Dokument & lagar (7 877 träffar)

Betänkande 2019/20:UU1

2 miljarder ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet för internationell samverkan. Merparten av pengarna ska användas för att finansiera de obligatoriska avgifter som Sverige betalar som medlem i bland annat FN, Nordiska ministerrådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Europarådet och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Utöver det ska pengar även användas för bland annat freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet, samarbete inom Östersjöregionen, Svenska institutet och information om Sverige i utlandet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också nej till cirka 30 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2018 och 2019 om utrikespolitikens inriktning.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2019-11-28 Debatt: 2019-12-04 Beslut: 2019-12-05

Betänkande 2019/20:UU1 (pdf, 293 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Betänkande 2019/20:KrU1

Cirka 16,1 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet kultur, medier, trossamfund och fritid. Mest pengar går till folkbildning, drygt 4,7 miljarder kronor. Knappt 2 miljarder kronor går till idrotten och drygt 1,5 miljarder går till regional kulturverksamhet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Regeringen föreslår vidare att public service-företagen Sveriges Radio får knappt 3,1 miljarder kronor, Sveriges Television får drygt 5 miljarder kronor och Sveriges Utbildningsradio får drygt 445 miljoner kronor.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 20 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 på området, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 8
Justering: 2019-11-28 Debatt: 2019-12-05 Beslut: 2019-12-05

Betänkande 2019/20:KrU1 (pdf, 711 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Betänkande 2019/20:KU1

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, Riksdagens ombudsmäns (JO) och Riksrevisionens förslag om hur anslagen för 2020 inom utgiftsområdet Rikets styrelse, ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 15,1 miljarder kronor ur statens budget. I utgiftsområdet ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, JO, Riksrevisionen, länsstyrelserna, åtgärder för nationella minoriteter och mediestödet.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 30 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 på området, bland dessa alternativa budgetförslag. Budgetpropositionen för 2020 bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2019-11-28 Debatt: 2019-12-04 Beslut: 2019-12-04

Betänkande 2019/20:KU1 (pdf, 1511 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Betänkande 2019/20:UFöU3

Regeringen föreslår att Sverige ska fortsätta delta i den pågående FN-insatsen i Mali. Enligt förslaget ska Sverige fram till 31 december 2020 delta med en väpnad styrka om högst 470 personer. Det svenska bidraget ska under 2020 utgöras av ett lätt skyttekompani. Förslaget gäller under förutsättning att det finns ett fortsatt mandat för styrkan i FN:s säkerhetsråd. 2014 fattade regeringen och riksdagen beslut om att Sverige skulle delta i fredsinsatsen i Mali, efter att ha fått en förfrågan från FN. Sveriges deltagande har sedan förlängts varje år.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2019-11-28 Debatt: 2019-12-04 Beslut: 2019-12-04

Betänkande 2019/20:UFöU3 (pdf, 179 kB) Webb-tv debatt om förslag: Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Betänkande 2019/20:UFöU1

Sveriges deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats, RSM, i Afghanistan ska förlängas till 31 december 2020. Den svenska styrkan på plats ska bestå av högst 50 personer. Om situationen kräver ska det finnas möjlighet att tillföra en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka på högst 150 personer.

Syftet är att bistå de afghanska säkerhetsstyrkorna med utbildning och rådgivning för att stärka deras förmåga att självständigt hantera säkerheten i landet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2019-11-28 Debatt: 2019-12-04 Beslut: 2019-12-04

Betänkande 2019/20:UFöU1 (pdf, 196 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan

Betänkande 2019/20:TU4

Regeringen har föreslagit lagändringar som ska göra det möjligt att ta hänsyn till Sveriges säkerhet när ny trådlös digital infrastruktur, som 5G-nät, byggs ut. Det svenska samhället är i allt större utsträckning beroende av teknik som är uppkopplad till internet via trådlös digital infrastruktur. Därför blir det viktigt att denna infrastruktur kan skyddas, för att värna människors integritet och undvika hot mot landets säkerhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Riksdagen anser också att det bör vara möjligt för Säpo och Försvarsmakten att överklaga beviljade tillstånd eller återkalla tillstånd att använda radiosändare till regeringen och riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om det.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 4
Justering: 2019-11-19 Debatt: 2019-11-27 Beslut: 2019-11-28

Betänkande 2019/20:TU4 (pdf, 3573 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skydd av Sveriges säkerhet vid radioanvändning

Betänkande 2019/20:UU3

Regeringen har föreslagit ett nytt avtal mellan EU och Kuba. Avtalet har som syfte att föra in de existerande förbindelserna mellan EU och Kuba inom en gemensam ram. Det ska underlätta för EU att stödja reformprocesser i landet, bland annat inom områdena demokrati, mänskliga rättigheter, god samhällsstyrning, utvecklingssamarbete, jämställdhet och handel. 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-11-14 Debatt: 2019-11-20 Beslut: 2019-11-20

Betänkande 2019/20:UU3 (pdf, 171 kB) Webb-tv debatt om förslag: Avtal om politisk dialog och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kuba, å andra sidan

Betänkande 2019/20:KrU3

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar bland annat om hur statliga medel för vård och bevarande av det kyrkliga kulturarvet, den så kallade kyrkoantikvariska ersättningen, har använts under perioden 2002-2007. Kyrkliga kulturminnen är kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser.

Enligt regeringen är ersättningen av stor betydelse för vården av det kyrkliga kulturarvet. Staten bör tillsammans med Svenska kyrkan även i fortsättningen ta ansvar för att arvet bevaras och utvecklas.

Riksdagen delar regeringens bedömning och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till motionsförslagen i ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 5
Justering: 2019-11-14 Debatt: 2019-11-20 Beslut: 2019-11-20

Betänkande 2019/20:KrU3 (pdf, 189 kB) Webb-tv debatt om förslag: Det kyrkliga kulturarvet

Betänkande 2019/20:KU3

Alla landsting använder i dag termen region. Samtidigt används termen landsting i ett stort antal lagar. Regeringen tycker att den lagstadgade beteckningen och den som används i praktiken ska vara densamma. Dessutom ska större hänsyn tas till berörda parters synpunkter vid ändringar i regionindelningen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Merparten av lagändringarna föreslås börja gälla 1 januari 2020. Eftersom en av ändringarna berör en grundlag, tryckfrihetsförordningen (TF), föreslås den ändringen börja gälla 1 januari 2023.

Enligt riksdagen finns det fortfarande betydande skillnader i hur man hämtar in och tar hänsyn till synpunkter vid ändringar i kommun- respektive regionindelningen. Riksdagen riktade därför också en uppmaning, ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma till riksdagen med förslag om bestämmelser för regionindelningen som i allt väsentligt motsvarar dem för kommunindelningen när det gäller synpunkter.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2019-11-14 Debatt: 2019-11-20 Beslut: 2019-11-20

Betänkande 2019/20:KU3 (pdf, 54979 kB) Webb-tv debatt om förslag: En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning

Betänkande 2019/20:KrU4

Riksdagen har behandlat regeringens bedömning av Riksrevisionens rapport om hur de statliga centralmuseerna arbetar för att förvalta sina samlingar på ett säkert sätt. I rapporten undersöker Riksrevisionen dels om säkerhetsarbetet leder till en betryggande säkerhet för föremålen i samlingarna, dels om Riksantikvarieämbetet inom ramen för sitt museiuppdrag gör tillräckligt för att stödja museernas säkerhetsarbete. Rapportens övergripande slutsats är att centralmuseernas säkerhetsarbete inte är tillräckligt för att kunna garantera en rimlig grad av säkerhet för föremålen i samlingarna och att Riksantikvarieämbetet kan göra mer för att stödja museerna med det.

Riksdagen håller med regeringen om att rapportens granskning och rekommendationer är värdefulla för både museerna och Riksantikvarieämbetet och ser positivt på att regeringen aktivt ska följa hur säkerhetsarbetet utvecklas. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. 

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2019-11-07 Debatt: 2019-11-14 Beslut: 2019-11-14

Betänkande 2019/20:KrU4 (pdf, 124 kB) Webb-tv debatt om förslag: Säkerhetsarbetet i de statliga centralmuseernas samlingsförvaltning

Betänkande 2019/20:KrU2

Riksdagen har behandlat regeringens proposition "Ett modernt public service nära publiken - villkor 2020-2025". I propositionen föreslår regeringen att det uppdrag och de villkor som gäller för de tre programföretagen Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio under den pågående tillståndsperioden i stort ska gälla även under nästa period. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

År 2010 infördes ett system med förhandsprövning av nya tjänster inom public service. Det innebär att programföretagen kan anmäla nya tjänster av större betydelse, till exempel nya så kallade play-tjänster, till Myndigheten för press, radio och tv (MPRTV) för förhandsprövning om tjänsten påverkar marknaden och om tjänsten bidrar till att programföretaget uppfyller sitt uppdrag. Regeringen fattar beslut efter MPRTV:s prövning. Riksdagen delar regeringens bedömning att det finns nackdelar med att det är regeringen som fattar beslut om förhandsprövning. Riksdagen anser därför att regeringen så fort som möjligt ska tillsätta en utredning som ser över olika möjligheter att organisera förhandsprövningen så att regeringen inte är den sista instansen och riktar därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 24
Justering: 2019-10-17 Debatt: 2019-10-23 Beslut: 2019-10-23

Betänkande 2019/20:KrU2 (pdf, 3538 kB) Webb-tv debatt om förslag: Villkor och riktlinjer för radio och tv i allmänhetens tjänst 2020-2025

Betänkande 2019/20:TU3

EU har beslutat om ett nytt direktiv om arbete ombord på fiskefartyg, som bland annat innebär krav på ett nytt certifikat för vissa fiskefartyg. Regeringen har föreslagit ändringar i arbetsmiljölagen och fartygssäkerhetslagen utifrån EU-direktivet, bland annat ska de anställda ombord få mat och vatten utan kostnad. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det nya certifikatet för fiskefartyg innebär att myndighetsutövning får lämnas över till ett utländskt organ. Ett beslut om sådan lagstiftning kräver minst tre fjärdedels majoritet, och att mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för förslaget, det styrs av 10 kap. 6 § regeringsformen.

Lagändringarna börjar gälla den 15 november 2019.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2019-09-19 Debatt: 2019-10-02 Beslut: 2019-10-02

Betänkande 2019/20:TU3 (pdf, 682 kB)

Betänkande 2019/20:TU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på ändringar i fartygssäkerhetslagen för att anpassa den till ett EU-direktiv om säkerhet på passagerarfartyg.

Förslaget innebär att bestämmelserna om tillsyn av passagerarfartyg förändras och förenklas. Skyldigheten att förbjuda fartyg med brister att resa kompletteras med fler kriterier, exempelvis brister som innebär omedelbar fara för hälsan. Lagen uppdateras bland annat också när det gäller skyldigheten att föra över uppgifter om passagerare till ett centralt system.

Lagändringarna börjar gälla 21 december 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-09-12 Debatt: 2019-10-02 Beslut: 2019-10-02

Betänkande 2019/20:TU2 (pdf, 1314 kB)

Betänkande 2018/19:KU32

Riksdagen har behandlat regeringens årliga skrivelse om sammansättningen och arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Under 2018 tillsattes 68 kommittéer och de totala utgifterna för dem var cirka 450 miljoner kronor.

Riksdagen anser att regeringens kommittéberättelse ger värdefull information om kommittéernas sammansättning och verksamhet. Skrivelsen redogör bland annat för fördelningen mellan män och kvinnor i kommittéerna. Det råder en förhållandevis jämn könsfördelning i tre av fyra yrkeskategorier i kommittéerna. Enligt riksdagen är det viktigt att eftersträva en jämn könsfördelning inom alla grupper. Riksdagen välkomnar också den anpassning av redovisningen av kommittéernas sammansättning som genomförts med anledning av konstitutionsutskottets påpekande i sin granskning av kommittéväsendet hösten 2017.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018 om lagstiftningsprocessen.

Förslagspunkter: 7
Justering: 2019-06-11 Debatt: 2019-06-17 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:KU32 (pdf, 501 kB)

Betänkande 2018/19:KU27

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté som ska se över och stärka det grundlagsreglerade egendomsskyddet.

Konstitutionsutskottet anser att det är betydelsefullt att samhället värnar äganderätten och att markägare så långt som möjligt bör få bestämma över sin egendom. Beslut som rör exempelvis skydd av värdefulla områden, arter och ekosystem bör bygga på samarbete med markägare och respekt för äganderätten. Med stärkt egendomsskydd säkras Sveriges viktiga naturtillgångar och en omställning till ett mer hållbart samhälle, enligt utskottet.

Förslaget till tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om fri- och rättighetsfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner i ämnet.

Förslagspunkter: 24 Reservationer: 28
Justering: 2019-06-11 Debatt: 2019-06-17 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:KU27 (pdf, 991 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fri- och rättigheter, m.m.

Betänkande 2018/19:TU17

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om järnvägsfrågor. Anledningen är bland annat att utrednings- och utvecklingsarbete redan pågår på området.

Motionerna handlar exempelvis om järnvägsmarknaden, järnvägens tillförlitlighet, längre och tyngre tåg och statistik.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 18
Justering: 2019-06-04 Debatt: 2019-06-14 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:TU17 (pdf, 622 kB) Webb-tv debatt om förslag: Järnvägsfrågor

Betänkande 2018/19:TU19

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om ändrat tak för prishöjningar av brev med frimärken. Postnord har uppmärksammat regeringen på att det kraftigt minskade antalet brev har gjort det svårt att hålla igång posttjänsten på ett sätt som är ekonomiskt hållbart. Regeringen bedömer i skrivelsen att det är nödvändigt att ändra det tak för prishöjningar av brev som finns i dag och har också lagt fram förslag om ändringar i postförordningen.

Riksdagen anser att förslaget till ändring av prisregleringen i postförordningen är väl avvägt för att på längre sikt kunna upprätthålla en samhällsomfattande posttjänst i enlighet med riksdagens mål. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2019-06-04 Debatt: 2019-06-14 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:TU19 (pdf, 346 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett ändrat prishöjningstak för frimärkta brev

Betänkande 2018/19:TU18

Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om tillämpningen av den så kallade fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur. Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att trafikutskottet behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av fyrstegsprincipen.

Fyrstegsprincipen innebär att möjliga förbättringar i transportsystemet ska prövas enligt fyra steg. I första steget ska åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt övervägas. Först i fjärde steget ska nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder övervägas. Att planera enligt fyrstegsprincipen innebär också att man ska ha ett trafikslagsövergripande perspektiv, där alla trafikslag och transportsätt ska prövas förutsättningslöst

Riksrevisionen konstaterar bland annat att regeringens och Trafikverkets styrning inte stödjer ett trafikslagsövergripande arbetssätt. Regeringen behöver i flera avseenden förtydliga hur Trafikverket ska arbeta med fyrstegsprincipen och Trafikverket behöver utveckla sitt arbetssätt för att åstadkomma mer kostnadseffektiva investeringar inom transportsektorn.

Riksdagen välkomnade Riksrevisionens rapport och framhöll att det är av stor vikt att de samhällsekonomiska kalkylmodellerna bakom investeringar i infrastruktur är korrekta, för att kunna generera så stor samhällsnytta som möjligt.

Riksdagen uppmanade därför regeringen att:

  • vidta åtgärder för att säkerställa fyrstegsprincipens genomslag
  • arbeta för att utveckla de samhällsekonomiska kalkylmodellerna för infrastrukturinvesteringar
  • tydligt definiera vad som avses med trafikslagsövergripande anslag i arbetet med den kommande infrastrukturpropositionen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 3
Justering: 2019-06-04 Debatt: 2019-06-14 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:TU18 (pdf, 379 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur

Betänkande 2018/19:UU12

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om säkerhetspolitik. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår på området

Motionerna handlar exempelvis om svensk säkerhet, medlemskap i Nato och massförstörelsevapen.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 14
Justering: 2019-06-04 Debatt: 2019-06-12 Beslut: 2019-06-12

Betänkande 2018/19:UU12 (pdf, 515 kB) Webb-tv debatt om förslag: Säkerhetspolitik

Betänkande 2018/19:UU9

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Strategisk exportkontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Produkter med dubbla användningsområden är produkter som har en civil användning, men som också kan nyttjas för militära ändamål. I skrivelsen redogör regeringen för den svenska exportkontrollpolitiken för krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under 2018. Dessutom beskrivs det samarbete som sker inom området i EU och andra internationella forum.

I årets skrivelse har vissa förbättringar gjorts i statistikredovisningen och en annan nyhet är att Inspektionen för strategiska produkter ger sin syn på viktiga tendenser i den svenska och internationella exportkontrollen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2019-06-04 Debatt: 2019-06-12 Beslut: 2019-06-12

Betänkande 2018/19:UU9 (pdf, 377 kB) Webb-tv debatt om förslag: Strategisk exportkontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden