Dokument & lagar (135 träffar)

Betänkande 2015/16:SkU25

Regeringen har lämnat sin årliga redovisning av skatteutgifterna. Samhällets stöd till företag och hushåll redovisas i huvudsak på statsbudgetens utgiftssida. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och påverkar statsbudgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler.

Redovisningen ger en samlad överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på statsbudgetens inkomstsida. Skatteutgiftsredovisningen är även den enda uppdateringen som publiceras löpande om regelavvikelser från principen om enhetlig beskattning.

Det mest centrala syftet med redovisningen av skatteutgifter är att synliggöra de indirekta stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på budgetens utgiftssida. Därigenom ges ett bredare underlag för prioritering mellan olika stöd. Ett annat syfte är att beskriva hur enhetlig skattelagstiftningen är.

Riksdagen lade redovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2016-06-09 Debatt: 2016-06-21 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:SkU25 (pdf, 235 kB)

Betänkande 2015/16:SoU8

Socialutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen om en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitik 2016-2020. Det övergripande målet för strategin är ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol, och med ett minskat tobaksbruk. Regeringen vill tydliggöra jämlikhets- och jämställdhetsperspektivet på det här området och göra insatser för att skydda barn och unga.

Socialutskottet har också behandlat motioner om bland annat en solidarisk och restriktiv alkoholpolitik, ett narkotikafritt samhälle, ett rökfritt Sverige 2025 och sprututbyte.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till motionerna.

Förslagspunkter: 29 Reservationer: 24
Justering: 2016-06-09 Debatt: 2016-06-16 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:SoU8 (pdf, 703 kB) Webb-tv debatt om förslag: En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016-2020

Betänkande 2015/16:SoU13

Det register på recept som apoteken har ska få innehålla uppgifter om en medicin är kostnadsfri på grund av att den omfattats av smittskyddslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det införs även regler i smittskyddslagen om vilket landsting som ska ersätta ett apotek för kostnader för kostnadsfria smittskyddsläkemedel. Det blir också tydligare vilka som har rätt till gratis mediciner som är kopplade till smittskyddslagen. De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2016.

Sedan den 1 januari 2016 är läkemedel och andra förmånsberättigade varor som ingår i läkemedelsförmånerna kostnadsfria för barn som är bosatta i Sverige. Avsikten är att samma kostnadsfrihet ska gälla asylsökande barn eller barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Detta har till största delen genomförts. Riksdagen har nu bestämt att landstinget ska erbjuda barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd vissa varor så som exempelvis preventivmedel samt förbrukningsartiklar som behövs för att ta en medicin eller för att själv kontrollera sin medicinering. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2016-04-28 Debatt: 2016-05-19 Beslut: 2016-05-25

Betänkande 2015/16:SoU13 (pdf, 1103 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppföljning av smittskyddsläkemedel

Betänkande 2015/16:FöU15

Efter terrordåden i Frankrike den 13 november 2015 begärdes stöd från övriga EU-länder i kampen mot terrororganisationen Daish. Frankrike har med hänvisning till artikel 42.7 i EU-fördraget bland annat efterfrågat stöd med viss ammunition.

Regeringen har gjort bedömningen att Sverige bör lämna stöd till Frankrike i form av den ammunition som efterfrågas. Ammunitionen bör säljas till Frankrike. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och gav därmed regeringen rätt att under 2016 besluta om att sälja försvarsmateriel i form av ammunition som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid. Regeringen får också rätt att använda inkomsten efter försäljningen för att köpa materiel som motsvarar den som säljs.

Med försäljningen av ammunition följer också en risk avseende Sveriges beredskap. Riksdagen anser att det inte är helt betryggande att göra köpet av ny ammunition efter det att försäljningsinkomster blir tillgängliga och att återanskaffningen skulle kunna gälla något annat än exakt den mängd och det slag av ammunition som säljs. Därför uppmanade riksdagen regeringen att omgående besluta om beställning av den mängd och det slag av ammunition som ska överlåtas till Frankrike.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2016-05-10 Debatt: 2016-05-19 Beslut: 2016-05-25

Betänkande 2015/16:FöU15 (pdf, 263 kB) Webb-tv debatt om förslag: Stöd till Frankrike med försvarsmateriel

Betänkande 2015/16:FöU14

Regeringen kan i dag enbart besluta om att sända väpnad styrka utomlands för övning och annan utbildning som har ett fredsfrämjande syfte. Regeringen har föreslagit en ändring i lagen om utbildning för fredsfrämjande verksamhet. Ändringen gör det möjligt för regeringen att besluta om att inom ramen för internationellt militärt samarbete sända en väpnad styrka för att delta i övning och utbildning. Den tidigare begränsningen om att syftet ska vara fredsfrämjande tas bort. Regeringen kan då exempelvis besluta om att sända väpnad styrka för övning av individuellt och kollektivt självförsvar tillsammans med länder i vårt närområde som Sverige samarbetar med och inom Nato.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om utbildning för fredsfrämjande verksamhet. Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2016-05-12 Debatt: 2016-05-19 Beslut: 2016-05-25

Betänkande 2015/16:FöU14 (pdf, 676 kB) Webb-tv debatt om förslag: Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands

Betänkande 2015/16:SoU15

Sex lagar ändras som gäller läkemedel som inte är godkända i Sverige och läkemedel som är narkotikaklassade. En ny lag införs som gäller behandlingen av personuppgifter i ärenden om licens för läkemedel. Lagändringarna ska göra det möjligt att hämta ut licensläkemedel på valfritt apotek och att så kallade extemporeläkemedel, lagerberedningar och licensläkemedel ska ingå i läkemedelsförmånerna utan den prövning som krävs i dag. Det kommer att krävas tillstånd för apotek att tillverka narkotika och för apotek och partihandlare att handla med narkotika.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De olika lagändringarna börjar gälla vid olika tidpunkter. Ändringarna i läkemedelslagen börjar gälla den 1 januari 2017. De ändringar som rör prissättning av licensläkemedel och extemporeläkemedel börjar gälla den 1 april 2017. Övriga ändringar börjar gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-05-12 Debatt: 2016-05-19 Beslut: 2016-05-25

Betänkande 2015/16:SoU15 (pdf, 2131 kB)

Betänkande 2015/16:SoU17

En del screening inom hälso- och sjukvården bör bli gratis. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt regeringen ska denna reform gälla screening för bröstcancer med mammografi. En del landsting har redan infört avgiftsfri mammografi, men regeringen vill alltså att alla landsting ska erbjuda avgiftsfri screening.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och därför är det den cancerform som prioriteras i första hand av regeringen. Syftet med avgiftsfriheten är att öka deltagandet i strukturerade mammografiundersökningar. Särskilt angeläget är det för kvinnor i socioekonomiskt utsatta grupper.

Riksdagen har också beslutat att det är regeringen som ska bestämma vilka villkor som ska gälla för screeningen. Regeringen kan också välja att delegera det beslutet till en myndighet.

Förändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2016-05-19 Debatt: 2016-05-25 Beslut: 2016-05-26

Betänkande 2015/16:SoU17 (pdf, 341 kB)

Betänkande 2015/16:SoU14

Vårdgivare ska bli skyldiga att lämna information till patienter inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, som avser att begära ersättning för sina kostnader enligt patientrörlighersdirektivet. Vårdgivaren ska också ge patienten motsvarande uppgifter på en faktura. Det anser regeringen som föreslår ändringar i hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen, lagen om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom EES samt patientlagen.

När Försäkringskassan prövar ansökningar om ersättning måste den ta hänsyn till flera saker. Dessa är sjukdomens eller skadans karaktär och förväntade utveckling, patientens individuella omständigheter och om det finns skäl att prioritera hanteringen av ansökan.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-05-19 Debatt: 2016-05-25 Beslut: 2016-05-25

Betänkande 2015/16:SoU14 (pdf, 805 kB)

Betänkande 2015/16:SkU26

Regeringen föreslår att regler om bränslebeskattningen ändras. Ändringarna görs för att genomföra EU-regler om att information om de företag som får statligt stöd ska finnas på en webbplats. Förslagen innebär även begränsningar när det gäller att ge statligt stöd till företag som är i svårigheter eller är föremål för återkrav. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2016-05-19 Debatt: 2016-05-25 Beslut: 2016-05-25

Betänkande 2015/16:SkU26 (pdf, 3222 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa statsstödskrav på bränsleskatteområdet

Betänkande 2015/16:FöU12

Riksdagen beslutade att en ny elsäkerhetslag ska införas. Den nya lagen innebär bland annat att alla företag som gör elinstallationsarbete ska ha en auktoriserad elinstallatör. Företagen ska också ha ett program för egenkontroll som säkerställer att arbetet utförs på rätt sätt och av personer som kan jobbet.

Bestämmelserna innebär också

- att företag som utför elinstallationsarbete på någon annans anläggning måste anmäla sin verksamhet till den myndighet som har ansvar för tillsyn

- att tillsynsmyndigheten beslutar om auktorisation för elinstallatörer efter ansökan

- att det bara är auktoriserade elinstallatörer och personer som omfattas av ett företags egenkontrollprogram som får göra elinstallationer, med vissa specificerade undantag.

Lagen börjar gälla den 1 juli 2017.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2016-05-19 Debatt: 2016-05-26 Beslut: 2016-06-08

Betänkande 2015/16:FöU12 (pdf, 2131 kB) Webb-tv debatt om förslag: Elsäkerhet

Betänkande 2015/16:SoU12

Bestämmelsen om att enskilda i första hand ska tillgodose sina egna behov förtydligas i socialtjänstlagen. Förtydligandet innebär att den som inte kan försörja sig men som kan arbeta har rätt till försörjningsstöd om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. Man kan ha rätt till försörjningsstöd även om man inte står till arbetsmarknadens förfogande, om det finns godtagbara skäl för detta. Vad som är godtagbara skäl till att inte stå till arbetsmarknadens förfogande får bedömas från fall till fall. Det måste göras en individuell bedömning av den enskildes behov och förutsättningar.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till två förslag i en motion som väckts med anledning av regeringsförslaget.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2016-05-10 Debatt: 2016-05-18 Beslut: 2016-05-18

Betänkande 2015/16:SoU12 (pdf, 355 kB) Webb-tv debatt om förslag: Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd

Betänkande 2015/16:SoU16

Staten ska betala ersättning till dem som drabbades av narkolepsi efter vaccineringen mot svininfluensan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den så kallade svininfluensan utvecklades 2009 till en pandemi och efter en omfattande vaccinationskampanj i Sverige vaccinerade sig 60 procent av svenskarna mot influensaviruset. I januari 2010 började biverkansrapporter om narkolepsi komma in till Läkemedelsverket. Narkolepsi är en kronisk neurologisk sjukdom som kan få allvarliga följder för de som drabbas.

Riksdagen stödjer regeringens förslag om att alla som fått narkolepsi efter vaccineringen 2009 och 2010 ska få ersättning av staten. Ersättningen ska i första hand komma från den så kallade Läkemedelsförsäkringen och i andra hand från staten. Det när maxbeloppet för Läkemedelsförsäkringen har uppnåtts. Den sammanlagda ersättningen ska vara begränsad till högst 10 miljoner kronor per person.

Från och med 1 juli 2016 kan drabbade ansöka om ersättning.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2016-04-28 Debatt: 2016-05-12 Beslut: 2016-05-12

Betänkande 2015/16:SoU16 (pdf, 1657 kB) Webb-tv debatt om förslag: Statlig ersättning till personer som insjuknat i narkolepsi efter pandemivaccinering

Betänkande 2015/16:SoU11

I patientsäkerhetslagen finns i dag regler om vem som får utse de personer som ingår i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. Det gäller HSAN:s ordförande, ledamöter och ersättare och i reglerna finns även bestämmelser om vilka kvalifikationer dessa måste ha. De här reglerna flyttas nu från patientsäkerhetslagen till att istället finnas i en förordning. När regeringen beslutar om regler som alla i Sverige måste följa kallas det förordningar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2016-04-14 Debatt: 2016-05-18 Beslut: 2016-05-18

Betänkande 2015/16:SoU11 (pdf, 492 kB)

Betänkande 2015/16:SkU29

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 som handlar om beskattning av företagande, kapital och fastigheter. Skälet är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Beslutet kommer efter att riksdagen den 20 april återförvisat ärendet, som då hette SkU17, för ny behandling i skatteutskottet. Vid den förnyade behandlingen tillkom två nya förslagspunkter om motioner.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 15
Justering: 2016-04-28 Debatt: 2016-05-11 Beslut: 2016-05-12

Betänkande 2015/16:SkU29 (pdf, 472 kB) Webb-tv debatt om förslag: Beskattning av företag, kapital och fastighet (förnyad behandling)

Betänkande 2015/16:FöU10

Signalspaning innebär att Försvarets radioanstalt kan hämta in elektroniska signaler i försvarsunderrättelsesyfte. Nu ändras lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet, LSF, eftersom ändringar som gjorts i rättegångsbalken har lett till oklarheter. I LSF finns en så kallad förstöringsskyldighet, och nu ska denna förtydligas så att den gäller inhämtade meddelanden mellan en person som är misstänkt för brott och hans eller hennes försvarare.

Signalspaning bedrivs bland annat för att kartlägga yttre militära hot mot landet, internationell terrorism samt utveckling och spridning av massförstörelsevapen.

Lagändringen börjar gälla den 15 juli 2016. Riksdagen sa ja regeringens förslag. På så sätt återställs bestämmelsen i LSF till att ha den innebörd som den hade tidigare, innan rättegångsbalken ändrades den 1 januari 2015.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-04-28 Debatt: 2016-05-11 Beslut: 2016-05-11

Betänkande 2015/16:FöU10 (pdf, 310 kB)

Betänkande 2015/16:SkU23

Regeringen har föreslagit ett nytt skatteavtal mellan Sverige och Saudiarabien. Avtalet ska förhindra dubbelbeskattning och skatteflykt mellan de två länderna. Det ligger nära den modell för skatteavtal mellan två länder som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, rekommenderar.

Regeringen får bestämma när avtalet ska börja gälla. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-04-21 Debatt: 2016-04-27 Beslut: 2016-04-27

Betänkande 2015/16:SkU23 (pdf, 7875 kB)

Betänkande 2015/16:SoU7

Riksdagen har riktat tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen som rör hälso- och sjukvården:

  • Regeringen bör ta initiativ till att arbetet med att samla viss avancerad cancervård till ett mindre antal sjukhus påbörjas under 2016.
  • Regeringen bör låta ta fram förslag om hur förebyggande arbete mot psykisk ohälsa kan förbättras, med hjälp av mer flexibla och mobila lösningar, som till exempel psykiatriska akutbilar.
  • Riksdagen vill också att regeringen låter se över forskningen om behandlings- och rehabiliteringsmetoder för posttraumatiskt stressymtom.

Tillkännagivandena gjordes när riksdagen behandlade motioner om hälso- och sjukvårdsfrågor från de allmänna motionstiderna 2014 och 2015. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, framför allt med hänvisning till att arbete pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 39 Reservationer: 42
Justering: 2016-03-22 Debatt: 2016-04-27 Beslut: 2016-04-27

Betänkande 2015/16:SoU7 (pdf, 919 kB) Webb-tv debatt om förslag: Hälso- och sjukvårdsfrågor

Betänkande 2015/16:SkU24

Riksdagen sa ja till ett avtal mellan Sverige och Förenade Arabemiraten om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, möjligheten att avslå en begäran, sekretess och om ömsesidiga överenskommelser. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-04-12 Debatt: 2016-04-27 Beslut: 2016-04-27

Betänkande 2015/16:SkU24 (pdf, 2773 kB)

Betänkande 2015/16:SkU17

Riksdagen beslutade att återförvisa skatteutskottets betänkande om beskattning av företag, kapital och fastighet. Det betyder att betänkandet skickades tillbaka till utskottet.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 14
Justering: 2016-04-12 Debatt: 2016-04-20 Beslut: 2016-04-21

Betänkande 2015/16:SkU17 (pdf, 472 kB) Webb-tv debatt om förslag: Beskattning av företag, kapital och fastighet

Betänkande 2015/16:FöU13

Riksrevisionen har granskat länsstyrelsernas arbete med skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. Myndigheten har även undersökt regeringens styrning samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps, MSB, och Regeringskansliets uppföljning av länsstyrelsernas krisberedskapsarbete.

Länsstyrelserna har idag ansvar för att upprätta regionala risk- och sårbarhetsanalyser och att samordna krisberedskapen i länen. Det eftersom samhället ska ha en beredskap mot till exempel större kriser orsakade av epidemier, terrorism, naturolyckor och störningar i teknisk infrastruktur.

Riksrevisionens har kommit fram till att länsstyrelsernas krisberedskapsarbete behöver förbättras i flera avseenden för att arbetet ska leva upp till de mål som finns i lagen.

Regeringen har i en skrivelse berättat för riksdagen att den delar den här slutsatsen. Det senaste året har regeringen därför vidtagit ett antal åtgärder för att förbättra förutsättningarna för länsstyrelsernas arbete. Men samhället står inför stora utmaningar på grund av migrationsströmmar, enligt regeringen. Därför kommer det under den närmaste tiden att finnas ett begränsat utrymme för ytterligare utvecklingsarbete.

Försvarsutskottet välkomnar att regeringen redan har vidtagit åtgärder för att förbättra krisberedskapsarbetet. Dessutom pågår det utredningsarbete inom området. Därför lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2016-04-12 Debatt: 2016-04-20 Beslut: 2016-04-20

Betänkande 2015/16:FöU13 (pdf, 284 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om länsstyrelsernas krisberedskapsarbete