Dokument & lagar (107 träffar)

Betänkande 2016/17:FiU20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i den ekonomiska vårpropositionen.

Finansutskottet, som berett ärendet,  välkomnar att regeringen ansluter sig till den breda parlamentariska uppslutning i Överskottsmålskommittén om att ändra överskottsmålets nivå till en tredjedels procent av BNP, komplettera det finanspolitiska ramverket med ett skuldankare och införa ett ordnat system för en återkommande översyn av målnivån.

BNP-tillväxten i Sverige har varit hög under de senaste åren, finansutskottet delar regeringens bedömning att BNP-tillväxten för 2017 också blir relativt hög, 2,6 procent. Det i sin tur väntas leda till att sysselsättningen stiger och att arbetslösheten sjunker från 6,6 procent 2017 till 6,2 procent 2020.

Målet om att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020 ska vara vägledande för den ekonomiska politiken. Politiken bör därför fortsätta att inriktas på att ytterligare förbättra kunskaperna och minska ojämlikheterna, bland annat genom att utbilda fler lärare, öka lärartätheten och attraktiviteten i läraryrket. Även vården och omsorgen ska vara jämlik och trygg och utskottet anser liksom regeringen att politiken borde inriktas på att öka resurserna till vården.

Finansutskottet håller också med regeringen om att klimatet är vår tids ödesfråga. Miljön och klimatet behöver därför fortsätta att integreras i de politikområden där drivkrafterna och lösningarna till miljöproblematiken finns.

Riksdagen lade också regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Skrivelsen handlade om Riksrevisionens rapport om transparensen i budgetpropositionen för 2017. Riksrevisionen pekar där på brister kring utgiftstaket och regeringens redovisning. Med anledning av det riktade riksdagen två tillkännagivanden till regeringen:

  • Regeringen bör redovisa sysselsättningseffekter av de reformer som föreslås och aviseras i budgetpropositionen. Riksdagen konstaterar att regeringen inte är transparent med sin redovisning.
  • Regeringen bör sätta utgiftstaket på en nivå så att det återfår sin styrande effekt. I dag är marginalerna för utgifter i statens budget mycket stora. Det kan bland annat göra att utgiftstaket inte längre fungerar som stöd för att uppnå överskottsmålet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 7
Justering: 2017-06-15 Debatt: 2017-06-21 Beslut: 2017-06-21

Betänkande 2016/17:FiU20 (pdf, 8233 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riktlinjer för den ekonomiska politiken

Betänkande 2016/17:FiU34

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2016. Årsredovisningen för staten är ett komplement till budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget.

Regeringen har i skrivelsen förklarat väsentliga skillnader mellan de belopp som angavs i budgetpropositionen och vad utfallet faktiskt blev. Utfallet på statens budget blev 95 miljarder kronor bättre än vad som beräknades i statens budget för 2016. Av skrivelsen uppmärksammas också brister i vissa myndigheters årsredovisningar. Tillväxtverkets årsredovisning innehåller så genomgripande fel att den inte kan anses ge en rättvisande bild. Riksdagen förutsätter att regeringen återkommer med en redogörelse av eventuella vidtagna och planerade åtgärder i budgetpropositionen för 2018. Enligt riksdagen är det av central betydelse att myndigheternas årsredovisningar är rättvisande för att regeringen ska kunna fullgöra sin redovisningsskyldighet gentemot riksdagen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-06-15 Debatt: 2017-06-21 Beslut: 2017-06-21

Betänkande 2016/17:FiU34 (pdf, 1332 kB) Webb-tv debatt om förslag: Årsredovisning för staten 2016

Betänkande 2016/17:FiU21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade inkomster och utgifter för 2017 samt förslag på ändrad användning av anslag. Förslaget innebär att statens inkomster beräknas öka med 0,5 miljarder kronor 2017. Anvisade medel beräknas öka med 6,6 miljarder kronor.

Utöver regeringens förslag anser riksdagen att ändamålet för anslaget Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområdet Försvar och samhällets beredskap ska specificeras. Det bör framgå att inköp av stridsflygsystemet JAS 39E även får omfatta nyproduktion av komponenter och flygplan i syfte att öka tillgängligheten till JAS 39C/D-systemet. Detta mot bakgrund av det förändrade omvärldsläget.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-06-15 Debatt: 2017-06-21 Beslut: 2017-06-21

Betänkande 2016/17:FiU21 (pdf, 2725 kB)

Betänkande 2016/17:KU24

Regeringen har lämnat sin årliga skrivelse till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Under 2016 tillsattes 74 kommittéer och utgifterna för kommittéerna var drygt 400 miljoner kronor.

Konstitutionsutskottet har behandlat regeringens skrivelse, som bland annat redogör för fördelningen mellan män och kvinnor i kommittéerna. Inom gruppen ordförande med mera är andelen kvinnor och män 50 procent vardera, vilket innebär en ökning för andelen kvinnor med 9 procentenheter sedan 2015. När det gäller gruppen sekreterare och övriga är kvinnorna i majoritet. Det innebär att det råder en jämn könsfördelning i tre av fyra kategorier anställda vid kommittéväsendet. Utskottet anser att det är viktigt att arbeta för en jämn könsfördelning inom alla grupper.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 1
Justering: 2017-06-13 Debatt: 2017-06-19 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:KU24 (pdf, 369 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommittéberättelse - kommittéernas verksamhet under 2016

Betänkande 2016/17:KU20

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 32 anmälningar från riksdagsledamöterna.

KU:s granskning av regeringen är klar

Efter debatten i kammaren lade riksdagen KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.


Justering: 2017-06-08 Debatt: 2017-06-19

Betänkande 2016/17:KU20 (pdf, 2333 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskningsbetänkande

Betänkande 2016/17:KU17

För att de demokratiska processerna ska fungera är det viktigt att människor engagerar sig politiskt. Riksdagen vill se åtgärder för att öka antalet förtroendevalda inom politiken. Därför riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med förslag på hur förtroendeuppdragen ska utformas så att fler människor lockas att engagera sig politiskt, så att hinder mot nyrekrytering minskar och så att ungdomar får ökade möjligheter att delta aktivt i den demokratiska processen.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag om kommunala och regionala frågor. Förslagen handlar om en ny kommunreform, undantag från lokaliseringsprincipen för bredbandsutbyggnad, kommuners deltagande i fristadssystemet, kommuner som testarenor, ansvaret för tillfälliga anläggningsboenden, virtuella kommuner, kompetenslyft i hbt-frågor, den kommunala självstyrelsen, regionalt utvecklingsansvar och regionalisering.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 6
Justering: 2017-06-13 Debatt: 2017-06-19 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:KU17 (pdf, 586 kB)

Betänkande 2016/17:TU18

Inspektioner av utländska fartygs barlastvattenhantering ska kunna göras i större utsträckning än i dag i svenska hamnar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i barlastvattenlagen.

Barlastvatten är det havsvatten som pumpas ombord ett fartyg som inte är fullastat. Det görs för att stabilisera fartyget. Risken med denna hantering är dock att levande organismer som kan vara farliga för miljön sprids runt om i världen. Det är fartygens hantering kring detta som nu alltså kan inspekteras på ett mer ingående sätt.

Nuvarande bestämmelser innebär att personal i de svenska hamnarna i princip bara får inspektera de utländska fartygens certifikat och liknande handlingar. Lagändringen görs för att den svenska lagen bättre ska stämma överens med internationella bestämmelser. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får utfärda nya regler om när inspektionerna får göras i de svenska hamnarna. Regeringen eller myndigheten får också utfärda avgiftsregler som ska gälla alla ärenden som handlar om barlastvattenfrågor och som myndigheten ansvarar för.

