Dokument & lagar (132 träffar)

Betänkande 2014/15:CU17

Svenska regler ska anpassas till EU:s gemensamma regler om arv i internationella situationer. Det kan till exempel handla om fall där en person som avlidit var medborgare i ett land men bosatt i ett annat land, där arvingarna finns i olika länder eller där den avlidne haft egendom i olika länder. EU:s bestämmelser reglerar bland annat vilket lands domstolar och andra myndigheter som får besluta i frågor om arv med internationell anknytning, och vilket lands lag som ska tillämpas på arvet. Normalt gäller att sådana arvsfrågor ska prövas i det land där den avlidne var bosatt och enligt det landets lag.

EU-reglerna ska gälla rakt av i Sverige. För att dessa ska fungera i praktiken beslutade riksdagen att en ny lag om arv i internationella situationer ska införas. Riksdagen godkände också vissa ändringar i nordiska arvskonventionen. De nya reglerna börjar gälla den 17 augusti 2015.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2015-06-04 Debatt: 2015-06-16 Beslut: 2015-06-17

Betänkande 2014/15:CU17 (pdf, 2275 kB) Webb-tv debatt om förslag: Arv i internationella situationer

Betänkande 2014/15:CU18

Den så kallade Haagkonventionen från 2005 innehåller regler om avtal för vilken domstol som ska pröva en tvist när parterna finns i olika länder. Dessa regler ska kompletteras med svenska regler. Konventionen och de kompletterande reglerna syftar till att skapa tydliga och förutsägbara villkor för företag som handlar och gör investeringar utomlands.

Regeringen bestämmer när de nya reglerna ska börja gälla i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-06-04 Debatt: 2015-06-16 Beslut: 2015-06-17

Betänkande 2014/15:CU18 (pdf, 559 kB)

Betänkande 2014/15:KU20

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen granskat 28 ärenden som grundar sig på 30 anmälningar från riksdagsledamöterna. KU har bland annat kommit fram till följande:

  • KU anser att när regeringen beredde förslaget om att slopa kravet på vårdvalssystem borde den ha inhämtat yttrande från Lagrådet och gett remissinstanserna längre svarstid. Tidplanen för ärendet var dessutom orimligt kort för att kunna ta hand om remissinstansernas synpunkter. Lagrådet anser att regeringen inte uppfyllt regeringsformens beredningskrav. Regeringen har påpekat att förslaget behövde beredas snabbt, men KU tycker inte att det motiverar att rutinerna frångås. Utskottet kritiserar regeringen för de brister som framkommit.
  • Regeringen beslutade hösten 2014 att frysa arbetet i projektet E4 Förbifart Stockholm. Skälet var bland annat att ge tid till förhandlingar med Stockholms läns landsting om omfördelning av resurser. Vid tidpunkten för frysingsbeslutet kände regeringen inte till om landstinget kunde tänka sig förhandlingar. KU tycker därför att regeringen först borde ha inhämtat ett yttrande från landstinget i frågan. Det finns inget som talar för att projektkostnaderna skulle ha ökat i avvaktan på ett sådant yttrande. KU menar att regeringens hantering inte rimmar med kravet på god hushållning i budgetlagen. Infrastrukturminister Anna Johansson (S) kan inte undgå kritik för hanteringen av ärendet, enligt KU.
  • Efter regeringsförklaringen hösten 2014 gav regeringen i sin kommunikation bilden av att man hade tagit ställning i frågan om erkännande av Staten Palestina, innan Utrikesnämnden hade haft sitt sammanträde. Det går inte att utesluta att omvärlden uppfattade ärendet som avgjort före Utrikesnämndens sammanträde och att förutsättningarna för ett samråd kan ha försämrats, enligt KU. Kommunikation borde tydligare ha speglat att det pågick en beredningsprocess i ärendet. För det inträffade bär utrikesminister Margot Wallström (S) ett särskilt ansvar och statsminister Stefan Löfven (S) ett övergripande ansvar.
  • När regeringen beslutade att utse en statlig samordnare för Bromma flygplats fanns ett förslag från trafikutskottet som i väsentliga delar rörde samma fråga. Förslaget, som var känt inom regeringen, innehöll ett tillkännagivande om att regeringen inte borde tillsätta någon förhandlingsperson när det gällde frågan om att avveckla citynära flygplatser. KU anser att regeringen hade skäl att invänta riksdagens beslut, med utgångspunkt i den konstitutionella praxis som gäller vid hanteringen av tillkännagivanden.
  • Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) gjorde ett uttalande i samband med att Naturvårdsverket beslutade att delegera beslutsrätten av licensjakt på varg till länsstyrelserna. KU anser att ministerns uttalande kan uppfattas som en kritik i efterhand mot Naturvårdsverkets beslut. Det går heller inte att utesluta att uttalandet tog upp frågor som var av betydelse för länsstyrelsernas efterkommande beslut om licensjakt och Naturvårdsverkets prövningar av överklaganden av länsstyrelsernas beslut.
  • Ett pressmeddelande på regeringens webbplats om anställningen av en statssekreterare på Miljödepartementet innehöll en felaktig uppgift om statssekreterarens arbetsuppgifter. Det gick flera månader efter publiceringen innan en fullständig rättelse gjordes, och först nu har departementet infört nya rutiner för att korrigera felaktig information. KU tycker att det är otillfredsställande att rättelsen gjordes så sent. Utskottet påpekar också att departementet borde ha inrättat de nya rutinerna långt tidigare, och förutsätter att andra departement inför motsvarande rutiner om de inte redan har gjort det.

Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.


Justering: 2015-06-02 Debatt: 2015-06-15 Beslut: 2015-06-16

Betänkande 2014/15:KU20 (pdf, 2043 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskningsbetänkande

Betänkande 2014/15:KU17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ändring i riksdagsordningen, med ett par egna ändringar. Ändringen innebär att statsbudgetens utgiftsområde Integration och jämställdhet byter namn till Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Ändringen i lagen börjar gälla den 1 september 2015 och tillämpas första gången i fråga om statens budget för 2016.

Riksdagen sa även ja till regeringens förlag om att Statens va-nämnd:s uppgifter samt upphandlingsstödet flyttas till andra utgiftsområden.

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att låta utreda och lämna förslag på en lag om registrering av gåvor till riksdagsledamöter. I tillkännagivandet ingår även att låta utreda och lämna förslag på en ändring i lagen om registrering av riksdagsledamöters åtaganden, som innebär att vissa skulder ska registreras.

Förslagspunkter: 4
Justering: 2015-06-02 Debatt: 2015-06-10 Beslut: 2015-06-10

Betänkande 2014/15:KU17 (pdf, 827 kB)

Betänkande 2014/15:KU21

Regeringen har redogjort för sitt arbete med skrivelser från riksdagen under 2014. Andelen tillkännagivanden som behandlades färdigt under 2014 minskade jämfört med året före. Samtidigt minskade även den genomsnittliga tiden för behandling av tillkännagivanden.

Konstitutionsutskottet, som förberedde riksdagens beslut, ansåg att vissa ärenden tog lång tid eller inte motsvarade det som riksdagen ville att regeringen skulle göra. I något fall var regeringens redogörelse väl kortfattad och svår att bedöma. Utskottet förutsatte att regeringen tar hänsyn till dessa synpunkter och vidtar åtgärder för att lösa de problem som finns.

Över tid har regeringens redogörelser för skrivelser från riksdagen förbättrats under flera år, vilket utskottet ansåg är positivt. Det finns dock fortfarande utrymme för förbättringar. Riksdagen lade regeringens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2015-06-02 Debatt: 2015-06-10 Beslut: 2015-06-10

Betänkande 2014/15:KU21 (pdf, 5477 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser

Betänkande 2014/15:KU13

Riksdagens nämnder har lämnat redogörelser för förra verksamhetsåret till riksdagen. Det finns i nämndernas instruktioner inga särskilda krav på hur en verksamhetsredogörelse ska se ut och konstitutionsutskottet anser att det är naturligt att redogörelserna skiljer sig åt lite eftersom de verksamheter som beskrivs ser olika ut. Huvudsaken är att de ger en god bild av verksamheten.

Konstitutionsutskottet konstaterar att alla redogörelser för 2014, förutom Valprövningsnämndens, innehåller uppgifter om ledamöter, om verksamheten, om nämndens arbetsuppgifter och om de beslut som har fattats under året. Valprövningsnämnden har inte redogjort för nämndens arbetsuppgifter.

Vidare konstaterar utskottet att Partibidragsnämnden i år i sin redovisning lämnat uppgifter om partibidragens storlek fördelat på kvinnoorganisationer och politiska partier.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2015-06-02 Debatt: 2015-06-10 Beslut: 2015-06-10

Betänkande 2014/15:KU13 (pdf, 253 kB) Webb-tv debatt om förslag: Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder

Betänkande 2014/15:CU13

Det ska bli tydligt att det ska bli möjligt att bevilja ledningsrätt direkt i en tomträtt.

Ledningsrätt är rätten att dra en ledning över någon annans mark för allmännyttiga syften. I dag finns det tydliga regler för ledningsrätt i fastigheter. Reglerna har dock varit mindre tydliga när det gäller fastigheter med tomträtt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2015.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2015-05-21 Debatt: 2015-06-03 Beslut: 2015-06-03

Betänkande 2014/15:CU13 (pdf, 832 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ledningsrätt i tomträtt

Betänkande 2014/15:CU12

Reglerna om gemensamhetsanläggningar och enskilda vägar i anläggningslagen ändras. Syftet är att göra handläggningen av vissa ärenden enklare och rätten till ersättning mer enhetlig. Bland annat införs en ny ersättningsgrund i fall där en gemensamhetsanläggning eller vägupplåtelse begränsas eller upphävs. En sådan rätt till ersättning finns redan i andra liknande situationer. Handläggningen av vissa ärenden ska förenklas. Kulturreservat ska jämställas med en fastighet. Ett natur- eller kulturreservat ska företrädas av den som har beslutat om reservatet, det vill säga länsstyrelsen eller kommunen.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2015-05-26 Debatt: 2015-06-03 Beslut: 2015-06-03

Betänkande 2014/15:CU12 (pdf, 2052 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förenklingar i anläggningslagen

Betänkande 2014/15:CU14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för Lantmäteriets förrättningssammanträden. Reglerna innebär att sammanträdena ska få genomföras via telefon, videokonferens och annan modern kommunikationsteknik utan att mötesdeltagarna behöver träffas. Syftet är att förenkla och effektivisera behandlingen av ärenden och att minska kostnaderna.

Lantmäteriet är den myndighet som ansvarar för att kartlägga Sverige och registrerar bland annat fastigheter och fastighetsgränser. Beslut om registrering av fastigheter och fastighetsgränser tas på så kallade förrättningssammanträden där representanter för myndigheten och berörda fastighetsägare närvarar.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2015.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-05-21 Debatt: 2015-06-03 Beslut: 2015-06-03

Betänkande 2014/15:CU14 (pdf, 788 kB)

Betänkande 2014/15:TU13

Den svenska kollektivtrafikbranschen satte 2008 upp ett mål om att fördubbla antalet resor med kollektivtrafiken till 2020. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om statens roll i att bidra till att skapa rätt förutsättningar för att målet ska kunna nås. Trafikutskottet, som har förberett riksdagens beslut, menar att beslut om kollektivtrafik i första hand tas på regional nivå, men poängterar att även staten kan vidta åtgärder, till exempel när det gäller infrastruktur.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om vissa lagändringar för att genomföra EU:s direktiv om att inrätta ett gemensamt europeiskt järnvägsområde.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 9
Justering: 2015-05-21 Debatt: 2015-05-28 Beslut: 2015-06-03

Betänkande 2014/15:TU13 (pdf, 4079 kB) Webb-tv debatt om förslag: Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor

Betänkande 2014/15:TU12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att komplettera lagen om åtgärder vid hindrande av fortsatt färd.

Riksdagen har även behandlat motioner om yrkestrafik och taxi. Riksdagen gav tre uppdrag, så kallade tillkännagivanden, till regeringen.

Riksdagen uppmanade regeringen att snabbt behandla frågan om åtgärder för att kunna stoppa ett fordon i mer än 24 timmar och sedan återkomma med förslag. Regeringen bör också snabbt utarbeta regler så att lastbilar med en bruttovikt på upp till 74 ton kan tillåtas på de delar av det allmänna vägnätet som har tillräcklig bärighet. I detta tillkännagivande ingick också att det ska vara lättare att få dispens samt att regeringen bör fortsätta att utreda frågan om att tillåta fordon upp till 30 meter. Riksdagen ville även att regeringen ska se över möjligheten att tillåta mindre avvikelser från kör- och vilotidsreglerna för yrkesmässig trafik.

Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 4
Justering: 2015-05-21 Debatt: 2015-05-28 Beslut: 2015-05-28

Betänkande 2014/15:TU12 (pdf, 523 kB)

Betänkande 2014/15:UFöU5

Riksdagen har gått igenom och analyserat de säkerhetspolitiska frågorna i regeringens förslag om den försvarspolitiska inriktningen för 2016-2020 (se försvarsutskottets betänkande 2014/15:FöU11).

Riksdagen kan konstatera att den säkerhetspolitiska situationen i Europa har försämrats, bland annat mot bakgrund av den ryska aggressionen mot Ukraina, vilket innebär att kraven på den svenska försvarsförmågan har förändrats.

Riksdagen understryker att i ett vidgat säkerhetsbegrepp inryms även icke-militära hot och icke-statliga aktörer. Utskottet anser att Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten kompletterar varandra, och ser liksom regeringen stora möjligheter till ett än mer fördjupat nordiskt försvarssamarbete.

Riksdagen välkomnar att regeringen tänker låta en expert göra en analys av olika former av försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten med länder och organisationer. Analysen ska inte utvärdera den militära alliansfriheten.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 11
Justering: 2015-06-04 Debatt: 2015-06-15 Beslut: 2015-06-16

Betänkande 2014/15:UFöU5 (pdf, 129 kB) Webb-tv debatt om förslag: Säkerhetspolitisk inriktning - Sveriges försvar för perioden 2016-2020

Betänkande 2014/15:KU12

Det statliga presstödet ändras. Syftet är att anpassa reglerna till de förändrade tekniska och ekonomiska förutsättningar som dagspressen står inför. Bland annat ska alla läsarintäkter från abonnemang, digital försäljning och lösnummer räknas in på ett likvärdigt sätt när stödbeloppen bestäms. För dagstidningar som kommer ut fler än två dagar i veckan ska minst 51 procent av upplagan vara abonnerad för att tidningen ska kunna få rätt till presstöd, jämfört med 70 procent i dag. Presstödsnämnden avvecklas, i stället bör en nämnd för presstöd inrättas inom Myndigheten för radio och tv.

Riksdagen riktade även fem tillkännagivanden till regeringen. De handlar om

  • att öka stödet till en- och tvådagarstidningar
  • försök med samdistribution av dagstidningar och post
  • att påbörja processen med att avveckla reklamskatten för dagspressen
  • att förlänga presstödsförordningens giltighetstid
  • att Presstödskommitténs fyra huvudförslag bör ses som en sammanhållen presstödspolitik.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 3
Justering: 2015-05-07 Debatt: 2015-05-20 Beslut: 2015-05-20

Betänkande 2014/15:KU12 (pdf, 1511 kB) Webb-tv debatt om förslag: Statens stöd till dagspressen

Betänkande 2014/15:KU19

Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Konstitutionsutskottet har behandlat regeringens rapport. KU konstaterar när det gäller gruppen ledamöter och sakkunniga att det råder jämn könsfördelning, men inte när det gäller ordförande. När det gäller gruppen sekreterare konstaterar utskottet att andelen kvinnor ökar.

Utskottet anser att det är viktigt att arbeta för en jämn könsfördelning inom alla grupper. Vad gäller åldersfördelningen har regeringen inte lämnat någon redogörelse över ålderssammansättningen. Det är sjätte året i rad som regeringen inte har lämnat en sådan redogörelse.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2015-04-28 Debatt: 2015-05-06 Beslut: 2015-05-06

Betänkande 2014/15:KU19 (pdf, 212 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommittéberättelse 2015

Betänkande 2014/15:TU11

Det blir allt vanligare med vattenskotrar, som kan orsaka olika typer av problem. Vattenskotrar har starka motorer och kan köras i höga hastigheter på grunt vatten. De ger upphov till störningar och buller som bland annat kan påverka fågellivet i känsliga områden. Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett så kallat tillkännagivande att arbeta för att införa åldersgräns och förarbevis för att köra vattenskoter.

Riksdagens tillkännagivande gjordes i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2014 om sjöfartsfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 3
Justering: 2015-04-23 Debatt: 2015-05-06 Beslut: 2015-05-06

Betänkande 2014/15:TU11 (pdf, 5169 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sjöfartsfrågor

Betänkande 2014/15:CU15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra reglerna för den internationella järnvägstrafiken. Ändringarna sker genom att Sverige tillträder det så kallade Vilniusprotokollet till fördraget om internationell järnvägstrafik (COTIF). Fördraget reglerar internationella järnvägstransporter av personer och gods mellan de fördragsslutande länderna. Ändringarna innebär att de svenska reglerna anpassas till övriga Europa, särskilt när det gäller godstransporter.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-04-23 Debatt: 2015-05-06 Beslut: 2015-05-06

Betänkande 2014/15:CU15 (pdf, 1259 kB)

Betänkande 2014/15:CU16

Sedan slutet på 2012 gäller EU:s så kallade Atenförordning i alla medlemsländer. Förordningen innebär att den som transporterar passagerare till sjöss har ansvar för personskador och måste ha en försäkring eller annat ekonomiskt skydd för skador på personer eller saker som kan uppstå vid transporterna. Nu ska reglerna i EU:s Atenförordning i Sverige börja gälla för fler inrikes sjötransporter än i dag. Vidare blir det möjligt att straffa en transportör som inte har försäkring eller som inte har med sig ett bevis på att det finns en försäkring. Sverige ansluter sig också till den så kallade Atenkonventionen, som har arbetats fram inom FN:s sjöfartsorganisation IMO. Regeringen har lämnat förslag till de lagändringar som behövs.

Regeringen får bestämma när de nya reglerna ska börja gälla. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-04-23 Debatt: 2015-05-06 Beslut: 2015-05-06

Betänkande 2014/15:CU16 (pdf, 4543 kB)

Betänkande 2014/15:CU10

Riksdagen har gett regeringen fyra uppdrag, så kallade tillkännagivanden, inom planering och byggande. Riksdagen uppmanade regeringen att höja huvudnivån för riktvärdena för trafikbuller vid nya bostäder från 55 till 60 decibel vid bostadens fasad. Den särskilda regel som gäller bostäder på högst 35 kvadratmeter kan slopas. Däremot införs en regel om ett riktvärde på 65 decibel för studentbostäder, enligt förslaget. Dessutom uppmanade riksdagen regeringen att

  • utreda hur regler kan utformas om privat initiativrätt när detaljplaner ska tas fram
  • utarbeta ett förslag om att bygglovsavgiften ska minska om en kommun inte meddelar beslut i tid
  • utreda möjligheterna att göra lättnader i tillgänglighetskraven för studentbostäder.

Riksdagens tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2014 om planering och byggande. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Förslagspunkter: 28 Reservationer: 21
Justering: 2015-04-23 Debatt: 2015-04-29 Beslut: 2015-04-29

Betänkande 2014/15:CU10 (pdf, 676 kB) Webb-tv debatt om förslag: Planering och byggande

Betänkande 2014/15:UFöU4

Sommaren 2014 begärde Iraks regering hjälp från FN med att bekämpa Isil (Islamiska staten i Irak och Levanten). FN antog samma år resolutioner om åtgärder mot Isil och andra terroristgrupper. USA bildade en internationell koalition mot Isil, en koalition som Sverige har anslutit sig till.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Sverige på inbjudan från Irak ska delta i en militär utbildningsinsats i norra Irak under 2015. Riksdagen sa däremot nej till de följdmotioner som väcktes med anledning av regeringsförslaget. Följdmotionerna handlade bland annat om insatsens folkrättsliga grund, personalens rättsliga status, insatsens långsiktighet och omfattningen av det svenska stödet.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 7
Justering: 2015-05-07 Debatt: 2015-06-03 Beslut: 2015-06-03

Betänkande 2014/15:UFöU4 (pdf, 157 kB) Webb-tv debatt om förslag: Svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i norra Irak

Betänkande 2014/15:KU18

Ett fyrtiotal europeiska städer är med i nätverket International Cities of Refuge Network (ICORN), som tar emot författare och konstnärer som behöver skydd. I Sverige finns för närvarande ett tiotal sådana fristäder. Konstitutionsutskottet, som förberett riksdagens beslut, betonade hur viktig yttrandefriheten är och ansåg att det är angeläget att Sverige kan bidra med fristäder åt förföljda konstnärer. När en dom som gäller en kommuns deltagande i fristadssystemet har vunnit laga kraft bör regeringen analysera om det kan behövas en översyn av regelverket, enligt riksdagens beslut.

Riksdagens ställningstagande gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2014 om kommunala och regionala frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner, som bland annat handlade om kommunal revision, direktvald kommunstyrelse, kommunala folkomröstningar, förtroendevaldas villkor och roll samt representation i nämnder, utskott och styrelser.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 3
Justering: 2015-04-14 Debatt: 2015-04-22 Beslut: 2015-04-22

Betänkande 2014/15:KU18 (pdf, 551 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommunala och regionala frågor