Dokument & lagar (1 114 träffar)

Betänkande 2016/17:SfU12

Riksdagen sa nej till motionsförslag om socialavgifter. Motionerna innehåller bland annat förslag om lägre socialavgifter för unga och små företag samt om undantag från kravet på att betala socialavgifter.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2017-01-26 Debatt: 2017-02-01 Beslut: 2017-02-01

Betänkande 2016/17:SfU12 (pdf, 244 kB) Webb-tv debatt om förslag: Socialavgifter

Betänkande 2016/17:SfU8

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i utlänningslagen. Det handlar bland annat om reglerna för utvisning av personer som inte är EES-medborgare eller familjemedlem till en EES-medborgare och som har uppehållstillstånd i ett annat EU-land.

Sådana personer ska, med vissa undantag, uppmanas att inom en skälig tid självmant bege sig till det EU-land de har uppehållstillstånd i. Avvisning eller utvisning får beslutas först om en sådan uppmaning inte följts.

Lagändringarna innebär också att permanent uppehållstillstånd inte längre ska vara ett krav för att få status som varaktigt bosatt i Sverige. En person som har status som varaktigt bosatt i ett EU-land har vissa rättigheter som liknar dem som en EU-medborgare har.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 mars 2017.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2017-01-26 Debatt: 2017-02-01 Beslut: 2017-02-01

Betänkande 2016/17:SfU8 (pdf, 1121 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppföljning av återvändandedirektivet och direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning

Betänkande 2016/17:SfU3

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till utgiftsområdet ekonomisk trygghet för familjer och barn. Sammanlagt går 89 miljarder kronor för 2017 till det här området. Mest pengar går till föräldraförsäkring (cirka 41,7 miljarder kronor) och barnbidrag (cirka 27,3 miljarder).

Riksdagen sa också ja till att avskaffa jämställdhetsbonusen från den 1 januari 2017 och ja till förslag om höjningar av flerbarnstillägget och adoptionsbidraget samt en höjd inkomstgräns för bostadsbidraget som lämnas till barnfamiljer.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 15
Justering: 2016-12-06 Debatt: 2016-12-14 Beslut: 2016-12-15

Betänkande 2016/17:SfU3 (pdf, 1117 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Betänkande 2016/17:SfU2

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om fördelningen av pengar till utgiftsområde 11: Ekonomisk trygghet vid ålderdom för 2017.

Sammanlagt handlar det om cirka 34,8 miljarder kronor för 2017. Pengarna går främst till garantipension, efterlevnadspension och bostadstillägg för pensionärer.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om bemyndigande av ekonomiska åtaganden. Det betyder att regeringen kan ta över en del ekonomiska beslut från riksdagen. I det här fallet handlar det om att besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som tillsammans med tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 8 miljarder kronor.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 7
Justering: 2016-12-06 Debatt: 2016-12-14 Beslut: 2016-12-15

Betänkande 2016/17:SfU2 (pdf, 505 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Betänkande 2016/17:SfU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom området ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Total är det 107 miljarder kronor som fördelas på olika poster. Mest pengar, 48,7 miljarder, går till aktivitets- och sjukersättningar. 41,7 miljarder går till sjukpenning och rehabilitering. Försäkringskassan får cirka 8.4 miljarder kronor.

Utöver det sa riksdagen bland annat också ja till regeringens förslag om att:

  • den som fått aktivitetsersättning under minst tolv månader ska få möjlighet att behålla sin ersättning under sex månader för att studera
  • hel sjukersättning ska kunna lämnas till en person från 19 års ålder
  • höja bostadstillägget från 93 till 95 procent av bostadskostnaden upp till bostadskostnadstaket även till den som inte har fyllt 65 år.

Riksdagen gör även ett tillkännagivande till regeringen. Fusk och missbruk som utförs av företag och organisationer ökar och behöver stoppas. Bidragsbrottslagen bör därför inte bara gälla enskilda individer utan även företag och organisationer. Dessutom bör myndigheters skyldighet att underrätta annan myndighet vid felaktig utbetalning eller bidragsfusk utökas och även gälla socialtjänsten.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 21
Justering: 2016-12-06 Debatt: 2016-12-15 Beslut: 2016-12-15

Betänkande 2016/17:SfU1 (pdf, 2178 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Betänkande 2016/17:SfU4

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengar inom utgiftsområdet migration ska fördelas för 2017. Sammanlagt går cirka 33 miljarder till det här området.

Den största delen av pengarna, drygt 23,7 miljarder kronor, går till ersättningar och boendekostnader för asylsökande. För detta avsätts 2,8 miljarder mer jämfört med förra året. Migrationsverket får 5,9 miljarder kronor, vilket är drygt 1,6 miljarder mer än förra året. Drygt 1 miljard går till domstolsprövning i utlänningsmål.

Riksdagen sa också nej till motioner som handlar om bland annat obligatoriska hälsoundersökningar, undervisning i svenska och samhällsorientering under asyltiden. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Riksdagen sa även nej till motioner som rör uttagning av så kallade kvotflyktingar.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2016-11-29 Debatt: 2016-12-07 Beslut: 2016-12-07

Betänkande 2016/17:SfU4 (pdf, 557 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 8 Migration

Betänkande 2016/17:SfU6

Sverige ändrar i utlänningslagen för att genomföra omarbetade EU-regler, det så kallade asylprocedurdirektivet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär bland annat att en asylansökan ska kunna anses uppenbart ogrundad om de uppgifter som den asylsökande lämnar saknar betydelse för prövningen av ansökan eller om uppgifterna inte är tillförlitliga.

Om en person som fått ett beslut om omedelbar avvisning överklagar beslutet ska en migrationsdomstol pröva om genomförandet av avvisningen ska avbrytas i väntan på att domstolen prövar överklagandet. Under den prövningen ska avvisningen inte få genomföras. När det gäller ensamkommande barn ska ett beslut om omedelbar avvisning inte få genomföras förrän tidigast en vecka efter det att barnet fick ta del av beslutet.

Ensamkommande barn ska alltid ha rätt till ett offentligt biträde i asylärenden. Ensamkommande barn ska också omedelbart efter att ha blivit tilldelad en god man informeras om vem det är. Den informationen ska även lämnas till barnets boende och till barnets offentliga biträde om barnet har ett sådant.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2016-11-15 Debatt: 2016-12-01 Beslut: 2016-12-01

Betänkande 2016/17:SfU6 (pdf, 1787 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet

Betänkande 2016/17:SfU11

Regeringen borde skyndsamt besluta om att ge en pågående utredning ett bredare uppdrag. Riksdagen riktar ett tillkännagivande, det vill säga en uppmaning, till regeringen.

Den pågående utredningen handlar om att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och förhindra missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring. Riksdagen anser nu att det också är viktigt ha fokus på att regelverket underlättar för seriösa arbetsgivare och arbetstagare.

Riksdagen tycker därför att den särskilda utredaren ska få i uppdrag att undersöka om det nuvarande regelverket har fungerat som det var tänkt. Utredaren bör också undersöka i vilken omfattning arbetskraftsinvandrare nekas arbetstillstånd eller förlängning av arbets- och uppehållstillstånd på grund av mindre misstag av seriösa arbetsgivare. Utredningen borde därutöver se över om nuvarande regler har fått alltför långtgående konsekvenser.

Utredaren bör om det behövs komma med förslag på åtgärder. Detta tillkännagav riksdagen för regeringen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-11-10 Debatt: 2016-11-16 Beslut: 2016-11-16

Betänkande 2016/17:SfU11 (pdf, 294 kB)

Betänkande 2016/17:SfU5

Riksdagen sa ja till socialförsäkringsutskottets initiativ till en mindre ändring i utlänningslagen. Lagändringen är av teknisk karaktär och innebär att felaktiga hänvisningar i utlänningslagen rättas till.

Lagändringen börjar gälla den 15 oktober 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-09-15 Debatt: 2016-09-21 Beslut: 2016-09-21

Betänkande 2016/17:SfU5 (pdf, 262 kB)

Betänkande 2015/16:SfU16

Sverige ska tillfälligt införa tidsbegränsade uppehållstillstånd. Rätten till anhöriginvandring ska begränsas och försörjningskraven skärpas. Riksdagen sa ja till det förslaget från regeringen. Samtidigt riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om urvalet av så kallade kvotflyktingar.

Kvotflyktingar är ett visst antal personer som Sverige tar emot varje år och är något som FN:s flyktingkommissariat UNHCR föreslår. Urvalet av dessa personer bör ske på samma sätt som idag.

Den nya lagen ska gälla i tre år och börjar att gälla den 20 juli 2016. De nya reglerna gäller inte asylansökningar från barn och barnfamiljer som registrerats hos Migrationsverket den 24 november 2015 eller tidigare.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 18
Justering: 2016-06-14 Debatt: 2016-06-20 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:SfU16 (pdf, 2908 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Betänkande 2015/16:SfU17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ändring i utlänningslagen. Förändringen innebär att en person som vistas i Sverige och som inte behöver visering, i dagligt tal kallat visum, ska kunna få ett beslut om avvisning. Det om personen inte har för avsikt att lämna Sverige. Ett tecken som kan tyda på att personen inte tänker lämna Sverige är att hon eller han sökt asyl. Under senare tid har Migrationsverket inte kunnat fatta ett beslut om avvisning för en person som inte behöver visering förrän den viseringsfria perioden tagit slut.

En del nationaliteter måste ha visering för att kunna resa in och vistas i Sverige. Riksdagen har bestämt att Migrationsverket också ska kunna fatta ett avvisningsbeslut för en sådan person, innan viseringen går ut. I dag kan ett sådant beslut tas först när viseringen gått ut.

Regeringen anser att en möjlighet att avvisa måste finnas i dessa fall för att Sverige ska kunna följa EU-rätten. Riksdagen håller med regeringen. Ändringen innebär även en återgång till vad som gällde tidigare, innan rättsläget ändrades genom domar från Migrationsöverdomstolen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-05-19 Debatt: 2016-05-26 Beslut: 2016-05-26

Betänkande 2015/16:SfU17 (pdf, 459 kB)

Betänkande 2015/16:SfU13

Riksrevisionen har i en rapport kommit fram till att regeringen bör ge den så kallade rehabiliteringsgarantin en annan utformning eller avveckla den. Rehabiliteringsgarantin är en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting som omfattar behandling av personer som lider av lätt till medelsvår psykisk ohälsa och personer med smärtproblem.

Riksrevisionen har bara tittat på insatserna för personer som lider av lätt till medelsvår psykisk ohälsa och kommit fram till att rehabiliteringsgarantin inte uppfyllt målet om arbetsåtergång för dessa personer. Riksrevisionen menar att det beror på flera faktorer; bland annat alltför stort fokus på behandlingsmetod, att patienterna inte alltid får behandling snabbt nog samt att det finns brister i systematisk uppföljning av patienterna. Därför vill Riksrevisionen att regeringen ger rehabiliteringsgarantin en annan utformning eller avvecklar den.

Regeringen har gjort en översyn av rehabiliteringsgarantin och beslutat att lägga ner den. Garantin gäller inte från och med den 1 januari 2016. Regeringen har vidtagit en rad andra åtgärder inom prioriterade områden för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro.

Socialförsäkringsutskottet ser positivt på de här åtgärderna. Därför lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-04-07 Debatt: 2016-04-20 Beslut: 2016-04-20

Betänkande 2015/16:SfU13 (pdf, 224 kB)

Betänkande 2015/16:SfU14

Riksdagen sa nej till motioner om migration och asylpolitik.

Motionsförslagen handlade bland annat om mottagande av asylsökande, samarbetet inom EU och verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut.

Riksdagen sa nej till förslagen med hänvisning till bland annat gällande rätt och pågående arbete.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 41
Justering: 2016-03-17 Debatt: 2016-04-06 Beslut: 2016-04-06

Betänkande 2015/16:SfU14 (pdf, 629 kB)

Betänkande 2015/16:SfU15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om anhörig- och arbetskraftsinvandring. Motionerna handlar bland annat om uppehållstillstånd för anhöriga, försörjningskrav samt uppskjuten invandringsprövning. Andra motioner handlar om hur utländsk arbetskraft ska kunna attraheras, arbetsmarknadsprövning, bindande arbetserbjudanden och kontroller, EU-blåkort samt sanktioner och straff.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 22
Justering: 2016-03-17 Debatt: 2016-04-06 Beslut: 2016-04-06

Betänkande 2015/16:SfU15 (pdf, 469 kB) Webb-tv debatt om förslag: Anhörig- och arbetskraftsinvandring

Betänkande 2015/16:SfU11

Riksdagen sa nej till motioner inom området medborgarskap. Motionerna handlar bland annat om:

  • en förkortad tidsram för att ansöka om svenskt medborgarskap,
  • språk- och samhällskunskapstest för att få medborgarskap,
  • krav på att ha genomgått undervisning i samhällsorientering,
  • att alla barn som föds i Sverige ska beviljas svenskt medborgarskap från födseln,
  • en förstärkning av medborgarskapets symbolvärde.

Anledningen till ställningstagandet är i huvudsak att riksdagen inte ser någon anledning till att ändra i gällande regler. Regeringen och allianspartierna har också enats kring ett flertal steg för att förbättra mottagandet av nyanlända, som bland annat att ge svenskundervisning och obligatorisk samhällsorientering under asyltiden.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 4
Justering: 2016-03-17 Debatt: 2016-04-06 Beslut: 2016-04-06

Betänkande 2015/16:SfU11 (pdf, 260 kB)

Betänkande 2015/16:SfU12

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015 inom området sociala avgifter. Motionerna handlar bland annat om att sänka de sociala avgifterna för unga, för äldre, för små företag och för företag i glesbygden. Några motioner föreslår att friluftsorganisationer inte ska behöva betala sociala avgifter. Anledningen till ställningstagandet är bland annat att riksdagen anser att den tidigare nedsättning av sociala avgifter för unga som genomfördes inte fungerade som åtgärd mot ungdomsarbetslösheten. När det gäller äldre har det nyligen beslutats om att de betalar en särskild löneskatt. För företag som är små eller placerade i glesbygd finns det redan andra stödåtgärder. Riksdagen vill heller inte att fler organisationer ska slippa betala arbetsgivaravgifter, utan hänvisar till principen om att alla ideella organisationer bör behandlas lika.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2016-03-08 Debatt: 2016-03-16 Beslut: 2016-03-17

Betänkande 2015/16:SfU12 (pdf, 251 kB) Webb-tv debatt om förslag: Socialavgifter

Betänkande 2015/16:SfU10

En ny lag ska införas för Migrationsverkets, Polismyndighetens och utlandsmyndigheternas verksamhet på utlännings- och medborgarskapsområdet. Syftet är att göra hanteringen av personuppgifter mer effektiv och se till att den sker med hänsyn till enskildas integritet. Lagen är tänkt att vara teknikneutral och flexibel och innehåller regler som är viktiga för integritetsskyddet. Den nya lagen ska ersätta de nuvarande reglerna om behandling av personuppgifter i verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 12 februari 2016. Riksdagen sa samtidigt nej till de motioner som väckts med anledning av regeringsförslaget.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 5
Justering: 2016-01-28 Debatt: 2016-02-03 Beslut: 2016-02-03

Betänkande 2015/16:SfU10 (pdf, 3063 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utlänningsdatalag

Betänkande 2015/16:SfU9

Riksrevisionen har granskat om systemet med aktivitetsersättning är effektivt. Deras slutsats är att syftet med ersättningen, att aktivera unga med långvarigt nedsatt arbetsförmåga, inte uppnås. Många unga med ersättning saknar insatser, och ersättningen är då inte kopplad till aktivering av något slag.

I sin rapport rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se över samordningen mellan berörda aktörer när det gäller insatser, möjligheten att öka de ekonomiska incitamenten, att ersättningen kan ges under längre tid samt att ersättningsnivåerna kan vara olika höga. Regeringen instämmer i Riksrevisionens slutsats och redogör för ett antal åtgärder som den avser göra.

Socialförsäkringsutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet menar att det är viktigt med incitament för att gå över till studier och arbete, och avser att följa den pågående utredningen om översyn av regelverket för aktivitetsersättningen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2015-12-08 Debatt: 2016-01-20 Beslut: 2016-01-20

Betänkande 2015/16:SfU9 (pdf, 282 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om aktivitetsersättning

Betänkande 2015/16:SfU3

Riksdagen sa till regeringens förslag om fördelning av pengar till ekonomisk trygghet för familjer och barn för 2016. Den sammanlagda summan i statens budget för ekonomisk trygghet för familjer och barn är 87,1 miljarder kronor. Pengarna går främst till föräldraförsäkring och barnbidrag.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att höja föräldrapenningens grundnivå från 225 kronor per dag till 250 kronor per dag från och med den 1 januari 2016.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 15
Justering: 2015-11-26 Debatt: 2015-12-09 Beslut: 2015-12-09

Betänkande 2015/16:SfU3 (pdf, 794 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Betänkande 2015/16:SfU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 110 miljarder kronor i anslag till området ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar går till aktivitets- och sjukersättningar (50,3 miljarder), sjukpenning och rehabilitering (43,5 miljarder) samt till Försäkringskassan (drygt 8 miljarder).

Beslutet innebär bland annat att:

  • Försäkringskassan tillskjuts 250 miljoner kronor årligen från och med 2016. Syftet är att stärka tidiga prövningar och höja kvaliteten i handläggningen av sjukförsäkringsärenden.
  • Med­len till samordningsförbund inom Finsam ökas med 59 miljoner kronor per år. Samordningsförbunden verkar för samordnade rehabiliteringsinsatser av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommuner och landsting för bland annat människor som är sjukskrivna.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att den bortre gränsen i sjukförsäkringen, som i normalfallet infaller efter två och ett halvt år, tas bort. Syftet är att inga personer som är sjukskrivna ska bli utförsäkrade. Ändringarna börjar gälla den 1 februari 2016.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 15
Justering: 2015-11-26 Debatt: 2015-12-09 Beslut: 2015-12-09

Betänkande 2015/16:SfU1 (pdf, 1326 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning