Dokument & lagar (173 träffar)

Betänkande 2016/17:KU2

Landstingen i Uppsala, Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens län ska ta över det så kallade regionala utvecklingsansvaret. Det betyder att landstinget ansvarar för arbetet med regionens tillväxt samt planer för länets infrastruktur. I alla dessa län, förutom Uppsala, är det i dag länsstyrelsen som hanterar detta. I Uppsala län är det istället ett samverkansorgan som har ansvaret. Landstingen i de här länen har själva ansökt om att få ta över ansvaret.

Det ska också vara möjligt för landstingen att beteckna landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen som regionfullmäktige och regionstyrelsen istället. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar att gälla den 1 januari 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-10-11 Debatt: 2016-10-19 Beslut: 2016-10-19

Betänkande 2016/17:KU2 (pdf, 499 kB)

Betänkande 2016/17:JuU3

Riksrevisionen har granskat Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens verksamhet. I granskningen ingår också att undersöka om nämndens tillsyn leder till åtgärder hos de brottsbekämpande myndigheterna. Riksrevisionens sammanfattande slutsats är att Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har fått tillräckliga förutsättningar för att kunna bedriva verksamheten ändamålsenligt och effektivt. Nämnden utför också sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt. Det finns ett antal förhållanden som kan påverka verksamhetens effektivitet. Riksrevisionen framför ingen kritik mot regeringen eller myndigheterna och lämnar inga rekommendationer.

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om granskningen. Regeringen anser att Riksrevisionens iakttagelser i rapporten är relevanta, och man delar de bedömningar som ligger till grund för slutsatserna i rapporten.

Justitieutskottet konstaterar att Säkerhets- och integritetskyddsnämnden har en viktig roll i arbetet med att bevaka att reglerna som finns för att skydda den personliga integriteten följs. Utskottet välkomnar därför Riksrevisionens granskning och delar även de bedömningar regeringen gör i sin skrivelse. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-10-20 Debatt: 2016-10-26 Beslut: 2016-10-26

Betänkande 2016/17:JuU3 (pdf, 257 kB)

Betänkande 2016/17:TU15

Tillsynen av mindre fartyg som används till sjöfart ska moderniseras och utvecklas. Fartygsägare ska börja genomföra löpande kontroller på sina fartyg och dokumentera dessa, så kallad egenkontroll. Resultatet ska rapporteras till Transportstyrelsen som ska utföra tillsyn av de här egenkontrollerna.

I dag kontrolleras i praktiken bara större fartyg genom tillsynsbesök. Anledningen är bland annat att systemet med besök är resurskrävande. Förändringen innebär alltså att ett alternativt tillsynssätt införs, dokumentationskontroll, där Transportstyrelsen även kommer att granska de mindre fartygen.

Andra förändringar som införs är bland annat att Transportstyrelsen får överlåta till en privat aktör att utfärda och förnya certifikat. Dessutom ska kravet på fartcertifikat bestämmas av fartygets längd i stället för dess volym för att bättre möta internationella standarder.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juni 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-03-30 Debatt: 2017-04-19 Beslut: 2017-04-19

Betänkande 2016/17:TU15 (pdf, 1909 kB)

Betänkande 2016/17:JuU22

Regeringen vill införa en ny lag som ska underlätta vid de kontroller som Olaf, europeiska byrån för bedrägeribekämpning, genomför i Sverige. Olaf är det EU-organ som arbetar för att avslöja och stoppa bedrägerier med EU-pengar.

Lagen innebär att de svenska myndigheter som deltar i Olafs kontroller ska ges utökade befogenheter. Bland annat ska de få de undersökningsbefogenheter som behövs vid Olafs platskontroller, och kunna begära handräckning av Kronofogdemyndigheten.

Syftet med lagen är att bättra svara upp till de krav som EU:s medlemsländer har på sig om att ge Olaf det stöd som behövs i arbetet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 maj 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-03-16 Debatt: 2017-03-22 Beslut: 2017-03-22

Betänkande 2016/17:JuU22 (pdf, 709 kB)

Betänkande 2016/17:TU19

Regeringen vill införa ändringar i fordonslagen. Den föreslagna ändringen innebär att poliser och bilinspektörer som utför flygande inspektioner och kontroller av fordons last ska ha en utbildning som är anpassad till EU:s krav.

Dessutom ska regeringen ha rätt att meddela kraven på utbildning och kompetens för de poliser och bilinspektörer som utför kontrollerna. Regeringen kan också välja att delegera kravställandet till en myndighet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och ändringen börjar gälla den 20 maj 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-03-23 Debatt: 2017-04-05 Beslut: 2017-04-05

Betänkande 2016/17:TU19 (pdf, 524 kB)

Betänkande 2016/17:JuU24

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen som ska göra domstolarnas handläggning av mål och ärenden i mark- och miljöprocessen effektivare och mer ändamålsenlig.

Beslutet innebär bland annat

  • att Mark- och miljööverdomstolen ska vara första instans istället för Högsta domstolen för prövning av särskilda rättsmedel som gäller vissa kommunala beslut
  • att Mark- och miljööverdomstolens behörighet att pröva särskilda rättsmedel som gäller de tidigare fastighetsdomstolarnas beslut regleras
  • att mark- och miljödomstolar och Mark- och miljööverdomstolen i vissa fall får förena mål eller ärenden som handläggs enligt ärendelagen till gemensam handläggning
  • att Mark- och miljööverdomstolens sammansättning när den prövar överklagade ärenden och särskilda rättsmedel regleras.

Särskilda rättsmedel är de möjligheter som i vissa fall kan användas för att få ett rättsligt beslut prövat på nytt, när beslutet vunnit laga kraft och inte längre kan överklagas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-04-20 Debatt: 2017-04-26 Beslut: 2017-04-26

Betänkande 2016/17:JuU24 (pdf, 579 kB)

Betänkande 2016/17:JuU10

Bestämmelserna om misstänkta personers rätt att ta del av utredningsmaterial ska bli tydligare. Det innebär bland annat att det klargörs att den misstänktes rätt att ta del av omständigheter som har betydelse för åtalet är ovillkorlig. Det blir också tydligare i vilka fall den misstänkte har rätt att få en kopia av utredningsmaterialet.

Insynsrätten kan begränsas i vissa fall, till exempel om det finns risk att sekretessbelagda uppgifter lämnas vidare.

Lagändringarna innebär bland annat också att förundersökningarna ska dokumenteras bättre genom att förhör oftare ska spelas in med både ljud och bild.

Syftet med regeringens förslag är att öka rättssäkerheten och förutsebarheten för den som misstänks för brott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 april 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-02-16 Debatt: 2017-02-22 Beslut: 2017-02-22

Betänkande 2016/17:JuU10 (pdf, 2472 kB)

Betänkande 2016/17:JuU26

Samverkan mellan domstolarna ska bli bättre. Regeringen vill bland annat att justitieråd ska kunna tjänstgöra korsvis i Högsta förvaltningsdomstolen och Högsta domstolen. Dessutom ska det bli ökade möjligheter att delegera beredningsåtgärder, det vill säga förberedandet av ett mål, i hovrätt, tingsrätt, kammarrätt, förvaltningsrätt och hyres- och arrendenämnd. Syftet är större flexibilitet och mer effektiv handläggning, samt att frigöra tid för migrationsdomstolarna som har ett kraftigt ökat antal mål och långa handläggningstider. Riksdagen sa ja till förslaget och att den nya lagen börjar gälla den första juli 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-05-16 Debatt: 2017-05-31 Beslut: 2017-05-31

Betänkande 2016/17:JuU26 (pdf, 1702 kB)

Betänkande 2016/17:JuU12

Justitieutskottet har granskat en skrivelse från regeringen som handlar om lagen om särskild utlänningskontroll. Lagen innehåller särskilda åtgärder som syftar till att förebygga våldsdåd med internationell bakgrund. I skrivelsen redogör regeringen för hur lagen har använts mellan den 1 juli 2015 och den 30 juni 2016.

Sedan 2010 har antalet attentat och attentatshot med koppling till Sverige ökat. Det handlar framförallt om aktörer som motiveras av våldsbejakande islamistisk extremism. Sveriges deltagande i internationella militära operationer i Afghanistan, Irak och Mali kan medföra att Sverige uppfattas som ett legitimt mål. Hittills har runt 300 individer lämnat Sverige för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupper i Syrien eller Irak. Av dessa individer har ungefär 140 återvänt till Sverige. Under det senaste året har dock antalet nya resenärer minskat. Det är oklart vad nedgången beror på, men sannolikt har flera faktorer spelat en roll, däribland den skärpta kontrollen av den turkiska gränsen och Daishs alltmer trängda militära läge. Möjligen har också kriminaliseringen av resor i terrorismsyfte spelat roll.

Terrorismen är ett globalt hot som kräver globalt samarbete. Sverige jobbar mot terrorhotet i en rad olika internationella konstellationer, bland annat inom ramen för EU-samarbetet och inom FN. Regeringen fattade under den aktuella perioden sju beslut med stöd av lagen. Besluten handlade framförallt om överklaganden av Migrationsverkets beslut om utvisning.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-04-27 Debatt: 2017-05-03 Beslut: 2017-05-03

Betänkande 2016/17:JuU12 (pdf, 338 kB)

Betänkande 2016/17:JuU11

Justitieutskottet har granskat en skrivelse från regeringen om hemliga tvångsmedel under 2015. Det är en årlig redovisning som handlar om hur de brottsbekämpande myndigheterna använt sig av hemliga metoder som rumsavlyssning, kameraövervakning och avlyssning av elektronisk kommunikation. De här metoderna ska användas när det är nödvändigt för att förhindra eller utreda brott, men måste avvägas mot människors rätt till privatliv.

Under 2015 gavs drygt 9500 tillstånd till hemliga tvångsmedel, vilket är fler än 2014 och 2013.

Säkerhetspolisen fattade totalt 377 beslut om hemliga tvångsmedel med stöd av bestämmelserna i rättegångsbalken och lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott.

Utskottet håller med regeringen om att de hemliga tvångsmedlen fyller en mycket viktig funktion för det brottsutredande arbetet och att de hemliga tvångsmedlen inneburit en reell nytta. Utskottet välkomnar att även Säkerhetspolisens användning av hemliga tvångsmedel numera redovisas. 

 Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-04-27 Debatt: 2017-05-03 Beslut: 2017-05-03

Betänkande 2016/17:JuU11 (pdf, 232 kB)

Betänkande 2016/17:KU17

För att de demokratiska processerna ska fungera är det viktigt att människor engagerar sig politiskt. Riksdagen vill se åtgärder för att öka antalet förtroendevalda inom politiken. Därför riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med förslag på hur förtroendeuppdragen ska utformas så att fler människor lockas att engagera sig politiskt, så att hinder mot nyrekrytering minskar och så att ungdomar får ökade möjligheter att delta aktivt i den demokratiska processen.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag om kommunala och regionala frågor. Förslagen handlar om en ny kommunreform, undantag från lokaliseringsprincipen för bredbandsutbyggnad, kommuners deltagande i fristadssystemet, kommuner som testarenor, ansvaret för tillfälliga anläggningsboenden, virtuella kommuner, kompetenslyft i hbt-frågor, den kommunala självstyrelsen, regionalt utvecklingsansvar och regionalisering.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 6
Justering: 2017-06-13 Debatt: 2017-06-19 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:KU17 (pdf, 586 kB)

Betänkande 2016/17:KU25

Varje år ska samtliga nämndmyndigheter under riksdagen lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen.

I redogörelsen ska nämnderna redovisa de kostnader som är förknippade med verksamheten. Redogörelsen bör också innehålla uppgifter om nämndens arbetsuppgifter, ledamöter, hur verksamheten bedrivs, samt övriga upplysningar som behövs för att ge en rättvisande bild av nämndens verksamhet.

Samtliga redogörelser för 2016 har granskats av konstitutionsutskottet.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-05-30 Debatt: 2017-06-07 Beslut: 2017-06-07

Betänkande 2016/17:KU25 (pdf, 250 kB)

Betänkande 2016/17:JuU32

Den som har skjutvapen eller ammunition utan tillstånd ska nästa år kunna lämna in sina vapen till polisen, utan att dömas för vapeninnehav. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tidsbegränsad vapenamnesti.

Vapenamnestin ska gälla under perioden februari-april 2018 och syftet är att minska antalet illegala vapen i samhället.

Riksdagen anser dock att även handgranater ska omfattas av vapenamnestin. Regeringen borde därför så snart som möjligt återkomma till riksdagen med ett förslag om en tidsbegränsad amnesti för handgranater. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2017-06-15 Debatt: 2017-06-20 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:JuU32 (pdf, 368 kB)

Betänkande 2016/17:JuU4

Riksdagen sa ja till justitieutskottets initiativ till en mindre lagändring som handlar om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.

Lagändringen är av teknisk karaktär och innebär att en felaktig utformning av lagen rättas till.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-09-29 Debatt: 2016-10-12 Beslut: 2016-10-12

Betänkande 2016/17:JuU4 (pdf, 254 kB)

Betänkande 2016/17:KU29

Veterandagen den 29 maj borde bli allmän flaggdag. Det anser riksdagen som riktar ett tillkännagivande till regeringen om det.

Den 29 maj varje år högtidlighålls veterandagen av Försvarsmakten med en ceremoni på Djurgården i Stockholm. Alltfler svenskar kan nu betraktas som veteraner, dels från den militära verksamheten i Sverige men också från internationella insatser i vår omvärld. Om veterandagen skulle bli en allmän flaggdag så skulle de som inte kan delta i statsceremonin kunna visa sin uppskattning för Sveriges veteraner.  Det skulle också öka kunskapen om veteranernas viktiga insatser i stort. Riksdagen anser därför att 29 maj bör bli allmän flaggdag.

Riksdagen sa nej till övriga motioner om allmänna helgdagar som behandlades samtidigt.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 4
Justering: 2017-04-25 Debatt: 2017-05-03 Beslut: 2017-05-03

Betänkande 2016/17:KU29 (pdf, 358 kB) Webb-tv debatt om förslag: Allmänna helgdagar (förnyad behandling)

Betänkande 2016/17:KU18

Riksdagen sa nej till motionsförslag om hur riksdagen ska arbeta. Skälen är bland annat att arbete pågår på området. Motionerna handlar bland annat om riksmötets öppnande, röstregler, ceremonier och EU-flagga i kammaren, votering på distans, Europaparlamentarikers föräldraledighet och Riksdagsförvaltningens verksamhet.

Förslagspunkter: 12
Justering: 2017-04-25 Debatt: 2017-05-03 Beslut: 2017-05-03

Betänkande 2016/17:KU18 (pdf, 395 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksdagens arbetsformer

Betänkande 2016/17:KU16

Frågan om finlandssvenskarna ska erkännas som en nationell minoritet i Sverige behöver utredas. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att tillsätta en sådan utredning. 

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga motioner som rör minoritetsfrågor. En av anledningarna är att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 13
Justering: 2017-04-20 Debatt: 2017-05-03 Beslut: 2017-05-03

Betänkande 2016/17:KU16 (pdf, 725 kB) Webb-tv debatt om förslag: Minoritetsfrågor

Betänkande 2016/17:KU15

Om hälso- och sjukvårdspersonal eller socialtjänst i sitt arbete råkar på djur som far illa bör de kunna lämna uppgifter om detta vidare till ansvarig myndighet. Det anser riksdagen, som uppmanade regeringen att komma med förslag om en sekretessbrytande bestämmelse som gör detta möjligt.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om informationsteknik och demokrati. Uppmaningen gäller att regeringen bör vidta åtgärder för att informationsteknikens potential ska utnyttjas för att främja demokratin.

Riksdagen gjorde tillkännagivandena i samband med behandlingen av motionsförslag om offentlighet, sekretess och integritet. Riksdagen sa nej till övriga motioner inom området.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 10
Justering: 2017-04-20 Debatt: 2017-05-03 Beslut: 2017-05-03

Betänkande 2016/17:KU15 (pdf, 649 kB) Webb-tv debatt om förslag: Offentlighet, sekretess och integritet

Betänkande 2016/17:KU22

Regeringen bör verka för ett ökat valdeltagande bland utlandssvenskar. Det anser riksdagen som uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Demokratiutredningen har uppmärksammat att valdeltagandet bland utlandssvenskar är särskilt lågt. Detta kan ha många orsaker. Utredningen bereds just nu i Regeringskansliet. Men riksdagen anser att regeringen redan nu bör verka för att förbättra utlandssvenskars möjligheter att rösta. Om det finns svårigheter för utlandssvenskar att rösta så är det rimligt att riksdag, regering och myndigheter gör allt som går för att förbättra detta. Riksdagen tycker bland annat att öppettiderna för röstning på svenska ambassader och konsulat bör vara bättre inför kommande val. Inte minst vad gäller kvällar och helger.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 3
Justering: 2017-03-23 Debatt: 2017-03-29 Beslut: 2017-03-29

Betänkande 2016/17:KU22 (pdf, 323 kB) Webb-tv debatt om förslag: Valfrågor

Betänkande 2016/17:KU19

Riksdagen beslutade att återförvisa konstitutionsutskottets betänkande om allmänna helgdagar. Det betyder att betänkandet skickades tillbaka till utskottet för ytterligare beredning. Betänkandet behandlar motionsförslag om bland annat veterandagen som allmän flaggdag, flaggning, nationella symboler, allmänna helgdagar och en minnesdag tillägnad kommunismens offer.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 4
Justering: 2017-02-28 Debatt: 2017-03-29 Beslut: 2017-03-29

Betänkande 2016/17:KU19 (pdf, 345 kB) Webb-tv debatt om förslag: Allmänna helgdagar