Dokument & lagar (8 529 träffar)

Betänkande 2019/20:TU1

Cirka 61,3 miljarder kronor ur statens budget för 2020 går till utgiftsområdet kommunikationer. Mest pengar, cirka 25,8 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, exempelvis järnvägar. Drygt 24,6 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla den befintliga transportinfrastrukturen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Riksdagen sa också ja till förslaget till exempelvis låneramar, investeringsplaner och ekonomiska mål inom området.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-12-03 Debatt: 2019-12-12 Beslut: 2019-12-12

Betänkande 2019/20:TU1 (pdf, 5563 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Betänkande 2019/20:KU4

Det är över 30 år sedan den förra större översynen av Riksdagens ombudsmän (JO) gjordes. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till riksdagsstyrelsen om att besluta om en sådan utredning av JO.

Riksdagen konstaterar samtidigt att JO i stort fungerar bra och att utgångspunkten för en utredning bör vara att låta JO-ämbetets grundläggande organisation och uppdrag vara oförändrade. Frågor som bör tas upp i översynen är JO:s konstitutionella ställning, uppdrag, verksamhet och organisation. Utredningen bör ske som en parlamentariskt sammansatt kommitté. Den bör redovisa sitt resultat innan den nuvarande mandatperioden slutar.

Förslaget till tillkännagivande är ett så kallat utskottsinitiativ från konstitutionsutskottet (KU). Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-12-05 Debatt: 2019-12-11 Beslut: 2019-12-11

Betänkande 2019/20:KU4 (pdf, 379 kB) Webb-tv debatt om förslag: Översyn av Riksdagens ombudsmän (JO)

Betänkande 2019/20:KU1

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, Riksdagens ombudsmäns (JO) och Riksrevisionens förslag om hur anslagen för 2020 inom utgiftsområdet Rikets styrelse, ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 15,1 miljarder kronor ur statens budget. I utgiftsområdet ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, JO, Riksrevisionen, länsstyrelserna, åtgärder för nationella minoriteter och mediestödet.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 30 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 på området, bland dessa alternativa budgetförslag. Budgetpropositionen för 2020 bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2019-11-28 Debatt: 2019-12-04 Beslut: 2019-12-04

Betänkande 2019/20:KU1 (pdf, 1511 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Betänkande 2019/20:FiU19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag och lagändringar som ska komplettera bestämmelserna i EU:s förordning om värdepapperisering. Den nya lagen ska ersätta nuvarande lag på området.

Värdepapperisering sker när ett kreditinstitut eller ett bolag omvandlar en uppsättning lån eller fodringar till värdepapper som kan säljas vidare till exempelvis institutionella investerare. Kompletteringen som nu görs handlar om Finansinspektionens utrednings- och tillsynsbefogenheter och myndighetens ingripanden och sanktioner om reglerna inte följs.

Syftet med de tvingande EU-reglerna är att skapa ett allmänt ramverk för värdepapperisering. Under finanskrisen utgjorde brister på värdepapperinseringsmarknaden ett betydande hot mot det finansiella systemet.

Lagen och lagändringarna börjar gälla 1 februari 2020. En av lagändringarna börjar gälla 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-11-28 Debatt: 2019-12-04 Beslut: 2019-12-04

Betänkande 2019/20:FiU19 (pdf, 2153 kB)

Betänkande 2019/20:UFöU3

Regeringen föreslår att Sverige ska fortsätta delta i den pågående FN-insatsen i Mali. Enligt förslaget ska Sverige fram till 31 december 2020 delta med en väpnad styrka om högst 470 personer. Det svenska bidraget ska under 2020 utgöras av ett lätt skyttekompani. Förslaget gäller under förutsättning att det finns ett fortsatt mandat för styrkan i FN:s säkerhetsråd. 2014 fattade regeringen och riksdagen beslut om att Sverige skulle delta i fredsinsatsen i Mali, efter att ha fått en förfrågan från FN. Sveriges deltagande har sedan förlängts varje år.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2019-11-28 Debatt: 2019-12-04 Beslut: 2019-12-04

Betänkande 2019/20:UFöU3 (pdf, 179 kB) Webb-tv debatt om förslag: Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Betänkande 2019/20:UFöU1

Sveriges deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats, RSM, i Afghanistan ska förlängas till 31 december 2020. Den svenska styrkan på plats ska bestå av högst 50 personer. Om situationen kräver ska det finnas möjlighet att tillföra en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka på högst 150 personer.

