Dokument & lagar (217 träffar)

Betänkande 2015/16:FiU8

Regeringen har i en skrivelse tagit upp Riksrevisionens rapport om den officiella statistiken. I rapporten gav Riksrevisionen rekommendationer om bland annat samordning av den officiella statistiken samt utformning och mandat för Rådet för den officiella statistiken.

Regeringen har meddelat att den kommer att ta hänsyn till delar av Riksrevisionens rekommendationer i det arbete som redan pågår utifrån den tidigare Statistikutredningens slutrapport. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-10-22 Debatt: 2015-11-04 Beslut: 2015-11-04

Betänkande 2015/16:FiU8 (pdf, 233 kB)

Betänkande 2015/16:FiU7

Genom Solvens II-direktivet har EU reformerat reglerna som gäller för försäkringsbolag. Solvens II-reglerna ska vara införda i alla EU-länder senast den 1 januari 2016. Solvens är ett mått på försäkringsbolags ekonomiska styrka. Regler om solvens handlar bland annat om att ett försäkringsbolag alltid ska ha en tillräcklig kapitalbas.

Anpassningen till EU-reglerna innebär bland annat:

  • krav på en ny typ av balansräkning, solvensbalansräkning, samt nya värderingsregler för denna
  • riskkänsliga kapitalkrav och krav på att investeringar ska ske enligt den så kallade aktsamhetsprincipen
  • försäkringsföretagen ska regelbundet göra en egen bedömning av sina risker och behov av buffertkapital
  • förbättrad tillsyn
  • ökade krav på att företagen ska lämna offentliga rapporter om solvens och verksamhet.

Vissa undantag från reglerna införs för mindre försäkringsbolag.

Beslutet innebär stora ändringar i försäkringsrörelselagen samt i ytterligare 15 lagar.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2015-11-12 Debatt: 2015-11-18 Beslut: 2015-11-18

Betänkande 2015/16:FiU7 (pdf, 11227 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av Solvens II-direktivet på försäkringsområdet

Betänkande 2015/16:FiU6

Finansutskottet har granskat regeringens redovisning av AP-fondernas verksamhet till och med år 2014. I skrivelsen redogör regeringen för resultatet av AP-fonderna under 2014 och utvärderar fondernas långsiktiga förvaltning. Regeringen har också undersökt hur långt fonderna kommit med att integrera hållbarhetsfrågor i sin förvaltning.

Under 2014 gjorde AP-fonderna ett positivt resultat på 147 miljarder kronor. Det är det fjärde högsta årsresultatet sedan det nuvarande fondsystemet infördes 2001. Fondernas buffertkapital ökade med 127 miljarder kronor.

Finansutskottet konstaterar att fondernas kostnader ökade med 231 miljoner kronor under 2014, inklusive provisionsavgifter som baseras på resultat. Utskottet har under lång tid riktat kritik mot kostnadsutvecklingen i fonderna och betonar att det är viktigt att fonderna förvaltas effektivt och att kostnaderna hålls nere. Regeringen arbetar för närvarande med att ta fram förslag på nya regler för AP-fonderna. Där ingår förslag på nya åtgärder för att hantera de ökande kostnaderna. Utskottet vill avvakta tills arbetet har hunnit längre innan det tar ställning till de eventuella förslagen på området.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2015-11-03 Debatt: 2015-11-11 Beslut: 2015-11-11

Betänkande 2015/16:FiU6 (pdf, 606 kB) Webb-tv debatt om förslag: AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2014

Betänkande 2015/16:FiU5

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att knappt 32 miljarder kronor ska gå till EU-avgiften för 2016. Finansutskottet, som förberett riksdagens beslut, betonar, liksom tidigare år, att budgetpolitiken i EU ska präglas av restriktivitet och att EU-budgeten bör reformeras och moderniseras.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2015-12-10 Debatt: 2015-12-17 Beslut: 2015-12-17

Betänkande 2015/16:FiU5 (pdf, 252 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Betänkande 2015/16:FiU4

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om att drygt 10,8 miljarder kronor ska användas till utgiftsområdet statsskuldsräntor med mera för 2016.

Finansutskottet, som förberett riksdagens beslut, konstaterar bland annat att regeringen i budgetpropositionen ger en väl avvägd beskrivning av ränteutvecklingen på statsskulden.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-12-08 Debatt: 2015-12-17 Beslut: 2015-12-17

Betänkande 2015/16:FiU4 (pdf, 511 kB)

Betänkande 2015/16:FiU3

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2016 om knappt 93,4 miljarder kronor till kommunerna. Knappt 89,7 miljarder går till kommunalekonomisk utjämning och drygt 3,7 miljarder är utjämningsbidrag för LSS-kostnader.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till ändringar i reglerna för kommunal utjämning och om höjt tak för vissa kommunala avgifter. Det sistnämnda innebär att kommunerna får möjlighet att höja avgifterna för exempelvis hemtjänst, dagverksamhet och så kallat särskilt boende om de vill. Dessa ändringar börjar gälla den 1 juli 2016.

Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om kommunala frågor.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2015-12-10 Debatt: 2015-12-15 Beslut: 2015-12-15

Betänkande 2015/16:FiU3 (pdf, 1188 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Betänkande 2015/16:FiU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om att området samhällsekonomi och finansförvaltning tilldelas 14,8 miljarder kronor för 2016. Mest pengar går till statliga tjänstepensioner (drygt 12,4 miljarder), Statistiska centralbyrån (drygt 552 miljoner) och Finansinspektionen (491 miljoner). Riksdagen sa även ja till regeringens förslag till att införa hållbar utveckling som ett nytt mål för finansmarknadsområdet. Hållbar utveckling ska uppnås genom att finansmarknadens olika aktörer ska ta hänsyn till miljömässiga, sociala och bolagsstyrningsmässiga aspekter.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 2
Justering: 2015-12-08 Debatt: 2015-12-17 Beslut: 2015-12-17

Betänkande 2015/16:FiU2 (pdf, 652 kB)

Betänkande 2015/16:FiU1

Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, utgiftsramarna och beräkningen av statens inkomster i regeringens budgetproposition för 2016. Riksdagen sa också ja till de preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för åren 2017 och 2018. Vidare fastslog riksdagen taket för statens utgifter till 1 215 miljarder kronor för 2016, 1 274 miljarder kronor för 2017, och 1 332 miljarder kronor för 2018.

Riksdagen ställde sig bakom regeringens finanspolitik, som enligt finansutskottet har lagts om i en ansvarsfull riktning som innebär att alla nya reformer är finansierade fullt ut. Satsningarna på bostäder, infrastruktur, näringspolitik och utbildning välkomnades. Finansutskottet, som förberett riksdagens beslut, delar regeringens bedömning att det är nödvändigt med fortsatta investeringar i välfärden och att det är viktigt att värna starka offentliga trygghetssystem.

Utgifterna i statens budget 2016 uppgår till sammanlagt 934 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 924 miljarder kronor. Statens budgetsaldo blir därmed -10 miljarder kronor 2016.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen inom de 27 utgiftsområdena i statens budget.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 10
Justering: 2015-11-19 Debatt: 2015-11-25 Beslut: 2015-11-25

Betänkande 2015/16:FiU1 (pdf, 29045 kB) Webb-tv debatt om förslag: Statens budget 2016 - Rambeslutet

Utlåtande 2008/09:UU17

Utrikesutskottet redovisar för riksdagen sin granskning av EU-kommissionens årliga politiska strategi för 2010. Utskottet tar upp fyra av de övergripande frågor som kommissionen lyfter fram i strategin: Ekonomisk och social återhämtning EU:s budget Klimatförändringar Utvidgningen och det östliga partnerskapet Riksdagen avslutade ärendet utan några tillägg.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 3
Beredning: 2009-04-02 Justering: 2009-04-23 Debatt: 2009-05-06 Beslut: 2009-05-06

Utlåtande 2008/09:UU17 (pdf, 201 kB)

Betänkande 2008/09:UU16

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om internationella frågor om hållbar utveckling och miljö. Motionerna tar framför allt sikte på mål och inriktning av politiken samt vatten, energi och klimat. I beslutsunderlaget konstaterar utrikesutskottet att klimatförändringarna utgör ett allvarligt hot och att ekonomisk utveckling generellt sett innebär möjligheter att reducera den sårbarhet som följer av klimatförändringarnas effekter och att motverka miljöförstöring. När det gäller klimatmötet i Köpenhamn i december 2009 framhåller utskottet att en grundläggande förutsättning för att EU ska kunna spela en ledande roll för att få till stånd ett globalt klimatavtal är att EU har en gemensam hållning som bygger på bästa tillgängliga vetenskapliga rön.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 4
Beredning: 2009-04-14 Justering: 2009-04-23 Debatt: 2009-05-13 Beslut: 2009-05-14

Betänkande 2008/09:UU16 (pdf, 202 kB) Webb-tv debatt om förslag: Internationella frågor om hållbar utveckling och miljö

Betänkande 2008/09:UU15

Utrikesutskottet har redovisat för riksdagen sin syn på motioner om mänskliga rättigheter (MR) från den allmänna motionstiden 2008. Utskottet har behandlat frågor om mål och inriktning för mänskliga rättigheter, kvinnors respektive barns rättigheter, FN, diskriminering och förföljelse på grund av sexuell läggning och könsidentitet samt rättigheter för och diskriminering av personer som tillhör nationella eller etniska, språkliga eller religiösa minoriteter. Utrikesutskottet framhåller i sitt beslutsunderlag att omsorgen om och försvaret av de mänskliga rättigheterna utgör en integrerad och central del av den svenska utrikespolitiken. Engagemanget för de mänskliga rättigheterna speglar förhoppningarna om en värld där människor kan leva fria, utan fruktan och nöd. Riksdagen sa nej till motionerna.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 2
Beredning: 2009-03-12 Justering: 2009-04-02 Debatt: 2009-04-15 Beslut: 2009-04-16

Betänkande 2008/09:UU15 (pdf, 142 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Betänkande 2008/09:UU14

Regeringen har lämnat en redogörelse för Sveriges exportkontrollpolitik 2008 när det gäller krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Regeringen redovisar också exporten av krigsmateriel under 2008. Dessutom beskriver regeringen det samarbete som pågår inom EU och andra internationella forum om frågor om strategisk exportkontroll av både krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter: 26 Reservationer: 24
Beredning: 2009-03-26 Justering: 2009-04-16 Debatt: 2009-04-23 Beslut: 2009-04-24

Betänkande 2008/09:UU14 (pdf, 253 kB) Webb-tv debatt om förslag: Strategisk exportkontroll 2008 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Betänkande 2008/09:UU13

Riksdagen har behandlat motioner om globalisering från de allmänna motionstiderna 2007 och 2008. Fokus har lagts på frågor som på olika sätt berör globaliseringsprocessen; demokrati och mänskliga rättigheter, ekonomi och de finansiella marknaderna, internationell migration samt hälso- och miljöfrågor. Utskottets behandling av frågorna har föregåtts av fördjupningar av en arbetsgrupp inom utskottet. I arbetet med motionerna har dokumentation hämtats in från internationella organisationer, utredningar, forskare, tankesmedjor med flera. I sitt beslutsunderlag framhåller utrikesutskottet att globaliseringen i grunden är en positiv process som, om den utvecklas rätt, kan hjälpa oss att förverkliga målen om en rättvisare och tryggare värld. Aldrig någonsin har så många människor på så kort tid lyfts från fattigdom till välstånd. Världshandeln ökar, ekonomier integreras, informationsutbytet växer och kommunikationsmöjligheter förbättras. Länder som var stängda öppnar sig mot omvärlden. Samtidigt vill utrikesutskottet uppmärksamma de risker och utmaningar som globaliseringen innebär; den globala befolkningstillväxten och migrationen, klimatförändringar, energisäkerhet, internationell brottslighet och terrorism samt globala hälsoaspekter. Flertalet utmaningar kräver ett globalt och internationellt samarbete. Utskottet anser att klimatförändringarnas konsekvenser för bland annat ekonomi och miljö är särskilt oroande och menar att åtgärder för att möta klimatförändringarna bör vidtas på bred front. Riksdagen sa nej till motionerna.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 6
Justering: 2009-04-02 Debatt: 2009-04-15 Beslut: 2009-04-16

Betänkande 2008/09:UU13 (pdf, 771 kB) Webb-tv debatt om förslag: Globalisering

Betänkande 2008/09:UU12

Riksdagen godkände ett stabiliserings- och associeringsavtal mellan EU och Bosnien och Hercegovina.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2009-03-12 Debatt: 2009-03-19 Beslut: 2009-03-19

Betänkande 2008/09:UU12 (pdf, 40 kB)

Betänkande 2008/09:UU11

Riksdagen har behandlat olika frågor om svensk säkerhetspolitik och kommer fram till följande. Hot mot freden och vår säkerhet kan bäst avvärjas i gemenskap och samverkan med andra länder. Ett starkt FN-system i nära samarbete med regionala och andra organisationer är central. EU har en särställning i svensk utrikes- och säkerhetspolitik och det finns ett starkt samband mellan Sveriges säkerhetspolitik och vår Europapolitik. Säkerheten stärks genom europeisk integration. EU:s gemensamma utrikes- säkerhets- och försvarspolitik har främjat fred och stabilitet på många håll i världen, från Balkan och Georgien i vårt närområde till Tchad i Afrika och Aceh i Asien. Nato är en central aktör för europeisk säkerhet och integration och för internationell krishantering. Nato har den mest utvecklade förmågan för ledning och genomförande av militära krishanteringsinsatser. Sverige ska verka för att de transatlantiska relationerna stärks. Riksdagen välkomnar att EU har utvecklat den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken. I dag finns ett strategiskt partnerskap mellan EU och Nato som syftar till att undvika dubbelarbete och att verksamheterna i stället stärker varandra. Sverige är militärt alliansfritt. Hot mot freden och vår säkerhet kan bäst avvärjas i gemenskap och samverkan med andra länder då militära konflikter i vårt närområde inte enbart påverkar ett land. Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller angrepp skulle drabba ett annat medlemsland i EU eller ett nordiskt land. Sverige bör därför både kunna ge och ta emot militärt stöd. Det är Sverige självt som definierar den närmare innebörden av den militära alliansfriheten. Riksdagen avslutade ärendet utan vidare åtgärd.

Förslagspunkter: 40 Reservationer: 33
Beredning: 2009-04-21 Justering: 2009-05-07 Debatt: 2009-06-11 Beslut: 2009-06-16

Betänkande 2008/09:UU11 (pdf, 447 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa säkerhetspolitiska frågor

Betänkande 2008/09:UU10

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redovisat sitt arbete inom EU under 2008. Regeringens skrivelse täcker hela EU:s verksamhet men utrikesutskottet har särskilt tagit upp följande ämnen: EU:s utvidgning EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik samt bilaterala och regionala förbindelser Ekonomiska och finansiella frågor samt EU:s budgetöversyn Den gemensamma marknaden och EU:s handelspolitik Bekämpning av terrorism Jämställdhet och arbetet mot diskriminering Miljö- och jordbrukspolitik Migrations- och socialpolitik EU-institutionernas verksamhet Förberedelserna för Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd hösten 2009 Utformningen av regeringens skrivelse Riksdagen avslutade ärendet utan några tillägg.

Förslagspunkter: 28 Reservationer: 23
Beredning: 2009-04-14 Justering: 2009-04-23 Debatt: 2009-05-06 Beslut: 2009-05-06

Betänkande 2008/09:UU10 (pdf, 1503 kB) Webb-tv debatt om förslag: Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2008

Betänkande 2008/09:UU9

De så kallade startprogrammen överförs från Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida, till Swedfund International AB, Swedfund. Startprogrammen är en form av utvecklingssamarbete som bedrivs genom att krediter ges till små och medelstora svenska företag som samarbetar med företag i ett antal utvecklingsländer samt vissa länder i Östeuropa som inte är med i EU.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2008-11-13 Debatt: 2008-11-26 Beslut: 2008-11-26

Betänkande 2008/09:UU9 (pdf, 363 kB)

Betänkande 2008/09:UU8

Riksdagen beslutade att godkänna EU:s Lissabonfördrag. 243 ledamöter röstade ja och 39 röstade nej. Riksdagen godkände också den överlåtelse av beslutanderätt till EU som följer av Lissabonfördraget, genom en ändring i Sveriges anslutningslag till EU. EU:s stats- och regeringschefer enades 2007 om ett nytt EU-fördrag, Lissabonfördraget. För att fördraget ska börja gälla måste det ratificeras i alla EU:s medlemsstater. Lissabonfördraget innebär bland annat nya beslutsregler i EU:s ministerråd, färre EU-kommissionärer och en fast ordförande för stats- och regeringschefernas EU-toppmöten. Riksdagen konstaterar att EU:s medlemsstater med Lissabonfördraget kan agera effektivare i gränsöverskridande frågor. Lissabonfördraget är, enligt riksdagen, bättre än nu gällande fördrag och stärker EU på viktiga områden.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 8
Beredning: 2008-10-28 Justering: 2008-11-13 Debatt: 2008-11-20 Beslut: 2008-11-20

Betänkande 2008/09:UU8 (pdf, 1686 kB) Webb-tv debatt om förslag: Lissabonfördraget

Utlåtande 2008/09:UU7

Utrikesutskottet har granskat Europeiska kommissionens grönbok om EU och de utomeuropeiska länderna och territorierna. Grönboken syftar till debatt och samråd på europeisk nivå om frågor som rör en eventuell förändring av associeringen mellan de utomeuropeiska länderna och territorierna och EU. Med begreppet "de utomeuropeiska länderna och territorierna" avses icke-europeiska länder som upprätthåller särskilda förbindelser med någon av EU:s medlemsstater. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2008-10-14 Justering: 2008-10-21 Debatt: 2008-10-29 Beslut: 2008-10-29

Utlåtande 2008/09:UU7 (pdf, 101 kB)

Betänkande 2008/09:UU6

Regeringen har lämnat en redogörelse för Sveriges demokratibistånd. Utrikesutskottet har i sitt arbete med regeringens skrivelse och ledamöternas motioner behandlat övergripande frågor om demokrati och mänskliga rättigheter i Sveriges utvecklingssamarbete och lyft fram de medborgerliga och politiska rättigheternas betydelse. Utskottet redovisar sin syn på frågor om demokratins och rättsstatens institutioner och procedurer, demokratins aktörer samt på demokratifrämjande utvecklingspolitik via EU respektive multilaterala organ. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 5
Beredning: 2009-02-10 Justering: 2009-02-19 Debatt: 2009-03-11 Beslut: 2009-03-11

Betänkande 2008/09:UU6 (pdf, 191 kB) Webb-tv debatt om förslag: Frihet från förtryck – Sveriges demokratibistånd