Dokument & lagar (5 238 träffar)

Betänkande 2017/18:UFöU1

Sverige ska även under 2018 delta i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission, RSM, i Afghanistan. Det har riksdagen beslutat. Syftet är att bistå de afghanska säkerhetsstyrkorna med utbildning, rådgivning och stöd för att stärka säkerhetsstyrkornas förmåga att självständigt hantera säkerheten i landet.

Riksdagen godkänner att regeringen ställer en svensk väpnad styrka på högst 200 personer till förfogande i Afghanistan. Detta gäller till och med den 31 december 2018.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2017-12-07 Debatt: 2017-12-15 Beslut: 2017-12-15

Betänkande 2017/18:UFöU1 (pdf, 336 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan

Betänkande 2017/18:TU1

56,4 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet kommunikationer. Mest pengar går till utveckling av statens transportinfrastruktur, 25,5 miljarder kronor. 21,3 miljarder går till vidmakthållande av statens transportinfrastruktur och transportstyrelsen får drygt två miljarder kronor. Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Trafikutskottet föreslår att riksdagen ska rikta två tillkännagivanden, det vill säga uppmaningar, till regeringen. Regeringen uppmanas att dels värna om de regionala flygplatserna, dels stärka flygets konkurrenskraft i den nationella flygstrategin. Trafikutskottet har uppmanat till dessa tillkännagivanden tidigare. Utskottet anser dock att de åtgärder som regeringen planerar inte är tillräckliga och upprepar därför sina uppmaningar.

Trafikutskottet föreslår också att riksdagen lägger regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om Trafikverkets underhåll av vägar till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 5
Justering: 2017-11-30 Debatt: 2017-12-08 Beslut: 2017-12-12

Betänkande 2017/18:TU1 (pdf, 7653 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Betänkande 2017/18:UFöU3

Sverige ska delta i det militära samarbete inom EU som har fått namnet det permanenta strukturerade samarbetet (permanent structured cooperation - Pesco). Samarbetet syftar bland annat till att utveckla medlemsländernas militära förmågor och öka möjligheterna till samarbete inom EU. Europeiska rådet väntas fatta beslut om att upprätta Pesco och fastställa vilka länder som deltar i december 2017.

Riksdagen anser att Sverige ska delta aktivt i arbetet med att stärka EU som säkerhetspolitisk aktör och att ett svenskt medlemskap i Pesco passar in i denna strategi. Det är frivilligt att delta i Pesco för EU:s medlemsländer och det nationella självbestämmandet påverkas inte. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-11-30 Debatt: 2017-12-06 Beslut: 2017-12-06

Betänkande 2017/18:UFöU3 (pdf, 329 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sveriges deltagande i det permanenta strukturerade samarbetet inom Europeiska unionen

Betänkande 2017/18:KU6

Regeringen har föreslagit att en institution för mänskliga rättigheter bör inrättas i Sverige och att riksdagen bör vara huvudman för en sådan institution.

Riksdagen anser att det finns skäl som talar mot att en svensk institution för mänskliga rättigheter ska placeras hos riksdagen och att andra alternativ inte är tillräckligt utredda. I ett tillkännagivande uppmanar riksdagen därför regeringen att utreda frågan om en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige igen, med utgångspunkten att den inte ska placeras under riksdagen.

Riksdagens tillkännagivande gjordes när riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om en strategi för arbetet med mänskliga rättigheter i Sverige. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2017-11-30 Debatt: 2017-12-06 Beslut: 2017-12-07

Betänkande 2017/18:KU6 (pdf, 533 kB) Webb-tv debatt om förslag: En strategi för arbetet med mänskliga rättigheter i Sverige

Betänkande 2017/18:KU1

14,5 miljarder kronor ut statens budget för 2018 går till utgiftsområdet Rikets styrelse. Mest pengar får Regeringskansliet, drygt 7,7 miljarder kronor. Knappt 3 miljarder kronor går till länsstyrelserna och riksdagens ledamöter och partier får 900 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens och Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 4
Justering: 2017-11-23 Debatt: 2017-11-29 Beslut: 2017-11-29

Betänkande 2017/18:KU1 (pdf, 1529 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Betänkande 2017/18:KU10

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

KU konstaterar att det i vissa fall är långa handläggningstider. Det gäller bland annat en ansökan om medgivande av att överlämna skolväsendet på entreprenad. Det vill säga att en kommun eller annan huvudman sluter ett avtal om att ett annat företag ska ta hand om undervisning. Handläggningstiderna borde i dessa fall vara snabbare, men samtidigt framhåller KU att det är viktigt att det finns tillräckligt med underlag för att kunna fatta ett säkert beslut.

Dessutom har utskottet granskat sekretessmarkeringar hos Utrikesdepartementet (UD). UD:s sekretessmarkeringar är utformade som de ska vara enligt lagen. Däremot är det flera handlingar som har kommit bort, något som KU menar är oacceptabelt. Departementet framhåller att de har vidtagit åtgärder för att förbättra rutinerna för dokumenthanteringen.

KU har granskat kommittéväsendet, det vill säga de utredningar som regeringen genom kommittédirektiv har tillsatt. Åren 1989, 1992, 1999, 2007, 2011 och 2015 har ingått i granskningen.

Utskottet har bland annat tittat på om det har varit en särskild utredare eller en kommitté som utrett ärendet, om det funnits parlamentariska inslag, utredarens eller kommittéordförandens bakgrund och hur utredningens sammansättning har sett ut i övrigt. Dessutom har kommittédirektivens innehåll när det gäller bland annat utredningsuppdragets omfattning samt utredningstiden gåtts igenom. Granskningen visar bland annat att andelen särskilda utredare har varierat över tid, och under 2000-talet har den ökat. Andelen utredningar med parlamentariskt inslag har totalt sett minskat sedan 1990-talet. Däremot har det blivit vanligare med att en särskild utredare har gjort en utredning där det har funnits någon form av parlamentariskt inslag. Parlamentariska inslag innebär till exempel att det funnits företrädare för partier med i kommittéer eller referensgrupper knutna till en särskild utredare.

KU har också tittat på hur regeringen har hanterat hur myndigheterna styrs, om det är av en styrelse eller ett insynsråd. Regeringskansliet har tagit fram en vägledning med kriterier för att kunna avgöra vilken form av styrning en myndighet ska ha. Det tycker utskottet är positivt men det lyfter också fram vikten av att kontinuerligt följa upp styrelsernas och insynsrådens arbete och att se över styrelseformen.

Utskottet har granskat hur myndighetschefer utses. Hur många som har politisk bakgrund och hur fördelningen ser ut mellan män och kvinnor. När det gäller personer som utnämnts till chefer vid myndigheter i Sverige har andelen med politisk bakgrund varit ungefär densamma under de senaste mandatperioderna. Det gäller även andelen kvinnor, som legat på strax under 50 procent. Det är också fortsatt stor andel av rekryteringarna som utannonseras externt, något som KU ser positivt på.

I EU förekommer så kallade trepartsmöten för att effektivisera lagstiftningsprocessen. Trepartsmötena är möten mellan EU-rådet, EU-kommissionen och EU-parlamentet. Informella trepartsmöten kan leda till att möjligheten till insyn och ansvarsutkrävande i lagstiftningsprocessen försvagas. Utskottet har granskat hur regeringen hanterar dessa trepartsmöten. För att öka insynen i förhandlingarna anser utskottet att regeringen bör informera och samråda med riksdagen även under tiden som trepartsförhandlingarna pågår.


Justering: 2017-12-19 Debatt: 2018-01-17

Betänkande 2017/18:KU10 (pdf, 53170 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

Betänkande 2017/18:KU9

Offentlighets- och sekretesslagen ändras för att säkerställa integriteten hos privatpersoner. Det handlar om när en myndighet låter en annan myndighet sköta it-driften i ärenden där sekretessbelagda personliga uppgifter om enskilda personer finns med. I de fallen ska sekretessen gälla även hos den myndighet som utför it-driften.

Dessutom utvidgas tystnadsplikten till att gälla alla uppgifter om en enskild persons personliga eller ekonomiska förhållanden. I dag är det de personuppgifter som avses i personuppgiftslagen som omfattas av tystnadsplikten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-11-07 Debatt: 2017-11-15 Beslut: 2017-11-15

Betänkande 2017/18:KU9 (pdf, 414 kB)

Betänkande 2017/18:KU4

Uppgifter om personliga förhållanden ska kunna skyddas med sekretess inom kriminalvården även om uppgifterna förekommer i ett beslut av Kriminalvården eller en övervakningsnämnd. Detta gäller om det finns anledning att tro att den person som beslutet gäller eller en närstående kan utsättas för våld eller annan allvarlig skada om uppgiften röjs. De ändrade reglerna börjar gälla den 1 januari 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-11-07 Debatt: 2017-11-15 Beslut: 2017-11-15

Betänkande 2017/18:KU4 (pdf, 397 kB)

Betänkande 2017/18:KU13

Olaga integritetsintrång ska bli ett nytt brott i brottsbalken. Det innebär att det ska bli straffbart att sprida vissa typer av bilder eller andra uppgifter om någon annans privatliv. Det gäller om syftet är att allvarligt skada personen som blir utsatt för det. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och ändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Dessutom vill regeringen tydliggöra och modernisera straffen för olaga hot, ofredande och förolämpning och göra fler typer av handlingar straffbara. Det skulle innebära ändringar i brottsbalken. Olaga hot och förolämpning är brott som även finns i tryckfrihetsförordningen. Därför föreslås även ändringar i den grundlagen.

För att ändra i en grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val emellan omröstningarna. Riksdagen ja till regeringens förslag om en ändring i grundlagen och frågan kommer att tas upp för ett slutgiltigt beslut efter nästa val. På grund av det beslutade riksdagen också att förslaget om ändringar när det gäller olaga hot och förolämpning skjuts upp till nästa års riksmöte.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 1
Justering: 2017-11-07 Debatt: 2017-11-15 Beslut: 2017-11-15

Betänkande 2017/18:KU13 (pdf, 2934 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten

Betänkande 2017/18:KU8

Riksdagsförvaltningen ska få möjlighet att hyra övernattningslägenheter till ledamöter. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

I Riksdagens hus finns det övernattningsbostäder för ledamöter. Under de kommande åren ska riksdagens hus renoveras och byggas om vilket innebär att det behövs nya bostäder.

Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-11-07 Debatt: 2017-11-15 Beslut: 2017-11-15

Betänkande 2017/18:KU8 (pdf, 289 kB)

Betänkande 2017/18:KU3

Offentlighets- och sekretesslagen ändras. Det innebär bland annat att uppgifter om hur privatpersoner använder informationsteknik på bibliotek ska få skydd av sekretess. Sekretess ska börja gälla för uppgifter om personliga förhållanden i ärenden som rör begravningslagen. Privatpersoner som lämnar stödförklaringar enligt EU-förordningen om medborgarinitiativ ska skyddas av sekretess. Skyddet för offentliganställdas privata kontaktuppgifter och foton på intranät blir starkare. Sekretesskyddet för uppgifter som utbyts vid internationellt polissamarbete blir tydligare och mer heltäckande.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 januari 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2017-11-07 Debatt: 2017-11-15 Beslut: 2017-11-15

Betänkande 2017/18:KU3 (pdf, 2895 kB) Webb-tv debatt om förslag: Några frågor om offentlighet och sekretess

Betänkande 2017/18:TU3

Flera regler för sjöfarten ska bli enklare. Bland annat ska registreringen av mindre skepp förenklas, och det ska bli lättare att registrera skepp som har köpts utomlands. Dessutom tas kravet på att skeppsnamn ska kunna särskiljas bort. Syftet med lagändringarna är att underlätta för sjöfartsnäringen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och de nya lagarna börjar gälla den 1 februari 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-10-10 Debatt: 2017-10-26 Beslut: 2017-10-26

Betänkande 2017/18:TU3 (pdf, 1411 kB)

Betänkande 2017/18:TU2

Kommunerna blir ansvariga för att kontrollera att tankstationer för väte uppfyller vissa krav. Väte kan till exempel användas som bränsle för vissa typer av bilar. Eftersom kommunerna redan har liknande uppgifter tycker riksdagen att det både är en kostnadseffektiv och praktisk lösning. Kommunerna ska även få möjlighet att anlita externa företag för att genomföra kontrollerna.

Riksdagen sade ja till regeringens förslag och ändringarna börjar gälla den 18 november 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-10-10 Debatt: 2017-10-18 Beslut: 2017-10-18

Betänkande 2017/18:TU2 (pdf, 980 kB)

Betänkande 2017/18:KU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny förvaltningslag. Syftet med lagen är att enklare och modernare regler för förvaltningsmyndigheternas arbete ytterligare ska stärka rättssäkerheten för de enskilda medborgarna.

Lagen innehåller bland annat bestämmelser om

  • möjligheten att snabbare få ett beslut i sitt ärende om handläggningen har försenats
  • rätten till tolkning och översättning
  • jäv
  • hur ett ärende inleds och vad som gäller om myndigheternas utredningsansvar
  • möjligheter att få information om handläggningen av sitt ärende
  • hur myndigheter ska motivera sina beslut
  • när en myndighet får ändra ett beslut
  • vilka beslut som får överklagas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 5
Justering: 2017-09-14 Debatt: 2017-09-21 Beslut: 2017-09-21

Betänkande 2017/18:KU2 (pdf, 2529 kB) Webb-tv debatt om förslag: En modern och rättssäker förvaltning - ny förvaltningslag

Betänkande 2016/17:KU24

Regeringen har lämnat sin årliga skrivelse till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Under 2016 tillsattes 74 kommittéer och utgifterna för kommittéerna var drygt 400 miljoner kronor.

Konstitutionsutskottet har behandlat regeringens skrivelse, som bland annat redogör för fördelningen mellan män och kvinnor i kommittéerna. Inom gruppen ordförande med mera är andelen kvinnor och män 50 procent vardera, vilket innebär en ökning för andelen kvinnor med 9 procentenheter sedan 2015. När det gäller gruppen sekreterare och övriga är kvinnorna i majoritet. Det innebär att det råder en jämn könsfördelning i tre av fyra kategorier anställda vid kommittéväsendet. Utskottet anser att det är viktigt att arbeta för en jämn könsfördelning inom alla grupper.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 1
Justering: 2017-06-13 Debatt: 2017-06-19 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:KU24 (pdf, 369 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommittéberättelse - kommittéernas verksamhet under 2016

Betänkande 2016/17:KU20

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 32 anmälningar från riksdagsledamöterna.

KU:s granskning av regeringen är klar

Efter debatten i kammaren lade riksdagen KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.


Justering: 2017-06-08 Debatt: 2017-06-19

Betänkande 2016/17:KU20 (pdf, 2333 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskningsbetänkande

Betänkande 2016/17:KU17

För att de demokratiska processerna ska fungera är det viktigt att människor engagerar sig politiskt. Riksdagen vill se åtgärder för att öka antalet förtroendevalda inom politiken. Därför riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med förslag på hur förtroendeuppdragen ska utformas så att fler människor lockas att engagera sig politiskt, så att hinder mot nyrekrytering minskar och så att ungdomar får ökade möjligheter att delta aktivt i den demokratiska processen.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag om kommunala och regionala frågor. Förslagen handlar om en ny kommunreform, undantag från lokaliseringsprincipen för bredbandsutbyggnad, kommuners deltagande i fristadssystemet, kommuner som testarenor, ansvaret för tillfälliga anläggningsboenden, virtuella kommuner, kompetenslyft i hbt-frågor, den kommunala självstyrelsen, regionalt utvecklingsansvar och regionalisering.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 6
Justering: 2017-06-13 Debatt: 2017-06-19 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:KU17 (pdf, 586 kB)

Betänkande 2016/17:TU18

Inspektioner av utländska fartygs barlastvattenhantering ska kunna göras i större utsträckning än i dag i svenska hamnar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i barlastvattenlagen.

Barlastvatten är det havsvatten som pumpas ombord ett fartyg som inte är fullastat. Det görs för att stabilisera fartyget. Risken med denna hantering är dock att levande organismer som kan vara farliga för miljön sprids runt om i världen. Det är fartygens hantering kring detta som nu alltså kan inspekteras på ett mer ingående sätt.

Nuvarande bestämmelser innebär att personal i de svenska hamnarna i princip bara får inspektera de utländska fartygens certifikat och liknande handlingar. Lagändringen görs för att den svenska lagen bättre ska stämma överens med internationella bestämmelser. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får utfärda nya regler om när inspektionerna får göras i de svenska hamnarna. Regeringen eller myndigheten får också utfärda avgiftsregler som ska gälla alla ärenden som handlar om barlastvattenfrågor och som myndigheten ansvarar för.

Lagändringarna ska börja gälla den dag regeringen bestämmer. Regeringens intention är i dagsläget att det kommer att bli den 8 september 2017.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 7
Justering: 2017-05-30 Debatt: 2017-06-15 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:TU18 (pdf, 678 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sjöfartsfrågor

Betänkande 2016/17:UFöU5

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om svenskt deltagande i Europeiska unionens marina insats, Atalanta. Insatsen arbetar med säkerheten på vattnet utanför Somalias kust.

Regeringen vill att Sverige under högst tre månader 2017 ställer en beväpnad styrka till förfogande för att delta i Atalanta. Styrkan ska bestå av högst 135 personer. Deltagandet ska gälla under förutsättning att det även fortsättningsvis finns ett giltigt mandat för styrkan enligt beslut i FN:s säkerhetsråd.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-06-01 Debatt: 2017-06-08 Beslut: 2017-06-14

Betänkande 2016/17:UFöU5 (pdf, 243 kB) Webb-tv debatt om förslag: Svenskt deltagande i Europeiska unionens marina operation (Atalanta)

Betänkande 2016/17:UFöU3

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om svenskt deltagande i FN:s insats i Mali, Minusma. Sverige deltar sedan tidigare i den här FN-insatsen, som ska bidra till förbättrad säkerhet i Mali, till att Malis regering återfår kontroll över hela landet och till att stödja långsiktigt hållbara lösningar på krisen i landet.

Regeringen vill ställa en svensk väpnad styrka bestående av högst 470 personer till förfogande för deltagande i Mali-insatsen. Deltagandet ska gälla till den 30 juni 2018, under förutsättning att det även fortsättningsvis finns ett giltigt mandat för styrkan enligt beslut av FN:s säkerhetsråd.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2017-06-01 Debatt: 2017-06-08 Beslut: 2017-06-08

Betänkande 2016/17:UFöU3 (pdf, 272 kB) Webb-tv debatt om förslag: Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali