Dokument & lagar (164 träffar)

Betänkande 2012/13:SkU25

Från den 1 januari 2016 ska folkbokföring inte längre ske i en församling inom Svenska kyrkan utan i en kommun. Samtidigt införs en distriktsindelning som ska motsvara församlingsindelningen som den såg ut den 31 december 1999. Det är inte längre lämpligt att folkbokföringen följer församlingsindelningen eftersom staten inte längre kan påverka indelningen i församlingar. Sedan staten och Svenska kyrkan skildes åt genom kyrka-stat-reformen år 2000 har många församlingar slagits samman, vilket har gjort indelningen mer instabil. Att allt fler svenskar inte är medlemmar i Svenska kyrkan är ett annat argument för att folkbokföringen ska ske i kommunerna. Det är ändå viktigt att bevara den gamla indelningen i församlingar av kulturella och historiska skäl. Den gamla indelningen är också intressant med tanke på statistik och forskning. Därför införs distrikt i folkbokföringsdatabasen som motsvarar indelningen i församlingar före år 2000.

En enhetlig begravningsavgift för begravningar inom Svenska kyrkan införs den 1 januari 2016. Beslutet gäller i det här skedet inte Stockholm och Tranås, men regeringen kommer att utreda hur även dessa kommuner ska kunna omfattas av systemet.

Riksdagen beslutade också om en rad andra ändringar i reglerna för folkbokföring från den 1 januari 2014. Om ett barn bor ungefär lika mycket hos två vårdnadshavare ska vårdnadshavarna kunna välja var barnet ska vara folkbokfört, förutsatt att vårdnadshavarna är överens. Vid gemensam vårdnad ska en vårdnadshavare ha rätt att ensam överklaga ett beslut om barnets folkbokföring.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 10
Beredning: 2013-04-25 Justering: 2013-05-16 Debatt: 2013-05-29 Beslut: 2013-05-29

Betänkande 2012/13:SkU25 (pdf, 2251 kB) Webb-tv debatt om förslag: Folkbokföringen i framtiden

Betänkande 2012/13:FöU9

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om bemanningen inom marinens och flygvapnets stående insatsförband. Riksdagen konstaterar att den inte har fått tillräcklig information om bemanningen, vilket i förlängningen gör det svårt för riksdagen att fatta beslut om Försvarsmaktens förmåga, organisation och uppgifter. Med tanke på långsiktigheten i strategiska beslut ses detta som mycket allvarligt. Riksdagen betonar att regeringen har ett ansvar för att informera riksdagen. Tillkännagivandet bygger på en S-motion.

Bakgrunden är Riksrevisionens granskning av bemanningen inom marinens och flygvapnets stående insatsförband. Med anledning av den har regeringen lämnat en skrivelse till riksdagen. Riksrevisionens granskning har visat på vissa brister i bemanningen, med en sämre situation inom flygvapnet än inom marinen. Granskningen visar också på bristande information från regeringen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Beredning: 2013-04-23 Justering: 2013-05-14 Debatt: 2013-05-23 Beslut: 2013-05-29

Betänkande 2012/13:FöU9 (pdf, 77 kB) Webb-tv debatt om förslag: Bemanningen av marinens och flygvapnets stående insatsförband

Betänkande 2012/13:SkU28

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Seychellerna om utbyte av information i skatteärenden. Det ska bland annat bli möjligt för representanter för myndigheter i det ena landet att vara med vid skatteutredning i det andra landet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-04-18 Debatt: 2013-05-22 Beslut: 2013-05-23

Betänkande 2012/13:SkU28 (pdf, 1443 kB)

Betänkande 2012/13:SkU26

Riksdagen godkände ändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Jamaica. Bestämmelsen om informationsutbyte mellan länderna uppdateras enligt den internationella standarden. För Sveriges del innebär det bland annat att Skatteverket i sitt arbete med skattekontroll får möjlighet att begära upplysningar från banker i Jamaica.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-04-18 Debatt: 2013-05-22 Beslut: 2013-05-23

Betänkande 2012/13:SkU26 (pdf, 554 kB)

Betänkande 2012/13:SkU32

Kravet på kassaregister ska från den 1 januari 2014 även gälla torg- och marknadshandlare. Samtidigt får Skatteverket större möjlighet att i enskilda fall ge undantag från olika skyldigheter som gäller kassaregister.

Det innebär bland annat att berörda företag måste ha godkända kassaregister och kontrollenheter. I vissa fall kan en handlare undantas från hela kravet på kassaregister och i andra fall kan undantaget gälla en viss skyldighet, som till exempel att erbjuda kvitton.

Kravet på kassaregister gäller enbart företag med fast driftställe i Sverige. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag där samma krav på kassaregister gäller oavsett om ett företag har fast driftställe i Sverige eller inte.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2013-05-02 Debatt: 2013-05-22 Beslut: 2013-05-23

Betänkande 2012/13:SkU32 (pdf, 133 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förbättrad konkurrens på lika villkor i kontantbranschen

Betänkande 2012/13:SkU24

Mervärdesskattelagen anpassas till ett EU-direktiv. Det innebär bland annat att begreppet "yrkesmässig verksamhet" ersätts av begreppen "beskattningsbar person" och "ekonomisk verksamhet". Begreppen "företagare" och "näringsidkare" slopas också. Även de särskilda bestämmelserna om yrkesmässighet vid vissa omsättningar från fastigheter tas bort.

Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2013.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-05-02 Debatt: 2013-05-22 Beslut: 2013-05-23

Betänkande 2012/13:SkU24 (pdf, 5165 kB)

Betänkande 2012/13:FöU7

Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att utreda utvecklingen av försvarets personalförsörjning. Riksdagen beslutade 2009 om ett nytt personalförsörjningssystem för försvaret, vilket innebar att totalförsvarsplikten ersattes av anställda soldater och sjömän. Riksdagen anser att det är viktigt att successivt åtgärda de problem som uppkommer i samband med övergången till det nya systemet. I dagsläget lämnar cirka 20 procent av soldaterna sin tjänst i förtid. Riksdagen anser att rekryteringsbasen behöver breddas både för anställningar inom försvaret och för rekryteringen till frivilligorganisationerna. Riksdagen anser också att folkförankringen behöver stärkas. För att trygga en långsiktigt hållbar personalförsörjning bör översynen bland annat ta upp orsakerna till att många soldater slutar i förtid, ökad information om totalförsvaret, ett utvecklat mönstringsinstrument, frivilligorganisationernas möjlighet att bidra till personalförsörjningen, förutsättningar för att bredda frivilligorganisationernas ungdomsverksamhet och samverkan med myndigheter. Översynen bör också ta fasta på erfarenheter från andra länder där försvarets personalförsörjning har förändrats på liknande sätt. I och med tillkännagivandet sa riksdagen delvis ja till ett motionsförslag från Socialdemokraterna.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om Försvarsmaktens personalförsörjning.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 4
Beredning: 2013-04-09 Justering: 2013-05-02 Debatt: 2013-05-15 Beslut: 2013-05-16

Betänkande 2012/13:FöU7 (pdf, 136 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Betänkande 2012/13:SkU29

Riksdagen godkände en ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Indien. Bestämmelserna om informationsutbyte ska uppdateras till internationell standard, och det ska bli möjligt för representanter för myndigheter i det ena landet att närvara vid skatteutredningar i det andra landet. Riksdagen godkände också en överenskommelse som gör det möjligt för svenska företag med verksamhet i Indien att under vissa omständigheter skjuta upp betalningen av skatter.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-04-18 Debatt: 2013-05-22 Beslut: 2013-05-23

Betänkande 2012/13:SkU29 (pdf, 1002 kB)

Betänkande 2012/13:SkU27

Riksdagen godkände ett skatteavtal mellan Sverige och Panama. Avtalet gäller utbyte av information i skatteärenden mellan myndigheter. Syftet med avtalet är att skapa en effektiv skattekontroll.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-04-18 Debatt: 2013-05-22 Beslut: 2013-05-23

Betänkande 2012/13:SkU27 (pdf, 1379 kB) Webb-tv debatt om förslag: Informationsutbytesavtal med Panama

Betänkande 2012/13:KU24

Partibidragsnämnden får delvis nya regler och regleringen sker i olika lagar. Partibidragsnämnden är en nämndmyndighet under riksdagen och prövar frågor om statligt partistöd. I en ny lag med instruktion för Partibidragsnämnden regleras bland annat nämndens verksamhetsansvar, att den ska ha en arbetsordning och att den ska lämna en verksamhetsredogörelse till riksdagen. Där kommer det också att finnas regler om kostnadsersättning till exempel vid resor. Regler om arvoden till nämndens ledamöter införs i lagen om arvoden med mera för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Vidare förtydligas bestämmelserna om överklagande av beslut som gäller utlämnande av allmänna handlingar. De nya bestämmelserna ska gälla från den 1 juli 2013. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2013-04-16 Justering: 2013-05-02 Debatt: 2013-05-15 Beslut: 2013-05-15

Betänkande 2012/13:KU24 (pdf, 457 kB) Webb-tv debatt om förslag: Reglering av Partibidragsnämnden

Betänkande 2012/13:KU23

Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Riksdagen noterar att det råder en jämn könsfördelning inom alla grupper av anställda i statliga kommittéer med undantag för gruppen ordförande med mera, där endast en tredjedel är kvinnor. Riksdagen förutsätter att regeringen arbetar aktivt för att säkerställa en jämn könsfördelning även inom denna grupp. Riksdagen ser också gärna att regeringen i fortsättningen redovisar spännvidden i könsfördelningen för de kommittéer som har fler ledamöter. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2013-04-09 Justering: 2013-04-25 Debatt: 2013-05-15 Beslut: 2013-05-15

Betänkande 2012/13:KU23 (pdf, 31 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommittéberättelse 2013

Betänkande 2012/13:KU17

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2012 om bland annat riksdagens arbetsformer. Motionerna handlar om förändringar i motionsrätten och i utskottens arbete med motionerna, öppna sammanträden i utskotten och EU-nämnden, införande av ett framtidsutskott, platsen för EU-nämndens sammanträden, utskottens utrikes resor, riksdagsledamöternas placering i kammaren, votering på distans, kvittningssystemet, teckentolkning vid riksdagens frågestunder, riksmötets öppnande, riksdagshörna i Luleå, barnkonsekvensanalys av riksdagens beslut, förslagsbox för allmänheten och lobbying.

Andra motioner handlar om Riksdagsförvaltningen, till exempel miljöförbättrande åtgärder, minnesmärken och visitkort med punktskrift. Några motioner gäller arbetsvillkoren för riksdagsledamöterna, till exempel arvodet och inkomstgarantin.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 5
Beredning: 2013-03-21 Justering: 2013-04-16 Debatt: 2013-04-24 Beslut: 2013-04-25

Betänkande 2012/13:KU17 (pdf, 280 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksdagens arbetsformer m.m.

Betänkande 2012/13:KU22

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om kommunala och regionala frågor. Motionerna handlar bland annat om kommunalt partistöd, återkallelse av uppdrag i nämnder och styrelser, tjänstledighet från förtroendeuppdrag, titeln borgmästare, representation i nämnder, utskott och styrelser samt direktvalda stadsdelsnämnder. Andra motioner tar upp kommunernas plikt att följa domstolsbeslut samt konsekvenser när besluten inte följs, kommunala folkomröstningar, kommunala pensionärsråd, begreppet stad, jäv vid tillsyn enligt plan- och bygglagen, tidpunkt för tillträde för kommunala bolags styrelser, kommunindelning, kommunal samverkan och en regionaliseringsreform.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 1
Beredning: 2013-03-07 Justering: 2013-03-21 Debatt: 2013-04-17 Beslut: 2013-04-18

Betänkande 2012/13:KU22 (pdf, 304 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommunala och regionala frågor

Betänkande 2012/13:KU4

Konstitutionsutskottet har låtit utvärdera de så kallade frågeinstituten, det vill säga de skriftliga och muntliga frågor och de interpellationer som riksdagsledamöterna kan ställa till ministrarna. Riksdagen anser bland annat att den tid ministrarna har på sig för att besvara skriftliga frågor bör förlängas med en dag för att ministrarna ska få bättre förutsättningar att ge så innehållsrika svar som möjligt. På förslag av KU gjorde riksdagen ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att styrelsen ska vidta de åtgärder som behövs för att gå vidare med frågan.

I utredningen studeras frågornas och interpellationernas innehåll, hur de används av ledamöterna, hur ministrarna besvarar dem och Regeringskansliets beredning av ministrarnas svar. KU tar i sitt betänkande ställning till utredarens bedömningar och förslag.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2012-09-20 Justering: 2013-04-09 Debatt: 2013-04-18 Beslut: 2013-04-18

Betänkande 2012/13:KU4 (pdf, 11809 kB) Webb-tv debatt om förslag: Frågeinstituten som kontrollinstrument

Betänkande 2012/13:FöU10

Riksdagen anser att hemvärnet bör ha en centralare roll vid större samhällskriser, som naturkatastrofer och större olyckor, än det har i dag. Frågan är dock hur det kan uppnås och vilka konsekvenser det kan få för bland annat organisationens kärnverksamhet och rekrytering. Riksdagen uppmanar därför regeringen i ett tillkännagivande att klargöra förutsättningarna för att utvidga hemvärnets och de nationella skyddsstyrkornas tjänstgöringsskyldighet. De nationella skyddsstyrkorna är hemvärnets insatsförband. Tillkännagivandet grundar sig delvis på motioner från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

Hemvärnet har till uppgift att verka över hela konfliktskalan - från stöd till samhället vid svåra påfrestningar i fred till väpnad strid i krig. Tjänstgöringen är frivillig och grundar sig på avtal med Försvarsmakten.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 4
Beredning: 2013-03-14 Justering: 2013-04-09 Debatt: 2013-04-18 Beslut: 2013-04-18

Betänkande 2012/13:FöU10 (pdf, 73 kB) Webb-tv debatt om förslag: Hemvärnet

Utlåtande 2012/13:SkU33

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag om skatt på finansiella transaktioner går alltför långt. Sverige deltar inte i samarbetet, men finansinstitut i Sverige ska ändå beskattas i vissa fall. Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och skickade ett motiverat yttrande till EU.

EU har tidigare sagt ja till att låta elva EU-länder inleda ett fördjupat samarbete om skatt på finansiella transaktioner. De länder som deltar i samarbetet är Belgien, Tyskland, Estland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Österrike, Portugal, Slovenien och Slovakien. Enligt EU-kommissionens förslag ska all finansiell handel med anknytning till de elva samarbetsländerna kunna beskattas. Det betyder att finansinstitut i Sverige ska beskattas då de handlar med en part som finns inom samarbetsområdet. Handel mellan parter inom Sverige ska också kunna beskattas om den sker med sådana finansiella instrument som har sitt ursprung inom det fördjupade samarbetet.

Riksdagen anser att den delen av förslaget som rör beskattning av aktörer i länder som inte deltar i samarbetet är problematisk. Det är enligt riksdagen oklart hur en sådan beskattning ska fungera rättsligt och praktiskt. Därför är det också svårt att bedöma vilka effekter förslaget kommer att få. Riksdagen anser att förslaget är oklart och att det går längre än vad som är nödvändigt för att nå målen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2013-04-09 Debatt: 2013-04-11 Beslut: 2013-04-11

Utlåtande 2012/13:SkU33 (pdf, 67 kB) Webb-tv debatt om förslag: Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om ett fördjupat samarbete på området för skatt på finansiella transaktioner (FTT)

Betänkande 2012/13:KU16

Riksdagen vill vid lämplig tidpunkt och i lämplig form uppmärksamma att det har gått hundra år sedan demokratin fick sitt genombrott i Sverige. Den liberale statsministern Nils Edén lämnade 1918 ett förslag till riksdagen om allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. Riksdagen fattade beslut 1919. Två år senare, 1921, genomfördes det första riksdagsvalet i vilket både män och kvinnor deltog.

En kommitté bör tillsättas som tar ansvar för förberedelser och genomförande av jubileet. Det är önskvärt att alla riksdagspartier deltar i arbetet. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen. Ställningstagandet gjordes med anledning av en motion från Socialdemokraterna.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2012 om allmänna helgdagar.

Förslagspunkter: 8
Beredning: 2013-03-12 Justering: 2013-04-09 Debatt: 2013-04-17 Beslut: 2013-04-18

Betänkande 2012/13:KU16 (pdf, 112 kB) Webb-tv debatt om förslag: Allmänna helgdagar m.m.

Betänkande 2012/13:FöU8

Regeringen bör se över möjligheten att lagstifta om att det ska finnas hjärtstartare i miljöer där många människor vistas. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande om detta. Riksdagen konstaterar att teknikutvecklingen har gjort det lättare att använda hjärtstartare. De borde därför vara lika självklara som brandsläckare i miljöer där många människor vistas, som i gallerior och på arbetsplatser. Tillkännagivandet bygger på en motion från Socialdemokraterna.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om samhällets räddningstjänst.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 4
Beredning: 2013-03-14 Justering: 2013-04-09 Debatt: 2013-04-18 Beslut: 2013-04-18

Betänkande 2012/13:FöU8 (pdf, 165 kB) Webb-tv debatt om förslag: Samhällets räddningstjänst

Betänkande 2012/13:KU19

Riksdagen sa nej till motioner om offentlig förvaltning från allmänna motionstiderna 2010, 2011 och 2012. Motionerna handlar bland annat om den offentliga sektorns organisation, länsstyrelsernas uppgifter, kontakten med myndigheter, granskning av myndigheters vetenskaplighet, e-legitimation och skydd för arbetstagare som slår larm om missförhållanden.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 2
Beredning: 2013-03-05 Justering: 2013-03-21 Debatt: 2013-04-17 Beslut: 2013-04-18

Betänkande 2012/13:KU19 (pdf, 303 kB) Webb-tv debatt om förslag: Offentlig förvaltning

Betänkande 2012/13:SkU21

Skatteutskottet har granskat en skrivelse från regeringen om Skatteverkets åtgärder för skattekontroll av företag. Skrivelsen baserar sig på en granskning som Riksrevisionen har gjort. Regeringen är nöjd med att Skatteverket arbetar mer förebyggande än tidigare. Regeringen anser att Riksrevisionens granskning är en viktig del i Skatteverkets arbete med att göra kontrollen mer effektiv. Riksdagen konstaterar att Skatteverket till stor del håller med Riksrevisionens om dess analys. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2013-03-26 Debatt: 2013-04-17 Beslut: 2013-04-17

Betänkande 2012/13:SkU21 (pdf, 1002 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om skattekontroll av företag