Dokument & lagar (252 träffar)

Utlåtande 2016/17:UU18

Utrikesutskottet har granskat EU-kommissionens vitbok om EU:s framtid. Vitboken innehåller fem scenarier för hur unionen kan utvecklas fram till 2025. Den avgörande frågan för scenarierna är hur medlemsstaterna förhåller sig till EU:s integrationsprocess. EU-kommissionen har inte tagit ställning för något av de fem scenarierna. Utrikesutskottet konstaterar att när omvärlden förändras så snabbt som nu utsätts det europeiska samarbetet för utmaningar. Konflikter som hotar den europeiska och globala säkerhetsordningen, terrorism, hög arbetslöshet, brexit och bland många medborgare en bristande tilltro till EU utgör några av dessa utmaningar. Mot den bakgrunden välkomnar utskottet att en diskussion om EU:s framtid startas utifrån ett så öppet format som vitboken. Utskottet anser att EU är det bästa verktyget för att hantera de gränsöverskridande utmaningar som de europeiska medlemsstaterna står inför. Samtidigt måste EU-samarbetet utvecklas och förbättras för att behålla sin legitimitet.

Utrikesutskottet instämmer med regeringen om att EU-politiken behöver förankras bättre hos medborgarna. Utskottet välkomnar regeringens ambition att öka delaktigheten genom informations- och kunskapshöjande insatser och dialog med näringsliv och civilsamhälle.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-06-01 Debatt: 2017-06-12 Beslut: 2017-06-14

Utlåtande 2016/17:UU18 (pdf, 2930 kB)

Betänkande 2016/17:UU17

Utrikesutskottet har behandlat riksdagsstyrelsens redogörelse om förra årets arbete i Parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavet (PA-UfM). Syftet för organisationen Unionen för Medelhavet, UfM, är att främja fred, demokrati och välstånd i Medelhavsområdet. PA-UfM är UfM:s parlamentariska organ och har en rådgivande funktion. 280 parlamentariker ingår i församlingen, däribland tre svenska riksdagsledamöter.

Utskottet konstaterar bland annat att utvecklingen i den södra Medelhavsregionen fortfarande är oroande. Utskottet välkomnar att frågor om migration, asyl och mänskliga rättigheter har prioriterats i PA-UfM:s arbete under 2016.

Utrikesutskottet noterar att aktivitetsnivån i PA-UfM under året har varit fortsatt låg samt att det fortfarande finns behov av att förbättra församlingens organisation.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-04-25 Debatt: 2017-05-04 Beslut: 2017-05-10

Betänkande 2016/17:UU17 (pdf, 251 kB) Webb-tv debatt om förslag: Den parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM)

Betänkande 2016/17:UU16

Riksdagsstyrelsen har lämnat en redogörelse för Interparlamentariska unionens, IPU:s, verksamhet och den svenska IPU-delegationens arbete under 2016.

IPU arbetar för fred och mellanfolkligt samarbete och har idag 173 nationella parlament som medlemmar. I IPU:s uppgifter ingår att främja personliga kontakter mellan parlamentsledamöter i alla länder och att verka för de parlamentariska institutionernas utveckling.

Utrikesutskottet anser att riksdagens parlamentariska delegationer bör verka för demokrati och mänskliga rättigheter och arbeta för att stärka parlamentens roll. Utskottet välkomnar därför IPU-delegationens arbete under året. Bland annat har IPU arbetat för att utöka det globala samarbetet för att motverka terrorism samt behandlat frågor om den humanitära situationen i Syrien.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-04-25 Debatt: 2017-05-04 Beslut: 2017-05-10

Betänkande 2016/17:UU16 (pdf, 263 kB) Webb-tv debatt om förslag: Interparlamentariska unionen (IPU)

Betänkande 2016/17:UU15

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i svensk utrikespolitik. I skrivelsen redogör regeringen för sina ambitioner och prioriteringar inom dessa områden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motioner om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, främst med anledning av pågående arbete.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 31
Justering: 2017-05-04 Debatt: 2017-05-17 Beslut: 2017-05-17

Betänkande 2016/17:UU15 (pdf, 725 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i svensk utrikespolitik

Betänkande 2016/17:UU14

Utrikesutskottet har behandlat Sveriges delegation till OSSE:s parlamentariska församlings redogörelse och regeringens skrivelse om arbetet i OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Utskottet noterar bland annat att OSSE:s arbete även under 2016 har varit fokuserat på situationen i Ukraina. Utskottet anser att OSSE:s arbete för fria och rättvisa val är viktigt och betonar vikten av valövervakningar. Utskottet ser positivt på att ledamöter från riksdagens OSSE-delegation har deltagit i samtliga valövervakningar som den parlamentariska församlingen har genomfört under året. Utskottet välkomnar att regeringen och delegationen har bidragit till att jämställdhetsfrågorna har fått en mer framträdande roll på OSSE:s dagordning, bland annat genom att uppmärksamma frågor om könsrelaterat våld.

Riksdagen lade redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2017-05-04 Debatt: 2017-05-11 Beslut: 2017-05-11

Betänkande 2016/17:UU14 (pdf, 239 kB) Webb-tv debatt om förslag: Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

Betänkande 2016/17:UU13

Utrikesutskottet har behandlat Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församlings redogörelse för arbetet under 2015 och halva 2016, samt regeringens skrivelse om arbetet i Europarådets ministerkommitté.

Europarådets huvuduppgifter är att bevara och främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Den redovisade perioden beskrivs som dyster vad gäller just dessa områden. Utskottet anser att det är oroande att debattklimatet inom Europarådet har förändrats och att allt fler tenderar att visa en bristande tilltro till de gemensamma institutionerna. Därför tycker utskottet att det är viktigt att Sverige fortsätter att arbeta för att bevara och stärka Europarådets roll inom mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.

Riksdagen lade redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2017-05-04 Debatt: 2017-05-11 Beslut: 2017-05-11

Betänkande 2016/17:UU13 (pdf, 298 kB) Webb-tv debatt om förslag: Europarådet

Betänkande 2016/17:UU12

Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om Utrikesförvaltningens konsulära krisberedskap. I Utrikesförvaltningen ingår Utrikesdepartementet, UD samt ambassader och generalkonsulat.

Lagen om konsulära katastrofinsatser som började gälla 2010 innebär att staten ska ha en organisation och beredskap för att kunna hjälpa svenskar som råkar ut för kris eller katastrof utomlands. I första hand ska den enskilda människan ansvara för sin säkerhet vid utlandsvistelse, till exempel genom att teckna reseförsäkring och följa UD:s avrådan från resa. Men om en kris eller katastrof inträffar kan staten bli ansvarig för att hjälpa svenskar utomlands.

Riksrevisionen bedömer att den beredskapsorganisation som har byggts upp överlag anses ha förutsättningar att klara av att hantera sin uppgift. Men samtidigt rekommenderar riksrevisionen att Utrikesförvaltningen ser över sin hantering av beredskapsplanering, utvärdering och utbildning. Bland annat anser Riksrevisionen att utlandsmyndigheterna varje år ska genomföra krisövningar som sedan följs upp.

Utrikesutskottet välkomnar det arbete som gjorts inom Utrikesförvaltningen. Utskottet tycker att det är bra att regeringen tänker följa Riksrevisionens rekommendationer och instämmer i Riksrevisionens påpekanden om att systematisk utvärdering är viktigt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-03-14 Debatt: 2017-03-22 Beslut: 2017-03-22

Betänkande 2016/17:UU12 (pdf, 238 kB) Webb-tv debatt om förslag: Konsulär krisberedskap

Betänkande 2016/17:UU11

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som beskriver regeringens nya inriktning för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd, i form av ett policyramverk för biståndet. Regeringen redogör för de principer och prioriteringar som ska gälla för utvecklingssamarbetet och biståndspolitiken.

Utrikesutskottet har behandlat skrivelsen och lämnar synpunkter på regeringens biståndspolitiska inriktning. Utskottet anser därutöver att regeringen borde ha gjort mer för att säkerställa en bred politisk uppslutning kring policyramverket.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2017-03-30 Debatt: 2017-04-26 Beslut: 2017-04-27

Betänkande 2016/17:UU11 (pdf, 250 kB) Webb-tv debatt om förslag: Policyramverk för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd

Betänkande 2016/17:UU10

Utrikesutskottet har granskat regeringens skrivelse om verksamheten i EU under 2016. Utrikesutskottet konstaterar att utvecklingen inom EU och i omvärlden har utsatt EU-arbetet för prövningar och kommer att fortsätta utsätta EU för prövningar. Men ett starkt sammanhållet Europa ligger fortfarande i Sveriges intresse.

EU har under sina 60 år bland annat utvecklats till att bli världens största gemensamma inre marknad, den största handelsmakten och den största givaren av utvecklingsbistånd. EU har bidragit till fred genom sitt deltagande i bland annat förhandlingarna kring Irans kärnvapenavtal, fredsförhandlingarna i Colombia, Mali och västra Balkan.

Utskottet stöder regeringens ståndpunkt att överläggningarna kring Storbritanniens utträde måste ske på ett vis som respekterar de grundläggande principerna för EU-samarbetet. Utskottet understryker vikten av att regeringen i de kommande utträdesförhandlingarna dels slår vakt om en fortsatt handlingskraftig och enad union, dels om en fortsatt nära relation med Storbritannien. Utskottet behandlar i betänkandet även Nord Stream 2 och understryker vikten av att såväl EU som regeringen beaktar de säkerhetspolitiska dimensionerna av Nord Stream 2 i sitt agerande.

Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 31
Justering: 2017-06-01 Debatt: 2017-06-12 Beslut: 2017-06-14

Betänkande 2016/17:UU10 (pdf, 13777 kB) Webb-tv debatt om förslag: Verksamheten i Europeiska unionen under 2016

Betänkande 2016/17:UU9

Utrikesutskottet har granskat regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll. I skrivelsen redogör regeringen för den svenska exportkontrollpolitiken när det gäller krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under 2016. Regeringen skriver i sin skrivelse bland annat att kontrollen av export av krigsmateriel och av produkter med dubbla användningsområden är viktig för att säkerställa att produkter som förs ut ur Sverige går till acceptabla mottagarländer.

I utskottets granskning påminns bland annat om att riksdagen bett att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag till ny krigsmateriellagstiftning för att skärpa exportkontrollen gentemot stater som inte är demokratiska. Utskottet säger i granskningen att det förväntar sig att ett sådant förslag kan behandlas av riksdagen under riksmötet 2017/18.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till alla motionsförslag som behandlades samtidigt, främst med hänvisning till pågående arbete.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2017-05-18 Debatt: 2017-05-31 Beslut: 2017-05-31

Betänkande 2016/17:UU9 (pdf, 248 kB) Webb-tv debatt om förslag: Strategisk exportkontroll 2016 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Betänkande 2016/17:UU8

Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om förutsägbarhet och långsiktighet inom biståndet. I rapporten har Riksrevisionen granskat om Utrikesdepartementet och Sida planerar biståndsverksamheten på ett långsiktigt och förutsägbart sätt.

Den statliga beredskapen var låg under den granskade perioden januari 2010 till april 2016, konstaterar Riksrevisionen. Dessutom ökade osäkerheten i hur mycket kapital som behövs för att finansiera verksamheten. Riksrevisionen anser därmed att regeringen bör förbättra sin budgetering och planering.

Regeringen håller med om kritiken och har redovisat förändringar som ska göras enligt Riksrevisionens rekommendationer.

Utrikesutskottet välkomnar regeringens planerade åtgärder och utgår från att regeringen gör en heltäckande översyn utifrån Riksrevisionens granskning där olika alternativ för att beräkna och fördela asylkostnaderna uppmärksammas. Utskottet understryker hur viktigt det är att regeringen redovisar förbättringsarbetet för riksdagen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2017-03-14 Debatt: 2017-03-23 Beslut: 2017-03-29

Betänkande 2016/17:UU8 (pdf, 381 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om förutsägbarhet och långsiktighet inom biståndet

Betänkande 2016/17:UU7

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanken och de regionala utvecklings- och investeringsbankerna åren 2014 och 2015.

Riksdagen uppmanade regeringen att utveckla sin redovisning till riksdagen av verksamheten i dessa internationella finansieringsinstitutioner. Riksdagen bör i fortsättningen få en samlad resultatanalys vartannat år av arbetet i de multilaterala utvecklingsorganisationerna. I varje skrivelse bör det finnas möjlighet att fokusera på vissa teman eller grupper av organisationer som bedöms som särskilt viktiga för att uppnå målen för Sveriges utvecklingssamarbete.

Bakgrunden till uppmaningen är att samordningen mellan utvecklingsbankerna och övriga multilaterala institutioner har ökat sedan millennieskiftet, inte minst i syfte att uppnå de tidigare beslutade millenniemålen och FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 2
Justering: 2016-11-10 Debatt: 2016-11-16 Beslut: 2016-11-16

Betänkande 2016/17:UU7 (pdf, 921 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redovisning av verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanksgruppen samt de regionala utvecklings- och investeringsbankerna 2014 och 2015

Utlåtande 2016/17:UU6

Utrikesutskottet har behandlat ett meddelande från EU-kommissionen och EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetspolitik om en integrerad EU-politik för Arktis.

I meddelandet anges tre centrala strategiska målsättningar och politikområden:

  • Klimatförändring och skydd av miljön i Arktis.
  • Hållbar utveckling i och kring Arktis.
  • Internationellt samarbete om frågor som rör Arktis.

Utrikesutskottet stöder EU:s fortsatta ansträngningar att utveckla en välavvägd och sammanhållen politik för Arktis. Skälen till att Arktis måste skyddas är flera. Det handlar bland annat om att bromsa den globala uppvärmningen, förhindra skadliga utsläpp, skydda utrotningshotade arter och värna urfolks traditionella livsstil.

Riksdagen lade meddelandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-10-27 Debatt: 2016-11-09 Beslut: 2016-11-09

Utlåtande 2016/17:UU6 (pdf, 249 kB) Webb-tv debatt om förslag: En integrerad EU-politik för Arktis

Betänkande 2016/17:UU5

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om politiken för global utveckling, PGU, i genomförandet av Agenda 2030.

Syftet med PGU är att alla politikområden ska bidra till en rättvis och hållbar utveckling genom samstämmiga beslut. Agenda 2030 gäller för alla världens stater och förenar arbetet för fattigdomsminskning med hållbar utveckling. Målet är att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor och säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser.

I skrivelsen redogör regeringen för en nystart av PGU, vilket görs för att kunna ligga i framkant med att genomföra Agenda 2030. Utrikesutskottet anser att Sverige även i fortsättningen ska vara drivande och ledande i genomförandet av Agenda 2030 och välkomnar att regeringen har höga ambitioner för genomförandet.

Utskottet förutsätter att regeringen även i fortsättningen regelbundet rapporterar om arbetet och betonar vikten av att kunna följa utvecklingen över tid.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de motioner som behandlades samtidigt.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 21
Justering: 2017-02-16 Debatt: 2017-03-02 Beslut: 2017-03-02

Betänkande 2016/17:UU5 (pdf, 4956 kB) Webb-tv debatt om förslag: Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030

Utlåtande 2016/17:UU4

Riksdagens utrikesutskott har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2017, som innehåller de politiska prioriteringarna för 2017. Alla riksdagens utskott har fått tillfälle att yttra sig över kommissionens arbetsprogram. Utrikesutskottet fokuserar sin granskning på följande prioriteringsområden: EU som global aktör, migrationspolitik samt handelspolitik.

När det gäller EU som en starkare global aktör anser utskottet att det är viktigt att EU står enat och agerar gemensamt för en global regelstyrd säkerhetsordning, för att motverka de krafter i världen som vänder sig bort från öppenhet och samarbete.

Enligt utskottet är ett förstärkt och konstruktivt samarbete inom EU och globalt grundstenar i en långsiktigt hållbar migrationspolitik. Det inkluderar också att motverka grundorsaker till ofrivillig migration. Utskottet understryker också vikten av att finna en rättvis och fungerande lösning i fråga om det gemensamma asylsystemet.

Gällande handel anser utskottet att Sverige ska vara en tydlig kraft, inom EU och Världshandelsorganisationen, för en öppen och fri handel och för att motverka protektionistiska krafter. Utskottet är kritiskt till kommissionens uttalade avsikt att stärka handelspolitiska skyddsåtgärder.

Riksdagen lade programmet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2017-03-02 Debatt: 2017-03-15 Beslut: 2017-03-15

Utlåtande 2016/17:UU4 (pdf, 7832 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommissionens arbetsprogram 2017

Betänkande 2016/17:UU3

Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse om det nordiska samarbetet 2016 samt Sveriges delegation i Nordiska rådets redogörelse för arbetet under 2016. Utrikesutskottet konstaterar att det nordiska samarbetet vilar på en djup folklig förankring och flera samarbetsområden. Med tanke på de ökade nationalistiska och protektionistiska strömningarna är det allt mer viktigt att värna om ett starkt, öppet och värdegrundsbaserat nordiskt samarbete. 2018 tar Sverige över ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet och då blir det nordiska samarbetet än mer aktuellt. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 10
Justering: 2017-05-18 Debatt: 2017-06-01 Beslut: 2017-06-01

Betänkande 2016/17:UU3 (pdf, 345 kB) Webb-tv debatt om förslag: Norden

Betänkande 2016/17:UU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen för utgiftsområde 7, internationellt bistånd, ska fördelas. Totalt handlar det om 35 miljarder kronor för 2017.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att den totala ramen för bistånd år 2017 ska vara 0,99 procent av bruttonationalinkomsten (BNI). Det motsvarar 46,1 miljarder kronor, vilket är en ökning från förra året. I biståndsramen ingår kostnader som räknas som bistånd, men inte ingår i det internationella biståndet. Exempel är kostnader för mottagande av asylsökande under deras första tid i Sverige och det svenska bidraget till EU:s biståndsbudget.

Regeringen har också lämnat förslag på att den bland annat ska ha rätt att ingå fleråriga ekonomiska avtal inom biståndsverksamheten och att den ska få besluta om kapitaltillskott till Swedfund International AB upp till en viss summa. Riksdagen sa ja till även detta förslag.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 13
Justering: 2016-12-01 Debatt: 2016-12-08 Beslut: 2016-12-08

Betänkande 2016/17:UU2 (pdf, 686 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Betänkande 2016/17:UU1

Under 2017 ska mest pengar gå till avgifter till internationella organisationer, samarbete inom Östersjöregionen och freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet när det gäller utgiftsområde 5, internationell samverkan.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Totalt handlar det om runt 1,9 miljarder kronor.

Regeringens förslag innehåller bland annat en satsning på fredsdiplomati. Riksdagen anser att det är viktigt med konfliktförebyggande och fredsbyggande åtgärder och ställer sig därför bakom satsningen.

När det gäller samarbetet inom Östersjöregionen föreslår regeringen också att den ska ha rätt att besluta om bidrag till insatser som sträcker sig över flera år, upp till ett visst belopp och inom en viss tidsperiod. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2016-11-24 Debatt: 2016-12-01 Beslut: 2016-12-07

Betänkande 2016/17:UU1 (pdf, 507 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Betänkande 2016/17:MJU24

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Det klimatpolitiska arbetet bör utgå från ett långsiktigt, tidssatt utsläppsmål som riksdagen fastställer. Målet ska vara att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Efter det ska negativa utsläpp uppnås. Riksdagen sa också ja till ett etappmål för utsläpp av växthusgaser till 2030 och 2040 och ett etappmål för utsläpp från inrikes transporter. Delar av det klimatpolitiska ramverket regleras i lag genom den nya klimatlagen. Lagen innehåller grundläggande bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete. Klimatlagen börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om att klimatpolitiken ska vara långsiktigt effektiv och bedrivas så att minskade utsläpp av växthusgaser förenas med tillväxt.

Förslagspunkter: 36 Reservationer: 32
Justering: 2017-06-01 Debatt: 2017-06-14 Beslut: 2017-06-15

Betänkande 2016/17:MJU24 (pdf, 2108 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Betänkande 2016/17:MJU23

Riksdagen godkände regeringens förslag om mål för en svensk livsmedelsstrategi. Syftet med livsmedelsstrategin är att uppnå en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja. Livsmedelsproduktionen ska öka, miljömålen ska nås och den ska också bidra till en hållbar utveckling i hela landet.

Med anledning av strategin riktade riksdagen sju tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

  • Regeringen bör säkerställa generellt goda företagsvillkor för hela livsmedelskedjan. Nationella, mer långtgående regler, ska alltid vara väl motiverade och prövas noga.
  • Berörda myndigheter bör få främjandeuppdrag som förtydligar att de inte bara ska kontrollera att regler följs utan att de även ska göra det lättare för och stötta företagen i livsmedelskedjan.
  • Regeringen bör säkerställa att godkännandeprocesserna för växtskyddsmedel är effektiva och förutsägbara.
  • Reglerna för distribution och försäljning av viltkött bör förenklas.
  • Regeringen bör göra det lättare för konsumenter att göra hållbara och medvetna val.
  • Livsmedelsexporten bör underlättas och främjas.
  • Svensk livsmedelsproduktion bör styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda mål för specifika produktionsformer.

 

Förslagspunkter: 66 Reservationer: 118
Justering: 2017-06-01 Debatt: 2017-06-19 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:MJU23 (pdf, 7457 kB) Webb-tv debatt om förslag: En livsmedelsstrategi för Sverige