Lagändringarna ska börja gälla den dag regeringen bestämmer. Regeringens intention är i dagsläget att det kommer att bli den 8 september 2017.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 7
Justering: 2017-05-30 Debatt: 2017-06-15 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:TU18 (pdf, 678 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sjöfartsfrågor

Betänkande 2016/17:FiU40

Risken för att en privatperson ska drabbas av betalningsanmärkningar på grund av en skuld där staten eller en kommun, det vill säga det allmänna, har en fordran som hen inte känner till ska minskas. Som det är i dag kan ett betalningskrav lämnas till Kronofogdemyndigheten för indrivning utan att den betalningsskyldige fått information om betalningskravet. Det leder till en betalningsanmärkning.

Regeringens förslag innebär att en låntagare som betalar en skuld i samband med Kronofogdemyndighetens underrättelse inte ska drabbas av någon betalningsanmärkning. En betalningsanmärkning får endast ges om målet har pågått efter det att Kronofogdemyndigheten har underrättat låntagaren om skulden, och om låntagaren har haft tillräckligt med tid att bevaka sin rätt. Kreditupplysningar ska på så vis bättre spegla låntagarens betalningsvilja och betalningsförmåga. Låntagaren kommer inte att underrättas om Kronofogdemyndigheten bedömer att det inte behövs. Det kan till exempel handla om fall då låntagaren saknar känd adress.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-06-08 Debatt: 2017-06-14 Beslut: 2017-06-15

Betänkande 2016/17:FiU40 (pdf, 631 kB)

Betänkande 2016/17:UFöU5

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om svenskt deltagande i Europeiska unionens marina insats, Atalanta. Insatsen arbetar med säkerheten på vattnet utanför Somalias kust.

Regeringen vill att Sverige under högst tre månader 2017 ställer en beväpnad styrka till förfogande för att delta i Atalanta. Styrkan ska bestå av högst 135 personer. Deltagandet ska gälla under förutsättning att det även fortsättningsvis finns ett giltigt mandat för styrkan enligt beslut i FN:s säkerhetsråd.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-06-01 Debatt: 2017-06-08 Beslut: 2017-06-14

Betänkande 2016/17:UFöU5 (pdf, 243 kB) Webb-tv debatt om förslag: Svenskt deltagande i Europeiska unionens marina operation (Atalanta)

Betänkande 2016/17:UFöU3

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om svenskt deltagande i FN:s insats i Mali, Minusma. Sverige deltar sedan tidigare i den här FN-insatsen, som ska bidra till förbättrad säkerhet i Mali, till att Malis regering återfår kontroll över hela landet och till att stödja långsiktigt hållbara lösningar på krisen i landet.

Regeringen vill ställa en svensk väpnad styrka bestående av högst 470 personer till förfogande för deltagande i Mali-insatsen. Deltagandet ska gälla till den 30 juni 2018, under förutsättning att det även fortsättningsvis finns ett giltigt mandat för styrkan enligt beslut av FN:s säkerhetsråd.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2017-06-01 Debatt: 2017-06-08 Beslut: 2017-06-08

Betänkande 2016/17:UFöU3 (pdf, 272 kB) Webb-tv debatt om förslag: Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Betänkande 2016/17:UFöU4

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak. Sverige deltar sedan tidigare med en militär utbildningsinsats inom ramen för den globala koalitionen mot terrororganisationen Daish.

Regeringen vill ställa en svensk väpnad styrka bestående av högst 220 personer till förfogande för att på irakisk inbjudan delta i utbildningsinsatsen i Irak. Deltagandet gäller till och med den 31 december 2017. Den svenska styrkan i Irak ska fortsätta att utbilda irakiska försvarsstyrkor för att stärka det irakiska försvarets förmåga i kampen mot Daish.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2017-06-01 Debatt: 2017-06-08 Beslut: 2017-06-08

Betänkande 2016/17:UFöU4 (pdf, 344 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak

Betänkande 2016/17:KU23

Riskdagen riktade fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen.

  • Verksamheter eller åtgärder som riskerar att stödja radikalisering, våldsbejakande extremism eller terrorism ska inte få statliga eller kommunala medel. Regeringen borde utarbeta en strategi för att säkerställa att det inte sker.
  • Regeringen borde överväga att inrätta en statlig avhopparverksamhet för IS-återvändare och andra anhängare av våldsbejakande islamism. Riksdagen tycker också att det är viktigt att regeringen verkar för att öka kommunernas, skolans och andra aktörers kunskap om det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism och om hur radikalisering kan upptäckas.
  • Problematiken med självradikalisering och i förlängningen ensamagerande terrorister borde tydligare inkluderas i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. De som arbetar med förebyggande insatser behöver mer kunskap om mekanismerna bakom självradikalisering och varningstecken som kan iakttas hos självradikaliserande personer. Det behövs också mer forskning om självradikalisering för att bredda och fördjupa förståelsen för drivkrafter och varningssignaler.
  • Regeringen borde, utöver sitt omfattande arbete mot rasism, överväga ytterligare satsningar på ett värderingsbaserat arbete mot bristande jämställdhet, homofobi och hedersförtryck.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag som behandlades samtidigt.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 11
Justering: 2017-05-30 Debatt: 2017-06-07 Beslut: 2017-06-07

Betänkande 2016/17:KU23 (pdf, 769 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förebyggande av våldsbejakande extremism

Betänkande 2016/17:KU28

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen om ändringar i radio- och tv-lagen som ska främja konkurrens och mångfald på området analog kommersiell radio. Beslutet innebär att Myndigheten för press, radio och tv ska bestämma sändningsområdenas storlek för analog kommersiell radio med hänsyn till vad som gagnar konkurrens och mångfald på hela radioområdet. Beslutet innebär också att en enskild aktör inte ska kunna få mer än ett tillstånd inom ett sändningsområde, om det finns skäl att anta att det kan inverka negativt på konkurrensen.

Ändringarna börjar gälla den 1 augusti 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-05-30 Debatt: 2017-06-07 Beslut: 2017-06-07

Betänkande 2016/17:KU28 (pdf, 742 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa frågor om kommersiell radio

Betänkande 2016/17:KU26

Regeringen föreslår i den ekonomiska vårpropositionen flera ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden.

Ändringarna rör bland annat polisens uppgifter på djurområdet, statsbidrag för mottagande av skyddsbehövande, klagomålshantering inom Inspektionen för vård och omsorg och etableringsuppdraget.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2017-05-30 Debatt: 2017-06-07 Beslut: 2017-06-07

Betänkande 2016/17:KU26 (pdf, 860 kB) Webb-tv debatt om förslag: Indelning i utgiftsområden

Betänkande 2016/17:KU25

Varje år ska samtliga nämndmyndigheter under riksdagen lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen.

I redogörelsen ska nämnderna redovisa de kostnader som är förknippade med verksamheten. Redogörelsen bör också innehålla uppgifter om nämndens arbetsuppgifter, ledamöter, hur verksamheten bedrivs, samt övriga upplysningar som behövs för att ge en rättvisande bild av nämndens verksamhet.

Samtliga redogörelser för 2016 har granskats av konstitutionsutskottet.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-05-30 Debatt: 2017-06-07 Beslut: 2017-06-07

Betänkande 2016/17:KU25 (pdf, 250 kB)

Utlåtande 2016/17:KU12

Konstitutionsutskottet har granskat EU-kommissionens meddelande om stöd till det förebyggande arbetet mot radikalisering som leder till våldsinriktad extremism.

Talmannen bestämde tillsammans med riksdagens gruppledare att riksdagen skulle granska EU-kommissionens meddelande.

I meddelandet beskriver kommissionen vad EU kan göra för att stödja medlemsstaterna när det gäller att förebygga radikalisering som leder till terrorism. Det handlar bland annat om att EU kan stödja forskning, kunskapsbyggande och nätverksarbete och att EU kan hjälpa till att motverka terroristpropaganda och hatpropaganda på internet och att främja ett inkluderande, öppet och motståndskraftigt samhälle.

Konstitutionsutskottet värdesätter kommissionens ambition att stödja medlemsstaterna i deras arbete med att förebygga våldsbejakande extremism och terrorism. Utskottet välkomnar olika kommunikationsinsatser för att sprida fakta och positiva motbudskap om vår demokrati. Utskottet vill samtidigt understryka vikten av att värna den svenska grundlagsreglerade informations- och yttrandefriheten.

Utskottet vill även understryka vikten av att rättsstatens principer efterlevs i allt arbete mot våldsbejakande extremism.

Riksdagen lade KU:s utlåtande till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-05-30 Debatt: 2017-06-07 Beslut: 2017-06-07

Utlåtande 2016/17:KU12 (pdf, 3747 kB)

Betänkande 2016/17:TU17

Riksdagen sa nej till motionsförslag om bland annat järnvägsmarknaden, samhällsuppdrag för SJ AB, banavgifter och kollektivtrafikfrågor. Riksdagens motivering till det är främst att arbete redan pågår och att åtgärder i en del fall redan har gjorts.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 15
Justering: 2017-05-18 Debatt: 2017-06-01 Beslut: 2017-06-07

Betänkande 2016/17:TU17 (pdf, 761 kB) Webb-tv debatt om förslag: Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor

Betänkande 2016/17:TU16

Riksdagen sa nej till olika motionsförslag om cykelfrågor. Motionerna handlar bland annat om ett nationellt cykelkansli, infrastruktur- och trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister och åtgärder för att öka användningen av elcyklar.

Trafikutskottet, som förberett riksdagens beslut, framhåller att cykling är ett transportsätt som har många fördelar. Bland annat minskar cykling trängseln i tätbebyggda områden och har positiva effekter på folkhälsan. Utskottet betonar även att det är angeläget att stärka cykelns roll som transportmedel och att utformningen och utbyggnaden av cykelinfrastrukturen ska medverka till att göra det attraktivt att cykla.

Riksdagen sa nej till motionsförslagen bland annat med hänvisning till den nationella cykelstrategi för ökad och säker cykling som regeringen nyligen presenterat.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 13
Justering: 2017-05-11 Debatt: 2017-06-01 Beslut: 2017-06-07

Betänkande 2016/17:TU16 (pdf, 577 kB) Webb-tv debatt om förslag: Cykelfrågor

Betänkande 2016/17:FiU24

 

Under 2016 fortsatte Riksbanken att föra en historiskt sett mycket expansiv penningpolitik för att få upp inflationen mot inflationsmålet. Det konstaterar finansutskottet efter att ha granskat penningpolitiken för perioden 2014-2016.

Utskottet konstaterar också att inflationen och inflationsförväntningarna fortsatte att stiga under 2016, bland annat till följd av stigande energipriser. Inflationen låg däremot fortfarande en bra bit under inflationsmålet på 2 procent, och långt under målet för perioden 2014-2016. Riksbankens alternativ för att få upp den låga inflationen har varit starkt begränsade.

När det gäller ekonomins utveckling i stort konstaterar utskottet att tillväxttakten i den svenska ekonomin fortfarande är hög. Det är en följd av den expansiva penningpolitiken, samtidigt som arbetslösheten har gått ner ännu mer.

Utskottet välkomnar Riksbankens analys över penningpolitikens effekter. Analysen tillför viktig information om penningpolitikens genomslag i ekonomin. Enligt utskottet skulle den dock vinna på att kompletteras med en analys av penningpolitikens fördelningseffekter.

Riksdagen godkände finansutskottets utvärdering av penningpolitiken.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-05-18 Debatt: 2017-05-31 Beslut: 2017-05-31

Betänkande 2016/17:FiU24 (pdf, 602 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvärdering av penningpolitiken för perioden 2014-2016

Yttrande 2016/17:TU6y

Trafikutskottets yttrande 2016/17:TU6y Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige Till miljö- och jordbruksutskottet Miljö- och jordbruksutskottet beslutade den 4 april 2017 att ge trafikutskottet tillfälle att senast den 2 maj 2017 yttra sig över proposition 2016/17:146 Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige och de motioner

2017-05-03

Yttrande 2016/17:TU6y (pdf, 175 kB)