Dokument & lagar (127 träffar)

Betänkande 2016/17:SfU4

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengar inom utgiftsområdet migration ska fördelas för 2017. Sammanlagt går cirka 33 miljarder till det här området.

Den största delen av pengarna, drygt 23,7 miljarder kronor, går till ersättningar och boendekostnader för asylsökande. För detta avsätts 2,8 miljarder mer jämfört med förra året. Migrationsverket får 5,9 miljarder kronor, vilket är drygt 1,6 miljarder mer än förra året. Drygt 1 miljard går till domstolsprövning i utlänningsmål.

Riksdagen sa också nej till motioner som handlar om bland annat obligatoriska hälsoundersökningar, undervisning i svenska och samhällsorientering under asyltiden. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Riksdagen sa även nej till motioner som rör uttagning av så kallade kvotflyktingar.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2016-11-29 Debatt: 2016-12-07 Beslut: 2016-12-07

Betänkande 2016/17:SfU4 (pdf, 557 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 8 Migration

Utlåtande 2016/17:TU7

EU-kommissionen har lämnat ett förslag som ska möjliggöra ekonomiskt stöd till installation av trådlöst internet på platser med central betydelse för lokala samhällen, som till exempel myndighetsbyggnader, skolor och sjukhus.

Riksdagen tycker att det finns oklarheter med förslaget, som beror på att det inte har gjorts en utförlig konsekvensanalys som tar hänsyn till långsiktiga effekter och EU-ländernas olika marknadssituationer när det gäller trådlöst internet. Enligt riksdagen borde kommissionen närmare ha utrett förslagets påverkan på framtida finansieringsbehov, konkurrens och marknadsaktörers investeringsvilja.

Eftersom en utförlig konsekvensanalys inte är gjord anser riksdagen att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen och lämnar därför ett motiverat yttrande till EU.

Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Proportionalitetsprincipen innebär att åtgärderna som föreslås inte ska vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-11-22 Debatt: 2016-11-30 Beslut: 2016-11-30

Utlåtande 2016/17:TU7 (pdf, 237 kB) Webb-tv debatt om förslag: Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om främjande av internetkonnektivitet i lokala samhällen

Betänkande 2016/17:TU5

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i vissa regler som gäller upphandling av kollektivtrafiktjänster. Ändringarna gäller tjänstekontrakt för kollektivtrafik på järnväg, med tunnelbana och på vatten. De gäller också tjänstekoncessioner för all sorts kollektivtrafik. De nya reglerna innebär en komplettering av EU-regler och börjar gälla den 1 januari 2017.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2016-11-22 Debatt: 2016-11-30 Beslut: 2016-12-01

Betänkande 2016/17:TU5 (pdf, 1447 kB) Webb-tv debatt om förslag: Upphandling av vissa kollektivtrafiktjänster

Betänkande 2016/17:SfU6

Sverige ändrar i utlänningslagen för att genomföra omarbetade EU-regler, det så kallade asylprocedurdirektivet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär bland annat att en asylansökan ska kunna anses uppenbart ogrundad om de uppgifter som den asylsökande lämnar saknar betydelse för prövningen av ansökan eller om uppgifterna inte är tillförlitliga.

Om en person som fått ett beslut om omedelbar avvisning överklagar beslutet ska en migrationsdomstol pröva om genomförandet av avvisningen ska avbrytas i väntan på att domstolen prövar överklagandet. Under den prövningen ska avvisningen inte få genomföras. När det gäller ensamkommande barn ska ett beslut om omedelbar avvisning inte få genomföras förrän tidigast en vecka efter det att barnet fick ta del av beslutet.

Ensamkommande barn ska alltid ha rätt till ett offentligt biträde i asylärenden. Ensamkommande barn ska också omedelbart efter att ha blivit tilldelad en god man informeras om vem det är. Den informationen ska även lämnas till barnets boende och till barnets offentliga biträde om barnet har ett sådant.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2016-11-15 Debatt: 2016-12-01 Beslut: 2016-12-01

Betänkande 2016/17:SfU6 (pdf, 1787 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet

Betänkande 2016/17:KU1

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens och Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag om hur anslagen för utgiftsområde 1, Rikets styrelse, ska fördelas. Totalt handlar det om drygt 13 miljarder kronor för 2017. I utgiftsområde 1 ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, JO, Regeringskansliet, länsstyrelserna, åtgärder för nationella minoriteter och presstödet.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bland annat höjda stödnivåer för tidningar som kommer ut en gång per vecka.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 2
Justering: 2016-11-22 Debatt: 2016-11-30 Beslut: 2016-12-01

Betänkande 2016/17:KU1 (pdf, 2233 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Betänkande 2016/17:SfU11

Regeringen borde skyndsamt besluta om att ge en pågående utredning ett bredare uppdrag. Riksdagen riktar ett tillkännagivande, det vill säga en uppmaning, till regeringen.

Den pågående utredningen handlar om att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och förhindra missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring. Riksdagen anser nu att det också är viktigt ha fokus på att regelverket underlättar för seriösa arbetsgivare och arbetstagare.

Riksdagen tycker därför att den särskilda utredaren ska få i uppdrag att undersöka om det nuvarande regelverket har fungerat som det var tänkt. Utredaren bör också undersöka i vilken omfattning arbetskraftsinvandrare nekas arbetstillstånd eller förlängning av arbets- och uppehållstillstånd på grund av mindre misstag av seriösa arbetsgivare. Utredningen borde därutöver se över om nuvarande regler har fått alltför långtgående konsekvenser.

Utredaren bör om det behövs komma med förslag på åtgärder. Detta tillkännagav riksdagen för regeringen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-11-10 Debatt: 2016-11-16 Beslut: 2016-11-16

Betänkande 2016/17:SfU11 (pdf, 294 kB)

Betänkande 2016/17:KU14

Riksdagen riktade ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att tillsätta en parlamentarisk utredning för att göra en översyn av Riksrevisionen. Översynen ska bland annat behandla riksrevisorerna, riksdagen och Riksrevisionen, effektivitetsrevisionen och vissa förhållanden vid Riksrevisionen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-11-10 Debatt: 2016-11-16 Beslut: 2016-11-16

Betänkande 2016/17:KU14 (pdf, 937 kB) Webb-tv debatt om förslag: Översyn av Riksrevisionen

Betänkande 2016/17:KU9

En riksdagsledamot som tar emot en gåva, huvudsakligen på grund av sitt uppdrag som ledamot, ska anmäla gåvan för registrering i ett gåvoregister. Om gåvan saknar eller har ett obetydligt värde behöver den inte anmälas eller registreras. Anmälan och registrering ska också göras av en ledamots skulder, borgensåtaganden och andra åtaganden som gäller verksamhet eller ekonomiska intressen i företag och föreningar, fastighetsinnehav i form av näringsverksamhet och inkomstbringande självständig verksamhet.

Beslutet innebär en ny lag om registrering och hantering av gåvor mottagna av riksdagsledamöter och ändringar i lagen om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen. Ett tillägg görs också i riksdagsordningen.

Riksdagen sa därmed ja till förslag från riksdagsstyrelsen, med vissa ändringar.

Riksdagen vill också se en utredning om att anpassa de aktuella lagarna till den allmänna dataskyddsförordningen. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om detta.

Förslagspunkter: 4
Justering: 2016-11-08 Debatt: 2016-11-16 Beslut: 2016-11-16

Betänkande 2016/17:KU9 (pdf, 1805 kB) Webb-tv debatt om förslag: Registrering av gåvor till riksdagsledamöter och registrering av vissa skulder m.m.

Betänkande 2016/17:KU8

Den 1 januari 2017 börjar EU-regler gälla om två nya bolagsformer för politiskt arbete på EU-nivå; europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. Syftet är att ge europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser bättre rättsliga och ekonomiska ramar, för att på så vis främja och stärka den representativa demokratin på EU-nivå. Svenska politiska partier omfattas inte av de här reglerna.

Riksdagen beslutade efter förslag från regeringen om bestämmelser som ska komplettera EU:s regler. Beslutet innebär att i svensk rätt ska samma regler gälla för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser som för ideella föreningar, med vissa skillnader i reglerna som rör bokföring och revision.

Reglerna börjar gälla den 1 januari 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-11-08 Debatt: 2016-11-16 Beslut: 2016-11-16

Betänkande 2016/17:KU8 (pdf, 1336 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kompletteringar till EU:s förordning om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser

Betänkande 2016/17:KU4

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag till ändringar i det ekonomiadministrativa regelverket för riksdagens myndigheter.

Förslaget innehåller bland annat en ny lag om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter som ska ersätta den så kallade REA-lagen. Den nya lagen stämmer bättre överens med budgetlagen. De nya reglerna innebär också att riksdagens nämndmyndigheter ska redovisa sina kostnader i den verksamhetsredogörelse som de varje år lämnar till riksdagen. Dessutom förtydligas Riksdagsförvaltningens instruktion om förvaltningens rätt att ta ut avgifter för upplåtelser av lägenheter och lokaler i myndighetens fastigheter.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-11-08 Debatt: 2016-11-16 Beslut: 2016-11-16

Betänkande 2016/17:KU4 (pdf, 2704 kB) Webb-tv debatt om förslag: En översyn av det ekonomiadministrativa regelverket för riksdagens myndigheter

Betänkande 2016/17:KU3

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag om nya lagar om ersättning till riksdagens ledamöter och om stöd till partigrupper.

Den nya lag om ersättning till riksdagens ledamöter innehåller regler om bland annat ledamöternas arvode, ersättning för resor samt tillgång till övernattningsboende och teknisk utrustning. Syftet med den nya lagen är bland annat att skapa ett enhetligt, tydligt och lättillgängligt regelverk för de olika typer av ersättningar som en riksdagsledamot har rätt till.

Den nya lagen om stöd till partigrupperna för riksdagsledamöternas arbete i riksdagen motsvarar i huvudsak den tidigare lagen, men innebär att regler som tidigare inte varit inskriven i lag nu blir det.

Riksdagen sa också ja till vissa ändringar i arvodeslagen. Bland annat handlar det om att bestämmelser om sammanträdesarvoden i EU-nämnden flyttas till den nya lagen om ersättning till riksdagens ledamöter.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 3
Justering: 2016-11-08 Debatt: 2016-11-16 Beslut: 2016-11-16

Betänkande 2016/17:KU3 (pdf, 7754 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ny ersättningslag och lag om stöd till partigrupperna

Betänkande 2016/17:TU3

Besättning på fartyg och andra farkoster ska inte arbeta mer än 31 dagar i följd och alla som jobbar längre än sex timmar ska ha rätt till rast. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som handlar om arbetstid, viloperioder och raster för arbetstagare inom inlandssjöfart.

Förslaget innebär också att arbetstagarna inte får jobba längre än 14 timmar under en 24-timmars period och den genomsnittliga arbetstiden inte får vara mer än 48 timmar per vecka. Regeringen ska få bestämma om sanktionsavgifter för arbetsgivare som bryter mot lagen.

Lagändringarna bygger på EU-regler som medlemsstaterna är skyldiga att genomföra och syftet är att öka skyddet för arbetstagarna. Lagändringarna börjar gälla den 31 december 2016.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2016-10-18 Debatt: 2016-10-26 Beslut: 2016-10-26

Betänkande 2016/17:TU3 (pdf, 1374 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av EU:s direktiv om arbetstidens förläggning vid transporter på inre vattenvägar

Betänkande 2016/17:KU5

Konstitutionsutskottet, KU, har följt upp hur riksdagen använde EU:s subsidiaritetsprincip under 2015. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen gjorde 21 subsidiaritetsprövningar under 2015 och fann att ett EU-förslag stred mot principen.

Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, ett så kallat gult kort. Under 2015 utfärdades inga gula kort.

Konstitutionsutskottet påpekar att det är viktigt att subsidiaritetsprövningen kan göras innan förhandlingarna av förslagen inom EU börjar. Annars kan subsidiaritetsprövningarna förlora i betydelse. Detta utifrån att det finns exempel där förhandlingar i rådet inleddes - och medlemsländerna enades om ett kompromissförslag - innan tiden för prövningen hade löpt ut.


Justering: 2016-12-13 Debatt: 2017-01-18

Betänkande 2016/17:KU5 (pdf, 3907 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Betänkande 2016/17:KU10

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

KU konstaterar att handläggningstiderna i flera fall är långa när det gäller överklaganden till regeringen av olika beslut om strandskydd. Utskottet framhåller att det i synnerhet när det gäller överklagandeärenden är viktigt att hålla handläggningstiderna så korta som möjligt eftersom ärendena många gånger pågått under en lång tid. I fallet med strandskyddsärenden kan en lång handläggningstid drabba enskilda och kommuner hårt. Enligt utskottet kan det finnas skäl att överväga om de nuvarande arbetssätten bör ses över för att skapa en så effektiv organisation som möjligt så att enkla ärenden kan få ett snabbt avslut. Utskottet förutsätter även att regeringen genomför åtgärder gentemot aktuella myndigheter om det framkommer systematiska brister i det underlag som ligger till grund för överklagandena.

KU har granskat Utrikesdepartementets hantering av ärenden om barn i internationella förhållanden. Det handlar dels om barn med Sverige som hemvist som olovligen har förts bort eller hållits kvar i ett annat land, dels om svenska barn som har omhändertagits av ett annat lands sociala myndigheter. Granskningen visar på långa handläggningstider och vissa brister i handläggningen och dokumentationen. Utskottet betonar vikten av att handläggningen av ärenden som rör barn prioriteras. I den här typen av ärenden kan en lång handläggningstid inte bara kan skapa en otrygghet och personligt lidande för den enskilde utan också få en faktiskt betydelse för utgången av ärendet. Utrikesdepartementet har framhållit att det avser att ta fram en vägledning i syfte att säkerställa en enhetlig ärendehantering. KU förutsätter att de grundlagsfästa principerna om objektivitet, opartiskhet och likabehandling ingår i arbetet med vägledningen.

KU har gjort en genomgång av det parlamentariska inslaget i utredningsväsendet. Andelen utredningar med parlamentariskt inslag har varierat under den studerade perioden. Två utredningsformer med parlamentariskt inslag har identifierats: parlamentariska kommittéer och särskilda utredare eller kommittéer där det ingått någon form av parlamentariskt samråd i uppdraget, till exempel en parlamentarisk referensgrupp. Under nuvarande mandatperiod har utredningar med parlamentariskt samråd procentuellt sett ökat. Utskottet påpekar att för att säkerställa att det parlamentariska inslaget i en utredning fyller sitt ändamål bör syftet med det noga övervägas och därefter bör ställning tas till utredningsform. Om det anses lämpligt att någon form av parlamentariskt samråd ska ingå i en utredning bör det enligt utskottet närmare övervägas vilka syften samrådet ska ha, i vilka former samrådet ska ske och, för det fall det är aktuellt, hur resultatet av samrådet ska tas om hand och redovisas. Utskottet framhåller även vikten av att det på ett enkelt sätt går att hitta information om att exempelvis en parlamentarisk referensgrupp är knuten till en utredning och om vilka som sitter i referensgruppen för riksdagspartierna, oavsett vem som har utsett ledamöterna.

KU har granskat proportionalitetsbedömningen vid inskränkningar av den kommunala självstyrelsen. Bakgrunden är den grundlagsändring som trädde i kraft 2011, som innebär att en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte bör vara större än nödvändigt. Samtliga propositioner från 2011 och framåt har gåtts igenom. I det stora flertalet lagstiftningsärenden som rör kommunerna har det gjorts en proportionalitetsprövning. I några ärenden är prövningen mindre tydlig eller saknas helt. Utskottet framhåller att det faktum att ett lagförslag påverkar kommuner eller landsting som delar av ett kollektiv i sig inte innebär att regeringen kan avstå från proportionalitetsprövning. Detsamma gäller till exempel genomförande av EU-rätt. Utskottet förutsätter att åtgärder vidtas för att säkerställa rutiner för en mer systematisk och konsekvent tillämpning av den aktuella bestämmelsen.

När det gäller styrningen av vissa myndigheter under Näringsdepartementet påpekar KU att dokumentationen av myndighetsdialogen mellan regeringen och myndigheterna endast består av dagordningar. Det försämrar möjligheterna att följa upp utfallet av mötena. Utskottet betonar vikten av dokumentation av själva myndighetsdialogen.


Justering: 2016-12-15 Debatt: 2017-01-18 Beslut: 2017-01-18

Betänkande 2016/17:KU10 (pdf, 46187 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

Betänkande 2016/17:KU2

Landstingen i Uppsala, Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens län ska ta över det så kallade regionala utvecklingsansvaret. Det betyder att landstinget ansvarar för arbetet med regionens tillväxt samt planer för länets infrastruktur. I alla dessa län, förutom Uppsala, är det i dag länsstyrelsen som hanterar detta. I Uppsala län är det istället ett samverkansorgan som har ansvaret. Landstingen i de här länen har själva ansökt om att få ta över ansvaret.

Det ska också vara möjligt för landstingen att beteckna landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen som regionfullmäktige och regionstyrelsen istället. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar att gälla den 1 januari 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-10-11 Debatt: 2016-10-19 Beslut: 2016-10-19

Betänkande 2016/17:KU2 (pdf, 499 kB)

Betänkande 2016/17:TU2

Det ska gå att tanka bilen med gas eller ladda den med el på samma sätt i hela EU. Sverige genomför ett EU-direktiv om gemensamma standarder för tankställen för alternativa drivmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya bestämmelserna gäller tankställen och laddningsstationer som tas i bruk eller förnyas från och med den 18 november 2017.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2016-09-29 Debatt: 2016-10-12 Beslut: 2016-10-12

Betänkande 2016/17:TU2 (pdf, 659 kB) Webb-tv debatt om förslag: Gemensamma standarder vid utbyggnad av infrastrukturen för alternativa drivmedel

Betänkande 2016/17:SfU5

Riksdagen sa ja till socialförsäkringsutskottets initiativ till en mindre ändring i utlänningslagen. Lagändringen är av teknisk karaktär och innebär att felaktiga hänvisningar i utlänningslagen rättas till.

Lagändringen börjar gälla den 15 oktober 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-09-15 Debatt: 2016-09-21 Beslut: 2016-09-21

Betänkande 2016/17:SfU5 (pdf, 262 kB)

Betänkande 2014/15:KU20

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen granskat 28 ärenden som grundar sig på 30 anmälningar från riksdagsledamöterna. KU har bland annat kommit fram till följande:

  • KU anser att när regeringen beredde förslaget om att slopa kravet på vårdvalssystem borde den ha inhämtat yttrande från Lagrådet och gett remissinstanserna längre svarstid. Tidplanen för ärendet var dessutom orimligt kort för att kunna ta hand om remissinstansernas synpunkter. Lagrådet anser att regeringen inte uppfyllt regeringsformens beredningskrav. Regeringen har påpekat att förslaget behövde beredas snabbt, men KU tycker inte att det motiverar att rutinerna frångås. Utskottet kritiserar regeringen för de brister som framkommit.
  • Regeringen beslutade hösten 2014 att frysa arbetet i projektet E4 Förbifart Stockholm. Skälet var bland annat att ge tid till förhandlingar med Stockholms läns landsting om omfördelning av resurser. Vid tidpunkten för frysingsbeslutet kände regeringen inte till om landstinget kunde tänka sig förhandlingar. KU tycker därför att regeringen först borde ha inhämtat ett yttrande från landstinget i frågan. Det finns inget som talar för att projektkostnaderna skulle ha ökat i avvaktan på ett sådant yttrande. KU menar att regeringens hantering inte rimmar med kravet på god hushållning i budgetlagen. Infrastrukturminister Anna Johansson (S) kan inte undgå kritik för hanteringen av ärendet, enligt KU.
  • Efter regeringsförklaringen hösten 2014 gav regeringen i sin kommunikation bilden av att man hade tagit ställning i frågan om erkännande av Staten Palestina, innan Utrikesnämnden hade haft sitt sammanträde. Det går inte att utesluta att omvärlden uppfattade ärendet som avgjort före Utrikesnämndens sammanträde och att förutsättningarna för ett samråd kan ha försämrats, enligt KU. Kommunikation borde tydligare ha speglat att det pågick en beredningsprocess i ärendet. För det inträffade bär utrikesminister Margot Wallström (S) ett särskilt ansvar och statsminister Stefan Löfven (S) ett övergripande ansvar.
  • När regeringen beslutade att utse en statlig samordnare för Bromma flygplats fanns ett förslag från trafikutskottet som i väsentliga delar rörde samma fråga. Förslaget, som var känt inom regeringen, innehöll ett tillkännagivande om att regeringen inte borde tillsätta någon förhandlingsperson när det gällde frågan om att avveckla citynära flygplatser. KU anser att regeringen hade skäl att invänta riksdagens beslut, med utgångspunkt i den konstitutionella praxis som gäller vid hanteringen av tillkännagivanden.
  • Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) gjorde ett uttalande i samband med att Naturvårdsverket beslutade att delegera beslutsrätten av licensjakt på varg till länsstyrelserna. KU anser att ministerns uttalande kan uppfattas som en kritik i efterhand mot Naturvårdsverkets beslut. Det går heller inte att utesluta att uttalandet tog upp frågor som var av betydelse för länsstyrelsernas efterkommande beslut om licensjakt och Naturvårdsverkets prövningar av överklaganden av länsstyrelsernas beslut.
  • Ett pressmeddelande på regeringens webbplats om anställningen av en statssekreterare på Miljödepartementet innehöll en felaktig uppgift om statssekreterarens arbetsuppgifter. Det gick flera månader efter publiceringen innan en fullständig rättelse gjordes, och först nu har departementet infört nya rutiner för att korrigera felaktig information. KU tycker att det är otillfredsställande att rättelsen gjordes så sent. Utskottet påpekar också att departementet borde ha inrättat de nya rutinerna långt tidigare, och förutsätter att andra departement inför motsvarande rutiner om de inte redan har gjort det.

Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.


Justering: 2015-06-02 Debatt: 2015-06-15 Beslut: 2015-06-16

Betänkande 2014/15:KU20 (pdf, 2043 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskningsbetänkande

Betänkande 2014/15:KU17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ändring i riksdagsordningen, med ett par egna ändringar. Ändringen innebär att statsbudgetens utgiftsområde Integration och jämställdhet byter namn till Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Ändringen i lagen börjar gälla den 1 september 2015 och tillämpas första gången i fråga om statens budget för 2016.

Riksdagen sa även ja till regeringens förlag om att Statens va-nämnd:s uppgifter samt upphandlingsstödet flyttas till andra utgiftsområden.

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att låta utreda och lämna förslag på en lag om registrering av gåvor till riksdagsledamöter. I tillkännagivandet ingår även att låta utreda och lämna förslag på en ändring i lagen om registrering av riksdagsledamöters åtaganden, som innebär att vissa skulder ska registreras.

Förslagspunkter: 4
Justering: 2015-06-02 Debatt: 2015-06-10 Beslut: 2015-06-10

Betänkande 2014/15:KU17 (pdf, 827 kB)

Betänkande 2014/15:KU21

Regeringen har redogjort för sitt arbete med skrivelser från riksdagen under 2014. Andelen tillkännagivanden som behandlades färdigt under 2014 minskade jämfört med året före. Samtidigt minskade även den genomsnittliga tiden för behandling av tillkännagivanden.

Konstitutionsutskottet, som förberedde riksdagens beslut, ansåg att vissa ärenden tog lång tid eller inte motsvarade det som riksdagen ville att regeringen skulle göra. I något fall var regeringens redogörelse väl kortfattad och svår att bedöma. Utskottet förutsatte att regeringen tar hänsyn till dessa synpunkter och vidtar åtgärder för att lösa de problem som finns.

Över tid har regeringens redogörelser för skrivelser från riksdagen förbättrats under flera år, vilket utskottet ansåg är positivt. Det finns dock fortfarande utrymme för förbättringar. Riksdagen lade regeringens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2015-06-02 Debatt: 2015-06-10 Beslut: 2015-06-10

Betänkande 2014/15:KU21 (pdf, 5477 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser