Dokument & lagar (100 träffar)

Betänkande 2017/18:TU22

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2018/19. Det gäller motionsförslag från allmänna motionstiden 2017/18 med koppling till frågan om en nationell plan för transportinfrastrukturen 2018-2029. Även eventuella nya ärenden som kan komma att skickas till trafikutskottet under resten av riksmötet 2017/18 föreslås skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-14 Debatt: 2018-06-19 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:TU22 (pdf, 311 kB)

Utlåtande 2017/18:TU21

EU har inrättat ett europeiskt transportnät, TEN-T, som består av järnväg, inre vattenvägar, vägar, sjöfart och flyg, och som syftar till att främja infrastruktur och transport inom EU.

För att förhindra att projekt inom TEN-T försenas har EU-kommissionen lämnat ett förslag om att EU-ländernas plan- och tillståndsprocesser ska vara integrerade. Det betyder att samma regler ska gälla när medlemsländer hanterar en ansökan om ett projekt kopplat till detta transportnät.

Riksdagen har granskat EU-kommissionens förslag och anser inte att EU ska styra ett lands plan- och tillståndsprocesser. Riksdagen menar att det är viktigt att projekt inom TEN-T genomförs utan förseningar. Det uppnås dock bäst genom beslutsprocesser som utgår från nationella, regionala och lokala förutsättningar, kunskaper och resurser. Riksdagen befarar att förslaget skulle innebära att man inte kan fatta lika kostnadseffektiva beslut.

Riksdagen har beslutat att lämna ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, Europarådets och EU-kommissionens ordförande om detta. Ett motiverat yttrande kan beslutas av riksdagen om den anser att ett lagförslag från en EU-instans inte följer subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-14 Debatt: 2018-06-20 Beslut: 2018-06-20

Utlåtande 2017/18:TU21 (pdf, 304 kB)

Utlåtande 2017/18:TU20

EU:s förslag om att ändra i direktivet om förvaltning av vägars säkerhet går för långt. Det tycker riksdagen som lämnar ett motiverat yttrande till EU om att delar av förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.

EU har lämnat ett förslag med det övergripande syftet att minska antalet dödsoffer och svårt skadade inom EU:s vägnät. Det ska bland annat göras genom att vägarna bedöms och klassificeras utifrån deras inbyggda säkerhet. I Sverige är bland annat europavägarna en del av det transportnätet. Även vägar som inte ingår i det transeuropeiska transportnätet ska omfattas av förslaget.

Riksdagen är positiv till initiativet att minska antal dödsoffer och svårt skadade i trafiken. Däremot tycker riksdagen inte att vägar utanför det transeuropeiska transportnätet ska ingå i regler på EU-nivå. Riksdagen kan bland annat inte se att det skulle krävas ingripanden från EU för att uppnå målsättningarna i form av förbättrad trafiksäkerhet på alla de slags vägar som nu föreslås.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-14 Debatt: 2018-06-20 Beslut: 2018-06-20

Utlåtande 2017/18:TU20 (pdf, 303 kB)

Betänkande 2017/18:TU18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om regeringen och Trafikverket har tagit hänsyn till EU-målen i planeringen av nationella väg- och järnvägsinvesteringar. Målen handlar bland annat om att det senast 2030 ska finnas utbyggda stomnät inom hela EU. Revisionen bedömer att varken regeringen eller Trafikverket har tagit tillräcklig hänsyn till det i sin planering.

Regeringen instämmer i delar av revisionens bedömning och kommer därför förtydliga hur Sverige ska förhålla sig till målen i nästa infrastrukturproposition till riksdagen. Däremot tycker regeringen att Trafikverket genom nuvarande instruktioner har tillräckliga direktiv för hur det ska arbeta för att uppnå EU-målen.

Riksdagen tycker att de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har lämnat är värdefulla och måste tas med i det fortsatta planeringsarbetet inom transportområdet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och sa samtidigt nej till motioner från allmänna motionstiden.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 8
Justering: 2018-06-14 Debatt: 2018-06-19 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:TU18 (pdf, 436 kB) Webb-tv debatt om förslag: Infrastrukturfrågor

Utlåtande 2017/18:KU48

EU-kommissionen föreslår nya regler som ska skydda så kallade visselblåsare, alltså personer som slår larm om allvarliga arbetsrelaterade missförhållanden och brott mot EU-regler. Riksdagen tycker att delar av förslaget går för långt.

Enligt förslaget ska större företag och arbetsplatser inom offentlig sektor skapa rapporteringskanaler för att anställda ska kunna anmäla missförhållanden både inom och utanför organisationen. Syftet är enligt kommissionen bland annat att underlätta för visselblåsare och därmed bidra till att gemensamma EU-regler följs.

Riksdagen håller med om vikten av ett fungerande skydd för visselblåsare och att det behövs gemensamma EU-regler när det gäller brott mot EU:s lagstiftning. Däremot anser riksdagen att beslut om detaljer för hur visselblåsare ska skyddas bäst fattas på nationell nivå i respektive EU-land. Därmed tycker riksdagen att delar av förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen lämnar därför ett motiverat yttrande till EU om detta.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-06-14 Debatt: 2018-06-18 Beslut: 2018-06-19

Utlåtande 2017/18:KU48 (pdf, 305 kB) Webb-tv debatt om förslag: Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten

Betänkande 2017/18:UU10

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse om verksamheten i EU under 2017. Sammanfattningsvis betonar riksdagen betydelsen av EU-samarbetet, vilket är det bästa verktyget för att hantera de gränsöverskridande utmaningar som medlemsstaterna står inför. EU är också det bästa verktyget för att garantera fred, demokrati, säkerhet och tillväxt.

Samtidigt måste EU-samarbetet fortsätta att utvecklas. EU måste visa att unionen är till för EU-medborgarna så att förtroendet för samarbetet kan stärkas. När det gäller det multilaterala handelssystemet behöver EU lyfta fram frihandel som ett viktigt instrument för hållbar tillväxt. Utskottet stödjer kommissionens agenda med målsättningen att sluta fler frihandelsavtal mellan EU och omvärlden. Riksdagen understryker också vikten av att EU fortsätter att vara drivande för att ständigt höja den globala ambitionen i klimatarbetet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 28
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-18 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:UU10 (pdf, 10086 kB) Webb-tv debatt om förslag: Verksamheten i Europeiska unionen under 2017

Betänkande 2017/18:KU20

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 33 anmälningar från riksdagsledamöterna. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen, statsråds tjänsteutövning och Transportstyrelsens outsourcing.

Efter debatten i kammaren lade riksdagen KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar 


Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-18

Betänkande 2017/18:KU20 (pdf, 2684 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskningsbetänkande

Betänkande 2017/18:UU23

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse som handlar om Riksrevisionens rapport om Sida-finansierad myndighetssamverkan. Det är viktigt att biståndsmedel används effektivt tycker riksdagen som därför välkomnar granskningen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksrevisionen har granskat en tjänsteexport som Sida finansierar och som utförs av svenska myndigheter. Granskningen har gått ut på att undersöka om verksamheten har bidragit till att skapa förutsättningar för ett effektivt biståndsarbete. Riksrevisionen konstaterar bland annat att alla insatser nådde det ekonomiska målet om full kostnadstäckning. Dessutom ger Riksrevisionen förslag på förbättringsåtgärder.

Regeringen tycker att rapporten ger en översiktlig bild av verksamheten och håller med om att det finns förändringar som kan göras inom vissa områden.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-15 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:UU23 (pdf, 299 kB)

Betänkande 2017/18:UU21

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om politiken för global utveckling, PGU och genomförandet av Agenda 2030. Syftet med PGU är att alla politikområden ska bidra till en rättvis och hållbar utveckling genom samstämmiga beslut. I skrivelsen redogör regeringen för sitt arbete med detta under åren 2016-2017.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de motioner som behandlades samtidigt.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 7
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-15 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:UU21 (pdf, 391 kB) Webb-tv debatt om förslag: Politiken för global utveckling (PGU)

Betänkande 2017/18:UU8

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Sveriges samlade politik för internationell civil och militär krishantering.

Skrivelsen handlar om vilken inriktning Sverige har vad gäller internationell civil och militär krishantering, och vad Sverige har för engagemang, ambition och aktörsroll inom samma område.

Regeringen konstaterar bland annat att vi lever i en oroligare värld, med ett ökande antal konflikter som har en mer direkt påverkan på Sverige än tidigare. I skrivelsen redogörs i tolv punkter hur regeringen ska verka för hur verksamheten kring internationell civil och militär krishantering ska bedrivas.

Riksdagen håller med regeringen om att multilateralt samarbete är av stor vikt då inget land ensamt kan hantera utmaningar mot den gemensamma säkerheten. Riksdagen anser liksom regeringen att Sverige bör fortsätta det aktiva engagemanget och deltagandet i civila och militära internationella insatser inom ramen för FN, EU, Nato och OSSE.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 12
Justering: 2017-11-09 Debatt: 2017-11-16 Beslut: 2017-11-16

Betänkande 2017/18:UU8 (pdf, 1726 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sveriges samlade politik för internationell civil och militär krishantering

Betänkande 2017/18:UFöU4

Riksdagen sa ja till ett förslag från regeringen om att Sveriges deltagande i den pågående FN-insatsen i Mali ska förlängas ytterligare. Sverige ska fram till halvårsskiftet 2019 delta med en väpnad styrka på högst 470 personer i FN-insatsen i Mali. Förslaget gäller under förutsättning att det finns ett fortsatt mandat för styrkan i FN:s säkerhetsråd.

FN:s säkerhetsråd slog 2012 fast att situationen i Mali utgjorde ett hot mot internationell fred och säkerhet. Året efter upprättades en FN-ledd stabiliseringsinsats i Mali, en insats som sedan har förlängts. I Sverige fattade regering och riksdag under 2014 beslut om att Sverige skulle delta i FN-insatsen i Mali, efter att ha fått en förfrågan från FN. Sveriges deltagande har sedan förlängts varje år.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-13 Beslut: 2018-06-14

Betänkande 2017/18:UFöU4 (pdf, 334 kB) Webb-tv debatt om förslag: Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Betänkande 2017/18:KU47

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till nästa riksmöte. Det gäller redogörelse 2017/18:RS1 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2017 och regeringens förslag 2017/18:260 Följdändringar till ändrade mediegrundlagar. Även eventuella nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till konstitutionsutskottet under resten av riksmötet 2017/18 skjuts upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-05-31 Debatt: 2018-06-18 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:KU47 (pdf, 262 kB)

Betänkande 2017/18:KU46

Landstingen i Stockholms, Kalmar, Blekinge, Södermanlands, Värmlands, Dalarna och Västerbottens län får överta det regionala utvecklingsansvaret i respektive län från staten. Därmed kommer det regionala utvecklingsansvaret i hela Sverige ligga på landstingen respektive Gotlands kommun, och genom förändringen uppnås därför ett mer enhetligt system. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Syftet är att regionerna ska ges möjligheter att växa och utvecklas efter sina särskilda förutsättningar. Detta gäller såväl städer och stadsregioner, tätorter och tätortsregioner av olika storlek som olika typer av landsbygd och landsbygdsregioner.

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-18 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:KU46 (pdf, 1009 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar

Betänkande 2017/18:KU40

Riksdagen sa ja till ett förslag från regeringen om att ändra ändamål och verksamheter för utgiftsområden i statens budget. Regeringens förslag gäller samordning av åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, lokal statlig service och statsbidrag till kommuner med socioekonomiskt eftersatta områden. Dessutom godkände riksdagen Konstitutionsutskottets förslag om ändring av ändamål och verksamheter på utgiftsområden, som gäller en myndighetsgemensam infrastruktur för säkra elektroniska försändelser.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till ändring i riksdagsordningen. Ändringen innebär att det i riksdagsordningen ska stå att lagförslag som har en tydlig koppling till statens budget och som lämnas i eller i anslutning till ett regeringsförslag om statens budget ska ingå i något av besluten om statens budget. Lagändringen börjar gälla den 1 september 2018.

Riksdagen uppmanade även riksdagsstyrelsen i ett tillkännagivande att se över bestämmelserna om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter samt föreslå de ändringar som bedöms vara nödvändiga.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 2
Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-18 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:KU40 (pdf, 4183 kB) Webb-tv debatt om förslag: Indelning i utgiftsområden och en sammanhållen budgetprocess

Betänkande 2017/18:TU17

Det införs en ny kategori av taxitrafik som inte behöver ha en taxameter. Istället måste taxifordonen vara anslutna till en beställningscentral för taxitrafik och ha en särskild utrustning. Det är beställningscentralen som tar emot och fördelar beställningar av köruppdrag till de chaufförer som är anslutna. Den som beställer taxi betalar alltid ett fast pris och betalningen görs till beställningscentralen och inte direkt i taxin. För att få driva en beställningscentral ska det krävas tillstånd.

I dag måste en taxi ha en taxameterutrustning för att kunna användas i taxitrafik. Taxameterutrustningen ska bland annat beräkna pris, skriva ut kvitto och ge myndigheter uppgifter för kontroll av taxiverksamhet. Transportstyrelsen kan ge ett undantag för dessa krav för högst två år om det finns synnerliga skäl. Det undantaget tas bort i och med införandet av den nya kategorin.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2020 och 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 8
Justering: 2018-05-31 Debatt: 2018-06-12 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:TU17 (pdf, 2885 kB) Webb-tv debatt om förslag: Taxifrågor

Betänkande 2017/18:TU19

Regeringen vill att det ska finnas en möjlighet för vissa unga och arbetslösa att ta körkort med hjälp av ett statligt lån, för att på så vis öka deras möjligheter att få jobb. Körkortslånet ska skötas av CSN, Centrala studiestödsnämnden. För att det ska vara möjligt för CSN att kontrollera att utbetalda lån verkligen används till körkortsutbildningen föreslår regeringen bland annat att trafikskolor ska kunna bli skyldiga att lämna uppgifter om elever i ärenden om körkortslån. Vidare föreslås ändringar för att skydda personuppgifter hos CSN i ärenden om körkortslån. Ändringarna innebär att CSN inte ska kunna lämna ut uppgifter om låntagare om personerna lider skada eller men av det.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag men nej till de två följdmotioner som har lagts i ärendet. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2018-05-31 Debatt: 2018-06-12 Beslut: 2018-06-13

Betänkande 2017/18:TU19 (pdf, 511 kB) Webb-tv debatt om förslag: En möjlighet till körkortslån

Betänkande 2017/18:KU44

En större del av verksamheten inom äldreomsorgen och inom förskolan ska kunna ges på minoritetsspråk. Kommuner ska också informera om vilka möjligheter som finns i samband med att den äldre eller vårdnadshavaren söker en plats. Kraven gäller framförallt minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska men det införs också stärkta möjligheter att få äldreomsorg på jiddisch och romani chib. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Dessutom blir det nu lagkrav på att kommuner och landsting ska sätta upp mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Fler myndigheter ska kunna kontaktas skriftligen på minoritetsspråk och deras informationsskyldigheter gentemot Sveriges minoriteter tydliggörs. Syftet med förändringarna är att stärka det grundläggande skyddet för de nationella minoriteternas språk och kultur.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 7
Justering: 2018-05-31 Debatt: 2018-06-14 Beslut: 2018-06-19

Betänkande 2017/18:KU44 (pdf, 1380 kB) Webb-tv debatt om förslag: En stärkt minoritetspolitik

Betänkande 2017/18:KU43

Två nya former av mediestöd, alltså stöd till allmänna nyhetsmedier, ska införas. Det ena ska stärka lokal journalistik i områden som saknar eller har svag journalistisk bevakning. Det andra är ett utvidgat innovations- och utvecklingsstöd. Det övergripande syftet med de nya stöden är enligt regeringens förslag att stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet, via en mångfald av allmänna nyhetsmedier med redaktionellt innehåll av hög kvalitet.

Det föreslås också ändringar i det befintliga stödsystemet för dagspress, det så kallade presstödet. Detta genom att driftsstödet och distributionsstödet höjs. Utöver det föreslås att presstödsförordningens giltighetstid förlängs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya mediestöden och ändringarna som har med presstödet att göra måste godkännas av Europeiska kommissionen för att kunna börja gälla.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2018-05-31 Debatt: 2018-06-14 Beslut: 2018-06-14

Betänkande 2017/18:KU43 (pdf, 353 kB) Webb-tv debatt om förslag: Journalistik i hela landet

Betänkande 2017/18:UU20

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse Strategisk exportkontroll 2017 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. I skrivelsen har regeringen redogjort för den svenska exportkontrollpolitiken 2017 när det gäller krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Dessutom finns det en redovisning av exporten under året och en beskrivning av samarbetet inom EU och i andra internationella forum för den här typen av frågor.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och sa samtidigt nej till motioner från allmänna motionstiden.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-06-07 Beslut: 2018-06-07

Betänkande 2017/18:UU20 (pdf, 291 kB) Webb-tv debatt om förslag: Strategisk exportkontroll 2017 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Betänkande 2017/18:UU15

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2015, 2016 och 2017 om FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Motionerna rör FN och FN-systemet samt situationen för de mänskliga rättigheterna i Eritrea, Etiopien, Somalia, Ryssland, Kina och Myanmar. Riksdagen sa nej till motionerna.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 16
Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-05-30 Beslut: 2018-05-30

Betänkande 2017/18:UU15 (pdf, 754 kB) Webb-tv debatt om förslag: FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik