Dokument & lagar (37 träffar)

Betänkande 2014/15:KU17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ändring i riksdagsordningen, med ett par egna ändringar. Ändringen innebär att statsbudgetens utgiftsområde Integration och jämställdhet byter namn till Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Ändringen i lagen börjar gälla den 1 september 2015 och tillämpas första gången i fråga om statens budget för 2016.

Riksdagen sa även ja till regeringens förlag om att Statens va-nämnd:s uppgifter samt upphandlingsstödet flyttas till andra utgiftsområden.

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att låta utreda och lämna förslag på en lag om registrering av gåvor till riksdagsledamöter. I tillkännagivandet ingår även att låta utreda och lämna förslag på en ändring i lagen om registrering av riksdagsledamöters åtaganden, som innebär att vissa skulder ska registreras.

Förslagspunkter: 4
Justering: 2015-06-02 Debatt: 2015-06-10 Beslut: 2015-06-10

Betänkande 2014/15:KU17 (pdf, 827 kB)

Betänkande 2014/15:KU21

Regeringen har redogjort för sitt arbete med skrivelser från riksdagen under 2014. Andelen tillkännagivanden som behandlades färdigt under 2014 minskade jämfört med året före. Samtidigt minskade även den genomsnittliga tiden för behandling av tillkännagivanden.

Konstitutionsutskottet, som förberedde riksdagens beslut, ansåg att vissa ärenden tog lång tid eller inte motsvarade det som riksdagen ville att regeringen skulle göra. I något fall var regeringens redogörelse väl kortfattad och svår att bedöma. Utskottet förutsatte att regeringen tar hänsyn till dessa synpunkter och vidtar åtgärder för att lösa de problem som finns.

Över tid har regeringens redogörelser för skrivelser från riksdagen förbättrats under flera år, vilket utskottet ansåg är positivt. Det finns dock fortfarande utrymme för förbättringar. Riksdagen lade regeringens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2015-06-02 Debatt: 2015-06-10 Beslut: 2015-06-10

Betänkande 2014/15:KU21 (pdf, 5477 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser

Betänkande 2014/15:KU20

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen granskat 28 ärenden som grundar sig på 30 anmälningar från riksdagsledamöterna. KU har bland annat kommit fram till följande:

  • KU anser att när regeringen beredde förslaget om att slopa kravet på vårdvalssystem borde den ha inhämtat yttrande från Lagrådet och gett remissinstanserna längre svarstid. Tidplanen för ärendet var dessutom orimligt kort för att kunna ta hand om remissinstansernas synpunkter. Lagrådet anser att regeringen inte uppfyllt regeringsformens beredningskrav. Regeringen har påpekat att förslaget behövde beredas snabbt, men KU tycker inte att det motiverar att rutinerna frångås. Utskottet kritiserar regeringen för de brister som framkommit.
  • Regeringen beslutade hösten 2014 att frysa arbetet i projektet E4 Förbifart Stockholm. Skälet var bland annat att ge tid till förhandlingar med Stockholms läns landsting om omfördelning av resurser. Vid tidpunkten för frysingsbeslutet kände regeringen inte till om landstinget kunde tänka sig förhandlingar. KU tycker därför att regeringen först borde ha inhämtat ett yttrande från landstinget i frågan. Det finns inget som talar för att projektkostnaderna skulle ha ökat i avvaktan på ett sådant yttrande. KU menar att regeringens hantering inte rimmar med kravet på god hushållning i budgetlagen. Infrastrukturminister Anna Johansson (S) kan inte undgå kritik för hanteringen av ärendet, enligt KU.
  • Efter regeringsförklaringen hösten 2014 gav regeringen i sin kommunikation bilden av att man hade tagit ställning i frågan om erkännande av Staten Palestina, innan Utrikesnämnden hade haft sitt sammanträde. Det går inte att utesluta att omvärlden uppfattade ärendet som avgjort före Utrikesnämndens sammanträde och att förutsättningarna för ett samråd kan ha försämrats, enligt KU. Kommunikation borde tydligare ha speglat att det pågick en beredningsprocess i ärendet. För det inträffade bär utrikesminister Margot Wallström (S) ett särskilt ansvar och statsminister Stefan Löfven (S) ett övergripande ansvar.
  • När regeringen beslutade att utse en statlig samordnare för Bromma flygplats fanns ett förslag från trafikutskottet som i väsentliga delar rörde samma fråga. Förslaget, som var känt inom regeringen, innehöll ett tillkännagivande om att regeringen inte borde tillsätta någon förhandlingsperson när det gällde frågan om att avveckla citynära flygplatser. KU anser att regeringen hade skäl att invänta riksdagens beslut, med utgångspunkt i den konstitutionella praxis som gäller vid hanteringen av tillkännagivanden.
  • Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) gjorde ett uttalande i samband med att Naturvårdsverket beslutade att delegera beslutsrätten av licensjakt på varg till länsstyrelserna. KU anser att ministerns uttalande kan uppfattas som en kritik i efterhand mot Naturvårdsverkets beslut. Det går heller inte att utesluta att uttalandet tog upp frågor som var av betydelse för länsstyrelsernas efterkommande beslut om licensjakt och Naturvårdsverkets prövningar av överklaganden av länsstyrelsernas beslut.
  • Ett pressmeddelande på regeringens webbplats om anställningen av en statssekreterare på Miljödepartementet innehöll en felaktig uppgift om statssekreterarens arbetsuppgifter. Det gick flera månader efter publiceringen innan en fullständig rättelse gjordes, och först nu har departementet infört nya rutiner för att korrigera felaktig information. KU tycker att det är otillfredsställande att rättelsen gjordes så sent. Utskottet påpekar också att departementet borde ha inrättat de nya rutinerna långt tidigare, och förutsätter att andra departement inför motsvarande rutiner om de inte redan har gjort det.

Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.


Justering: 2015-06-02 Debatt: 2015-06-15 Beslut: 2015-06-16

Betänkande 2014/15:KU20 (pdf, 2043 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskningsbetänkande

Betänkande 2014/15:KU19

Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Konstitutionsutskottet har behandlat regeringens rapport. KU konstaterar när det gäller gruppen ledamöter och sakkunniga att det råder jämn könsfördelning, men inte när det gäller ordförande. När det gäller gruppen sekreterare konstaterar utskottet att andelen kvinnor ökar.

Utskottet anser att det är viktigt att arbeta för en jämn könsfördelning inom alla grupper. Vad gäller åldersfördelningen har regeringen inte lämnat någon redogörelse över ålderssammansättningen. Det är sjätte året i rad som regeringen inte har lämnat en sådan redogörelse.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2015-04-28 Debatt: 2015-05-06 Beslut: 2015-05-06

Betänkande 2014/15:KU19 (pdf, 212 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommittéberättelse 2015

Betänkande 2014/15:KU5

Konstitutionsutskottet, KU, har gjort sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av EU:s subsidiaritetsprincip under 2013. Riksdagen granskar samtliga utkast till lagförslag som man får från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen har gjort 123 subsidiaritetsprövningar under 2013 och funnit att 14 EU-förslag strider mot principen. Riksdagen har skickat 10 motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, gult kort. Under 2013 utfärdades ett gult kort.

KU konstaterar att en majoritet av lagförslagen syftade till att stärka den inre marknaden, samt rörde områdena jordbruk, fiske, transportpolitik och miljöpolitik.

Utskottet konstaterar dessutom att 24 procent av lagförslagen som subsidiaritetsprövades under 2013 saknade motiveringar gällande subsidiaritetsprincipen. Att kommissionen inte lämnat motiveringar gör det svårare för EU-ländernas olika parlament att avgöra om förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen. KU tycker att riksdagen i sin kommunikation med kommissionen bör betona vikten av att lagförslag ska motiveras utförligt.

Konstitutionsutskottet tycker det är bra att EU-samordningen inom Riksdagsförvaltningen sedan våren 2014 har tagit på sig rollen att bevaka och underrätta utskotten om när lagförslag antas.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.


Justering: 2014-12-16 Debatt: 2015-01-21 Beslut: 2015-01-21

Betänkande 2014/15:KU5 (pdf, 6299 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Betänkande 2014/15:KU11

Riksdagen har behandlat Justitieombudsmännens ämbetsberättelse för tiden 1 juli 2013-30 juni 2014. I samband med detta uppmanar riksdagen regeringen att utreda vad som kan göras för att möta utmaningar som uppstår när personer gör många och mycket omfattande framställningar om att få ta del av allmänna handlingar.

Flera andra frågor som tas upp i Justitieombudsmännens redogörelse är redan föremål för utredningar eller andra åtgärder. Riksdagen tog därför inte ytterligare initiativ gällande dessa utan lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2015-02-19 Debatt: 2015-03-05 Beslut: 2015-03-11

Betänkande 2014/15:KU11 (pdf, 1660 kB) Webb-tv debatt om förslag: Justitieombudsmännens ämbetsberättelse

Betänkande 2014/15:TU2

Den som bryter mot EU-reglerna om cabotagetransporter på vägarna ska i framtiden få en sanktionsavgift i stället för böter, som i dag. Sanktionsavgifter anses vara ett effektivare styrmedel än böter vid brott mot cabotageregler som görs i affärsverksamhet.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Samtidigt riktade riksdagen tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Det handlar om att sanktionsavgiften vid brott mot cabotagereglerna bör vara högre, att det ska ställas krav på att lastbilar har internationella frakthandlingar samt att det behövs en översyn av ansvaret för den som beställer transporter.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 2
Justering: 2014-11-04 Debatt: 2014-11-26 Beslut: 2014-11-26

Betänkande 2014/15:TU2 (pdf, 363 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sanktionsavgift för överträdelse av cabotagebestämmelserna

Betänkande 2014/15:TU1

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelning av pengar i statsbudgeten till kommunikationer. Sammanlagt går 48,9 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till underhåll och utveckling av statens transportinfrastruktur.

Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att återuppta byggandet av Förbifart Stockholm senast den 1 januari 2015 och att bygget ska genomföras inom den planerade tiden.

Dessutom uppmanade riksdagen regeringen i ett tillkännagivande att inte tillsätta en förhandlingsperson för avveckling av citynära flygplatser.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 3
Justering: 2014-12-10 Debatt: 2014-12-18 Beslut: 2014-12-18

Betänkande 2014/15:TU1 (pdf, 7147 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Betänkande 2014/15:TU7

Regeringen vill att möjligheterna att lägga ner Bromma flygplats prövas. Det är olyckligt, anser riksdagen, som i ett så kallat tillkännagivande uppmanade regeringen att i stället ta ställning och agera för att flygplatsen inte ska läggas ner.

Riksdagen gav också regeringen i uppdrag att ta fram en strategi för att stärka flygets konkurrenskraft. Riksdagen uppmanade vidare regeringen att se över möjligheterna att förbättra för flygbranschen när det gäller de höga kostnaderna för tillsyn.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 4
Justering: 2015-03-17 Debatt: 2015-03-25 Beslut: 2015-03-25

Betänkande 2014/15:TU7 (pdf, 364 kB) Webb-tv debatt om förslag: Luftfartsfrågor

Betänkande 2014/15:TU6

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2014 om it- och postfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om delaktighet i informationssamhället, tillgång till elektroniska kommunikationer, regleringsfrågor på bredbandsmarknaden, robusta och tillförlitliga kommunikationer, statens innehav av digital infrastruktur och postservice.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 5
Justering: 2015-02-10 Debatt: 2015-03-04 Beslut: 2015-03-05

Betänkande 2014/15:TU6 (pdf, 386 kB) Webb-tv debatt om förslag: It- och postfrågor

Betänkande 2014/15:TU5

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2014 som handlar om cykelfrågor. I samband med det ger riksdagen två uppmaningar till regeringen i syfte att främja cykling:

  • En nationell cykelstrategi bör tas fram.
  • Regler kan behöva ändras för att det ska bli enklare och säkrare att cykla i städer.

Cykeln ses som ett eget transportsätt. Det är ett transportsätt med många fördelar, både ur ett miljö- och klimatperspektiv - men även ur hälsosynpunkt. Därför ska cykling i högre grad beaktas när man planerar transportsystem - även ur ett nationellt perspektiv.

En viktig utgångspunkt är att skapa en sammanhängande och säker infrastruktur för cyklister. Exempel på det är att gång- och cykelvägar separeras i de fall det är möjligt. Cykelpendling kan också underlättas genom att planera in snabbcykelvägar i tätort. Man bör också se över trafikregler när det gäller att pröva om cyklister över 15 år ska kunna välja att cykla på körbanan istället för cykelbanan.

Riksdagen säger nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2015-02-19 Debatt: 2015-03-04 Beslut: 2015-03-05

Betänkande 2014/15:TU5 (pdf, 269 kB) Webb-tv debatt om förslag: Cykelfrågor

Betänkande 2014/15:TU4

I dag kan det vara svårt att förstå den information om taxan som står på taxibilen och det finns också problem med överpriser. Från och med den 1 januari 2015 ska man vid beställningen av en taxiresa få en prisuppgift och information om vad högsta priset för resan kan bli. Det gäller om man beställer resan av ett taxibolag som använder sig av ett jämförelsepris över 500 kr. Passageraren ska också få ett bevis om prisuppgiften före taxiresan, ett bevis som också ska sparas av taxiföraren och taxibolaget.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2014-11-13 Debatt: 2014-11-26 Beslut: 2014-11-26

Betänkande 2014/15:TU4 (pdf, 771 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tydlig prisuppgift vid taxiresor

Betänkande 2014/15:TU3

Från den 1 mars 2015 ska en polis eller tulltjänsteman tillfälligt kunna stoppa ett fordon från att fortsätta att köras. Beslutet innebär att det exempelvis ska vara möjligt att tillfälligt låsa fast fordonets hjul genom så kallad klampning. Polismyndigheten eller Tullverket ska kunna besluta om klampning. Det ska även vara möjligt för en polis eller en tulltjänsteman att kunna ta fordonets nycklar, registreringsskyltar eller andra föremål som behövs för att köra. Åtgärderna ska i normalfallet högst få vara i 24 timmar.

Riksdagen säger ja till regeringens förslag. Riksdagen uppmanar samtidigt regeringen att utreda om ett fordon ska kunna stoppas i mer än 24 timmar och om en polis eller tulltjänsteman ska kunna besluta om klampning. Regeringen ska återkomma till riksdagen om detta.

Den nya lagen gäller från och med den 1 mars 2015.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2014-11-11 Debatt: 2014-11-26 Beslut: 2014-11-26

Betänkande 2014/15:TU3 (pdf, 999 kB) Webb-tv debatt om förslag: Åtgärder vid hindrande av fortsatt färd

Betänkande 2014/15:KU16

Riksdagen uppmanade regeringen att fortsätta arbetet mot antiziganism och för romsk inkludering. Regeringen bör prioritera följande områden:

  • Satsningar för att bekämpa antiziganism och diskriminering, bland annat i form av ett kraftigt agerande mot hatbrott.
  • Vitboken om övergreppen mot romerna bör spridas även i fortsättningen.
  • De metoder som fem pilotkommuner utvecklat i sitt arbete med romsk inkludering bör spridas mer.
  • Verksamheten med så kallade brobyggare, alltså personer som har romsk språk- och kulturkompetens, bör utvecklas och spridas till fler kommuner och myndigheter.
  • Fortsatta åtgärder behövs för att öka jämställdheten mellan romska kvinnor och män samt flickor och pojkar.
  • Utveckling och produktion av lärverktyg på samtliga språkliga variationer av romani chib bör främjas.
  • De åtgärder som vidtagits inom ramen för strategin för romsk inkludering bör utvärderas under 2015.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 2
Justering: 2015-03-26 Debatt: 2015-04-08 Beslut: 2015-04-08

Betänkande 2014/15:KU16 (pdf, 447 kB) Webb-tv debatt om förslag: Minoritetsfrågor

Betänkande 2014/15:KU15

Riksdagen uppmanade regeringen att fullfölja en utredning som syftar till att stärka det straffrättsliga skyddet för den personliga integriteten. Utredningen tillsattes av alliansregeringen under förra mandatperioden för att se över bland annat skyddet mot spridning av integritetskänsligt material.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om offentlighet, sekretess och integritet.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 6
Justering: 2015-03-26 Debatt: 2015-04-22 Beslut: 2015-04-22

Betänkande 2014/15:KU15 (pdf, 385 kB) Webb-tv debatt om förslag: Offentlighet, sekretess och integritet

Betänkande 2014/15:KU18

Ett fyrtiotal europeiska städer är med i nätverket International Cities of Refuge Network (ICORN), som tar emot författare och konstnärer som behöver skydd. I Sverige finns för närvarande ett tiotal sådana fristäder. Konstitutionsutskottet, som förberett riksdagens beslut, betonade hur viktig yttrandefriheten är och ansåg att det är angeläget att Sverige kan bidra med fristäder åt förföljda konstnärer. När en dom som gäller en kommuns deltagande i fristadssystemet har vunnit laga kraft bör regeringen analysera om det kan behövas en översyn av regelverket, enligt riksdagens beslut.

Riksdagens ställningstagande gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2014 om kommunala och regionala frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner, som bland annat handlade om kommunal revision, direktvald kommunstyrelse, kommunala folkomröstningar, förtroendevaldas villkor och roll samt representation i nämnder, utskott och styrelser.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 3
Justering: 2015-04-14 Debatt: 2015-04-22 Beslut: 2015-04-22

Betänkande 2014/15:KU18 (pdf, 551 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommunala och regionala frågor

Betänkande 2014/15:KU8

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2014 om allmänna helgdagar. Motionerna handlar om flaggdagar och flaggning, Sveriges nationalsång, minnet av Harry Nordlund samt offentliga belöningssystem.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 3
Justering: 2015-03-03 Debatt: 2015-03-11 Beslut: 2015-03-12

Betänkande 2014/15:KU8 (pdf, 243 kB) Webb-tv debatt om förslag: Allmänna helgdagar m.m.

Betänkande 2014/15:KU6

Riksdagen sa nej till olika motioner från allmänna motionstiden 2014 om riksdagens arbetsformer. Motionerna handlar bland annat om riksdagsledamöternas arvoden, utskottens utrikesresor, ledamöternas placering i kammaren, register över lobbyister som kontaktar riksdagens ledamöter, motioner, utskotten och EU-nämnden samt riksdagens krigsdelegation.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 2
Justering: 2015-01-22 Debatt: 2015-01-28 Beslut: 2015-01-28

Betänkande 2014/15:KU6 (pdf, 290 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksdagens arbetsformer m.m.

Betänkande 2014/15:KU13

Riksdagens nämnder har lämnat redogörelser för förra verksamhetsåret till riksdagen. Det finns i nämndernas instruktioner inga särskilda krav på hur en verksamhetsredogörelse ska se ut och konstitutionsutskottet anser att det är naturligt att redogörelserna skiljer sig åt lite eftersom de verksamheter som beskrivs ser olika ut. Huvudsaken är att de ger en god bild av verksamheten.

Konstitutionsutskottet konstaterar att alla redogörelser för 2014, förutom Valprövningsnämndens, innehåller uppgifter om ledamöter, om verksamheten, om nämndens arbetsuppgifter och om de beslut som har fattats under året. Valprövningsnämnden har inte redogjort för nämndens arbetsuppgifter.

Vidare konstaterar utskottet att Partibidragsnämnden i år i sin redovisning lämnat uppgifter om partibidragens storlek fördelat på kvinnoorganisationer och politiska partier.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2015-06-02 Debatt: 2015-06-10 Beslut: 2015-06-10

Betänkande 2014/15:KU13 (pdf, 253 kB) Webb-tv debatt om förslag: Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder

Betänkande 2014/15:KU12

Det statliga presstödet ändras. Syftet är att anpassa reglerna till de förändrade tekniska och ekonomiska förutsättningar som dagspressen står inför. Bland annat ska alla läsarintäkter från abonnemang, digital försäljning och lösnummer räknas in på ett likvärdigt sätt när stödbeloppen bestäms. För dagstidningar som kommer ut fler än två dagar i veckan ska minst 51 procent av upplagan vara abonnerad för att tidningen ska kunna få rätt till presstöd, jämfört med 70 procent i dag. Presstödsnämnden avvecklas, i stället bör en nämnd för presstöd inrättas inom Myndigheten för radio och tv.

Riksdagen riktade även fem tillkännagivanden till regeringen. De handlar om

  • att öka stödet till en- och tvådagarstidningar
  • försök med samdistribution av dagstidningar och post
  • att påbörja processen med att avveckla reklamskatten för dagspressen
  • att förlänga presstödsförordningens giltighetstid
  • att Presstödskommitténs fyra huvudförslag bör ses som en sammanhållen presstödspolitik.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 3
Justering: 2015-05-07 Debatt: 2015-05-20 Beslut: 2015-05-20

Betänkande 2014/15:KU12 (pdf, 1511 kB) Webb-tv debatt om förslag: Statens stöd till dagspressen
Paginering