Dokument & lagar (200 träffar)

Betänkande 2013/14:AU10

Nyanlända som får ett instegsjobb eller ett nystartsjobb kommer närmare arbetsmarknaden än de utan subventionerad anställning. Den slutsatsen drar Riksrevisionen i en granskningsrapport. Riksrevisionen påpekar dock att även om de subventionerade anställningarna fungerar finns utrymme för förbättringar och Arbetsförmedlingen kan utveckla sitt stöd.

Regeringen har redovisat sin syn på granskningen. Av redovisningen framgår att regeringen satt in en del åtgärder för att förbättra stödet. Till exempel har Arbetsförmedlingen fått i uppdrag att öka kontakterna med arbetsgivarna och en särskild utredare har tillsatts som ska kartlägga förekomsten av oegentligheter och överutnyttjande av stöden.

Arbetsmarknadsutskottet har gått igenom regeringens redovisning. Utskottet anser att granskningen visar att instegsjobben och nystartsjobben fyller olika, och var för sig viktiga, funktioner för de nyanlända. Utskottet förutsätter att regeringen och Arbetsförmedlingen tar till vara de synpunkter som Riksrevisionen har lämnat.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2014-06-12 Debatt: 2014-06-23 Beslut: 2014-06-24

Betänkande 2013/14:AU10 (pdf, 315 kB) Webb-tv debatt om förslag: Subventionerade anställningar för nyanlända

Betänkande 2013/14:AU9

Regeringen har fyra förslag som gäller nyanlända invandrare som får hjälp att etablera sig på arbetsmarknaden i Sverige. En nyanländ invandrare som säger nej till ett lämpligt arbete utan goda skäl ska inte få fortsatta insatser enligt etableringslagen. Detta gäller om hon eller han har arbete eller är arbetssökande enligt sin etableringsplan. En etableringsplan får förlängas mer än 24 månader för en nyanländ som på grund av föräldraledighet deltar på deltid i etableringsinsatser. Den rätt till ersättning utifrån prestation som finns inom utbildningen i svenska för invandrare, så kallad sfi-bonus, ska avskaffas. En nyanländ som är familjemedlem till en utlänning som har fått arbets- och uppehållstillstånd för högkvalificerad anställning, så kallat EU-blåkort, ska också få rätt till samhällsorientering.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen uppmanade samtidigt regeringen att återkomma med ett förslag om att fler nyanlända ska få samhällsorientering. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om integration.

Förslagspunkter: 22 Reservationer: 13
Justering: 2014-06-12 Debatt: 2014-06-23 Beslut: 2014-06-24

Betänkande 2013/14:AU9 (pdf, 1426 kB) Webb-tv debatt om förslag: Insatser för vissa nyanlända invandrares etablering m.m.

Betänkande 2013/14:AU8

Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning införs som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Det nya diskrimineringsförbudet gäller från den 1 januari 2015 inom alla samhällsområden där diskrimineringslagens övriga regler gäller i dag, med undantag för tillhandahållande av bostäder. I dag finns ett diskrimineringsförbud mot bristande tillgänglighet som endast gäller inom delar av arbetslivet och utbildningsområdet.

Bristande tillgänglighet betyder att en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att man inte gjort skäliga tillgänglighetsåtgärder för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning. Vilka åtgärder som är skäliga bedöms utifrån bland annat lagens krav på tillgänglighet samt praktiska och ekonomiska förutsättningar.

Ordet funktionshinder byts ut mot funktionsnedsättning i ett antal lagar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag med ett undantag. Företag inom hälso- och sjukvården som har färre än tio anställda också ska omfattas av det nya diskrimineringsförbudet. Enligt regeringens förslag skulle dessa företag få undantag från reglerna.

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om diskrimineringsfrågor.

Förslagspunkter: 38 Reservationer: 21
Justering: 2014-06-05 Debatt: 2014-06-23 Beslut: 2014-06-24

Betänkande 2013/14:AU8 (pdf, 2046 kB) Webb-tv debatt om förslag: Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering m.m.

Betänkande 2013/14:SfU22

Reglerna om uppehållstillstånd för föräldrar som är vårdnadshavare för och som bor tillsammans med ett barn i Sverige ändras. Vårdnadshavaren ska inte behöva ha sökt och beviljats uppehållstillstånd redan före inresa till Sverige utan ska kunna ansöka om detta på plats i Sverige. Dessutom ska det vid ett beslut om avvisning eller utvisning tas särskild hänsyn till anknytningen mellan föräldern och barnet för att avgöra om beslutet ska genomföras eller inte. En person som fått avslag på sin ansökan om främlingspass ska kunna överklaga detta hos en migrationsdomstol.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-16 Beslut: 2014-06-17

Betänkande 2013/14:SfU22 (pdf, 1155 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppehållstillstånd för vissa vårdnadshavare som sammanbor med barn i Sverige

Betänkande 2013/14:SfU20

Utlänningslagen ändras så att en ansökan om asyl i Sverige kan nekas prövning om den som söker asyl redan har fått status som alternativt skyddsbehövande i ett annat EU-land. Den som har ansetts vara alternativt skyddsbehövande i ett EU-land har fått sin ansökan om skydd prövad och beviljad och får därför inte sin sak prövad igen i Sverige. Detta innebär att utlänningslagen anpassas till EU:s omarbetade asylprocedurdirektiv och den omarbetade Dublinförordningen.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-16 Beslut: 2014-06-17

Betänkande 2013/14:SfU20 (pdf, 426 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändringar i utlänningslagen med anledning av den omarbetade Dublinförordningens ikraftträdande

Betänkande 2013/14:SfU19

Flera åtgärder ska vidtas för att motverka att reglerna för arbetskraftsinvandring missbrukas och att utländska arbetstagare blir utnyttjade. Det innebär bland annat:

  • Om villkoren för ett arbetstillstånd inte längre är uppfyllda och det av en annan anledning än att anställningen har upphört ska tillståndet sluta gälla. Tillståndet ska också sluta gälla om den arbetstagande inte börjat sitt arbete inom fyra månader.
  • Migrationsverket ska ta fram informationsmaterial till utländska arbetstagare. Där ska det finnas grundläggande information om vad som gäller vid arbetskraftsinvandring. Bland annat ska det stå vilka krav en arbetstagare kan ställa vad gäller skäliga arbetsvillkor.
  • Arbetstagare vars anställning upphör under den tid Migrationsverket gör en utredning om att eventuellt ta tillbaka arbetstillståndet ska få en extra månad, det vill säga totalt fyra månader, på sig att söka nytt jobb och nytt tillstånd.
  • Migrationsverket ska få möjlighet att följa upp beviljade arbetstillstånd. Myndigheten ska kunna kontrollera att arbetet har påbörjats inom fyra månader från tillståndets första giltighetsdag samt att villkoren för tillståndet fortfarande är uppfyllda.
  • Arbetsgivare måste informera Migrationsverket om vilka anställningsvillkor som gäller för utländska arbetstagare som har fått arbetstillstånd.

Beslutet bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-16 Beslut: 2014-06-17

Betänkande 2013/14:SfU19 (pdf, 406 kB) Webb-tv debatt om förslag: Åtgärder mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring

Betänkande 2013/14:SfU13

Vissa regler kring permanent uppehållstillstånd ska ändras för att göra det lättare att flytta till och från Sverige. Ändringarna innebär bland annat följande:

  • En person ska kunna få behålla sitt permanenta uppehållstillstånd i två år efter flytt från Sverige om personen har bett om att få ha kvar det.
  • Om man har haft arbetstillstånd i fyra år under en femårsperiod så kan man i dag få permanent uppehållstillstånd. Denna femårsperiod ska förlängas till sju år.
  • Den sammanlagda giltighetstiden för arbetstillstånd ska kunna vara längre än fyra år om det finns särskilda skäl för det.
  • För en person som har fått avslag på sin asylansökan krävs i dag sex månaders anställning för att kunna få uppehållstillstånd för arbete. Dessa sex månader ändras till fyra månader.
  • En person som under de senaste sju åren har haft uppehållstillstånd i sammanlagt fyra år för studier på forskarnivå ska kunna få permanent uppehållstillstånd.
  • Det ska bli lättare att i vissa fall få tillbaka ett svenskt medborgarskap.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 2
Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-16 Beslut: 2014-06-17

Betänkande 2013/14:SfU13 (pdf, 872 kB) Webb-tv debatt om förslag: Cirkulär migration och utveckling

Betänkande 2013/14:FöU11

En ny lag ska motverka olaglig tillverkning av sprängämnen. Allmänhetens tillgång till vissa kemiska ämnen som tillsammans med andra ämnen kan användas för tillverkning av sprängämnen ska begränsas. Dessa kemiska ämnen kallas sprängämnesprekursorer.

Reglerna börjar gälla den 2 september 2014 och ska komplettera EU:s regler om sprängämnesprekursorer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Samtidigt med sitt förslag redovisar regeringen också hur krisberedskapens utveckling i stort har sett ut. I samband med detta har försvarsutskottet också behandlat motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 om samhällets krisberedskap. Motionerna handlar bland annat om skydd mot farliga ämnen, nordiskt samarbete, informations- och cybersäkerhet, livsmedels- och dricksvattenförsörjning, den enskildes roll, civilförsvar, skydd mot olyckor, reservkraft och lagring av olja. Riksdagen sa nej till motionerna.

Förslagspunkter: 28 Reservationer: 16
Beredning: 2014-05-06 Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-11 Beslut: 2014-06-12

Betänkande 2013/14:FöU11 (pdf, 1441 kB) Webb-tv debatt om förslag: Lag om sprängämnesprekursorer och redovisning av krisberedskapens utveckling

Betänkande 2013/14:FöU12

Riksrevisionen har i en rapport granskat Försvarsmaktens förmåga till uthålliga insatser. Riksrevisionen har kommit fram till att försvaret inte kommer att kunna nå upp till de krav som ställs - varken i dag eller de närmaste åren. Det saknas både tillräckligt med personal och materiel.

Regeringen har redovisat för riksdagen hur den ser på granskningen. Regeringen anser att det är svårt att ta ställning till Riksrevisionens långtgående slutsatser. Antagandena och utgångspunkterna är för begränsade. Försvarsutskottet, som har gått igenom regeringens redovisning, håller med regeringen.

Utskottet vill också framhålla följande:

  • Regeringen har kunnat redovisa att Försvarsmakten har löst sina uppgifter när det gäller de nationella och internationella insatserna för perioden 2010-2013.
  • Regeringen har vidtagit åtgärder som motsvarar Riksrevisionens rekommendationer och kommer att överväga fler inför arbetet med nästa försvarspolitiska inriktningsproposition.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Beredning: 2014-05-06 Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-17 Beslut: 2014-06-17

Betänkande 2013/14:FöU12 (pdf, 60 kB) Webb-tv debatt om förslag: Försvarsmaktens förmåga till uthålliga insatser

Betänkande 2013/14:SfU21

Utlänningslagen ändras för att göra det möjligt för fler barn att få stanna i Sverige. I fortsättningen ska det räcka med att det finns "särskilt ömmande omständigheter" i stället för "synnerligen ömmande omständigheter" för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas barn upp till 18 år.

Lagreglerna om verkställighetshinder ändras också. Enligt gällande regler kan personer som har fått ett utvisnings- eller avvisningsbeslut få beslutet omprövat om nya omständigheter kommer fram. Det kan handla om sjukdom eller andra orsaker som gör att beslutet inte bör verkställas. De nya reglerna innebär att kraven på nya omständigheter kommer att sänkas för barn.

Syftet med lagändringarna är att ytterligare lyfta fram barnrättsperspektivet och fokusera på barnets bästa.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det börjar att gälla den 1 juli 2014.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2014-05-27 Debatt: 2014-06-04 Beslut: 2014-06-04

Betänkande 2013/14:SfU21 (pdf, 478 kB) Webb-tv debatt om förslag: Särskilt ömmande omständigheter

Betänkande 2013/14:SfU18

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att ytterligare sänka socialavgifterna för de yngsta. Regeringens förslag innebar bland annat att arbetsgivare bara skulle ha behövt betala pensionsavgift för anställda under 23 år.

Socialförsäkringsutskottet, som förberett riksdagens beslut, anser att regeringens förslag inte kommer att leda till fler jobb för unga. Eftersom arbetsgivarnas kostnader skulle sänkas även för de ungdomar som redan har ett arbete skulle en sänkning av socialavgifterna för unga leda till att arbetsgivare subventioneras utan att några nya jobb nödvändigtvis skapas, menar utskottet.

Till grund för beslutet ligger motioner från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2014-05-06 Debatt: 2014-05-28 Beslut: 2014-05-28

Betänkande 2013/14:SfU18 (pdf, 1093 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mer fokuserad nedsättning av socialavgifterna för de yngsta

Betänkande 2013/14:SfU17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om svenskt medborgarskap. Beslutet innebär att en portalparagraf införs i medborgarskapslagen om medborgarskapets betydelse för att lyfta fram och stärka medborgarskapets symboliska innebörd.

Lagändringarna innebär också följande:

  • Alla kommuner ska vara skyldiga att anordna ceremonier för nya svenska medborgare för att högtidlighålla att dessa har fått svenskt medborgarskap.
  • Reglerna om förvärv av svenskt medborgarskap i samband med födelse ändras så att kvinnor och män likställs när det gäller möjligheten att föra över svenskt medborgarskap till sitt barn. Detta innebär att ett barn alltid blir svensk medborgare vid födseln om en av föräldrarna är det.
  • De som har förlorat sitt svenska medborgarskap till följd av ett tidigare förbud mot dubbelt medborgarskap får möjlighet att återfå detta genom en anmälan.

Ändringarna börjar att gälla den 1 april 2015.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 5
Justering: 2014-05-06 Debatt: 2014-05-28 Beslut: 2014-05-28

Betänkande 2013/14:SfU17 (pdf, 1031 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett medborgarskap som grundas på samhörighet

Betänkande 2013/14:SfU15

Riksdagen sa ja till ett regeringsförslag som innebär att personer som har fått för mycket sjukersättning ska betala ränta om de är sena med återbetalningen.

Beslutet gäller den grupp som har fått en icke tidsbegränsad sjukersättning enligt de regler som gällde före juli 2008. Dessa regler tillåter att den försäkrade arbetar och studerar utan att han eller hon förlorar rätten till sjukersättning. Vid arbete betalar Försäkringskassan ut en preliminär reducerad sjukersättning varje månad. Försäkringskassan beslutar sedan om en slutlig sjukersättning när Skatteverket fastställt den pensionsgrundande inkomsten för det aktuella året. Om den försäkrade har fått för mycket pengar måste han eller hon betala tillbaka det överskjutande beloppet plus en avgift. Ingen ränta behöver betalas.

Enligt de nya reglerna ska den försäkrade betala ränta om han eller hon fått en återbetalningsplan eller fått skjuta upp återbetalningen. Räntan ska motsvara statens utlåningsränta med ett tillägg på två procentenheter. Om betalning inte sker i tid ska Försäkringskassan kunna ta ut en dröjsmålsränta.

Riksdagens beslut innebär även en regeländring för dem som får bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd. De ska inte längre behöva anmäla mindre ökningar av inkomst och förmögenhet.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2014.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 3
Justering: 2014-05-06 Debatt: 2014-05-28 Beslut: 2014-05-28

Betänkande 2013/14:SfU15 (pdf, 722 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa socialförsäkringsfrågor

Betänkande 2013/14:SfU10

Riksdagen har godkänt en konvention om social trygghet mellan Sverige och Sydkorea. Konventionen innehåller bestämmelser som samordnar de båda ländernas lagstiftning om ålders-, efterlevande- och invaliditetspension samt sjuk- och aktivitetsersättning. Konventionen innebär i princip inte några nya åtaganden för Sverige. Socialförsäkringsutskottet håller med regeringen om att en konvention om social trygghet behövs för att underlätta rörligheten mellan Sverige och Sydkorea.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2014-05-08 Debatt: 2014-06-04 Beslut: 2014-06-04

Betänkande 2013/14:SfU10 (pdf, 5242 kB) Webb-tv debatt om förslag: Konvention om social trygghet mellan Sverige och Sydkorea

Betänkande 2013/14:SfU16

Riksrevisionen har granskat Sjunde AP-fondens förvaltning av premiepensionens förvalsalternativ under perioden 2000-2012. Sjunde AP-fonden förvaltar totalt över 130 miljarder kronor och är den största premiepensionsförvaltaren. Riksrevisionens kritiserar i sin granskning fondens placeringsstrategi och mål samt fondens interna styrning och kontroll.

Regeringen har redovisat i en skrivelse till riksdagen hur den ser på granskningen. Regeringen håller med Riksrevisionen i vissa delar. Det behövs ett mätbart och tidsbestämt mål för fonden och värdet av den aktiva förvaltningen är tveksam, vilket redan har påpekats för fonden vid ett antal tillfällen. Regeringen delar också Riksrevisionens uppfattning om att det behövs en fördjupad analys av hur fonden bättre kan ta hänsyn till pensionärernas kortare placeringshorisont.

Regeringen instämmer dock inte i kritiken av fondens interna styrning och kontroll. Sjunde AP-fonden har genomfört en rad åtgärder på området de senaste åren. Regeringen anser dock att det kan finnas anledning att i sin årliga utvärdering av fonden fokusera mer på styrning och kontroll. Samtidigt pågår arbete på Regeringskansliet med att se över reglerna för samtliga AP-fonder.

Riksdagen förutsätter att regeringen följer upp att mätbara och tidsbundna mål för fonden fastställs varje år. Riksdagen är positiv till fondens åtgärder för att stärka den interna styrningen och kontrollen men vill också avvakta det arbete som pågår på Regeringskansliet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2014-05-06 Debatt: 2014-06-04 Beslut: 2014-06-04

Betänkande 2013/14:SfU16 (pdf, 191 kB)

Betänkande 2013/14:SfU6

Regeringen har lämnat en skrivelse om den svenska migrations- och asylpolitiken under perioden den 1 juli 2010-30 juni 2013. Redogörelsen handlar om asyl- och skyddsrelaterade frågor, arbetskraftsinvandring samt övrig invandring och viseringsfrågor. Andra frågor handlar om samarbetet i EU och det internationella samarbetet. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om asyl- och migrationsfrågor. Motionerna handlar om skyddsbehov, begreppet väpnad konflikt, könsrelaterad förföljelse och samarbetet inom EU. Andra motioner rör arbetskraftsinvandring, anhöriginvandring, verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut och visering.

Förslagspunkter: 19 Reservationer: 34
Justering: 2014-04-03 Debatt: 2014-04-16 Beslut: 2014-04-16

Betänkande 2013/14:SfU6 (pdf, 569 kB) Webb-tv debatt om förslag: Migration och asylpolitik

Betänkande 2013/14:SfU14

En lagändring för likabehandling när det gäller social trygghet införs den 1 juli 2014. Detta för att svenska regler ska anpassas till ett EU-direktiv. Den som inte är svensk medborgare måste i dag i vissa fall ha bott minst fem år i Sverige när man räknar ut försäkringstiden. Det gäller försäkringstiden för rätt till sjuk- och aktivitetsersättning i form av garantiersättning om försäkringsfallet inträffat före 18 års ålder. Ändringen innebär att samma regler gäller för svenska medborgare och medborgare i andra länder. Kravet på viss bosättningstid i Sverige tas därför bort.

EU-direktivets bestämmelser om ett kombinerat arbets- och uppehållstillstånd motsvaras av de regler som gäller i dag och kräver därför ingen lagändring.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2014-04-03 Debatt: 2014-04-16 Beslut: 2014-04-16

Betänkande 2013/14:SfU14 (pdf, 231 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av direktivet om ansökningsförfarandet för vissa uppehålls- och arbetstillstånd

Betänkande 2013/14:AU7

Riksdagen sa nej till motioner om arbetslöshetsförsäkringen från allmänna motionstiden 2013. Skälet är att det redan pågår arbete i många av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om grundläggande principer för försäkringen, administrering av försäkringen och aktivitetsstödet, villkor för rätt till ersättning, rätten att begränsa sitt arbetssökande och deltidsbegränsningen. Andra motioner handlar om icke-diskriminerande regelverk, företagares villkor och regler om bisyssla, förtroendevaldas villkor och aktivitetsrapporter för personer med aktivitetsstöd.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 13
Justering: 2014-03-25 Debatt: 2014-04-02 Beslut: 2014-04-03

Betänkande 2013/14:AU7 (pdf, 301 kB) Webb-tv debatt om förslag: Arbetslöshetsförsäkringen

Betänkande 2013/14:SfU12

Reglerna om fri rörlighet för EES-medborgare och deras familjemedlemmar ändras. Till EES-länderna räknas EU-länderna samt Island, Lichtenstein och Norge. Beslutet innebär bland annat att reglerna för de grundläggande villkoren för inresa, vistelse och arbete, uppehållsrätt samt avvisning och utvisning får en tydligare struktur. Reglerna om när avvisning och utvisning får ske anpassas också ytterligare till att EES-medborgare många gånger inte behöver uppehållstillstånd för rätt till vistelse i Sverige i mer än tre månader.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2014-03-18 Debatt: 2014-03-27 Beslut: 2014-04-02

Betänkande 2013/14:SfU12 (pdf, 5678 kB)

Betänkande 2013/14:SfU11

Som ett led i uppföljningen av genomförandet av EU-reglerna om fri rörlighet inom EES-länderna görs flera lagändringar. Till EES-länderna hör EU-länderna samt Island, Lichtenstein och Norge. Beslutet innebär bland annat:

  • Reglerna i utlänningslagen som gäller för familjemedlemmar till EES-medborgare ska också gälla för familjemedlemmar till svenska medborgare som återvänder till Sverige efter att ha utnyttjat sin rätt till fri rörlighet.
  • Definitionen av vem som ska räknas som familjemedlem till EES-medborgare utvidgas.
  • I dagsläget finns en begränsning som gäller för familjemedlemmar till studerande som har uppehållsrätt. Den begränsningen tas bort.
  • Bestämmelsen om att EES-medborgare som tänkt stanna i Sverige längre än tre månader måste registrera sig tas bort.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2014-03-18 Debatt: 2014-03-27 Beslut: 2014-04-02

Betänkande 2013/14:SfU11 (pdf, 789 kB)