Dokument & lagar (62 496 träffar)

Betänkande 2018/19:SfU4

Drygt 12,1 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet migration. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Riksdagen sa nu ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, drygt 5,5 miljarder kronor, går till ersättningar och bostadskostnader för asylsökande. Migrationsverket får drygt 4,3 miljarder kronor. Knappt 700 miljoner kronor går till domstolsprövning i utlänningsmål. Förslaget innebär att anslagen till Migrationsverket, för domstolsprövning i utlänningsmål och till rättsliga biträden vid domstolsprövningar minskas. För övriga delar inom utgiftsområdet sa riksdagen ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-12-13 Debatt: 2018-12-15 Beslut: 2018-12-17

Betänkande 2018/19:SfU4 (pdf, 542 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 8 Migration

Betänkande 2018/19:TU1

Knappt 59 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet kommunikationer. Mest pengar går till att utveckla statens transportinfrastruktur, knappt 25,6 miljarder kronor. Knappt 23,6 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla statens befintliga transportinfrastruktur. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag och delvis ja till regeringens förslag till hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till exempelvis låneramar, investeringsplaner och ekonomiska mål inom området.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2018-12-13 Debatt: 2018-12-19 Beslut: 2018-12-20

Betänkande 2018/19:TU1 (pdf, 6916 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Betänkande 2018/19:SfU1

Knappt 98 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar läggs på området aktivitets- och sjukersättningar, knappt 44 miljarder kronor. Cirka 37 miljarder kronor går till området sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får drygt 8,6 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa också nej till alternativa förslag i motionerna.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa också ja till förslaget i regeringens budgetproposition om att regeringen får befogenhet att se till att Försäkringskassan har en kredit i Riksgäldskontoret för att kunna betala ut ersättning för vård i andra länder.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-12-13 Debatt: 2018-12-20 Beslut: 2018-12-20

Betänkande 2018/19:SfU1 (pdf, 497 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Betänkande 2018/19:SfU9

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om återkrav av bostadsbidrag. Regeringens skrivelse handlar om en rapport som Riksrevisionen har lämnat, där det konstateras att det finns problem med det sätt på vilket bostadsbidraget handläggs. I dag blir ungefär en tredjedel av alla som fått bostadsbidrag återbetalningsskyldiga.

Riksrevisionen menar att det är svårt att komma tillrätta med det här problemet med de nuvarande reglerna för bostadsbidrag

Regeringen tycker att det finns skäl att se över reglerna för bostadsbidrag och meddelar i skrivelsen att en översyn av regelverket pågår för att bland annat minska risken för skuldsättning och krav på återbetalning.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-06 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:SfU9 (pdf, 288 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om återkrav av bostadsbidrag

Betänkande 2018/19:SoU6

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen som handlar om framtidens äldreomsorg. Antalet äldre över 80 år ökar, vilket innebär att behovet av hälso- och sjukvård ökar. I takt med åldrandet ökar risken för sjukdom och multisjuklighet. Detta innebär en stor framtida utmaning för samhället.

Regeringen framhåller också att digitaliseringen kan vara den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället fram till 2025. Med hjälp av välfärdsteknik, exempelvis mobila larm eller applikationer på mobiler och surfplattor som påminner eller ger stöd, kan äldre personer vara mer delaktiga, mer självständiga och uppnå högre livskvalitet. Men införandet av ny teknik behöver kombineras med kompetensutveckling och utbildning.

Efterfrågan på personal inom hälso- och sjukvården bedöms öka kraftigt fram till 2035. Regeringen framhåller att personal- och kompetensförsörjningsarbetet inte bara kan ta sikte på att attrahera och rekrytera nya arbetare utan även måste handla om att ta till vara den fulla potentialen hos dem som redan är anställda, till exempel genom att minska sjukfrånvaron.

I skrivelsen anger regeringen också vilka områden som den tycker ska prioriteras under kommande mandatperiod. Bland annat handlar det om att höja kvaliteten när det gäller samverkan mellan vård- och omsorgsgivare, kommuner och landsting har fått ökade förutsättningar att arbete med kompetensförsörjning och verksamhetsutveckling och regeringen fortsätter att se över undersköterskans yrkesroll.

Riksdagen ser positivt på det långsiktiga förändringsarbete som regeringen har påbörjat för att anpassa äldreomsorgen till den demografiska och tekniska utvecklingen. Med det lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-11-13 Debatt: 2018-11-22 Beslut: 2018-11-28

Betänkande 2018/19:SoU6 (pdf, 364 kB) Webb-tv debatt om förslag: Framtidens äldreomsorg - en nationell kvalitetsplan

Betänkande 2018/19:SoU5

Idag krävs det minst 18 månaders praktisk tjänstgöring, allmäntjänstgöring, efter läkarexamen för att få en läkarlegitimation. Regeringen föreslår att detta krav tas bort. Förslaget har samband med ett förslag om en ändrad läkarutbildning som just nu bereds av regeringen. Förslaget om ändrad läkarutbildning innebär att utbildningen förlängs med en termin och att läkarlegitimationen ges direkt efter avslutad utbildning. Därefter ska ges möjlighet till en bastjänstgöring om cirka ett år, som en introduktion till den nu gällande specialiseringstjänstgöringen. För att möjliggöra förslaget om ändrad läkarutbildning måste först kravet på allmäntjänstgöring tas bort.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ta bort kravet på allmäntjänstgöring. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Riksdagen riktar också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att det utbildningssamarbete Sverige har i dag med Åland när det gäller allmäntjänstgöringen ska fortsätta när det gäller bastjänstgöringen.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 3
Justering: 2018-11-13 Debatt: 2018-11-22 Beslut: 2018-11-28

Betänkande 2018/19:SoU5 (pdf, 1011 kB) Webb-tv debatt om förslag: Bastjänstgöring för läkare

Betänkande 2018/19:TU2

Offentliga och vissa privata aktörers webbplatser och andra digitala tjänster ska bli mer tillgängliga, särskilt för personer med funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag.

Förslaget innebär att digitala tjänster ska vara utformade så att de kan användas av så många som möjligt. Det kan exempelvis handla om att en användare ska kunna få en text uppläst eller kunna navigera med tangentbordet för att ta del av innehållet. Utöver offentliga aktörer gäller de nya reglerna även privata verksamheter som är offentligt finansierade, som skolor. Myndigheten för digital förvaltning kommer att genomföra tillsyn för att se till att reglerna följs.

Lagen börjar gälla 1 januari 2019. Den är en anpassning till EU:s så kallade webbtillgänglighetsdirektiv.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2018-10-23 Debatt: 2018-11-14 Beslut: 2018-11-14

Betänkande 2018/19:TU2 (pdf, 1096 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet

Betänkande 2018/19:SkU4

De så kallade CFC-reglerna (Controlled Foreign Company) ska anpassas för att leva upp till kraven i EU:s direktiv, alltså bindande EU-regler, mot skatteundandraganden. CFC-reglerna möjliggör en löpande beskattning av svenska delägare i utländska bolag för deras utländska lågbeskattade inkomster. CFC-reglerna är en central del i organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings, OECD:s, projekt för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster. För att implementera och samordna OECD:s rekommendationer har EU-kommissionen antagit ett direktiv mot skatteundandraganden.

Riksdagen har gjort bedömningen att det är nödvändigt att ändra lagstiftningen för att de svenska reglerna ska leva upp till kraven i EU:s direktiv och sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-11-06 Debatt: 2018-11-14 Beslut: 2018-11-14

Betänkande 2018/19:SkU4 (pdf, 2613 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av CFC-regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden

Betänkande 2018/19:CU2

Nya bestämmelser om regional fysisk planering ska föras in i plan- och bygglagen. Frågor som berör mer än en kommun ska samordnas regionalt. Bestämmelserna gäller Stockholms och Skånes län. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt förslaget ska frågor som rör flera kommuner hanteras på regional nivå i länet, exempelvis när det gäller bostadsförsörjning. Landstingen får samordningsansvar och i det ingår att ta fram en regionplan. Planen ska vara vägledande för kommunernas beslut om bland annat översiktsplaner och detaljplaner. Planen ska också ge kommunerna vägledning kring hur mark- och vattenområden ska användas, var det går att bygga och hur samverkan ser ut mellan kommunerna och andra aktörer.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2019.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen borde

  • ta nödvändiga initiativ till att utveckla reformen så att den omfattar fler län, exempelvis genom direkt dialog med berörda parter.
  • förtydliga hur befintliga samordningsförbund kan fortsätta sitt arbete.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2018-11-06 Debatt: 2018-11-14 Beslut: 2018-11-14

Betänkande 2018/19:CU2 (pdf, 1511 kB) Webb-tv debatt om förslag: En ny regional planering

Betänkande 2018/19:SfU12

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om riksrevisionens granskning av regelverket för sjuk- och aktivitetsersättning. Då nya beviljanden av de förmånerna är på väldigt låga nivåer anser regeringen att regelverket bör ses över.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att införa en lagreglerad tidsgräns för prövning av sjuk- och aktivitetsersättning men regeringen anser att det inte behövs då Försäkringskassan idag genomför så kallade särskilda utredningar i högre utsträckning än tidigare. Riksrevisionen rekommenderar även att regeringen att ge Försäkringskassan i uppdrag att utarbeta en ny process för beslut om rätten till sjuk- och aktivitetsersättning men regeringen anser att ett sådant uppdrag är en fråga för myndighetens interna styrning.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2018-11-22 Debatt: 2018-11-28 Beslut: 2018-11-28

Betänkande 2018/19:SfU12 (pdf, 340 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om att nekas sjukersättning och aktivitetsersättning

Betänkande 2018/19:SfU10

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att ändra reglerna om förvar och uppsikt av utländska personer. Detta i huvudsak eftersom förslaget baserar sig på en sju år gammal utredning och såväl migrationen till Sverige som migrationspolitiken har förändrats sedan dess.

Regeringens syfte med förslaget är att reglerna ska bli tydligare och mer rättssäkra. Exempelvis genom att en domstol alltid ska pröva om en utländsk person ska få hållas i förvar längre än två veckor. Det ska också bli tydligare vilken myndighet som i olika situationer ska besluta om att ta eller hålla kvar personen i förvar eller besluta att personen ska ställas under uppsikt.

Enligt riksdagen är det också nödvändigt att ta ett helhetsgrepp om regelverket, till skillnad mot förslaget som bara tar sikte på vissa delar av reglerna. Risken är annars stor att den nya lagstiftningen inte kommer att fungera fullt ut.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2018-11-20 Debatt: 2018-11-28 Beslut: 2018-11-28

Betänkande 2018/19:SfU10 (pdf, 3315 kB) Webb-tv debatt om förslag: Moderna och rättssäkra regler för att hålla utlänningar i förvar

Betänkande 2018/19:FöU2

Riksrevisionen har granskat Sveriges livsmedels- och läkemedelsförsörjning vid kriser. En slutsats är att det inte finns tillräckliga förutsättningar för att livsmedels- och läkemedelsförsörjningen ska fungera säkert vid kriser eller under höjd beredskap. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att

  • klargöra mål, krav och ansvar
  • förtydliga vad som förväntas av de myndigheter som har ett samordningsansvar, framför allt Livsmedelsverket och Socialstyrelsen
  • se till att samverkan och kunskap fortsätter att utvecklas på området.

Regeringen anser i en skrivelse att den har vidtagit flera åtgärder, bland annat har regeringen tillsatt tre utredningar kopplade till de områden som Riksrevisionen tar upp i sin rapport.

Riksdagen anser att det i väntan på regeringens behandling av Försvarsberedningens rapporter och kommande utredningsförslag inte finns anledning att vidta ytterligare åtgärder som gäller livsmedels- och läkemedelsförsörjningen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2018-11-22 Debatt: 2018-11-28 Beslut: 2018-11-28

Betänkande 2018/19:FöU2 (pdf, 338 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om livsmedels- och läkemedelsförsörjning - samhällets säkerhet och viktiga samhällsfunktioner

Betänkande 2018/19:KU7

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag till ändringar av riksdagens arbete med EU-frågor. Ändringarna gäller riksdagsordningen och offentlighets- och sekretesslagen. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i en följdmotion.

Ändringarna innebär bland annat att riksdagen inte längre ska vara tvungen att granska så kallade grön- och vitböcker, dokument om EU-kommissionens idéer, tankar och kommande åtgärder, som överlämnas till riksdagen från EU-kommissionen.

En annan innebörd är att om ett utskott kommit fram till att ett utkast till ny EU-lag inte strider mot subsidiaritetsprincipen ska ett protokollsutdrag från utskottet tas upp på föredragningslistan till ett sammanträde i kammaren. Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt och värnar på så sätt EU-ländernas möjlighet till egna nationella beslut.

Det ska också införas en bestämmelse att riksdagen väljer en delegation till den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol).

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 3
Justering: 2018-11-08 Debatt: 2018-11-14 Beslut: 2018-11-14

Betänkande 2018/19:KU7 (pdf, 836 kB) Webb-tv debatt om förslag: EU-arbetet i riksdagen

Betänkande 2018/19:KrU2

Riksdagen beslutade efter förslag från regeringen om en ny lag om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst. Beslutet innebär att den nuvarande radio- och tv-avgiften ersätts med en public service-avgift som är individuell. Avgiften ska betalas av den som är obegränsat skattskyldig, har fyllt 18 år och har en beskattningsbar förvärvsinkomst, alltså inkomst av tjänst eller näringsverksamhet. Juridiska personer omfattas inte av beslutet. Skatteverket får ansvar för att ta in avgiften.

Avgiften ska vara 1 procent av den beskattningsbara inkomsten upp till ett tak. För 2019 kommer avgiften maximalt att vara drygt 1 300 kronor per person och år. Personer med en lägre inkomst än cirka 13 600 kr/månad betalar en reducerad avgift.

Regeringen har också lämnat förslag om längden på de sändningstillstånd som ska finansieras av public service-avgiften. Riksdagen delar inte regeringens bedömning att den första tillståndsperioden ska vara i tio år. Istället vill riksdagen att de sändningstillstånd som programföretagen får närmast efter att de nya reglerna börjat gälla ska vara i sex år, med start från 2020. De nya åttaåriga sändningstillstånden ska därmed gälla från den 1 januari 2026 och inte från 2030 som regeringen föreslagit.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag men med ändringen ovan.

Den nya lagen och övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 12
Justering: 2018-11-08 Debatt: 2018-11-14 Beslut: 2018-11-14

Betänkande 2018/19:KrU2 (pdf, 1706 kB) Webb-tv debatt om förslag: Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service

Betänkande 2018/19:SfU7

Även den förälder som inte är gravid ska få rätt till föräldrapenning för att följa med till mödravården. En förälder ska också alltid få föräldrapenning för att delta vid sitt barns inskolning, även om föräldern inte har barnet i sin vård.

Dessutom förenklas reglerna kring tillfällig föräldrapenning, barnbidrag och bostadsbidrag. Till exempel ska tillfällig föräldrapenning kunna ges till en förälder som deltar i en kurs för att lära sig vårda barnet och anmälningskravet för tillfällig föräldrapenning slopas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-10-18 Debatt: 2018-10-24 Beslut: 2018-10-24

Betänkande 2018/19:SfU7 (pdf, 1327 kB) Webb-tv debatt om förslag: Regelförenklingar inom ekonomisk familjepolitik

Betänkande 2018/19:NU3

Cirka 3,2 miljarder kronor ur statens budget går till utgiftsområdet energi. Mest pengar, drygt 1,5 miljarder kronor, går till energiforskning. 535 miljoner kronor går till satsningar på energiteknik och drygt 317 miljoner kronor går till Statens energimyndighet. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Detta beslut fattade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i andra steget hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-12-14 Debatt: 2018-12-18 Beslut: 2018-12-19

Betänkande 2018/19:NU3 (pdf, 578 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 21 Energi

Betänkande 2018/19:KU17

Lagar om ändring i offentlighets- och sekretesslagen ändras. Ändringarna innebär att en brist i en bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen åtgärdas.

Riksdagen sa ja till förslaget, som är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att det är utskottet som har lagt fram förslaget.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-12-13 Debatt: 2018-12-18 Beslut: 2018-12-18

Betänkande 2018/19:KU17 (pdf, 303 kB)

Betänkande 2018/19:SkU3

Momsreglerna ändras för telekommunikationstjänster, elektroniska tjänster samt radio- och tv-sändningar. Det innebär att svenska lagar anpassas till EU-regler.

Huvudregeln är att elektroniska tjänster ska anses vara omsatta i det land där köparen av tjänsten finns. Det införs ett tröskelvärde på 99 680 kronor för att bestämma beskattningsland för elektroniska tjänster. Det betyder att en person som levererar elektroniska tjänster till konsumenter i andra EU-länder för mindre än 99 680 kronor per år kan välja att beskattas i Sverige och använda svenska momsregler i stället.

Reglerna som gäller fakturering i mervärdesskattelagen ska gälla för personer som är etablerade i Sverige. Ett företag i ett land utanför EU som av någon anledning är registrerat för att betala moms i ett EU-land ska kunna använda en av de särskilda ordningarna för redovisning och betalning av moms.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-06 Debatt: 2018-11-14 Beslut: 2018-11-14

Betänkande 2018/19:SkU3 (pdf, 957 kB)

Betänkande 2018/19:SkU2

Olika lagar som gäller punktskatter ändras. Bland annat ändras reglerna som gäller skatt på kemikalier i elektronik och punktskattekontroll av transporter av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter.

Beskattningen av varor som omfattas av punktskatter får skjutas upp av exempelvis registrerade avsändare och varumottagare inom det så kallade uppskovsförfarandet. Vissa delar inom uppskovsförfarandet ska framöver kunna användas i minst sex månader efter att ett godkännande att använda uppskovsförfarandet har slutat gälla.

En ny typ av skattskyldig för skatt på kemikalier i elektronik införs, som kallas registrerad mottagare.

Energiskatt ska kunna återbetalas vid viss lagring av el och skattskyldighet för energiskatt på el ska inte inträda i vissa situationer när skattskyldighet redan har börjat gälla.

De flesta av de nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-11-06 Debatt: 2018-11-14 Beslut: 2018-11-14

Betänkande 2018/19:SkU2 (pdf, 3735 kB)

Betänkande 2018/19:FiU33

Genom medlemskapet i Europeiska unionen, EU, blev Sverige år 1995 automatiskt medlem i Europeiska investeringsbanken, EIB, och är med och finansierar verksamheten. Bankens syfte är i första hand att bidra till att utveckla den inre marknaden genom att långsiktigt finansiera samhällsekonomiskt lönsamma projekt. Det kan till exempel vara olika forskningsprojekt.

Eftersom Storbritannien avser lämna EU och därmed EIB den 29 mars 2019 sker en kapitalhöjning för bankens medlemmar. Detta för att inte tvingas minska på utlåningen under de närmaste åren och riskera en nedgradering av den höga kreditvärdigheten.

För Sveriges del handlar det om en ökning av grundkapitalet i EIB med motsvarande 14 miljarder kronor, till totalt 89 miljarder. Vidare ska regeringen ge statliga garantier till EIB. Regeringen har därför föreslagit en extra ändringsbudget för 2019 för att detta ska godkännas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget för 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-03-07 Debatt: 2019-03-13 Beslut: 2019-03-13

Betänkande 2018/19:FiU33 (pdf, 379 kB)