på frivillighet. Beslutet innebär följande: En frivillig grundläggande militär utbildning och en frivillig kompletterande militär utbildning. Den som går utbildningarna ska kallas rekryt. Den som vill antas till utbildningen ska testas. Eventuell anställning sker efter utbildningen. Totalförsvarspliktiga, både män och kvinnor, kommer även i fortsättningen att vara skyldiga att lämna uppgifter om sig själva. Uppgifterna kan, som i dag, samlas in genom en enkät via Internet. Totalförsvarsplikten kommer att finnas kvar. Skyldigheten att mönstra och göra värnplikt eller civilplikt ska gälla om försvarsberedskapen kräver det. Skyldigheten ska gälla lika för män och kvinnor. Sverige får dessutom en så kallad veteranpolitik. Det handlar om ansvaret för Försvarsmaktens personal före, under och efter internationella militära insatser. Försvarsmakten får från den 1 januari 2011 ett lagstadgat uppföljningsansvar för veteranerna. I dag kan soldater som skadats till följd av tjänstgöring få stöd av Försvarsmakten i max fem år. Den tidsbegränsningen tas nu bort.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 4
Beredning: 2010-04-20 Justering: 2010-05-04 Debatt: 2010-05-19 Beslut: 2010-05-19

Betänkande 2009/10:FöU8 (pdf, 4211 kB) Webb-tv debatt om förslag: Försvarsmaktens personalförsörjning m.m.

Betänkande 2009/10:JuU33

Lagreglerna om människohandelsbrott skrivs om så att de blir tydligare och mer ändamålsenliga. Syftet är att förstärka det straffrättsliga skyddet mot människohandel. Då kan brottsbekämpningen bli mer effektiv. I dag krävs att gärningsmannen har tagit kontroll över offret för att kunna dömas. Det kravet försvinner. I dag finns också ett krav på så kallad dubbel straffbarhet för att en svensk domstol ska kunna döma över människohandel som har begåtts utomlands. Även detta krav försvinner. Det blir därmed lättare att i Sverige döma personer som har begått människohandelsbrott utomlands. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 5
Beredning: 2010-04-15 Justering: 2010-05-06 Debatt: 2010-05-19 Beslut: 2010-05-19

Betänkande 2009/10:JuU33 (pdf, 3976 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förstärkt straffrättsligt skydd mot människohandel

Betänkande 2009/10:JuU32

Straffen höjs för allvarliga våldsbrott och för grovt vållande till annans död. Skillnaden ökar mellan straffen för brott i allmänhet. Straffen skärps för den som återfaller i brott. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2010. Straffen höjs generellt för allvarliga våldsbrott. När domstolen bedömer hur långt straffet ska bli ska den ta särskild hänsyn till om brottet har inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv eller hälsa eller trygghet till person. Straffskalan för grov misshandel är fängelse i lägst ett och högst tio år. Skalan delas nu upp. Ett misshandelsbrott som är synnerligen grovt ska ge fängelse i lägst fyra och högst tio år. Annan grov misshandel ska ge fängelse i lägst ett och högst sex år. Det lägsta straffet för utpressning, grovt brott, höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Det lägsta straffet för vållande till annans död, grovt brott, höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Försvårande och förmildrande omständigheter ska få större betydelse när domstolen bedömer hur långt straffet ska bli för brott i allmänhet. Domstolen ska till exempel se det som försvårande om brottet är ett led i en organiserad eller systematiserad brottslighet eller om brottet har planerats särskilt. Det blir tydligare att domstolen ska kunna besluta om hårdare straff för den som återfaller i brott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 8
Justering: 2010-05-06 Debatt: 2010-05-19 Beslut: 2010-05-19

Betänkande 2009/10:JuU32 (pdf, 447 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m.

Betänkande 2009/10:JuU28

Riksdagen sa ja till ändringar i lagen om belastningsregister. Det innebär att vissa uppgifter ska gallras bort ur belastningsregistret fem år efter domen eller beslutet. Detta gäller om personen var under 18 år när brottet begicks. Idag gallras uppgifterna efter tio år. Uppgifterna som ska gallras bort gäller skyddstillsyn, villkorlig dom, ungdomsvård, överlämnande till vård enligt lagen om vård av missbrukare, ungdomstjänst och om att någon har förklarats fri från påföljd för ett brott begånget under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Ändringarna börjar gälla den 1 september 2010.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-05-06 Debatt: 2010-05-19 Beslut: 2010-05-19

Betänkande 2009/10:JuU28 (pdf, 186 kB) Webb-tv debatt om förslag: Gallring ur belastningsregistret av uppgifter om unga lagöverträdare

Betänkande 2009/10:JuU23

Skyldigheten för advokater att vittna begränsas. Skyldigheten ska från den 1 juli 2010 bara gälla i mål om brott som kan ge fängelse i två år eller hårdare straff. Den nya regeln innebär en ändring tillbaka till vad som gällde före 1998. Då utvidgades skyldigheten att vittna för personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, och ändringen kom oavsiktligt också att gälla för advokater. En annan ändring gäller huvudförhandlingen i tingsrätten i mål med någon som är anhållen eller häktad. Tidsfristen för att hålla huvudförhandling i mål med häktade förlängs från en vecka till två veckor. Dessutom blir en misstänkt som godkänner ett strafföreläggande skyldig att betala försvararkostnaderna till staten på samma sätt som en som döms för ett brott. Personen blir också skyldig att ersätta statens kostnader för urinprov. Strafföreläggande är ett alternativ till åtal vid mindre allvarliga brott.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2010-05-18 Debatt: 2010-05-26 Beslut: 2010-05-26

Betänkande 2009/10:JuU23 (pdf, 1337 kB) Webb-tv debatt om förslag: Advokaters vittnesplikt och andra processrättsliga frågor

Betänkande 2009/10:JuU30

Prümrådsbeslutet är ett EU-samarbete för utökat informationsutbyte mellan polismyndigheter i olika länder. Sverige kommer att verkställa beslutet i två etapper. Som ett första steg har riksdagen nu sagt ja till en förändring av lagen om internationellt polisiärt samarbete. Svenska myndigheter ska få en lagstadgad möjlighet att ställa upp villkor för hur utländska myndigheter får använda personuppgifter som lämnas över till dem. Samtidigt utvidgas svenska myndigheters skyldigheter att följa villkor som en utländsk myndighet ställer upp i samband med att uppgifter lämnas över till Sverige. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2010.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-04-29 Debatt: 2010-05-05 Beslut: 2010-05-05

Betänkande 2009/10:JuU30 (pdf, 101 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av delar av Prümrådsbeslutet

Betänkande 2009/10:JuU29

Särskilt utsedda trafiknykterhetskontrollanter ska få rätt att stoppa fordon och kontrollera förarna vid hamnar. Nykterhetskontrollerna ska utföras vid färjornas ankomst genom utandningsprov. Arbetet ska ske under polisens ledning. Endast ordningsvakter eller väktare som genomgått en särskild kompletterande utbildning ska kunna bli trafiknykterhetskontrollanter. I dag är det bara poliser, bilinspektörer, tulltjänstemän och kustbevakare som får kontrollera nykterheten vid färjelägen. De nya reglerna gäller på försök under tre år - från den 1 juli 2010 till den 30 juni 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2010-04-27 Debatt: 2010-05-05 Beslut: 2010-05-05

Betänkande 2009/10:JuU29 (pdf, 188 kB) Webb-tv debatt om förslag: Trafiknykterhetskontroller i hamnar

Betänkande 2009/10:JuU26

Det finns en lag om hemlig rumsavlyssning, buggning, och en lag om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott. Lagarna gäller till den 31 december 2010. Riksdagen har nu beslutat att lagarna ska fortsätta att gälla till den 31 december 2012. På så sätt får regeringen mer tid på sig att analysera och utvärdera lagarna och effekten av dem. Lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott ger möjlighet till hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning, hemlig kameraövervakning och postkontroll för att förhindra brott. Lagen får nu en ny regel. Det blir därmed förbjudet att avlyssna telefonsamtal eller andra meddelanden mellan privatpersoner och bland annat sjukvårdspersonal, präster och journalister. Bestämmelserna i lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott ska i fortsättning gälla även för brott enligt en annan lag. Det gäller grovt brott enligt 6 § i lagen om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terrorristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet (se bet. 2009/10:JuU22 ). Lagändringarna börjar att gälla den 1 december 2010. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2010-04-20 Debatt: 2010-05-05 Beslut: 2010-05-05

Betänkande 2009/10:JuU26 (pdf, 204 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förlängning av lagen om hemlig rumsavlyssning och lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott, m.m.

Betänkande 2009/10:JuU19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om polisens behandling av personuppgifter i brottsbekämpande verksamhet. Lagen ska ersätta den nuvarande polisdatalagen. Syftet är att ge polisen möjlighet att behandla personuppgifter på ett mer ändamålsenligt sätt och skydda människor mot att deras personliga integritet kränks. Tanken är också att skapa förutsättningar för ett bättre samarbete mellan de brottsbekämpande myndigheterna genom utökade möjligheter till informationsutbyte. Lagen ska vara teknikneutral och flexibel och ge ramarna för personuppgiftsbehandlingen snarare än att reglera i detalj. Vidare ska lagen även gälla i stället för personuppgiftslagen, PUL, men hänvisa till de bestämmelser i PUL som ska tillämpas i brottsbekämpningen. Tillsynen förstärks genom att både Datainspektionen och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden ska utöva tillsyn. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2012, med undantag av vissa ändringar som träder i kraft redan den 1 juli 2010.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-04-20 Debatt: 2010-04-29 Beslut: 2010-04-29

Betänkande 2009/10:JuU19 (pdf, 2834 kB) Webb-tv debatt om förslag: Integritet och effektivitet i polisens brottsbekämpande verksamhet

Betänkande 2009/10:JuU22

Riksdagen godkände Europarådets konvention om förebyggande av terrorism. För att Sverige ska följa konventionen började en ny lag att gälla den 1 december 2010: lag om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2010-04-08 Debatt: 2010-04-21 Beslut: 2010-04-21

Betänkande 2009/10:JuU22 (pdf, 3172 kB) Webb-tv debatt om förslag: Straffrättsliga åtgärder till förebyggande av terrorism

Betänkande 2009/10:JuU20

Schengensamarbetets efterlysnings- och spaningsregister är föråldrat. En andra generation av systemet håller därför på att utvecklas. Detta ska resultera i effektivare brottsbekämpning. Sverige måste därför anpassa sin lagstiftning efter beslut som redan fattats inom EU. Införandet av det nya systemet innebär att fler uppgifter kan registreras och kategoriseras. Bland annat kommer fotografier och fingeravtryck att läggas till i det nya registret. För att undvika personförväxling blir det möjligt att lägga in uppgifter om personer vars identitet tidigare har missbrukats. Samtidigt ökar skyddet för den personliga integriteten. Nya bestämmelser ska ge bättre kontroll över att de uppgifter som registreras används på ett korrekt sätt. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-04-08 Debatt: 2010-04-21 Beslut: 2010-04-21

Betänkande 2009/10:JuU20 (pdf, 815 kB) Webb-tv debatt om förslag: SIS II – en andra generation av Schengens informationssystem
Paginering