Dokument & lagar (5 348 träffar)

Betänkande 2019/20:KU4

Det är över 30 år sedan den förra större översynen av Riksdagens ombudsmän (JO) gjordes. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till riksdagsstyrelsen om att besluta om en sådan utredning av JO.

Riksdagen konstaterar samtidigt att JO i stort fungerar bra och att utgångspunkten för en utredning bör vara att låta JO-ämbetets grundläggande organisation och uppdrag vara oförändrade. Frågor som bör tas upp i översynen är JO:s konstitutionella ställning, uppdrag, verksamhet och organisation. Utredningen bör ske som en parlamentariskt sammansatt kommitté. Den bör redovisa sitt resultat innan den nuvarande mandatperioden slutar.

Förslaget till tillkännagivande är ett så kallat utskottsinitiativ från konstitutionsutskottet (KU). Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-12-05 Debatt: 2019-12-11 Beslut: 2019-12-11

Betänkande 2019/20:KU4 (pdf, 379 kB) Webb-tv debatt om förslag: Översyn av Riksdagens ombudsmän (JO)

Betänkande 2019/20:KU7


Beredning: 2020-01-14 Justering: 2020-01-16 Debatt: 2020-01-22 Beslut: 2020-01-22

Betänkande 2019/20:KU6


Beredning: 2020-01-16 Justering: 2020-02-11 Debatt: 2020-02-19 Beslut: 2020-02-19

Betänkande 2019/20:KU11


Beredning: 2019-12-17 Justering: 2020-01-16 Debatt: 2020-01-22 Beslut: 2020-01-22

Betänkande 2019/20:KU1

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, Riksdagens ombudsmäns (JO) och Riksrevisionens förslag om hur anslagen för 2020 inom utgiftsområdet Rikets styrelse, ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 15,1 miljarder kronor ur statens budget. I utgiftsområdet ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, JO, Riksrevisionen, länsstyrelserna, åtgärder för nationella minoriteter och mediestödet.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 30 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 på området, bland dessa alternativa budgetförslag. Budgetpropositionen för 2020 bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2019-11-28 Debatt: 2019-12-04 Beslut: 2019-12-04

Betänkande 2019/20:KU1 (pdf, 1511 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Betänkande 2019/20:KU3

Alla landsting använder i dag termen region. Samtidigt används termen landsting i ett stort antal lagar. Regeringen tycker att den lagstadgade beteckningen och den som används i praktiken ska vara densamma. Dessutom ska större hänsyn tas till berörda parters synpunkter vid ändringar i regionindelningen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Merparten av lagändringarna föreslås börja gälla 1 januari 2020. Eftersom en av ändringarna berör en grundlag, tryckfrihetsförordningen (TF), föreslås den ändringen börja gälla 1 januari 2023.

Enligt riksdagen finns det fortfarande betydande skillnader i hur man hämtar in och tar hänsyn till synpunkter vid ändringar i kommun- respektive regionindelningen. Riksdagen riktade därför också en uppmaning, ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma till riksdagen med förslag om bestämmelser för regionindelningen som i allt väsentligt motsvarar dem för kommunindelningen när det gäller synpunkter.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2019-11-14 Debatt: 2019-11-20 Beslut: 2019-11-20

Betänkande 2019/20:KU3 (pdf, 54979 kB) Webb-tv debatt om förslag: En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning

Betänkande 2019/20:SoU2

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Allmänna arvsfondens redovisning för 2018. Regeringen tycker att Allmänna arvsfonden har fördelat pengarna på ett väl genomfört sätt i linje med fondens syfte och regeringens prioriterade områden. Samtidigt behöver arbetet fortsätta med kontroll av medlens användning och effektivare handläggning. Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Regeringens bedömning är att delegationen i stort fullgör sitt uppdrag, men att det finns ett utvecklingsbehov när det gäller intern styrning, kommunikationsinsatser och spridning av positiva resultat.

Syftet med Allmänna arvsfonden är att stötta ideell verksamhet som arbetar för barn, ungdomar eller personer med funktionsnedsättning. Fondens kapital består av arv från personer som inte har några släktingar som ärver dem och som inte har testamenterat egendomen till någon annan. Under 2018 fördelades 647 miljoner kronor, varav drygt 61 procent gick till regionala och lokala projekt.

En utredning om Allmänna arvsfonden har presenterat sitt resultat för regeringen som nu ser över förslaget. Det handlar bland annat om att ett demokrativillkor bör införas i en ny lag.

Riksdagen konstaterar att regeringen bland annat arbetar med utredningens förslag. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-11-07 Debatt: 2019-11-20 Beslut: 2019-11-20

Betänkande 2019/20:SoU2 (pdf, 155 kB)

Betänkande 2019/20:SoU7


Beredning: 2020-01-28 Justering: 2020-02-06 Debatt: 2020-02-19 Beslut: 2020-02-19

Betänkande 2019/20:SoU6


Beredning: 2020-02-13 Justering: 2020-03-24

Betänkande 2019/20:SoU5


Beredning: 2020-01-16 Justering: 2020-01-30 Debatt: 2020-02-19 Beslut: 2020-02-19

Betänkande 2019/20:SoU4


Beredning: 2020-01-16 Justering: 2020-01-30 Debatt: 2020-02-13 Beslut: 2020-02-13

Betänkande 2019/20:SoU3

Riksdagen sa ja till riksdagens förslag till ändringar i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Förslaget innebär att andning ska ses som ett grundläggande behov som kan ge rätt till personlig assistans. Det finns många personer, framför allt barn, som har behov av hjälp med andning som i dag inte tillgodoses på ett ändamålsenligt sätt. I fall där andningshjälp kan ges som egenvård skulle behoven då kunna tillgodoses genom personlig assistans.

De nya reglerna börjar gälla den 1 november 2019.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2019-10-10 Debatt: 2019-10-15 Beslut: 2019-10-16

Betänkande 2019/20:SoU3 (pdf, 347 kB) Webb-tv debatt om förslag: Personlig assistans för hjälp med andning

Betänkande 2019/20:KU10


Justering: 2019-12-17 Debatt: 2020-01-22 Beslut: 2020-01-22

Betänkande 2019/20:KU2


Beredning: 2020-01-14 Justering: 2020-01-16 Debatt: 2020-01-22 Beslut: 2020-01-22

Betänkande 2019/20:KU5


Justering: 2019-12-12 Debatt: 2020-01-22 Beslut: 2020-01-22

Betänkande 2018/19:KU32

Riksdagen har behandlat regeringens årliga skrivelse om sammansättningen och arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Under 2018 tillsattes 68 kommittéer och de totala utgifterna för dem var cirka 450 miljoner kronor.

Riksdagen anser att regeringens kommittéberättelse ger värdefull information om kommittéernas sammansättning och verksamhet. Skrivelsen redogör bland annat för fördelningen mellan män och kvinnor i kommittéerna. Det råder en förhållandevis jämn könsfördelning i tre av fyra yrkeskategorier i kommittéerna. Enligt riksdagen är det viktigt att eftersträva en jämn könsfördelning inom alla grupper. Riksdagen välkomnar också den anpassning av redovisningen av kommittéernas sammansättning som genomförts med anledning av konstitutionsutskottets påpekande i sin granskning av kommittéväsendet hösten 2017.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018 om lagstiftningsprocessen.

Förslagspunkter: 7
Justering: 2019-06-11 Debatt: 2019-06-17 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:KU32 (pdf, 501 kB)

Betänkande 2018/19:KU27

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté som ska se över och stärka det grundlagsreglerade egendomsskyddet.

Konstitutionsutskottet anser att det är betydelsefullt att samhället värnar äganderätten och att markägare så långt som möjligt bör få bestämma över sin egendom. Beslut som rör exempelvis skydd av värdefulla områden, arter och ekosystem bör bygga på samarbete med markägare och respekt för äganderätten. Med stärkt egendomsskydd säkras Sveriges viktiga naturtillgångar och en omställning till ett mer hållbart samhälle, enligt utskottet.

Förslaget till tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om fri- och rättighetsfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner i ämnet.

Förslagspunkter: 24 Reservationer: 28
Justering: 2019-06-11 Debatt: 2019-06-17 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:KU27 (pdf, 991 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fri- och rättigheter, m.m.

Betänkande 2018/19:SoU20

Regeringen har föreslagit lagändringar som gör det tydligt att socialnämnden får omhänderta ett barn på en gång om det behöver tillfällig vård, även om svenska domstolar inte är behöriga att besluta om vård av barnet. De nya reglerna innebär också att förvaltningsrätten får besluta om att ett tillfälligt omhändertagande ska fortsätta, efter ansökan av socialnämnden. Ett beslut om sådant fortsatt omhändertagande får lämnas för högst två månader åt gången och får pågå under högst ett år, om inte fortsatt vård är nödvändig.

I mål om fortsatt omhändertagande ska den som åtgärden gäller och vårdnadshavarna få ett offentligt biträde, om det behövs. Vidare ska förvaltningsrätten och kammarrätten hålla en förhandling, om det inte är uppenbart att det inte behövs. Det ska gå att överklaga socialnämndens beslut om att ett fortsatt omhändertagande för tillfällig vård ska sluta att gälla.

De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-05-28 Debatt: 2019-06-12 Beslut: 2019-06-12

Betänkande 2018/19:SoU20 (pdf, 1525 kB)

Utlåtande 2018/19:KU37

Riksdagens konstitutionsutskott (KU) har i ett utlåtande granskat ett meddelande från EU-kommissionen om att stärka den så kallade rättsstatsprincipen ytterligare inom EU. Enligt EU-kommissionen innebär rättsstatsprincipen bland annat att myndigheter och andra offentliga institutioner i en rättsstat ska arbeta inom de ramar som anges i lagarna och i enlighet med värden som demokrati och grundläggande rättigheter. Domstolarna ska vara oberoende och opartiska.

KU är positivt till att kommissionen fortsätter arbetet med att främja och försvara rättsstatsprincipen. Utskottet välkomnar att kommissionen tagit initiativ till en diskussion om hur man kan förbättra de verktyg som EU:s institutioner har för att skydda unionens grundläggande värden, varav respekten för rättsstaten är ett.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-05-28 Debatt: 2019-06-05 Beslut: 2019-06-12

Utlåtande 2018/19:KU37 (pdf, 376 kB)

Betänkande 2018/19:KU33

Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag till ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden i statens budget. Bland annat innebär regeringens förslag att Riksrevisionens verksamhet ska höra till utgiftsområde 1 Rikets styrelse som ingår i konstitutionsutskottets beredningsområde.

Riksdagen sa nej till att flytta ändamål och verksamheter som avser folkbildning från utgiftsområde 17, Kultur, medier, trossamfund och fritid till utgiftsområde 16, Utbildning och universitetsforskning. Riksdagen anser att det saknas tillräckligt med underlag för att bifalla förslaget.

Förslagspunkter: 3
Justering: 2019-05-28 Debatt: 2019-06-05 Beslut: 2019-06-12

Betänkande 2018/19:KU33 (pdf, 1185 kB)