Dokument & lagar (2 146 träffar)

Betänkande 2019/20:UbU5

Regeringen har föreslagit ändringar i lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning, som börjar gälla den 1 januari 2020. Lagen behöver kompletteras med bestämmelser om dataskydd. Syftet är att göra det möjligt att behandla personuppgifter vid hanteringen av oredlighet i forskning. Förslaget innehåller bestämmelser om hur känsliga personuppgifter ska behandlas, skyddsåtgärder och undantag från de rättigheter som registrerade har i EU:s dataskyddsförordning.

De nya reglerna börjar gälla samtidigt som lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning börjar gälla, det vill säga den 1 januari 2020. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-11-14 Debatt: 2019-11-21 Beslut: 2019-11-27

Betänkande 2019/20:UbU5 (pdf, 741 kB)

Betänkande 2019/20:UbU6

Regeringen föreslår en ändring i skollagen som innebär att barn till så kallade beskickningsmedlemmar från tredjeland, det vill säga länder utanför EU, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och Schweiz, får rätt till avgiftsfri utbildning i förskoleklass.

Förskoleklassen ingår numera i den obligatoriska skolan i Sverige. Riksdagen anser, liksom regeringen, att förslaget stärker barns rätt till utbildning i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-11-12 Debatt: 2019-11-20 Beslut: 2019-11-20

Betänkande 2019/20:UbU6 (pdf, 416 kB)

Betänkande 2019/20:UbU4

För att skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning anser regeringen att de etiska regler som gäller för forskning som avser människor behöver bli tydligare. Enligt ett förslag från regeringen ska en forskningshuvudman vara skyldig att ta till åtgärder för att se till att den egna verksamheten endast bedriver forskning som har fått ett etikgodkännande, och att forskningen lever upp till villkoren i godkännandet.

Regeringen har också föreslagit att lägsta straffet för den som med uppsåt bedriver forskning utan ett etikgodkännande ska höjas från fängelse i sex månader till fängelse i två år. Samma straffskala ska gälla för de forskningshuvudmän som har brustit i sitt ansvar att förebygga att den egna institutionen bedriver forskning utan etikgodkännande. Även brott mot etikprövningslagen som begås av grov oaktsamhet ska vara straffbara.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-11-14 Debatt: 2019-11-21 Beslut: 2019-11-27

Betänkande 2019/20:UbU4 (pdf, 577 kB) Webb-tv debatt om förslag: Etikprövning av forskning - tydligare regler och skärpta straff

Betänkande 2019/20:UbU3

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att ge Skolinspektionen i uppdrag att prioritera och utveckla arbetet med uppföljning av tillsyn. Riksdagen menar att det är viktigt att myndigheten säkerställer att avvikelser på skolor har åtgärdats på ett kvalitetssäkert sätt och som förebygger att liknande problem uppstår igen.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Skolinspektionens uppföljning av brister i skolor. Riksrevisionens övergripande slutsats är att det finns brister i Skolinspektionens uppföljning av tillsynsbeslut. Riksrevisionen konstaterar bland annat att Skolinspektionen inte alltid kontrollerar att fel är avhjälpta innan ett uppföljningsärende avslutas. Regeringen delar Riksrevisionens bedömningar, men menar att flera av de brister som påtalats är åtgärdade, och att det pågår ytterligare insatser för att förbättra uppföljningsarbetet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2019-11-07 Debatt: 2019-11-14 Beslut: 2019-11-14

Betänkande 2019/20:UbU3 (pdf, 147 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skolinspektionens uppföljning av brister i skolor

Betänkande 2019/20:FöU2

Fler skyddsvärda verksamheter ska kunna bli skyddsobjekt. Det gäller samhällsviktiga verksamheter som är viktiga att skydda mot sabotage, terroristbrott, spioneri eller grovt rån, men även vid höjd beredskap och krig. Det kan exempelvis gälla posthantering, produktion av livsmedel och andra nödvändiga varor eller fartyg som används vid transport av kärnämnen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skyddslagen.

Vidare ska skyddsvakters möjlighet att ingripa mot obemannade farkoster, som drönare, förstärkas. Det innebär bland annat att den som bevakar ett skyddsobjekt ska få befogenhet att ingripa med våld mot en obemannad farkost som är nära objektet om inget annat hjälper, och om det är försvarbart med hänsyn till omständigheterna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-10-10 Debatt: 2019-10-23 Beslut: 2019-10-23

Betänkande 2019/20:FöU2 (pdf, 1169 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skyddsobjekt och obemannade farkoster

Betänkande 2018/19:UbU17

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över regleringen för idrottsgymnasier. Att kunna kombinera elitidrott med gymnasiestudier är viktigt för att främja framväxten av nya idrottstalanger, och för att de samtidigt ska kunna få en gymnasieutbildning som de kan bygga vidare på senare i livet när elitkarriären är över. Det kan därför finnas behov av införa särskilda regleringar för idrottsgymnasier, vilket regeringen bör utreda.

Riksdagen har även behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Skolverkets och Skolinspektionens arbete mot otillåten spridning av nationella prov. Enligt Riksrevisionens granskning har det funnits brister i Skolverkets arbete med att förebygga och hantera risker för otillåten spridning av nationella prov, men dessa brister har åtgärdats.

Regeringen delar Riksrevisionens bedömningar och menar även att risken för otillåten spridning kommer att minska när de nationella proven blir digitala från och med 2022.

Riksdagen anser i likhet med regeringen att det inte finns skäl för att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av granskningen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2019-06-04 Debatt: 2019-06-13 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:UbU17 (pdf, 336 kB) Webb-tv debatt om förslag: Frågor om otillåten spridning av nationella prov och om att införa särskilda regleringar för idrottsgymnasier

Betänkande 2018/19:UbU16

Riksdagen har granskat en skrivelse från Riksrevisionen. I skrivelsen går Riksrevisionen igenom de långsiktiga effekterna av att elever inte bara har fått möjlighet att välja nationellt program utan också ange vilken kommunal gymnasieskola de vill gå i. Skrivelsen visar bland annat att det finns samband mellan elevernas möjlighet att välja kommunal gymnasieskola och deras lön och utbildningsnivå tio år efter att de har avslutat sina studier. Däremot syns inte samma effekt för elever med utländsk bakgrund.

Riksrevisionen har inte lämnat några rekommendationer till regeringen eller myndigheterna, men konstaterar att det ur ett likvärdighetsperspektiv är viktigt att säkerställa god kvalitet i gymnasieskolan och att ge information och stöd till alla elever som ska välja gymnasieutbildning. Regeringen och riksdagen instämmer.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2019-06-04 Debatt: 2019-06-13 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:UbU16 (pdf, 327 kB) Webb-tv debatt om förslag: Långsiktiga effekter av utökade valmöjligheter till gymnasieskolan

Betänkande 2018/19:UbU21

Regeringen föreslår en ny lag om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning. Lagen ska tillämpas på forskning som utförs av statliga universitet och högskolor, övriga statliga myndigheter, statliga bolag och stiftelser, kommuner och landsting, kommunala bolag, ekonomiska föreningar och stiftelser samt enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina. Lagen innebär en rad förändringar:

  • En nationell definition ska slå fast vad oredlighet i forskning är.
  • Forskare ska vara ansvariga för att deras forskning utförs enligt god forskningssed.
  • En forskningshuvudman ska ha det övergripande ansvaret för att forskningen utförs enligt god forskningssed.
  • En särskild nämnd ska inrättas för att pröva ärenden där det finns misstankar om oredlighet i forskning. Forskningshuvudmanen ska vara skyldig att kontakta nämnden när det finns misstankar om oredlighet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2019-06-04 Debatt: 2019-06-13 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:UbU21 (pdf, 990 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning

Betänkande 2018/19:UbU19

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, RJ, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2018 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen.

Enligt Riksrevisionen ger RJ:s årsredovisning tillsammans med bland annat förvaltningsberättelsen en rättvisande bild av stiftelsens verksamhet. Riksrevisionen har också granskat styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Enligt Riksrevisionen har varken styrelsen eller den verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-06-04 Debatt: 2019-06-13 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:UbU19 (pdf, 313 kB)

Betänkande 2018/19:UbU18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Universitets- och högskolerådet (UHR) och Universitetskanslersämbetet (UKÄ).

Granskningen visar att flera av tankarna bakom reformen av myndigheterna på högskoleområdet har uppnåtts och att nuvarande organisation i stort fungerar bra. Utifrån Riksrevisionens rekommendationer tänker regeringen framöver överväga att i större utsträckning genomföra gemensamma avstämningar med UHR, UKÄ och andra berörda myndigheter när det är motiverat.

Riksdagen välkomnade Riksrevisionens granskning och dess bidrag till kunskapen om styrningen av universitet och högskolor. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-06-04 Debatt: 2019-06-13 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:UbU18 (pdf, 356 kB)

Betänkande 2018/19:UbU20

En bestämmelse i skollagen justeras. Ändringen handlar främst om att sammansättningen av ledamöter i Skolväsendets överklagandenämnd ändras så att det vid behov finns möjlighet att utse två ersättare till ordföranden i stället för en som idag.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla 1 juli 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-05-16 Debatt: 2019-05-28 Beslut: 2019-06-04

Betänkande 2018/19:UbU20 (pdf, 362 kB)

Betänkande 2018/19:UbU14

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om forskningsfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår eller att åtgärder redan är gjorda.

Motionerna handlar exempelvis om forskningsfinansiering, EU:s ramprogram för forskning samt villkor för doktorander och forskare.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 16
Justering: 2019-05-02 Debatt: 2019-05-09 Beslut: 2019-05-09

Betänkande 2018/19:UbU14 (pdf, 634 kB) Webb-tv debatt om förslag: Forskning

Betänkande 2018/19:UbU13

Riksdagen sa nej till 170 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2018. Anledningen är bland annat de bestämmelser som gäller inom området, pågående arbete och att åtgärder redan är påbörjade. Motionerna handlar bland annat om styrning och ledning, resurstilldelning och kvalitetssäkring. Andra områden är tillträde till högskoleutbildning, internationalisering, dimensionering av utbildning och utbildningarnas innehåll.

Förslagspunkter: 25 Reservationer: 59
Justering: 2019-05-02 Debatt: 2019-05-09 Beslut: 2019-05-09

Betänkande 2018/19:UbU13 (pdf, 1016 kB) Webb-tv debatt om förslag: Högskolan

Betänkande 2018/19:UbU10

Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, fristående skolor, tillsyn, särskilda undervisningsformer, it i skolan samt studie- och yrkesvägledning. Anledningen är bland annat bestämmelser som gäller inom området, pågående utredningar och åtgärder som redan har aviserats eller vidtagits.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 49
Justering: 2019-04-09 Debatt: 2019-04-25 Beslut: 2019-05-02

Betänkande 2018/19:UbU10 (pdf, 959 kB)

Betänkande 2018/19:UbU9

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om frågor som rör lärare och elever. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår eller att åtgärder redan är gjorda.

Motionerna handlar exempelvis om läraryrket, så som att minska administrationen för lärare och skolledare samt att inrätta fler karriärtjänster för lärare som vill göra karriär utan att lämna undervisningen. Vidare finns motioner om att ändra reglerna för lärarlegitimationen och om att förstärka elevhälsan i skolan.

Förslagspunkter: 24 Reservationer: 51
Justering: 2019-04-04 Debatt: 2019-04-25 Beslut: 2019-05-02

Betänkande 2018/19:UbU9 (pdf, 1028 kB)

Betänkande 2018/19:UbU8

För att skolorna ska kunna ha stärkt fokus på ordning bör det vara möjligt att ge elever på högstadiet och gymnasiet ett skriftligt ordningsomdöme i terminsbetygen. Omdömet ska däremot inte ingå i slutbetyget. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Tillkännagivandet kommer från ett motionsyrkande från allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om skolans värdegrund, kränkande behandling, fritidshem samt trygghet och studiero. Riksdagen sa nej till de ca 140 övriga motionsyrkandena på grund av bestämmelser som finns inom området, redan avslutade åtgärder och att en rad åtgärder inom området har påbörjats.

Förslagspunkter: 23 Reservationer: 42
Justering: 2019-04-02 Debatt: 2019-04-25 Beslut: 2019-05-02

Betänkande 2018/19:UbU8 (pdf, 1006 kB) Webb-tv debatt om förslag: Grundläggande om utbildningen

Betänkande 2018/19:FöU7

När en hjälpsökande ringer samhällets alarmeringstjänst från en smart mobiltelefon skulle positionen kunna fastställas snabbt och exakt. Det finns tekniska lösningar där en persons position automatiskt skickas via mobiltelefonen till en larmoperatör när ett nödnummer rings upp. Men enligt nuvarande regler måste hjälpsökande uttryckligen godkänna positionering med hjälp av funktionerna i den smarta telefonen. Detta är dock inte alltid möjligt, till exempel om den hjälpsökande är allvarligt skadad.

Därför riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den så fort som möjligt bör se över möjligheterna att ge samhällets alarmeringstjänst tillåtelse att positionera hjälpsökandes mobiltelefoner automatiskt.

Tillkännagivandet gjordes när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om civilt försvar och krisberedskap. Riksdagen sa nej till övriga motioner i ämnet.

Förslagspunkter: 46 Reservationer: 37
Justering: 2019-04-04 Debatt: 2019-04-10 Beslut: 2019-04-11

Betänkande 2018/19:FöU7 (pdf, 1064 kB) Webb-tv debatt om förslag: Civilt försvar och krisberedskap

Betänkande 2018/19:FöU8

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om Försvarsmaktens personal. Anledningen är bland annat att flera av förslagen istället bör övervägas i arbetet med en ny försvarspolitisk inriktning. Dessutom innebär den statliga arbetsgivarpolitiken att Försvarsmakten i första hand själv ansvarar för att vara en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera och behålla personal.

Motionerna handlar exempelvis om personalförsörjning, mönstring, könsfördelning och andra rekryteringsfrågor inom försvaret.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 11
Justering: 2019-04-04 Debatt: 2019-04-10 Beslut: 2019-04-11

Betänkande 2018/19:FöU8 (pdf, 507 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Betänkande 2018/19:UbU12

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om vuxenutbildning från allmänna motionstiden 2018. Anledningen är bland annat gällande regler och att arbete redan pågår när det gäller flera av de frågor motionerna tar upp. Motionerna berör bland annat kommunal vuxenutbildning, svenska för invandrare och utbildning på yrkeshögskolan.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 24
Justering: 2019-03-28 Debatt: 2019-04-03 Beslut: 2019-04-03

Betänkande 2018/19:UbU12 (pdf, 560 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vuxenutbildning

Betänkande 2018/19:FöU9

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om militära frågor. Anledningen är bland annat att arbete och utredningar redan pågår inom området.

Motionerna handlar till exempel om Försvarsmaktens organisation, hemvärnet, övnings- och skjutfält och stöd till polisen.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 17
Justering: 2019-03-28 Debatt: 2019-04-03 Beslut: 2019-04-03

Betänkande 2018/19:FöU9 (pdf, 531 kB) Webb-tv debatt om förslag: Militära frågor