Dokument & lagar (114 träffar)

Betänkande 2012/13:FöU13

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2012 om Försvarsmaktens miljöarbete och den miljöpåverkan myndighetens verksamhet har. En orsak är att gällande lagar redan innehåller bestämmelser för de delar av Försvarsmaktens verksamhet som påverkar miljön.

Motionerna handlar om miljöarbete, övnings- och skjutfält, vindkraft och skydd av flygbas 90-systemet.

Förslagspunkter: 4
Justering: 2013-06-13 Debatt: 2013-09-19 Beslut: 2013-09-19

Betänkande 2012/13:FöU13 (pdf, 114 kB) Webb-tv debatt om förslag: Försvarsmakten och vissa miljöfrågor

Betänkande 2012/13:FöU14

Riksdagen sa nej till motioner från i huvudsak allmänna motionstiden 2011 och 2012 om jämställdhet och genusperspektiv inom Försvarsmakten. Skälet är bland annat att arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp.

Motionerna handlar om rekrytering av kvinnor till tjänster som officerare, soldater eller sjömän och andelen kvinnor som rekryteras för att tjänstgöra internationellt. Motionerna handlar också om genusperspektiv vid internationella insatser, jämställdhetsarbete, diskrimineringslagen och trakasserier på grund av kön.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 5
Justering: 2013-05-30 Debatt: 2013-09-19 Beslut: 2013-09-19

Betänkande 2012/13:FöU14 (pdf, 128 kB) Webb-tv debatt om förslag: Jämställdhet och genusfrågor

Utlåtande 2012/13:KU26

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat ett dokument från EU-kommissionen om förberedelse för en helt konvergerad audiovisuell värld. Gränserna suddas snabbt ut mellan välkända konsumtionsmönster för tv-sändningar och efterfrågestyrda tjänster som levereras till datorer. Kommissionen vill inleda en bred allmän diskussion om konsekvenserna av den pågående omvandlingen.

KU konstaterar att den svenska grundlagens bestämmelser om etableringsfrihet innebär begränsade möjligheter att reglera beställ-tv, som vanligen tillhandahålls genom tråd. Enligt KU måste det allmänna eftersträva att radiofrekvenserna används på ett sätt som leder till största möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet. Tvingande regler som innebär att svenska myndigheter ska blockera eller kräva att Internetleverantörer blockerar webbsidor med visst innehåll är svåra att förena med informationsfriheten och den svenska tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen. KU framhåller i stället lösningar som bygger på frivillighet.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2013-05-28 Justering: 2013-06-11 Debatt: 2013-06-18 Beslut: 2013-06-19

Utlåtande 2012/13:KU26 (pdf, 55 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskning av grönbok om förberedelse för en helt konvergerad audiovisuell värld

Betänkande 2012/13:KU20

Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. I år har KU behandlat 21 anmälningar från riksdagsledamöterna. En anmälning handlar om militärt samarbete med Saudiarabien. Enligt KU finns det ingenting som styrker att någon i regeringen eller Regeringskansliet skulle ha varit delaktig i eller godkänt beslutet om att bilda bolaget STTI, om dess finansiering eller roll i projektet med att bygga en vapenfabrik i Saudiarabien. Dock har det sedan åtminstone våren 2009 funnits information i Regeringskansliet om förekomsten av bolaget SSTI och dess roll i projektet. KU menar att Försvarsdepartementet borde ha följt händelseutvecklingen noga, men att departementet i stället sköt frågan ifrån sig och gav de inblandade myndigheterna i uppgift att lösa situationen. Granskningen visar enligt KU på allvarliga brister som i förlängningen har skadat Sveriges internationella relationer.

KU kritiserar också Näringsdepartementets hantering av en begäran om att ta del av allmänna handlingar. Att en myndighet under pågående beredning på eget initiativ lämnar ut en begärd handling till andra än den som begärt ut handlingen kan enligt KU starkt ifrågasättas. Näringsminister Annie Lööf (C) är ytterst ansvarig för hur ärendet hanterades. Utskottet påpekar också att statsminister Fredrik Reinfeldt (M) har ett övergripande ansvar. Utskottet är även kritiskt till att näringsministern lämnat felaktiga uppgifter till KU under en utfrågning.

I övriga granskningsärenden har KU bland annat kommit fram till följande:

  • Regeringens beredning av besparingar inom försvarets materielförsörjning uppvisar brister. Bland annat har vissa handlingar inte diarieförts i Regeringskansliet och uppgifter från Försvarsmakten har lagts till i ärendet utan att det har dokumenterats.
  • Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) hade inte haft för avsikt att försöka påverka länsstyrelsen i Skåne genom det brev hon skickade till landshövdingen. Men den opinionsyttring som skickades vidare av kulturministern hanterades i en annan ordning än den ordinarie. Utskottet anser att alla inkommande brev och skrivelse med samma typ av innehåll bör behandlas på ett likartat sätt oavsett vem som är avsändare.
  • Det råder olika meningar om landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) i ett telefonsamtal har avrått Skogsstyrelsens generaldirektör från att delta i en konferens. Informella kontakter mellan regeringen och de statliga myndigheterna är viktiga men de bör vara inriktade på information, inte styrning.
  • Regeringen har inte brutit mot Sveriges folkrättsliga åtaganden genom att Sveriges bidrag till det internationella klimatarbetet tas från biståndsbudgeten. Regeringen bör dock överväga att förtydliga detta för riksdagen, till exempel i budgetpropositionen.
  • I hanteringen av två svenska medborgare som lämnats ut från Djibouti till USA har regeringen och Utrikesdepartementet uppfyllt de krav som kan ställas.
  • När det gäller utrikesminister Carl Bildts (M) agerande med anledning av ett ärende hos Kronofogden om att genomföra ett beslut om försäljning av utländsk egendom påminner KU om att en minister bör vara försiktig med uttalanden som rör myndighetsutövning. Samtidigt kan utrikesministern och Utrikesdepartementet i viss utsträckning, som ett led i informationen, lämna sin bedömning av en aktuell sakfråga.
  • Under förhandlingarna om ett EU-direktiv om administrativt samarbete på skatteområdet har Finansdepartementet inte fullt ut förutsett vilka konsekvenser bestämmelserna skulle få för den svenska meddelarfriheten. Det är viktigt att de som företräder Sverige i EU-förhandlingar har tillräcklig kompetens i de konstitutionella frågorna.

Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.


Beredning: 2012-09-20 Justering: 2013-06-04 Debatt: 2013-06-18 Beslut: 2013-06-19

Betänkande 2012/13:KU20 (pdf, 1585 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskningsbetänkande

Betänkande 2012/13:SkU30

Regeringen har lämnat sin årliga redogörelse över de så kallade skatteutgifterna. Årsredovisningen ger en överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på budgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Redovisningen av skatteutgifterna är också den enda uppdateringen av de regelavvikelser från enhetlig beskattning som publiceras löpande.

Riksdagen ser positivt på regeringens arbete med att utveckla redovisningen för att den ska kunna bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet och när man beslutar om skatteregler. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-06-04 Debatt: 2013-06-19 Beslut: 2013-06-19

Betänkande 2012/13:SkU30 (pdf, 34 kB)

Betänkande 2012/13:KU21

Varje år redovisar regeringen för riksdagen hur den har genomfört riksdagens beslut och tillkännagivanden. Årets redovisning visar att andelen beslut och tillkännagivanden som slutbehandlats är större än tidigare. Den genomsnittliga tiden för slutbehandling av tillkännagivanden har minskat och är nu strax under två och ett halvt år.

Konstitutionsutskottet, KU, konstaterar att regeringens åtgärder i ett antal tillkännagivanden har fördröjts, och KU förutsätter att regeringen vidtar de åtgärder som krävs. KU och näringsutskottet avvisar regeringens slutbehandling av två tillkännagivanden. Det ena tillkännagivandet gäller sammanslagningar av myndigheter. Det andra gäller en gemensam myndighetsportal för bland annat rådgivning till personer som vill starta företag.

KU konstatera att två tillkännagivanden saknas i regeringens redogörelse. Ett av dessa två har gått helt förlorat i regeringens korrespondens med riksdagen, vilket KU tycker är anmärkningsvärt. Utskottet förutsätter att brister i Regeringskansliets rutiner åtgärdas.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Beredning: 2013-05-02 Justering: 2013-06-04 Debatt: 2013-06-18 Beslut: 2013-06-19

Betänkande 2012/13:KU21 (pdf, 407 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redogörelser för behandlingen av riksdagens skrivelser

Utlåtande 2012/13:FöU12

Försvarsutskottet har granskat ett dokument från EU-kommissionen om försäkring mot naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människor. Kommissionens syfte är att öka kunskapen och bedöma om åtgärder på EU-nivå vore lämpliga eller motiverade för att förbättra marknaden för försäkring mot katastrofer i EU. Utskottet välkomnar kommissionens initiativ och konstaterar att det är möjligt att bedöma effekterna på svenska regler först då åtgärderna ytterligare har bearbetats och konkretiserats. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2013-05-28 Justering: 2013-06-04 Debatt: 2013-06-18 Beslut: 2013-06-19

Utlåtande 2012/13:FöU12 (pdf, 49 kB)

Betänkande 2012/13:UbU19

Den som har bristande äldre studieresultat ska trots det kunna få studiemedel om de tidigare studierna har bedrivits för mer än tio år sedan. Regeln är annars att en studerande bara kan få studiemedel om han eller hon har bedrivit sina tidigare studier i normal takt. På en högskoleutbildning motsvarar normal takt 62,5 procent av högskolepoängen under de första 40 veckorna med studiemedel. Efter de 40 första veckorna är kravet 75 procent. Den nya regeln börjar gälla den 1 juli 2013.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-05-30 Debatt: 2013-06-12 Beslut: 2013-06-12

Betänkande 2012/13:UbU19 (pdf, 86 kB)

Betänkande 2012/13:UbU7

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om skolan. En orsak är att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om skolpolitik och skolreformer, kommunernas resurstilldelning, fristående skolor, skolplikt och rätt till utbildning. Andra motioner tar upp frågor som rör skolans värdegrund, betyg, lärarlegitimation, fortbildning för lärare i vissa ämnen och studie- och yrkesvägledning. Ytterligare motioner handlar om skolbibliotek, IT i skolan, elevhälsa, mobbning och diskriminering, jämställdhet och genus, inflytande i skolan och vissa undervisningsämnen.

Förslagspunkter: 29 Reservationer: 37
Justering: 2013-05-30 Debatt: 2013-06-12 Beslut: 2013-06-12

Betänkande 2012/13:UbU7 (pdf, 585 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skolväsendet

Betänkande 2012/13:JuU23

Om en person som är misstänkt för ett brott inte behärskar svenska ska han eller hon ha rätt till tolk vid sammanträden i rätten och under förhör i samband med förundersökningen. Samma regler ska gälla om den misstänkte behöver tolk på grund av hörselnedsättning eller talsvårigheter. Den som behöver en tolk får i praktiken det redan i dag, men lagen ska ändras så att det blir tydligare att detta är obligatoriskt.

En rad andra ändringar i reglerna införs också:

  • Domstolen eller den myndighet som utreder brottet ska vara skyldig att översätta sådana handlingar, eller delar av handlingar, som är viktiga för att den som är misstänkt för ett brott ska kunna ta till vara sin rätt. Översättningen kan vara muntlig om det är lämpligt.
  • Den som döms för ett brott och har använt tolk i överläggningar med sin försvarare ska inte behöva betala för tolkningen, oavsett om det är en offentlig eller privat försvarare.
  • Kompetenskravet skärps för tolkar och översättare som anlitas av domstolar och brottsutredande myndigheter.
  • Om det är möjligt ska en auktoriserad tolk eller översättare anlitas.
  • Även tolkar som inte är auktoriserade ska ha tystnadsplikt då de anlitas i samband med brottmål.

De nya reglerna gäller från den 1 oktober 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2013-05-30 Debatt: 2013-06-17 Beslut: 2013-06-17

Betänkande 2012/13:JuU23 (pdf, 1047 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tolkning och översättning i brottmål

Betänkande 2012/13:KU25

Fördelningen av ändamål och verksamheter på statsbudgetens utgiftsområden ändras. Ändringarna handlar om EU-utbildningar inom statsförvaltningen, värdegrundsarbetet i statsförvaltningen, sjukvård i internationella förhållanden och Europeiska integrationsfonden.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Beredning: 2013-05-14 Justering: 2013-05-28 Debatt: 2013-06-05 Beslut: 2013-06-05

Betänkande 2012/13:KU25 (pdf, 50 kB)

Betänkande 2012/13:UbU15

Reglerna om karriärsteg för lärare ändras och ett nytt karriärsteg, förstelärare, införs. Skolhuvudmännen, det vill säga kommuner och andra som anordnar skolverksamhet, ska i fortsättningen besluta vilka lärare som uppfyller kvalifikationerna för att bli lektor eller förstelärare. I dag är det Skolverket som utser lektorer. För att uppmuntra skolhuvudmännen att inrätta systemet med lektorer och förstelärare ska det bli möjligt för dem som inför karriärstegen att söka statsbidrag. Statsbidraget ska användas till löneökningar och administreras av Skolverket.

Reglerna för lärarlegitimation ändras för lärare som dels har en examen på forskarnivå, dels har arbetat som lärare vid ett universitet, vid en högskola, inom skolväsendet eller motsvarande. Dessa lärare ska kunna få legitimation efter en introduktionsperiod på en termin, i stället för ett läsår som i dag.

Lagändringarna gäller från den 1 juli 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 11
Justering: 2013-05-23 Debatt: 2013-06-05 Beslut: 2013-06-05

Betänkande 2012/13:UbU15 (pdf, 332 kB) Webb-tv debatt om förslag: Karriärvägar för lärare i skolväsendet m.m.

Betänkande 2012/13:SkU25

Från den 1 januari 2016 ska folkbokföring inte längre ske i en församling inom Svenska kyrkan utan i en kommun. Samtidigt införs en distriktsindelning som ska motsvara församlingsindelningen som den såg ut den 31 december 1999. Det är inte längre lämpligt att folkbokföringen följer församlingsindelningen eftersom staten inte längre kan påverka indelningen i församlingar. Sedan staten och Svenska kyrkan skildes åt genom kyrka-stat-reformen år 2000 har många församlingar slagits samman, vilket har gjort indelningen mer instabil. Att allt fler svenskar inte är medlemmar i Svenska kyrkan är ett annat argument för att folkbokföringen ska ske i kommunerna. Det är ändå viktigt att bevara den gamla indelningen i församlingar av kulturella och historiska skäl. Den gamla indelningen är också intressant med tanke på statistik och forskning. Därför införs distrikt i folkbokföringsdatabasen som motsvarar indelningen i församlingar före år 2000.

En enhetlig begravningsavgift för begravningar inom Svenska kyrkan införs den 1 januari 2016. Beslutet gäller i det här skedet inte Stockholm och Tranås, men regeringen kommer att utreda hur även dessa kommuner ska kunna omfattas av systemet.

Riksdagen beslutade också om en rad andra ändringar i reglerna för folkbokföring från den 1 januari 2014. Om ett barn bor ungefär lika mycket hos två vårdnadshavare ska vårdnadshavarna kunna välja var barnet ska vara folkbokfört, förutsatt att vårdnadshavarna är överens. Vid gemensam vårdnad ska en vårdnadshavare ha rätt att ensam överklaga ett beslut om barnets folkbokföring.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 10
Beredning: 2013-04-25 Justering: 2013-05-16 Debatt: 2013-05-29 Beslut: 2013-05-29

Betänkande 2012/13:SkU25 (pdf, 2251 kB) Webb-tv debatt om förslag: Folkbokföringen i framtiden

Betänkande 2012/13:JuU25

Att skada eller förstöra en närstående persons egendom eller att bryta mot ett kontaktförbud ska från den 1 juli 2013 kunna bedömas som grov fridskränkning eller grov kvinnofridskränkning. De brottstyper som sedan tidigare kan utgöra fridskränkningsbrott är brott mot liv och hälsa, brott mot frihet och frid samt sexualbrott. Skadegörelsebrott riktar sig visserligen inte mot en persons liv, hälsa, frihet eller frid, men kan enligt riksdagen ändå innebära att brottsoffrets integritet kränks. Även överträdelse av kontaktförbud kan innebära en kränkning av integriteten.

Minimistraffet för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning höjs från sex till nio månaders fängelse. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2013-05-16 Debatt: 2013-05-29 Beslut: 2013-05-29

Betänkande 2012/13:JuU25 (pdf, 125 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förstärkt straffrättsligt skydd vid grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning

Betänkande 2012/13:JuU22

En ny kameraövervakningslag införs från den 1 juli 2013. Huvudprinciperna i den nya lagen är desamma som enligt nuvarande regler. För att sätta upp kameror på allmänna platser som gator och torg krävs även i fortsättningen tillstånd. Den nya lagen ger dock större möjligheter till kameraövervakning utan krav på tillstånd på vissa platser, bland annat i butiker, tunnelbanan och parkeringshus.

För att förstärka integritetsskyddet ska personer som blivit filmade kunna få rätt till ersättning när lagen inte följs. Sekretesskyddet och kraven på säkerhet för inspelat material förstärks också.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 17
Beredning: 2013-04-16 Justering: 2013-05-16 Debatt: 2013-05-29 Beslut: 2013-05-29

Betänkande 2012/13:JuU22 (pdf, 1531 kB) Webb-tv debatt om förslag: En ny kameraövervakningslag

Betänkande 2012/13:JuU21

Det nya brottet kränkande fotografering införs i lagen från den 1 juli 2013. Det innebär att det blir förbjudet att i hemlighet fotografera eller filma någon som befinner sig i sin privata miljö eller på en annan plats som är avsedd att vara privat, på en toalett, i ett omklädningsrum eller liknande. För att en fotografering ska vara straffbar krävs också att den sker utan tillåtelse från den som blir fotograferad. Straffet blir böter eller fängelse i högst två år.

En fotografering ska inte räknas som brottslig om den är försvarlig med tanke på syfte och sammanhang. Det kan till exempel handla om en fotografering som utgör ett journalistiskt nyhetsarbete. Bestämmelsen ska inte heller gälla den som fotograferar någon inom ramen för en myndighets verksamhet. För att avgöra om en fotografering är försvarlig ska en helhetsbedömning göras i det enskilda fallet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Beredning: 2013-03-12 Justering: 2013-05-16 Debatt: 2013-05-29 Beslut: 2013-05-29

Betänkande 2012/13:JuU21 (pdf, 265 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kränkande fotografering

Betänkande 2012/13:FöU9

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om bemanningen inom marinens och flygvapnets stående insatsförband. Riksdagen konstaterar att den inte har fått tillräcklig information om bemanningen, vilket i förlängningen gör det svårt för riksdagen att fatta beslut om Försvarsmaktens förmåga, organisation och uppgifter. Med tanke på långsiktigheten i strategiska beslut ses detta som mycket allvarligt. Riksdagen betonar att regeringen har ett ansvar för att informera riksdagen. Tillkännagivandet bygger på en S-motion.

Bakgrunden är Riksrevisionens granskning av bemanningen inom marinens och flygvapnets stående insatsförband. Med anledning av den har regeringen lämnat en skrivelse till riksdagen. Riksrevisionens granskning har visat på vissa brister i bemanningen, med en sämre situation inom flygvapnet än inom marinen. Granskningen visar också på bristande information från regeringen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Beredning: 2013-04-23 Justering: 2013-05-14 Debatt: 2013-05-23 Beslut: 2013-05-29

Betänkande 2012/13:FöU9 (pdf, 77 kB) Webb-tv debatt om förslag: Bemanningen av marinens och flygvapnets stående insatsförband

Betänkande 2012/13:JuU18

De internationella brottmålstribunalerna för före detta Jugoslavien och Rwanda ska avvecklas. FN:s säkerhetsråd har beslutat att arbetet med att avsluta verksamheterna ska göras av en gemensam internationell avvecklingsmekanism som tillfälligt ersätter tribunalerna.

De särskilda regler som gäller för Sveriges rättsliga samarbete med de båda tribunalerna ska också gälla i förhållande till avvecklingsmekanismen. Svenska domstolar och åklagare ska även få söka rättslig hjälp från tribunalerna, inklusive avvecklingsmekanismen, och från Internationella brottmålsdomstolen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-05-14 Debatt: 2013-05-23 Beslut: 2013-05-29

Betänkande 2012/13:JuU18 (pdf, 197 kB)

Betänkande 2012/13:SkU28

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Seychellerna om utbyte av information i skatteärenden. Det ska bland annat bli möjligt för representanter för myndigheter i det ena landet att vara med vid skatteutredning i det andra landet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-04-18 Debatt: 2013-05-22 Beslut: 2013-05-23

Betänkande 2012/13:SkU28 (pdf, 1443 kB)

Betänkande 2012/13:SkU26

Riksdagen godkände ändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Jamaica. Bestämmelsen om informationsutbyte mellan länderna uppdateras enligt den internationella standarden. För Sveriges del innebär det bland annat att Skatteverket i sitt arbete med skattekontroll får möjlighet att begära upplysningar från banker i Jamaica.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-04-18 Debatt: 2013-05-22 Beslut: 2013-05-23

Betänkande 2012/13:SkU26 (pdf, 554 kB)