Dokument & lagar (37 träffar)

Betänkande 2014/15:TU5

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2014 som handlar om cykelfrågor. I samband med det ger riksdagen två uppmaningar till regeringen i syfte att främja cykling:

  • En nationell cykelstrategi bör tas fram.
  • Regler kan behöva ändras för att det ska bli enklare och säkrare att cykla i städer.

Cykeln ses som ett eget transportsätt. Det är ett transportsätt med många fördelar, både ur ett miljö- och klimatperspektiv - men även ur hälsosynpunkt. Därför ska cykling i högre grad beaktas när man planerar transportsystem - även ur ett nationellt perspektiv.

En viktig utgångspunkt är att skapa en sammanhängande och säker infrastruktur för cyklister. Exempel på det är att gång- och cykelvägar separeras i de fall det är möjligt. Cykelpendling kan också underlättas genom att planera in snabbcykelvägar i tätort. Man bör också se över trafikregler när det gäller att pröva om cyklister över 15 år ska kunna välja att cykla på körbanan istället för cykelbanan.

Riksdagen säger nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2015-02-19 Debatt: 2015-03-04 Beslut: 2015-03-05

Betänkande 2014/15:TU5 (pdf, 269 kB) Webb-tv debatt om förslag: Cykelfrågor

Betänkande 2014/15:KU11

Riksdagen har behandlat Justitieombudsmännens ämbetsberättelse för tiden 1 juli 2013-30 juni 2014. I samband med detta uppmanar riksdagen regeringen att utreda vad som kan göras för att möta utmaningar som uppstår när personer gör många och mycket omfattande framställningar om att få ta del av allmänna handlingar.

Flera andra frågor som tas upp i Justitieombudsmännens redogörelse är redan föremål för utredningar eller andra åtgärder. Riksdagen tog därför inte ytterligare initiativ gällande dessa utan lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2015-02-19 Debatt: 2015-03-05 Beslut: 2015-03-11

Betänkande 2014/15:KU11 (pdf, 1660 kB) Webb-tv debatt om förslag: Justitieombudsmännens ämbetsberättelse

Betänkande 2014/15:TU6

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2014 om it- och postfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om delaktighet i informationssamhället, tillgång till elektroniska kommunikationer, regleringsfrågor på bredbandsmarknaden, robusta och tillförlitliga kommunikationer, statens innehav av digital infrastruktur och postservice.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 5
Justering: 2015-02-10 Debatt: 2015-03-04 Beslut: 2015-03-05

Betänkande 2014/15:TU6 (pdf, 386 kB) Webb-tv debatt om förslag: It- och postfrågor

Betänkande 2014/15:UFöU3

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Sverige ska fortsätta delta i den pågående FN-insatsen för att stabilisera situationen i Mali. Sverige har deltagit i FN-insatsen i Mali sedan hösten 2014. Målet med det svenska deltagandet är att bidra till förbättrad säkerhet i Mali, bidra till att staten fortsätter att återfå kontrollen i hela landet och att stödja långsiktigt hållbara lösningar på krisen i landet. Den svenska väpnade styrkan kan delta från den 1 juli 2015 och vara på plats i tolv månader. Styrkan ska utgöra cirka 320 personer, men får vid behov uppgå till högst 470 personer. Riksdagens ställningstagande gäller under förutsättning att det även i fortsättningen finns ett mandat för styrkan enligt beslut i FN:s säkerhetsråd.

Riksdagen gav även regeringen i uppdrag att säkerställa att det finns tillräcklig tillgång till medicinsk evakueringsförmåga.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2015-04-23 Debatt: 2015-05-06 Beslut: 2015-05-06

Betänkande 2014/15:UFöU3 (pdf, 53 kB) Webb-tv debatt om förslag: Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Betänkande 2014/15:KU6

Riksdagen sa nej till olika motioner från allmänna motionstiden 2014 om riksdagens arbetsformer. Motionerna handlar bland annat om riksdagsledamöternas arvoden, utskottens utrikesresor, ledamöternas placering i kammaren, register över lobbyister som kontaktar riksdagens ledamöter, motioner, utskotten och EU-nämnden samt riksdagens krigsdelegation.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 2
Justering: 2015-01-22 Debatt: 2015-01-28 Beslut: 2015-01-28

Betänkande 2014/15:KU6 (pdf, 290 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksdagens arbetsformer m.m.

Betänkande 2014/15:KU5

Konstitutionsutskottet, KU, har gjort sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av EU:s subsidiaritetsprincip under 2013. Riksdagen granskar samtliga utkast till lagförslag som man får från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen har gjort 123 subsidiaritetsprövningar under 2013 och funnit att 14 EU-förslag strider mot principen. Riksdagen har skickat 10 motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, gult kort. Under 2013 utfärdades ett gult kort.

KU konstaterar att en majoritet av lagförslagen syftade till att stärka den inre marknaden, samt rörde områdena jordbruk, fiske, transportpolitik och miljöpolitik.

Utskottet konstaterar dessutom att 24 procent av lagförslagen som subsidiaritetsprövades under 2013 saknade motiveringar gällande subsidiaritetsprincipen. Att kommissionen inte lämnat motiveringar gör det svårare för EU-ländernas olika parlament att avgöra om förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen. KU tycker att riksdagen i sin kommunikation med kommissionen bör betona vikten av att lagförslag ska motiveras utförligt.

Konstitutionsutskottet tycker det är bra att EU-samordningen inom Riksdagsförvaltningen sedan våren 2014 har tagit på sig rollen att bevaka och underrätta utskotten om när lagförslag antas.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.


Justering: 2014-12-16 Debatt: 2015-01-21 Beslut: 2015-01-21

Betänkande 2014/15:KU5 (pdf, 6299 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Betänkande 2014/15:TU1

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelning av pengar i statsbudgeten till kommunikationer. Sammanlagt går 48,9 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till underhåll och utveckling av statens transportinfrastruktur.

Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att återuppta byggandet av Förbifart Stockholm senast den 1 januari 2015 och att bygget ska genomföras inom den planerade tiden.

Dessutom uppmanade riksdagen regeringen i ett tillkännagivande att inte tillsätta en förhandlingsperson för avveckling av citynära flygplatser.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 3
Justering: 2014-12-10 Debatt: 2014-12-18 Beslut: 2014-12-18

Betänkande 2014/15:TU1 (pdf, 7147 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Betänkande 2014/15:UFöU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att Sverige ska delta i EU:s marina insats Atalanta. Det är en militär insats som arbetar med säkerheten utanför Somalias kust. Cirka 60 svenskar ska delta i en väpnad styrka, i högst fyra månader under 2015. Om det behövs ska Sverige tillfälligt kunna förstärka insatsen till högst 160 personer. Det finns ett stort behov av att humanitär hjälp till Somalia kan skickas dit med båttransport, menar riksdagen. Därför är det viktigt att höja säkerheten i farvattnen utanför Somalia.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-12-11 Debatt: 2014-12-17 Beslut: 2014-12-17

Betänkande 2014/15:UFöU1 (pdf, 48 kB) Webb-tv debatt om förslag: Svenskt deltagande i Europeiska unionens marina operation (Atalanta)

Betänkande 2014/15:KU1

Riksdagen sa delvis ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om cirka 12 miljarder kronor i anslag för utgiftsområdet Rikets styrelse för 2015. Där ingår bland annat Regeringskansliet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, hovet, presstödet och sametinget.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att några av Presstödskommitténs förslag bör genomföras tidigare än 2017. Regeringen bör redan nu överväga om inte Presstödsnämnden kan infogas i Myndigheten för radio och tv.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 5
Justering: 2014-12-11 Debatt: 2014-12-15 Beslut: 2014-12-15

Betänkande 2014/15:KU1 (pdf, 1504 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Betänkande 2014/15:KU10

Konstitutionsutskottet, KU, har gjort en granskning av regeringens och ministrarnas arbete gällande vissa administrativa delar. Här följer ett urval av den granskningen.

I KU:s granskning inom området förvaltningsärenden har det bland annat gjorts en genomgång av listan på ärenden som har väckts för mer än ett år sedan och som ännu inte har avgjorts. Här har utskottet granskat de ärenden som gäller överklagande från enskild part eller begäran om att få ta del av enskild handling. Det gäller ärenden som Arbetsmarknadsdepartementet, Justitiedepartementet, Miljödepartementet och Näringsdepartementet handlagt.

Utskottet konstaterar att handläggningstiderna i flera fall är långa och att det i flera fall har varit förseningar utan att det finns någon dokumentation kring hur ärendet har hanterats. Utskottet menar att det inte är godtagbart att ärenden som avser myndighetsutövning mot enskilda försenas för att personalsituationen på departementet inte är tillfredsställande. KU noterar att JO i sin granskning av Utrikesdepartementet ger kritik för att otillräckliga personalresurser har orsakat långa handläggningstider när det gäller utlämning av handlingar enligt offentlighetsprincipen. Utskottet understryker hur viktigt det är att Regeringskansliet har välfungerande rutiner och dokumentation när det gäller detta. Det är en förutsättning för öppenhet och möjlighet till kontroll.

En del av KU:s granskning gäller beredningstiden för ett lagförslag efter att Lagrådet har lämnat synpunkter. KU anser att det är viktigt att det, efter att Lagrådet gett sina synpunkter på ett lagförslag, ska finnas tillräcklig tid för bearbetning av lagförslaget. Detta speciellt om Lagrådets synpunkter skulle vara av principiellt eller kvalificerat slag, samt i de fall regeringen väljer att inte följa Lagrådets synpunkter. Utskottet nämner också skäl som kan vara godtagbara för att en beredningstid ska kunna vara kortare.

KU har också granskat vissa regeringsprotokoll från 2013. Tiden mellan att en författning, det vill säga lagar och bestämmelser, trycks upp till att den börjar gälla bör vara minst fyra veckor. Endast i undantagsfall får det gå mindre än två veckor. Granskningen visar att det kan finnas vissa fall där kortare tid än två veckor kan accepteras, men att det krävs mycket goda skäl för att det ska godtas. Utskottet kommer att fortsätta att följa hur utgivningen av författningar går till.

En granskning har även skett gällande försenade interpellationssvar. En interpellationsfråga ska besvaras inom två veckor. KU är kritiskt till att utvecklingen går mot att andelen försenade interpellationssvar ökar. Utskottet välkomnar därför att Statsrådsberedningen är positiv till att en schemaläggning av interpellationssvar prövas.

Riksdagen lade KU:s anmälan till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.


Justering: 2014-12-16 Debatt: 2015-01-21 Beslut: 2015-01-21

Betänkande 2014/15:KU10 (pdf, 17933 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

Betänkande 2014/15:TU2

Den som bryter mot EU-reglerna om cabotagetransporter på vägarna ska i framtiden få en sanktionsavgift i stället för böter, som i dag. Sanktionsavgifter anses vara ett effektivare styrmedel än böter vid brott mot cabotageregler som görs i affärsverksamhet.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Samtidigt riktade riksdagen tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Det handlar om att sanktionsavgiften vid brott mot cabotagereglerna bör vara högre, att det ska ställas krav på att lastbilar har internationella frakthandlingar samt att det behövs en översyn av ansvaret för den som beställer transporter.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 2
Justering: 2014-11-04 Debatt: 2014-11-26 Beslut: 2014-11-26

Betänkande 2014/15:TU2 (pdf, 363 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sanktionsavgift för överträdelse av cabotagebestämmelserna

Betänkande 2014/15:UFöU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att en svensk militär styrka ska delta i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats RSM (Resolute Support Mission) i Afghanistan. Den väpnade styrkan består av högst 50 personer under 2015. Om det krävs ska det även vara möjligt att högst tillfälligt sätta in en förstärknings- och evakueringsstyrka som består av högst 200 personer.

Insatsen är en icke-stridande insats för utbildning, rådgivning och stöd. Den svenska styrkan får enbart använda våld i de fall då den behöver skydda sig själv. Riksdagen anser att det finns stöd för Nato att utföra denna insats genom SOFA-avtalet som har tecknats mellan den afghanska regeringen och Nato. Afghanistans regering har även samtyckt till att ett antal länder som inte är medlemmar i Nato, däribland Sverige, deltar i insatsen.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2014-12-11 Debatt: 2014-12-17 Beslut: 2014-12-17

Betänkande 2014/15:UFöU2 (pdf, 65 kB) Webb-tv debatt om förslag: Svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats RSM i Afghanistan

Betänkande 2014/15:TU3

Från den 1 mars 2015 ska en polis eller tulltjänsteman tillfälligt kunna stoppa ett fordon från att fortsätta att köras. Beslutet innebär att det exempelvis ska vara möjligt att tillfälligt låsa fast fordonets hjul genom så kallad klampning. Polismyndigheten eller Tullverket ska kunna besluta om klampning. Det ska även vara möjligt för en polis eller en tulltjänsteman att kunna ta fordonets nycklar, registreringsskyltar eller andra föremål som behövs för att köra. Åtgärderna ska i normalfallet högst få vara i 24 timmar.

Riksdagen säger ja till regeringens förslag. Riksdagen uppmanar samtidigt regeringen att utreda om ett fordon ska kunna stoppas i mer än 24 timmar och om en polis eller tulltjänsteman ska kunna besluta om klampning. Regeringen ska återkomma till riksdagen om detta.

Den nya lagen gäller från och med den 1 mars 2015.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2014-11-11 Debatt: 2014-11-26 Beslut: 2014-11-26

Betänkande 2014/15:TU3 (pdf, 999 kB) Webb-tv debatt om förslag: Åtgärder vid hindrande av fortsatt färd

Betänkande 2014/15:KU2

Valsystemet ändras så att mandatfördelningen mellan partierna bättre speglar hur väljarna faktiskt har röstat. Ändringarna i regeringsformen gäller val till riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige.

Vallagen ändras också:

  • En person som nomineras som kandidat för ett parti ska skriftligt ha sagt ja till detta för att kunna bli vald.
  • Partierna ska få trycka sina partisymboler i färg på valsedlarna så att väljarna lättare ska kunna se skillnad på valsedlarna.
  • Så kallade utjämningsmandat införs i kommuner som är indelade i valkretsar.
  • Det införs en spärr som innebär att ett parti måste få minst 3 procent av rösterna för att få mandat i en kommun som är indelad i valkretsar, och minst 2 procent av rösterna i kommuner som inte är det.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls ett val till riksdagen mellan de två besluten. Under våren 2014 sa riksdagen ja till förslaget om ändringar i regeringsformen som vilande. Riksdagen sa nu på nytt ja till förslaget. Riksdagen sa också ja till förslaget om ändringar i vallagen.

De nya reglerna gäller från den 1 januari 2015 och tillämpas för första gången vid ordinarie val 2018.

Förslagspunkter: 3
Justering: 2014-11-13 Debatt: 2014-11-26 Beslut: 2014-11-26

Betänkande 2014/15:KU2 (pdf, 1321 kB) Webb-tv debatt om förslag: Proportionell fördelning av mandat och förhandsanmälan av partier i val (vilande grundlagsbeslut, m.m.)

Betänkande 2014/15:TU4

I dag kan det vara svårt att förstå den information om taxan som står på taxibilen och det finns också problem med överpriser. Från och med den 1 januari 2015 ska man vid beställningen av en taxiresa få en prisuppgift och information om vad högsta priset för resan kan bli. Det gäller om man beställer resan av ett taxibolag som använder sig av ett jämförelsepris över 500 kr. Passageraren ska också få ett bevis om prisuppgiften före taxiresan, ett bevis som också ska sparas av taxiföraren och taxibolaget.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2014-11-13 Debatt: 2014-11-26 Beslut: 2014-11-26

Betänkande 2014/15:TU4 (pdf, 771 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tydlig prisuppgift vid taxiresor

Betänkande 2014/15:KU4

Riksdagen sa ja till att beskrivningen av brotten spioneri och obehörig befattning med hemlig uppgift ska vara samma i tryckfrihetsförordningen som i brottsbalken. Tryckfrihetsförordningen ändras därmed så att beskrivningen av dessa brott blir likadan som i brottsbalken.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls ett val till riksdagen mellan de två besluten. Under våren 2014 sa riksdagen ja till förslaget om grundlagsändringen som vilande.

Ändringarna i grundlagen gäller från den 1 januari 2015.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-11-04 Debatt: 2014-11-19 Beslut: 2014-11-19

Betänkande 2014/15:KU4 (pdf, 1016 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förstärkt skydd mot främmande makts underrättelseverksamhet (vilande grundlagsbeslut)

Betänkande 2014/15:KU3

Riksdagen har beslutat att göra några förändringar i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen för att förbättra möjligheten till internationellt rättsligt samarbete. Sverige har i dag svårt att delta i samarbetet kring vissa ärenden som omfattas av dessa grundlagar, trots att de har svag koppling till Sverige. Ändringen i grundlagarna innebär bland annat att skrifter och tekniska upptagningar inte ska anses vara utgivna i Sverige bara för att de har skickats härifrån till utlandet. Därmed ska de inte omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls ett val till riksdagen mellan de två besluten. Under våren 2014 sa riksdagen ja till förslaget om grundlagsändringarna som vilande. Nu säger riksdagen på nytt ja till förslaget.

Ändringarna gäller från den 1 januari 2015.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-11-04 Debatt: 2014-11-19 Beslut: 2014-11-19

Betänkande 2014/15:KU3 (pdf, 760 kB) Webb-tv debatt om förslag: Några ändringar på tryck- och yttrandefrihetens område (vilande grundlagsbeslut)
Paginering