Syftet är att bistå de afghanska säkerhetsstyrkorna med utbildning och rådgivning för att stärka deras förmåga att självständigt hantera säkerheten i landet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2019-11-28 Debatt: 2019-12-04 Beslut: 2019-12-04

Betänkande 2019/20:UFöU1 (pdf, 196 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan

Betänkande 2019/20:SkU15

Koldioxidskatten och energiskatten sänks med totalt 15 öre per liter för bensin och med totalt 9,3 öre per liter för diesel. Sänkningen genomförs för att motverka ökade priser för konsumenterna när inblandningen av biodrivmedel kommer att öka i och med den reduktionsplikt som infördes 2018. Sänkningen görs också för att motverka ytterligare ökade priser som den årliga indexuppräkningen av koldioxid- och energiskattesatserna medför.

Reduktionsplikten innebär att alla drivmedelsleverantörer varje år måste minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel med en viss procentsats. I samband med att reduktionsplikten infördes ändrades skattereglerna för bensin och diesel så att samma koldioxidskattenivå gäller för hela bränsleblandningen, oavsett hur mycket av blandningen som består av biobränsle. Tidigare har det inblandade biobränslet varit skattebefriat.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2019-11-28 Debatt: 2019-12-04 Beslut: 2019-12-04

Betänkande 2019/20:SkU15 (pdf, 763 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sänkt skatt på drivmedel

Betänkande 2019/20:SkU12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny punktskatt på avfall som förbränns Skatten införs för att Sverige ska kunna nå de nationella klimatmålen och för att skapa en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering.

Skatten kommer att tas ut med 125 kronor per ton avfall. Under 2020 är dock skattesatsen 75 kronor per ton avfall, och under 2021 är skattesatsen 100 kronor per ton avfall.

Den nya lagen börjar gälla 1 april 2020.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-11-28 Debatt: 2019-12-04 Beslut: 2019-12-04

Betänkande 2019/20:SkU12 (pdf, 860 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skatt på avfallsförbränning

Betänkande 2019/20:SkU11

Regeringen har föreslagit att utländska juridiska personer under vissa förutsättningar ska kunna få anstånd med betalningen av kupongskatt vid utdelningar, om de uppvisar underskott för samma år. Möjligheten att få anstånd med skatten ska gälla för utländska juridiska personer som hör hemma inom EU, eller andra länder som har vissa typer av överenskommelser eller avtal med EU eller Sverige. Anstånd kan beviljas av Skatteverket efter ansökan. Den juridiska personens resultat ska beräknas enligt svenska regler.

Förslaget är en följd av domen i ett mål i EU-domstolen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2019-11-28 Debatt: 2019-12-04 Beslut: 2019-12-04

Betänkande 2019/20:SkU11 (pdf, 976 kB) Webb-tv debatt om förslag: Anstånd med kupongskatt i vissa fall

Betänkande 2019/20:SkU1

Ungefär 12,1 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet skatt, tull och exekution, det vill säga anslagen till Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Skatteverket får drygt 7,9 miljarder kronor, Tullverket får drygt 2,1 miljarder och Kronofogdemyndigheten drygt 2 miljarder. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till sex förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om Kronofogdemyndighetens verksamhet.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2019-11-28 Debatt: 2019-12-04 Beslut: 2019-12-04

Betänkande 2019/20:SkU1 (pdf, 384 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Betänkande 2019/20:TU4

Regeringen har föreslagit lagändringar som ska göra det möjligt att ta hänsyn till Sveriges säkerhet när ny trådlös digital infrastruktur, som 5G-nät, byggs ut. Det svenska samhället är i allt större utsträckning beroende av teknik som är uppkopplad till internet via trådlös digital infrastruktur. Därför blir det viktigt att denna infrastruktur kan skyddas, för att värna människors integritet och undvika hot mot landets säkerhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Riksdagen anser också att det bör vara möjligt för Säpo och Försvarsmakten att överklaga beviljade tillstånd eller återkalla tillstånd att använda radiosändare till regeringen och riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om det.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 4
Justering: 2019-11-19 Debatt: 2019-11-27 Beslut: 2019-11-28

Betänkande 2019/20:TU4 (pdf, 3573 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skydd av Sveriges säkerhet vid radioanvändning

Betänkande 2019/20:FiU6

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse som redovisar resultatet av AP-fondernas verksamhet under 2018. I skrivelsen redovisar regeringen också sina utvärderingar och bedömningar av fondernas långsiktiga förvaltningsresultat och kostnader, samt deras arbete med bland annat hållbarhet, ägarstyrning och om fonderna har följt de regler som gäller.

Riksdagen konstaterar att buffertfondernas förvaltning gav ett minusresultat under 2018 på grund av den svaga börsutvecklingen. Precis som i tidigare granskningar konstaterar riksdagen att skillnaderna i kostnadsnivå mellan fonderna fortfarande är stora. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till en motion från allmänna motionstiden 2019 om att kraven på AP-fondernas hållbarhetsarbete bör skärpas.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2019-11-21 Debatt: 2019-11-28 Beslut: 2019-11-28

Betänkande 2019/20:FiU6 (pdf, 256 kB) Webb-tv debatt om förslag: AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2018

Betänkande 2019/20:FiU1

Riksdagen sa ja till förslagen till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för 2020. Riksdagen antog också lagförslagen om ändringar i skatteregler i budgetpropositionen och sa ja till utgiftstaket för staten.

Utgifterna i regeringens förslag till budget för år 2020 uppgår till 1 069 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 1 116 miljarder kronor. Det innebär att det beräknade överskottet för 2020 i statens budget är blir 47 miljarder kronor.

Riksdagen ställer sig bakom regeringens inriktning på den ekonomiska politiken: att få fler i arbete, att Sverige ska bli ett fossilfritt föregångsland, att välfärden ska stärkas, att hela landet ska växa och att tryggheten ska öka. Skattepolitiken ska säkra stabila skatteintäkter och skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och en hög sysselsättning.

Budgetpropositionen bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 8
Justering: 2019-11-21 Debatt: 2019-11-27 Beslut: 2019-11-27

Betänkande 2019/20:FiU1 (pdf, 31158 kB) Webb-tv debatt om förslag: Statens budget 2020 Rambeslutet

Betänkande 2019/20:FiU29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att banker och andra kreditinstitut ska säkra tillgången till bankomater och platser för dagskasseinsättning över hela landet. Syftet är att bevara möjligheten att kunna betala med kontanter, särskilt för grupper som har svårt att använda andra betalningssätt.

Förslaget gäller banker med en inlåning från allmänheten på över 70 miljarder kronor. Post-och telestyrelsen ska enligt regeringens förslag övervaka att bankerna uppfyller kraven om att erbjuda kontanttjänsterna. Det handlar bland annat om antal, placering, öppettider och avgifter. Om en bank inte uppfyller sina skyldigheter ska Finansinspektionen kunna ingripa genom att besluta om en sanktionsavgift.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020 respektive den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2019-11-21 Debatt: 2019-11-28 Beslut: 2019-11-28

Betänkande 2019/20:FiU29 (pdf, 833 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skyldighet för kreditinstitut att tillhandahålla kontanttjänster

Betänkande 2019/20:FiU28

Regeringen har föreslagit att Finansinspektionen får rätt att ingripa mot utländska kreditinstitut inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) som bedriver verksamhet från en filial i Sverige, vid överträdelser av den så kallade penningtvättslagen. I dag är Finansinspektionens möjligheter att ingripa begränsade eftersom inspektionen ska vända sig till den behöriga myndigheten i hemlandet i sådana fall.

En annan lagändring är att kravet på att utreda en kunds verkliga huvudman inte ska gälla om kunden är ett dotterföretag till ett aktiebolag vars aktier är noterade på en reglerad marknad inom EES eller en motsvarande marknad utanför EES. Vidare ska dagens krav på att utse en alternativ verklig huvudman inte gälla om kunden är en stat, en region eller en kommun och kundens risk är låg.

De nya reglerna börjar gälla den 1 och 2 januari 2020. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-11-21 Debatt: 2019-11-28 Beslut: 2019-11-28

Betänkande 2019/20:FiU28 (pdf, 1781 kB)

Betänkande 2019/20:FiU11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i statens budget för 2020. Förslaget innebär att 19 utgiftsområden höjs och att ett utgiftsområde sänks. Anslagsförändringarna uppgår till en ökning om 3,9 miljarder kronor.

Utöver de förändrade anslagen sa riksdagen ja till att regeringen ska få ta ett större lån i Riksgäldskontoret för studielån än riksdagen tidigare godkänt, samt besluta om medlemskap i två EU-organisationer med forskningsinriktning.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-11-21 Debatt: 2019-11-27 Beslut: 2019-11-27

Betänkande 2019/20:FiU11 (pdf, 630 kB) Webb-tv debatt om förslag: Höständringsbudget för 2019

Betänkande 2019/20:SkU9

Sveriges skatteavtal med Bulgarien, Cypern och Grekland ska inte tillämpas när en svensk juridisk persons verksamhet från fast driftställe inte beskattas där. Ett fast driftställe kan exempelvis vara en fabrik eller ett kontor. Bestämmelserna är ett led i genomförandet av EU:s direktiv mot skatteundandraganden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär också att skatteavtalet mellan Sverige och Grekland regleras i lag i stället för som idag genom en så kallad kungörelse.

Bestämmelserna börjar gälla 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-11-19 Debatt: 2019-11-28 Beslut: 2019-11-28

Betänkande 2019/20:SkU9 (pdf, 5620 kB)

Betänkande 2019/20:SkU8

Regeringen har föreslagit bestämmelser som innebär att det andra steget tas i genomförandet av EU:s direktiv mot skatteundandraganden. Förslaget innebär att de så kallade hybridreglerna i inkomstskattelagen, som började gälla den 1 januari 2019, utökas till att omfatta även andra utgifter än ränteutgifter och ytterligare hybridsituationer samt till att gälla förfaranden som har ingåtts för att ge skatteförmåner. Bestämmelserna innebär att avdrag inte ska få göras om motsvarande inkomst inte tas upp till beskattning. Hybridsituationer kan till exempel handla om att företag som finns i flera länder kan utnyttja skillnader i olika länders lagstiftning för att undkomma skatt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-11-19 Debatt: 2019-11-28 Beslut: 2019-11-28

Betänkande 2019/20:SkU8 (pdf, 1595 kB)

Betänkande 2019/20:SkU10

Regeringen har föreslagit ändringar i skatteförfarandelagen för att de anståndsregler som gäller för utflyttningsbeskattning ska uppfylla EU-direktivet mot skatteundandraganden. Förslagen utvidgar bland annat möjligheten till anstånd vid utflyttningsbeskattning inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), både för juridiska och fysiska personer.

Regeringen har också föreslagit ändringar i inkomstskattelagens regler så att den skattskyldige inte omedelbart behöver återföra avdrag för avsättning till periodiseringsfonder och ersättningsfonder vid utflyttning, utan i stället kan göra det successivt. Förändringen behövs på grund av ny praxis från EU-domstolen. Regeringen föreslår dessutom en redaktionell ändring i lagen om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya bestämmelserna börjar i huvudsak gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-11-14 Debatt: 2019-11-27 Beslut: 2019-11-27

Betänkande 2019/20:SkU10 (pdf, 2259 kB)

Betänkande 2019/20:KU3

Alla landsting använder i dag termen region. Samtidigt används termen landsting i ett stort antal lagar. Regeringen tycker att den lagstadgade beteckningen och den som används i praktiken ska vara densamma. Dessutom ska större hänsyn tas till berörda parters synpunkter vid ändringar i regionindelningen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Merparten av lagändringarna föreslås börja gälla 1 januari 2020. Eftersom en av ändringarna berör en grundlag, tryckfrihetsförordningen (TF), föreslås den ändringen börja gälla 1 januari 2023.

Enligt riksdagen finns det fortfarande betydande skillnader i hur man hämtar in och tar hänsyn till synpunkter vid ändringar i kommun- respektive regionindelningen. Riksdagen riktade därför också en uppmaning, ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma till riksdagen med förslag om bestämmelser för regionindelningen som i allt väsentligt motsvarar dem för kommunindelningen när det gäller synpunkter.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2019-11-14 Debatt: 2019-11-20 Beslut: 2019-11-20

Betänkande 2019/20:KU3 (pdf, 54979 kB) Webb-tv debatt om förslag: En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning