Dokument & lagar (95 träffar)

Betänkande 2019/20:SkU6

Regeringen har föreslagit ändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Portugal som ska göra att dubbelbeskattning undviks och förhindra skatteflykt.

Ändringarna innebär att pension och liknande ersättning från tidigare enskild anställning också får beskattas i det land som ersättningen betalas ut ifrån, den så kallade källstaten. I den här typen av fall är det källstaten som genom avräkning ska se till att dubbelbeskattning inte sker. Om pensionen beskattas i det land där personen som tar emot pensionen är bosatt får pensionen börja beskattas i källstaten tidigast den 1 januari 2023. Det införs också nya internationella minimistandarder för skatteavtal.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen bestämmer när de nya reglerna ska börja gälla.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-11-05 Debatt: 2019-11-13 Beslut: 2019-11-13

Betänkande 2019/20:SkU6 (pdf, 8139 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Portugal

Betänkande 2019/20:SkU4

Regeringen föreslår att det ska göras vissa ändringar i mervärdesskattelagen och i skatteförfarandelagen som gäller handel mellan företag inom EU. Anledningen är att anpassa svensk lag till EU-lag.

Ändringarna handlar bland annat om nya skatteregler för överföring av varor mellan EU-länder till så kallade avropslager. Med avropslager menas lager där på förhand kända köpare kan plocka varor vid behov. Ändringarna innebär också skärpta krav från undantaget från skatteplikt för säljaren.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-10-24 Debatt: 2019-11-13 Beslut: 2019-11-13

Betänkande 2019/20:SkU4 (pdf, 1666 kB)

Betänkande 2019/20:FöU2

Fler skyddsvärda verksamheter ska kunna bli skyddsobjekt. Det gäller samhällsviktiga verksamheter som är viktiga att skydda mot sabotage, terroristbrott, spioneri eller grovt rån, men även vid höjd beredskap och krig. Det kan exempelvis gälla posthantering, produktion av livsmedel och andra nödvändiga varor eller fartyg som används vid transport av kärnämnen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skyddslagen.

Vidare ska skyddsvakters möjlighet att ingripa mot obemannade farkoster, som drönare, förstärkas. Det innebär bland annat att den som bevakar ett skyddsobjekt ska få befogenhet att ingripa med våld mot en obemannad farkost som är nära objektet om inget annat hjälper, och om det är försvarbart med hänsyn till omständigheterna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-10-10 Debatt: 2019-10-23 Beslut: 2019-10-23

Betänkande 2019/20:FöU2 (pdf, 1169 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skyddsobjekt och obemannade farkoster

Betänkande 2019/20:SkU3

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om hur tvister om dubbelbeskattning i ärenden om skatteavtal inom EU ska lösas. 2017 antog EU ett direktiv som innebär att det införs EU-gemensamma bestämmelser för hur sådana tvister ska lösas. Enligt bestämmelserna ska de berörda staterna i första hand försöka hitta en ömsesidig överenskommelse. Om det inte går kan medlemsstaterna under vissa förutsättningar inrätta en rådgivande kommitté som avgör tvisten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 november 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-09-26 Debatt: 2019-10-02 Beslut: 2019-10-02

Betänkande 2019/20:SkU3 (pdf, 1901 kB)

Betänkande 2019/20:SkU2

Riksdagen godkände ett protokoll från 2018 om ändring i avtalet mellan de nordiska länderna. Syftet med avtalet är att undvika dubbelbeskattning av inkomst och förmögenhet. 

Förändringarna innebär att nya internationella minimistandarder på skatteavtalsområdet införs. Det införs bland annat en bestämmelse som ger de berörda staterna möjlighet att neka en avtalsförmån i fall där det huvudsakliga syftet med en transaktion eller ett arrangemang var just att få förmånen. Dessutom utvidgas möjligheten att begära ömsesidig överenskommelse och det införs en ny bestämmelse som gör det möjligt för Färöarna att självständigt ändra i de bestämmelser som reglerar på vilket sätt landet ska undvika dubbelbeskattning.

De nya bestämmelserna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-09-26 Debatt: 2019-10-02 Beslut: 2019-10-02

Betänkande 2019/20:SkU2 (pdf, 966 kB)

Betänkande 2017/18:SkU25

Ränteavdragen i bolagssektorn begränsas. Begränsningen ska ske enligt den så kallade EBITDA-regeln som innebär att avdragen baseras på ett företags rörelseresultat före räntor, skatter, nedskrivningar och avskrivningar. Utrymmet för att göra avdrag uppgår till 30 procent. Dessutom får företag dra av negativa räntenetton på upp till fem miljoner kronor. Det blir också avdragsförbud för ränteutgifter i vissa situationer. Det gäller till exempel när företagen utnyttjar olikheter i andra länders skatteregler på ett sätt som lagstiftaren inte förutsett.

Förändringarna bygger på tvingande EU-regler och syftar till att minska skatteflykten. Förändringarna i ränteavdragen kombineras med en sänkning av bolagsskatten och expansionsfondsskatten från 22 procent till 20,6 procent. Av offentligfinansiella skäl kommer bolagsskattesatsen
under de första två åren dock att vara 21,4 procent.

Samtidigt ändras reglerna om värdeminskningsavdrag för hyreshus. Utöver ordinarie avdrag för värdeminskning får 12 procent av byggnadens anskaffningsvärde dras av. Detta inom en sexårsperioden från det att hyreshuset byggts klart.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 3
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-13 Beslut: 2018-06-14

Betänkande 2017/18:SkU25 (pdf, 7126 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nya skatteregler för företagssektorn

Betänkande 2017/18:SkU26

Det införs nya momsregler för värdebevis, så kallade vouchers. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som grundar sig på tvingande EU-regler.

Idag saknas det gemensamma regler i EU om hur vouchrar ska hanteras momsmässigt. Det har inneburit att olika EU-länderna gjort på olika sätt vilket kan innebära att företag kan drabbas av dubbelbeskattning eller inte betala moms alls. Detta om företagen arbetar över EU:s gränser. Därför införs nu mer enhetliga regler inom EU om när och hur moms ska tas ut. Om momsen ska betalas när vouchern köps eller när den faktiskt används beror på voucherns funktion. Bedömningarna av voucherns funktion ska nu alltså bli likadana i hela EU.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-13 Beslut: 2018-06-14

Betänkande 2017/18:SkU26 (pdf, 799 kB)

Betänkande 2017/18:FöU14

Leverantörer av samhällsviktiga, digitala tjänster får nya krav när det gäller informationssäkerhet. Det införs bland annat krav på att leverantörerna systematiskt ska arbeta med informationssäkerhet och att de ska rapportera incidenter som kan påverka kontinuiteten i tjänsterna. Den nya lagen omfattar bland annat de som levererar digitala tjänster till sjukvården, banker, energi- och transportsektorn.

Regeringen ansvarar för att utse en tillsynsmyndighet som ska säkerställa att de nya lagkraven följs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på EU-regler och syftet är att uppnå en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverk och informationssystem inom EU.

Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2018.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 4
Justering: 2018-05-31 Debatt: 2018-06-11 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:FöU14 (pdf, 1423 kB) Webb-tv debatt om förslag: Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster

Betänkande 2017/18:SkU23

En ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz godkänns. Sedan 1965 finns det ett skatteavtal mellan de två länderna med syftet att undvika dubbelbeskattning när det gäller inkomst och förmögenhet. Nu godkänns en mindre avtalsändring och lagändring angående de pensionsfonder som omfattas av avtalet. Ändringen går ut på att en behörig myndighet i respektive land ensidigt kan intyga att en pensionsfond omfattas av avtalets definition av en pensionsfond.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-06-07 Beslut: 2018-06-07

Betänkande 2017/18:SkU23 (pdf, 1001 kB)

Betänkande 2017/18:FöU16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som ska anpassa svenska regler till EU-regler om gasanordningar. EU-reglerna innehåller bland annat de krav som ställs för att anordningar för förbränning av gasformade bränslen ska få säljas på marknaden.

Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-05-31 Debatt: 2018-06-11 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:FöU16 (pdf, 542 kB)

Betänkande 2017/18:SkU24

Regeringen har lämnat sin årliga redovisning av skatteutgifterna. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och påverkar statsbudgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. I en del av redogörelsen diskuteras skatteutgifter och samhällsekonomisk effektivitet och några enskilda skatteutgifter analyseras. Bland annat ges en analys av en nedsättning av egenavgifter, vilket är en skatteutgift som beräknas uppgå till 1,49 miljarder kronor. Nedsättningen av egenavgifter bedöms kunna öka sysselsättningen och minska arbetslösheten i ekonomin, vilket framför allt skulle gälla många nyanlända för vilka egenföretagande kan vara ett alternativ till anställning. Även skattereduktionen för ROT-arbeten analyseras, som för 2018 innebär en skatteutgift på 9,75 miljarder kronor. ROT-avdraget bedöms inte ha någon positiv effekt för sysselsättningen i nuvarande högkonjunktur. Båda dessa skattereduktioner förväntas främst gynna män.

I samband med skrivelsen har motionsförslag lämnats om att utveckla eller förändra den årliga redovisningen. Riksdagen sa nej till motionerna samt la redovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2018-05-22 Debatt: 2018-05-31 Beslut: 2018-05-31

Betänkande 2017/18:SkU24 (pdf, 333 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redovisning av skatteutgifter 2018

Betänkande 2017/18:FöU15

Riksrevisionen har granskat finansieringssystemet för kärnavfallshantering och lämnat sina synpunkter i en rapport till regeringen. Riksrevisionens menar att det finns stora osäkerheter i hur stora de framtida kostnaderna och intäkterna kan bli. Systemet har sannolikt varit underfinansierat. Det saknas också samlade bedömningar av riskerna gjorda av regeringen och myndigheter. Utöver det konstateras också att rapporteringen till riksdagen brister, vilket försvårar insynen.

Regeringen har svarat i en skrivelse att de avser att utveckla rapporteringen till riksdagen i budgetpropositionen vart tredje år. Regeringen redogör för faktorer som gör att färre aktörer blir inblandade och det blir en bättre helhetssyn.

Riksdagen instämmer med Riksrevisionen och regeringen om att det är viktigt att det inte finns osäkerheter eller oenigheter när det gäller finansieringssystemet. Riksdagen välkomnar det som regeringen redan gjort åt saken och tycker att de kommande åtgärder som regeringen sagt att de ska göra är relevanta. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-24 Debatt: 2018-06-11 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:FöU15 (pdf, 302 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om finansieringssystemet för kärnavfallshantering

Betänkande 2017/18:CKrU1

Klimatförändringar, urbanisering, teknikutveckling och idealen för hur vi vill leva och bo ställer nya krav på hur våra samhällen utformas. Regeringen vill därför införa ett nytt nationell mål för arkitektur-, form- och designpolitiken. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Avsikten med förslaget är att arkitektur, form och design ska prägla flera politikområden och bidra till bra miljöer för människor att leva i. Det kan handla om att bygga hållbart och estetiskt i stället för med kortsiktiga ekonomiska lösningar eller att offentliga miljöer utformas för att vara tillgängliga för alla. Boverket får ett samlat nationellt ansvar för området arkitektur och gestaltad livsmiljö.

Detta innebär samtidigt att de nuvarande nationella målen för arkitektur, formgivning och design slutar att gälla.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 6
Justering: 2018-05-15 Debatt: 2018-05-24 Beslut: 2018-05-24

Betänkande 2017/18:CKrU1 (pdf, 387 kB) Webb-tv debatt om förslag: Politik för gestaltad livsmiljö

Betänkande 2017/18:SkU19

Kvaliteten i folkbokföringen ska öka och så kallad skyddad folkbokföring införs för att öka skyddet för hotade och förföljda personer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Personer som är utsatta för hot och förföljelse kan vara i behov av att skydda sina personuppgifter. Nuvarande regler innebär att personer som flyttat till en ny hemlig adress kan få så kallad kvarskrivning, vilket innebär att den verkliga bostadsorten inte framgår av folkbokföringen. Enligt regeringens förslag ska kvarskrivning ersättas av så kallad skyddad folkbokföring. Det innebär att en person, för en obestämd tidsperiod, ska kunna folkbokföras på en annan ort även om personen inte flyttat.

Förslaget innebär också åtgärder för att öka kvaliteten i folkbokföringen. Bland annat ska Skatteverket kunna avregistrera falska identiteter i folkbokföringen och göra kontrollbesök på personers adresser. Dessutom återinförs folkbokföringsbrott, vilket till exempel innebär att personer som medvetet lämnar oriktiga uppgifter till folkbokföringen kan straffas för det.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 8
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-05-24 Beslut: 2018-05-24

Betänkande 2017/18:SkU19 (pdf, 2883 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökat skydd för hotade och förföljda personer samt några åtgärder för att öka kvaliteten i folkbokföringen

Betänkande 2017/18:SkU17

Det införs skatt på vätskor med nikotin som används i elektroniska cigaretter och nikotinprodukter som används i mun eller näsa som inte innehåller tobak.

Skatten ska betalas av den som tillverkar, importerar eller säljer sådana varor till Sverige genom distansförsäljning. Varor som privatpersoner själva transporterar till Sverige för sitt eget eller familjens personliga bruk behöver man inte betala skatt för. Det får dock vara högst 20 milliliter e-vätska och 200 gram andra nikotinhaltiga produkter per person och tillfälle.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen sa samtidigt nej till ett förslag till lagändring som gäller frihet från skatt vid import eftersom detta hänger ihop med ett annat förslag som ännu inte har behandlats av socialutskottet, som har ansvar för det ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-05-24 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:SkU17 (pdf, 3174 kB) Webb-tv debatt om förslag: Beskattning av elektroniska cigaretter och vissa andra nikotinhaltiga produkter

Betänkande 2017/18:FöU17

Straffen för obehöriga som tar sig in till skyddsobjekt ska skärpas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna innebär bland annat att brottet "obehörigt tillträde till skyddsobjekt" delas upp i två svårhetsgrader. För brott av normalgraden ska inte längre böter ingå i straffskalan och straffet höjs från högst ett till högst två års fängelse. För mindre allvarliga brott ska böter eller fängelse i högst sex månader kunna dömas ut.

Andra ändringar handlar bland annat om att den så kallade subsidiaritetsregeln om olaga intrång i skyddslagen tas bort. Det innebär att brottsbalkens bestämmelser inte längre har företräde framför skyddslagen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-16 Beslut: 2018-05-16

Betänkande 2017/18:FöU17 (pdf, 619 kB) Webb-tv debatt om förslag: En skärpt straffrättslig reglering av obehörigt tillträde till skyddsobjekt

Betänkande 2017/18:SkU22

Regeringen föreslår att Sverige godkänner OECD:s konvention om olika åtgärder kopplade till skatteavtal mellan länder. Syftet är att motverka att skattebaser urholkas och att vinster förflyttas mellan länder. Konventionen är en internationell överenskommelse. Den innebär att det blir enkelt att föra in åtgärderna i Sveriges befintliga skatteavtal i stället för att varje avtal ska omförhandlas separat.

För att konventionens bestämmelser ska kunna börja gälla i Sverige krävs ändringar i de lagar som reglerar skatteavtal mellan Sverige och andra länder.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-15 Beslut: 2018-05-16

Betänkande 2017/18:SkU22 (pdf, 310 kB) Webb-tv debatt om förslag: Multilateral konvention för att genomföra skatteavtalsrelaterade åtgärder

Betänkande 2017/18:SkU16

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Skatteverkets arbete med folkbokföringen. Riksrevisionen har funnit att det finns brister i arbetet och har rekommenderat regeringen att vidta åtgärder för att öka kvaliteten och stärka riskhanteringen.

Regeringen håller med Riksrevisionen i bedömningen av bristerna i Skatteverkets arbete med folkbokföringen och anser att det är angeläget att vidta åtgärder. Många av de problem som Riksrevisionen påtalar i sin rapport har redan uppmärksammats av Skatteverket, och ett utvecklingsarbete pågår.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-24 Beslut: 2018-05-24

Betänkande 2017/18:SkU16 (pdf, 305 kB)

Betänkande 2017/18:SkU21

Fackföreningsavgiften ska kunna dras av på skatten när skattereduktionen för fackföreningsavgifter återinförs. Det blir därmed möjligt för fackföreningsmedlemmar att dra av 25 procent av årsavgiften i deklarationen. Det gäller under förutsättning att medlemsavgiften är minst 400 kr per år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Tidigare fanns det en liknande skattereduktion som avskaffades 2007 och utskottet ser positivt på att återinföra den. Utskottet tycker att det är viktigt att skydda den svenska modellen där många organiserar sig fackligt och där fackförbunden och arbetstagarorganisationer är starka.

Reglerna börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-16 Beslut: 2018-05-16

Betänkande 2017/18:SkU21 (pdf, 1169 kB) Webb-tv debatt om förslag: Återinförande av skattereduktion för fackföreningsavgift

Betänkande 2017/18:SkU20

Skattefriheten ska avskaffas för arbetstagare som får förmåner av sin arbetsgivare i form av privat hälso- och sjukvård och sjukvårdsförsäkringar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Arbetstagare som får ersättning från arbetsgivare för patientavgifter i offentligt finansierad hälso- och sjukvård förmånsbeskattas för det samtidigt som arbetsgivare har rätt att göra avdrag för sådana kostnader. Förmåner i form av privat hälso- och sjukvård är däremot skattefria för arbetstagare samtidigt som arbetsgivare inte får göra avdrag för kostnaderna. Enligt förslaget ska samma regler gälla oavsett om förmånen rör privat eller offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Det innebär att arbetstagare ska förmånsbeskattas även för förmåner i form av privat hälso- och sjukvård och att arbetsgivare ska kunna göra avdrag för sådana kostnader.

Skattefrihet ska fortfarande gälla när en arbetstagare som blir sjuk vid utlandstjänstgöring får förmåner i form av vård och läkemedel, för statligt anställda som är stationerade utomlands samt vid insatser som företagshälsovård, förebyggande behandling och rehabilitering.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2018-05-03 Debatt: 2018-05-15 Beslut: 2018-05-16

Betänkande 2017/18:SkU20 (pdf, 1590 kB) Webb-tv debatt om förslag: Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård