Dokument & lagar (54 träffar)

Betänkande 2015/16:KU7

Justitieombudsmännen, JO, har lämnat den årliga redogörelsen för verksamheten till riksdagen. Den gäller verksamhetsåret 1 juli 2014 till 30 juni 2015. JO registrerade 7358 nya ärenden under året, vilket är något fler än året före. Antalet avgjorda ärenden var 7242. Det är en liten minskning från föregående år. Prövningen av ärenden som rör klagomål tar den största delen av resurserna i anspråk.

Riksdagen lade JO:s redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-01-14 Debatt: 2016-01-20 Beslut: 2016-01-20

Betänkande 2015/16:KU7 (pdf, 274 kB) Webb-tv debatt om förslag: Justitieombudsmännens ämbetsberättelse

Betänkande 2015/16:KU5

Konstitutionsutskottet har följt upp hur riksdagen använde EU:s subsidiaritetsprincip under 2014. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen gjorde 58 subsidiaritetsprövningar under 2014, och fann att 2 EU-förslag stred mot principen. Det kan jämföras med att 123 prövningar gjordes under år 2013 och att tio förslag då ansågs strida mot principen. Även de andra nationella parlamenten inom EU har lämnat ett lägre antal motiverade yttranden än tidigare. Enligt EU-kommissionen ska detta ses mot bakgrund av att det totala antalet förslag från kommissionen också är lägre än tidigare.

Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, ett så kallat gult kort. Under 2014 utfärdades inga gula kort. Konstitutionsutskottet konstaterar vidare att 15 procent av lagförslagen som subsidiaritetsprövades under 2014 saknade motiveringar gällande subsidiaritetsprincipen. Att kommissionen inte lämnat motiveringar gör det svårare för EU-ländernas olika parlament att avgöra om förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen och innebär en svaghet i EU:s lagstiftningsprocess.

Riksdagen lade uppföljningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-12-08 Debatt: 2016-01-20 Beslut: 2016-01-20

Betänkande 2015/16:KU5 (pdf, 6414 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Betänkande 2015/16:TU5

De svenska reglerna på fordonsområdet anpassas till nya EU-bestämmelser om godkännande och kontroll av jordbruks- och skogsbruksfordon samt två-, tre- och fyrhjuliga fordon. Den största förändringen är att nya fordonstyper har tillkommit, en ny snabbgående traktor och ett nytt tvåhjuligt motorfordon. Därför ändras de svenska reglerna så att fordonen kan typgodkännas och tillåtas i trafik. Betydelsen av beteckningen cykel ändras också, och en effektbegränsning införs för vissa typer av eldrivna fordon i denna kategori.

Den nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2015-11-10 Debatt: 2015-11-19 Beslut: 2015-11-19

Betänkande 2015/16:TU5 (pdf, 2762 kB) Webb-tv debatt om förslag: Godkännande och marknadskontroll av fordon

Betänkande 2015/16:TU2

Den 1 december 2015 ändras lagen om flygplatsavgifter. Syftet är att de svenska reglerna bättre ska stämma överens med ett EU-direktiv om flygplatsavgifter. Ändringen innebär att de samråd om avgifter som hålls mellan flygplatsens ledning och flygbolagen måste avslutas med ett formellt beslut oavsett om avgifterna höjs, sänks eller lämnas oförändrade. Om flygplatsen och flygbolagen inte är överens om avgiften måste flygplatsen motivera det beslutet. Flygplatsens ledning måste också offentliggöra en förändrad avgift minst två månader innan den börjar gälla. I lagen tydliggörs att Transportstyrelsen är tillsynsmyndighet och avgör tvister när flygplatsen och flygbolagen inte är överens om avgiften. En flygplats som inte följer bestämmelserna i lagen kan tvingas betala böter. Lagen om flygplatsavgifter berör flygplatserna Arlanda och Landvetter.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2015-09-29 Debatt: 2015-10-21 Beslut: 2015-10-21

Betänkande 2015/16:TU2 (pdf, 632 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändring i lagen om flygplatsavgifter

Betänkande 2015/16:KU16

Sveriges medlemskap i EU innebär att riksdagen överlåtit en del av sin beslutanderätt till EU:s institutioner. Regeringen företräder Sverige i EU men måste informera och förankra sitt agerande i EU hos riksdagen. Tanken är att riksdagen ska ha inflytande i de ståndpunkter som Sverige ska ha i EU.

Konstitutionsutskottet, KU, anser att formerna för riksdagens arbete med EU-frågor kontinuerligt bör utvärderas. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppgift att utreda riksdagens arbete med EU-frågor.

Riksdagen sa samtidigt nej till motionsförslag som behandlades samtidigt. Bland annat på grund av pågående arbete och att en del frågor nyligen utretts. Motionsförslagen handlade bland annat om statsskicket, medborgarinitiativ och nationella folkomröstningar.

Förslagspunkter: 23 Reservationer: 11
Justering: 2016-04-14 Debatt: 2016-04-20 Beslut: 2016-04-21

Betänkande 2015/16:KU16 (pdf, 930 kB) Webb-tv debatt om förslag: Författningsfrågor

Utlåtande 2015/16:KU27

Riksdagen anser att ett förslag från Europaparlamentet om regler för medlemsländernas EU-val strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt utifrån att beslutet också ska vara effektivt och ändamålsenligt. Europaparlamentet har flera förslag om hur valet av ledamöter till parlamentet ska gå till. Riksdagens konstitutionsutskott, KU, anser att vissa av dessa inte är beslut som ska tas på EU-nivå. Bland annat ska man inte på EU-nivå reglera partiernas "inre liv", till exempel genom krav på insyn och jämställdhet när det gäller nomineringen av kandidater. KU menar också att vissa förslag är svåra att förena med den svenska tryck- och yttrandefriheten.

EU-parlamentet har inte heller, enligt KU, följt rutinerna för den information som ska ges till de nationella parlamenten. Det saknas även en motivering till varför de föreslagna reglerna ska fattas på EU-nivå, trots att en sådan motivering ska finnas. Riksdagen har därför beslutat lämna ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och EU-kommissionens ordförande. Ett motiverat yttrande kan beslutas av riksdagen om den anser att ett lagförslag från EU inte följer subsidiaritetsprincipen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-02-02 Debatt: 2016-02-03 Beslut: 2016-02-03

Utlåtande 2015/16:KU27 (pdf, 256 kB) Webb-tv debatt om förslag: Subsidiaritetsprövning av Europaparlamentets förslag till ändringar i EU:s valrättsakt

Utlåtande 2015/16:KU3

Riksdagen har behandlat ett meddelande från EU-kommissionen om EU:s agenda för bättre lagstiftning. I meddelandet lyfter kommissionen bland annat fram arbetet för öppenhet och samråd, bättre motiveringar till förslag, nya riktlinjer för bättre lagstiftning och en ny nämnd för lagstiftningskontroll.

Konstitutionsutskottet, som förberett riksdagens beslut, välkomnade kommissionens arbete för bättre lagstiftning och ambitionen att införa mer öppenhet i lagstiftningsarbetet. Utskottet uppmärksammade att kommissionen framhåller att varje förslag ska innehålla mer ingående förklaringar av hur de förhåller sig till principerna om subsidiaritet och proportionalitet. Riksdagen lade meddelandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-11-10 Debatt: 2015-11-26 Beslut: 2015-11-26

Utlåtande 2015/16:KU3 (pdf, 400 kB) Webb-tv debatt om förslag: Bättre lagstiftning för bättre resultat - en EU-agenda

Utlåtande 2015/16:KU11

Riksdagen har behandlat två årsrapporter från EU-kommissionen om subsidiaritet och proportionalitet samt om förhållandet mellan de nationella parlamenten och kommissionen. Politisk dialog mellan EU-kommissionen och Sverige sker genom regeringen. Det är bara vid subsidiaritetsprövningar som riksdagen kan kommunicera direkt med kommissionen. Konstitutionsutskottet betonade därför att det är viktigt att de nationella parlament som inte kan delta i den politiska dialogen inte missgynnas.

Konstitutionsutskottet konstaterade att det saknades motiveringar utifrån subsidiaritetsprincipen i 15 procent av EU-kommissionens förslag under 2014. Enligt utskottet är det en svaghet i EU:s lagstiftningsprocess. Utskottet framhöll att det är viktigt att de nationella parlamentens subsidiaritetsprövningar görs innan förhandlingar om förslag påbörjas, annars kan prövningarna förlora i betydelse. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Subsidiaritetsprincipen säger att beslut ska fattas på den politiska nivå som kan fatta det mest effektiva beslutet, så nära medborgarna som möjligt, antingen i medlemslandet eller på EU-nivå.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-03-17 Debatt: 2016-03-23 Beslut: 2016-04-06

Utlåtande 2015/16:KU11 (pdf, 295 kB)

Utlåtande 2015/16:TU20

Trafikutskottet har granskat ett meddelande från EU-kommissionen där kommissionen för fram en rad förslag om en luftstrategi för Europa.

Flygtrafiken i Europa är i dag uppdelad i ett antal luftrum. Det leder till att styrningen av det europeiska luftrummet blir ineffektivt och fragmenterat, anser kommissionen. Därför uppmanar den Europaparlamentet och rådet att skynda på genomförandet av ett gemensamt europeiskt luftrum.

Kommissionen pekar på att luftfarten är en stark drivkraft för ekonomisk tillväxt, jobb, handel och rörlighet i Europeiska unionen. Kommissionen anser att det behövs en luftfartstrategi för att se till att den europeiska luftfarten förblir konkurrenskraftig.

Kommissionen skriver också i sitt meddelande att den kommer att begära tillstånd från rådet att förhandla om globala luftfartsavtal med bland andra Kina, Turkiet och Saudiarabien. Kommissionen meddelar också att den kommer utfärda en handbok som bland annat handlar om anställningskontrakt inom luftfarten.

Trafikutskottet ställer sig i huvudsak positivt till kommissionens meddelande om en europeisk luftfartsstrategi. Utskottet tycker dock att kommissionen borde jobba ännu mer aktivt för att få till ett gemensamt europeiskt luftrum. Utskottet pekar också på vikten av att komma till rätta med mindre bra anställningsvillkor inom luftfarten.

Riksdagen beslutade med detta att lägga utlåtandet till handlingarna, det vill säga riksdagen avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2016-05-17 Debatt: 2016-06-09 Beslut: 2016-06-15

Utlåtande 2015/16:TU20 (pdf, 430 kB) Webb-tv debatt om förslag: En luftfartsstrategi för Europa

Betänkande 2015/16:UFöU1

Sverige ska även under 2016 delta i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats i Afghanistan. Syftet med insatsen är att stärka de afghanska säkerhetsstyrkornas förmåga att självständigt kunna hantera säkerheten i landet. Det svenska bidraget är ytterligare ett steg i avvecklingen av det svenska militära engagemanget i Afghanistan. Riksdagen sa ja till att regeringen ställer en svensk väpnad styrka på högst 50 personer till förfogande till den 31 december 2016 för fortsatt deltagande i insatsen. Det ska dessutom finnas möjlighet att tillfälligt sätta in en förstärknings- och evakueringsstyrka om 200 personer.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2015-12-08 Debatt: 2015-12-15 Beslut: 2015-12-16

Betänkande 2015/16:UFöU1 (pdf, 157 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats RSM i Afghanistan

Betänkande 2015/16:KU1

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens och Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag i budgetpropositionen om cirka 12,7 miljarder kronor i anslag till utgiftsområde 1 Rikets styrelse för 2016. Där ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, JO, Regeringskansliet, länsstyrelserna, åtgärder för nationella minoriteter och presstödet.

Riksdagen beslutade vidare om ett par ändringar när det gäller presstödet. Det särskilda extrastödet för storstadstidningar ska avskaffas och stödtrappan för hög-, medel- och lågfrekventa dagstidningar ska förändras. I budgetpropositionen finns även ett antal lagförslag. Bland annat sa riksdagen ja till riksdagsstyrelsens förslag om en ändring i lagen om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 2
Justering: 2015-11-26 Debatt: 2015-12-02 Beslut: 2015-12-02

Betänkande 2015/16:KU1 (pdf, 3572 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Betänkande 2015/16:UFöU2

Sverige ska även under 2016 delta i den militära utbildningsinsats som den internationella koalitionen mot Isil (Islamiska staten i Irak och Levanten) genomför i norra Irak. Den svenska styrkan på plats består av 35 personer som har som uppgift att vara rådgivare till och utbilda irakiska försvarsstyrkor. Syftet är att stärka det irakiska försvarets förmåga att stå emot Isils framryckning. Om det behövs kan styrkan utökas med ytterligare 85 personer för förstärknings- och evakueringsinsatser.

Riksdagen sa ja till att regeringen ställer en väpnad styrka på högst 120 personer till förfogande till den 31 december 2016.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 7
Justering: 2015-12-08 Debatt: 2015-12-15 Beslut: 2015-12-16

Betänkande 2015/16:UFöU2 (pdf, 173 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i norra Irak

Betänkande 2015/16:KU10

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

KU förordar att en tillträdande minister åtar sig att medverka i KU:s granskning också efter att han eller hon har slutat som minister. Utskottet förväntar sig att statsministern ställer sådana krav vid en regeringsbildning, och att kraven och åtagandena formuleras skriftligt. Utskottet kommer att löpande följa upp detta.

KU har granskat ärenden om konsulärt stöd till frihetsberövade personer utomlands. Enligt KU kan det övervägas om det av UD:s vägledning inte bättre bör framgå vilken ordning som bör gälla för utlandsmyndigheternas kontakt med departementet i de fall det är fråga om utlänningar som är bosatta i Sverige, men som inte är flyktingar eller statslösa.

KU har kartlagt samordnare inom olika politikområden som tillsatts under perioden september 2002-juni 2015. KU konstaterar inledningsvis att det ligger på regeringen att avgöra sådana frågor som utredningsform och att ange riktlinjer för arbetet. Granskningen berör dock enligt KU en rad frågeställningar av konstitutionellt intresse. Utskottet noterar att i drygt en handfull fall har en enskild minister beslutat om samordningsuppdraget. Det kan från konstitutionell synvinkel diskuteras om inte dessa beslut borde ha fattats av regeringen i stället. Vidare uppmärksammar utskottet samordnarnas koppling till Regeringskansliet under pågående uppdrag. Särskilt i de fall en samordnare arbetar utåtriktat och pådrivande kan det diskuteras om uppdraget bör utföras inom Regeringskansliets ram. Det är också viktigt att allmänheten kan hitta information om uppdragen eftersom samordnarna i regel har kontakter med olika delar av samhället. Det är även viktigt att berörda myndigheter får information om beslutade samordningsuppdrag och möjlighet att tycka till inför beslut om uppdrag.

När det gäller styrningen av vissa myndigheter under Försvarsdepartementet framhåller KU att det är väsentligt att informella kontakter inriktas mer på information än styrning. Sådana kontakter får inte gå utöver den formella ramen för myndigheternas verksamhet. Utskottet inskärper också vikten av dokumentation.

Granskningen visar också att det har funnits brister i myndigheternas återrapportering från internationella möten. Utskottet menar att det är betydelsefullt att en enhetlig svensk hållning i olika internationella fora säkerställs. KU förutsätter att regeringen genomför åtgärder som behövs gentemot myndigheterna.

KU har även granskat regeringens utnämningar under perioden oktober 2013-september 2015. Av det som framkommit kan KU inte göra någon annan bedömning än att utnämningarna har skett på saklig grund. Utskottet förutsätter dock att regeringen följer upp och utvärderar nya tillvägagångssätt för rekrytering av myndighetschefer liksom beslut om förflyttningar av myndighetschefer. KU vill också framhålla den positiva utvecklingen när det gäller andelen kvinnor som utnämns.

Slutligen har utskottet granskat regeringens information till och överläggning med Utrikesnämnden de senaste 25 åren. Utskottet har iakttagit en viss tendens över tid som innebär att olika ämnen snarare än att vissa situationer i sig behandlas i Utrikesnämnden. Det regelbundna samrådet mellan regeringen och EU-nämnden kan ha bidragit till en viss minskning av antalet sammanträden med Utrikesnämnden. Utskottet anser att det är angeläget att strategiska diskussioner om viktiga utrikespolitiska frågor och händelser äger rum på en konstitutionellt och politiskt sett hög nivå och pekar på bland annat Utrikesnämndens sammansättning.

Riksdagen lade ärendet till handlingarna, det vi säga avslutade ärendet.


Justering: 2016-01-28 Debatt: 2016-02-10 Beslut: 2016-02-25

Betänkande 2015/16:KU10 (pdf, 19901 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

Betänkande 2015/16:KU20

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 48 anmälningar från riksdagsledamöterna.

KU:s granskning av regeringen är klar

Efter debatten i kammaren lade riksdagen KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.


Justering: 2016-06-07 Debatt: 2016-06-13 Beslut: 2016-06-15

Betänkande 2015/16:KU20 (pdf, 3131 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskningsbetänkande