Dokument & lagar (3 971 träffar)

Betänkande 2019/20:FiU10

Den 18 december 2019 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2020. I finansutskottets sammanställning FiU10 finns alla beslut, uppdelat på inkomster, utgiftsområde och anslag. FiU10 anmäldes i kammaren och riksdagen överlämnade sedan sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget till regeringen.


Justering: 2019-12-18

Betänkande 2019/20:FiU10 (pdf, 415 kB)

Betänkande 2019/20:FiU2

Ungefär 17,4 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till området samhällsekonomi och finansförvaltning. Finansinspektionen får 623 miljoner kronor, Statistiska centralbyrån får 584 miljoner och Statens servicecenter får 699 miljoner. Mest pengar går till statliga tjänstepensioner, som får 13,9 miljarder kronor.

Regeringen får också rätt att ingå ekonomiska åtaganden. Bland annat får regeringen besluta om krediter och garantier för stabilitetsfonden och resolutionsreserven, som ger staten möjlighet att vidta förebyggande åtgärder inom banksektorn om det skulle uppstå en kris.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till sex motionsförslag om Agenda 2030 från allmänna motionstiden 2018 och 2019.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2019-12-12 Debatt: 2019-12-18 Beslut: 2019-12-18

Betänkande 2019/20:FiU2 (pdf, 408 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Betänkande 2019/20:SfU4

Drygt 11,4 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska enligt regeringens förslag gå till utgiftsområdet migration. Mest pengar, drygt 4,9 miljarder, går till ersättningar och bostadskostnader. Drygt 4,4 miljarder kronor går till Migrationsverket och knappt 782 miljoner går till domstolsprövning i utlänningsmål.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner med alternativa budgetförslag från den allmänna motionstiden 2019.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-12-12 Debatt: 2019-12-17 Beslut: 2019-12-18

Betänkande 2019/20:SfU4 (pdf, 294 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 8 Migration

Betänkande 2019/20:SfU1

Cirka 96 miljarder kronor ur statens budget 2020 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar går till aktivitets- och sjukersättningar, cirka 42,2 miljarder kronor. 36,9 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får cirka 8,8 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att regioner från och med februari 2020 blir skyldiga att erbjuda koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter.

Förslagen bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motionerna.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-12-12 Debatt: 2019-12-17 Beslut: 2019-12-17

Betänkande 2019/20:SfU1 (pdf, 2169 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Betänkande 2019/20:FiU5

Knappt 42 miljarder kronor ur statens budget ska gå till EU-avgiften för 2020. Regeringen får också rätt att fatta de ekonomiska beslut som följer av EU-budgeten.

En viktig målsättning inför de kommande förhandlingarna om EU:s fleråriga budgetram 2021-2027 är att den svenska EU-avgiften ska hållas nere. Regeringen arbetar därför för att Sveriges totala avgift, räknat som andel av BNI, motsvarar dagens. Riksdagen delar denna ståndpunkt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa samtidigt nej till ett förslag i motion från den allmänna motionstiden 2019 om EU:s budget.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2019-12-12 Debatt: 2019-12-18 Beslut: 2019-12-18

Betänkande 2019/20:FiU5 (pdf, 226 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Betänkande 2019/20:FiU4

Cirka 29,7 miljarder kronor ur statens budget för 2020 går till utgiftsområdet statsskuldsräntor. Förutom räntorna på statsskulden går pengar till Riksgäldskontorets provisionsutgifter och till oförutsedda utgifter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-12-12 Debatt: 2019-12-18 Beslut: 2019-12-18

Betänkande 2019/20:FiU4 (pdf, 256 kB)

Betänkande 2019/20:FiU3

Drygt 128,4 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska enligt regeringens förslag gå till utgiftsområdet allmänna bidrag till kommuner. Mest pengar går till kommunalekonomisk utjämning, drygt 120,8 miljarder kronor. Drygt 4,6 miljarder kronor går till utjämningsbidrag för LSS-kostnader och 3 miljarder till stöd med anledning av flyktingsituationen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa samtidigt nej till fyra förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-12-12 Debatt: 2019-12-18 Beslut: 2019-12-18

Betänkande 2019/20:FiU3 (pdf, 209 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Betänkande 2019/20:SfU3

Drygt 101 miljarder kronor ur statens budget 2020 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet för familjer och barn. Mest pengar går till föräldraförsäkring, cirka 47,3 miljarder kronor. Cirka 33,5 miljarder kronor går till barnbidrag och cirka 7,6 miljarder kronor går till pensionsrätt för barnår. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa också nej till motioner med alternativa budgetförslag från den allmänna motionstiden 2019/20.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-12-05 Debatt: 2019-12-13 Beslut: 2019-12-17

Betänkande 2019/20:SfU3 (pdf, 315 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Betänkande 2019/20:SfU2

Drygt 36,5 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid ålderdom. 14,9 miljarder ska användas till garantipension för pensionärer, 9,8 miljarder till efterlevandepension för vuxna, 10 miljarder till bostadstillägg för pensionärer och 1,2 miljarder till äldreförsörjningsstöd. Pensionsmyndigheten får 0,6 miljarder i anslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också nej till motioner med alternativa budgetförslag från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna rör bland annat höjd garantipension och höjt tak för bostadskostnader i bostadstillägget.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-12-05 Debatt: 2019-12-13 Beslut: 2019-12-17

Betänkande 2019/20:SfU2 (pdf, 234 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Betänkande 2019/20:SfU12

Regeringen föreslår att det ska göras vissa ändringar i lagen om sociala trygghetsförmåner efter det att Storbritannien har lämnat EU. Ändringarna ska endast gälla om Storbritannien lämnar EU utan att ett utträdesavtal har börjat gälla.

Ändringarna innebär bland annat att svenska sociala trygghetsförmåner ska fortsätta att utbetalas till privatpersoner som är bosatta i Storbritannien under en övergångstid efter att Storbritannien har lämnat EU. Privatpersoner ska även kunna få ersättning för vårdkostnader som har uppkommit i Storbritannien under samma övergångstid.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-12-03 Debatt: 2019-12-13 Beslut: 2019-12-17

Betänkande 2019/20:SfU12 (pdf, 658 kB)

Betänkande 2019/20:KrU1

Cirka 16,1 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet kultur, medier, trossamfund och fritid. Mest pengar går till folkbildning, drygt 4,7 miljarder kronor. Knappt 2 miljarder kronor går till idrotten och drygt 1,5 miljarder går till regional kulturverksamhet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Regeringen föreslår vidare att public service-företagen Sveriges Radio får knappt 3,1 miljarder kronor, Sveriges Television får drygt 5 miljarder kronor och Sveriges Utbildningsradio får drygt 445 miljoner kronor.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 20 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 på området, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 8
Justering: 2019-11-28 Debatt: 2019-12-05 Beslut: 2019-12-05

Betänkande 2019/20:KrU1 (pdf, 711 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Betänkande 2019/20:FiU19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag och lagändringar som ska komplettera bestämmelserna i EU:s förordning om värdepapperisering. Den nya lagen ska ersätta nuvarande lag på området.

Värdepapperisering sker när ett kreditinstitut eller ett bolag omvandlar en uppsättning lån eller fodringar till värdepapper som kan säljas vidare till exempelvis institutionella investerare. Kompletteringen som nu görs handlar om Finansinspektionens utrednings- och tillsynsbefogenheter och myndighetens ingripanden och sanktioner om reglerna inte följs.

Syftet med de tvingande EU-reglerna är att skapa ett allmänt ramverk för värdepapperisering. Under finanskrisen utgjorde brister på värdepapperinseringsmarknaden ett betydande hot mot det finansiella systemet.

Lagen och lagändringarna börjar gälla 1 februari 2020. En av lagändringarna börjar gälla 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-11-28 Debatt: 2019-12-04 Beslut: 2019-12-04

Betänkande 2019/20:FiU19 (pdf, 2153 kB)

Betänkande 2019/20:SfU11

Regeringen föreslår att asylsökandes möjligheter att bo i eget boende ska begränsas i vissa områden. Om en asylsökande ordnar bostad på egen hand i ett område med socioekonomiska utmaningar ska han eller hon som huvudregel inte ha rätt till dagersättning eller särskilt bidrag. Syftet med förslaget är att asylsökande i fler fall än i dag ska välja att bo i områden där det finns förutsättningar för ett socialt hållbart mottagande och att de negativa sociala konsekvenserna av att asylsökande väljer eget boende ska minska.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2019-11-21 Debatt: 2019-11-27 Beslut: 2019-11-27

Betänkande 2019/20:SfU11 (pdf, 285 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett socialt hållbart eget boende för asylsökande

Betänkande 2019/20:FiU6

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse som redovisar resultatet av AP-fondernas verksamhet under 2018. I skrivelsen redovisar regeringen också sina utvärderingar och bedömningar av fondernas långsiktiga förvaltningsresultat och kostnader, samt deras arbete med bland annat hållbarhet, ägarstyrning och om fonderna har följt de regler som gäller.

Riksdagen konstaterar att buffertfondernas förvaltning gav ett minusresultat under 2018 på grund av den svaga börsutvecklingen. Precis som i tidigare granskningar konstaterar riksdagen att skillnaderna i kostnadsnivå mellan fonderna fortfarande är stora. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till en motion från allmänna motionstiden 2019 om att kraven på AP-fondernas hållbarhetsarbete bör skärpas.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2019-11-21 Debatt: 2019-11-28 Beslut: 2019-11-28

Betänkande 2019/20:FiU6 (pdf, 256 kB) Webb-tv debatt om förslag: AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2018

Betänkande 2019/20:FiU1

Riksdagen sa ja till förslagen till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för 2020. Riksdagen antog också lagförslagen om ändringar i skatteregler i budgetpropositionen och sa ja till utgiftstaket för staten.

Utgifterna i regeringens förslag till budget för år 2020 uppgår till 1 069 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 1 116 miljarder kronor. Det innebär att det beräknade överskottet för 2020 i statens budget är blir 47 miljarder kronor.

Riksdagen ställer sig bakom regeringens inriktning på den ekonomiska politiken: att få fler i arbete, att Sverige ska bli ett fossilfritt föregångsland, att välfärden ska stärkas, att hela landet ska växa och att tryggheten ska öka. Skattepolitiken ska säkra stabila skatteintäkter och skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och en hög sysselsättning.

Budgetpropositionen bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 8
Justering: 2019-11-21 Debatt: 2019-11-27 Beslut: 2019-11-27

Betänkande 2019/20:FiU1 (pdf, 31158 kB) Webb-tv debatt om förslag: Statens budget 2020 Rambeslutet

Betänkande 2019/20:SfU10

Regeringen har föreslagit att det ska införas nya regler om uppehållstillstånd för forskning och studier inom högre utbildning samt om uppehållstillstånd för att söka arbete eller starta näringsverksamhet i Sverige efter slutförd forskning eller slutförda studier. Regeringen föreslår även nya regler om uppehållstillstånd för praktik med anknytning till högre utbildning, volontärarbete inom ramen för Europeisk volontärtjänst och au pair-arbete.

Förslagen genomför EU:s student- och forskardirektiv. Syftet med förslagen är att attrahera fler forskare och studenter från länder utanför EU, att underlätta för dem som har utbildats här att stanna kvar och söka arbete och på det sättet gynna kunskap och innovation.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2019-11-21 Debatt: 2019-11-27 Beslut: 2019-11-27

Betänkande 2019/20:SfU10 (pdf, 3240 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nya regler om uppehållstillstånd för forskning och studier inom högre utbildning

Betänkande 2019/20:FiU29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att banker och andra kreditinstitut ska säkra tillgången till bankomater och platser för dagskasseinsättning över hela landet. Syftet är att bevara möjligheten att kunna betala med kontanter, särskilt för grupper som har svårt att använda andra betalningssätt.

Förslaget gäller banker med en inlåning från allmänheten på över 70 miljarder kronor. Post-och telestyrelsen ska enligt regeringens förslag övervaka att bankerna uppfyller kraven om att erbjuda kontanttjänsterna. Det handlar bland annat om antal, placering, öppettider och avgifter. Om en bank inte uppfyller sina skyldigheter ska Finansinspektionen kunna ingripa genom att besluta om en sanktionsavgift.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020 respektive den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2019-11-21 Debatt: 2019-11-28 Beslut: 2019-11-28

Betänkande 2019/20:FiU29 (pdf, 833 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skyldighet för kreditinstitut att tillhandahålla kontanttjänster

Betänkande 2019/20:FiU28

Regeringen har föreslagit att Finansinspektionen får rätt att ingripa mot utländska kreditinstitut inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) som bedriver verksamhet från en filial i Sverige, vid överträdelser av den så kallade penningtvättslagen. I dag är Finansinspektionens möjligheter att ingripa begränsade eftersom inspektionen ska vända sig till den behöriga myndigheten i hemlandet i sådana fall.

En annan lagändring är att kravet på att utreda en kunds verkliga huvudman inte ska gälla om kunden är ett dotterföretag till ett aktiebolag vars aktier är noterade på en reglerad marknad inom EES eller en motsvarande marknad utanför EES. Vidare ska dagens krav på att utse en alternativ verklig huvudman inte gälla om kunden är en stat, en region eller en kommun och kundens risk är låg.

De nya reglerna börjar gälla den 1 och 2 januari 2020. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-11-21 Debatt: 2019-11-28 Beslut: 2019-11-28

Betänkande 2019/20:FiU28 (pdf, 1781 kB)

Betänkande 2019/20:FiU11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i statens budget för 2020. Förslaget innebär att 19 utgiftsområden höjs och att ett utgiftsområde sänks. Anslagsförändringarna uppgår till en ökning om 3,9 miljarder kronor.

Utöver de förändrade anslagen sa riksdagen ja till att regeringen ska få ta ett större lån i Riksgäldskontoret för studielån än riksdagen tidigare godkänt, samt besluta om medlemskap i två EU-organisationer med forskningsinriktning.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-11-21 Debatt: 2019-11-27 Beslut: 2019-11-27

Betänkande 2019/20:FiU11 (pdf, 630 kB) Webb-tv debatt om förslag: Höständringsbudget för 2019

Betänkande 2019/20:SfU9

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av bostadsbidrag och trångboddhet.

Riksrevisionen konstaterar att trångboddheten har ökat de senaste 20 åren, men att den enligt nuvarande måttstock (trångboddhetsnorm 3) inte har några effekter på vuxnas eller barns hälsa, vuxnas sjukfrånvaro eller barns skolresultat. Riksrevisionen rekommenderar dock regeringen att i den pågående översynen av bostadsbidraget samtidigt se över den nuvarande trångboddhetsnormen.

Regeringen delar Riksrevisionens bedömning och anger att en översyn ska göras av reglerna för bostadsbidrag och underhållsstöd samt om och hur bostadsytan ska påverka bidraget.

Riksdagen delar regeringens bedömning och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion i ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-11-07 Debatt: 2019-11-20 Beslut: 2019-11-20

Betänkande 2019/20:SfU9 (pdf, 123 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om bostadsbidrag och trångboddhet