Dokument & lagar (44 träffar)

Betänkande 2011/12:TU9

Riksdagen sa nej till motioner om sjöfart med hänvisning till pågående arbete. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2011 och handlar bland annat om förutsättningarna för svensk sjöfart, miljöfrågor, inlandssjöfartens villkor och fritidsbåtar. Riksdagen vill efter att ha gått igenom förslagen framhålla följande:

  • Regeringen har de senaste åren gjort omfattande utredningar av den svenska sjöfartens konkurrenskraft. Regeringen kommer senare under året att presentera en samlad sjöfartsstrategi i syfte att främja svensk sjöfart.
  • Det har tagits såväl nationella som internationella initiativ för att förbättra sjöfartens miljöpåverkan. Riksdagen är positiv till regeringens hållning att hela EU bör omfattas av samma låga gränsvärden för svavelhalten i marina bränslen som Östersjön från 2015.
  • Sjösäkerhetsfrågorna är viktiga och Transportstyrelsen arbetar för att hitta lämpliga åtgärder för att förhindra dödsfall och skador inom fritidsbåtslivet.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 10
Beredning: 2012-02-14 Justering: 2012-03-27 Debatt: 2012-04-11 Beslut: 2012-04-12

Betänkande 2011/12:TU9 (pdf, 279 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sjöfart

Betänkande 2011/12:TU10

Riksdagen sa nej till motioner som tar upp olika fordons- och trafikfrågor med hänvisning till pågående och kommande berednings- och utvecklingsarbete. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2011. De handlar bland annat om förnybara drivmedel, bilbesiktning, längd och vikt för lastbilar, övergivna fordon, historiska fordon och parkeringsfrågor. Efter genomgången av förslagen vill riksdagen framhålla följande:

  • När det gäller miljöfrågor som rör fordonstrafiken är det positivt att en rad insatser har gjorts och att ett utvecklingsarbete pågår.
  • I fråga om bilbesiktning har tillgängligheten ökat det senaste året, både genom fler stationer och genom ökade öppettider och möjligheter till drop-in besiktning.
  • Det är viktigt för såväl miljön, trafiksäkerheten och Sveriges konkurrenskraft att värna om Sveriges undantag från EU:s bestämmelser om lastbilslängder för transporter inom landet. Av samma skäl är det angeläget att de försök som pågår med längre fordonskombinationerfår fortsätta.
  • Riksdagen välkomnar regeringens arbete med att ta fram nya regler för att hantera övergivna fordon eftersom fordonen utgör ett problem för miljön och trafiksäkerheten.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 8
Beredning: 2012-02-16 Justering: 2012-03-13 Debatt: 2012-04-11 Beslut: 2012-04-12

Betänkande 2011/12:TU10 (pdf, 195 kB) Webb-tv debatt om förslag: Några fordons- och trafikfrågor

Utlåtande 2011/12:KU25

EU-kommissionens förslag till ny förordning om skydd av personuppgifter strider mot subsidiaritetsprincipen.  Riksdagen beslutade därför att skicka ett motiverat yttrande till EU.

I EU-kommissionens förslag regleras personuppgiftsskyddet för enskilda personer. Reglerna gäller som huvudregel all behandling av personuppgifter, till exempel inom myndigheter, företag och organisationer. Behandling av personuppgifter inom brottsbekämpande arbete ingår dock inte utan föreslås regleras för sig. EU-kommissionen föreslår att reglerna utformas som en förordning i stället för ett direktiv som tidigare. Skillnaden är enkelt uttryckt att en förordning träder i kraft direkt och på samma sätt i alla EU-länder som en del av den nationella lagstiftningen, medan ett direktiv sätter upp vissa mål och EU-länderna själva avgör hur målen ska uppnås.

Riksdagen anser att det behövs ett heltäckande och effektivt system för skydd av personuppgifter i EU. Riksdagen tycker generellt sett att ett sådant system bättre kan uppnås på EU-nivå än genom åtgärder av de enskilda EU-länderna. Riksdagen anser dock att EU-kommissionens val att utforma reglerna i form av en förordning innebär att man går längre än vad som är nödvändigt för att uppnå målen. Ett direktiv skulle ge EU-länderna större möjlighet att ta hänsyn till nationella förhållanden när reglerna införlivas. Förslaget är också alltför detaljerat vad gäller regleringen av nationella tillsynsmyndigheter och administrativa sanktionsavgifter, anser riksdagen. Det ger även EU-kommissionen en omfattande rätt att besluta om kompletterande regler. Detta gör att EU-kommissionen på ett oförutsebart sätt kan påverka förordningens framtida utformning och innehåll på ett sätt som i många avseenden normalt bör ligga på lagstiftare eller domstol.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2012-03-13 Justering: 2012-03-22 Debatt: 2012-03-29 Beslut: 2012-03-29

Utlåtande 2011/12:KU25 (pdf, 67 kB) Webb-tv debatt om förslag: EU-förslag om allmän uppgiftsskyddsförordning

Betänkande 2011/12:KU14

Riksdagen sa nej till motioner om fri- och rättigheter som lämnades in under den allmänna motionstiden 2011. Motionerna handlar om samvetsfrihet, religionsfrihet, skydd för privat- och familjeliv, diskriminering, en kommission för mänskliga rättigheter, rätten till fria samtal på arbetsplatser och yttrandefrihet på offentliga platser. De tar även upp frågor som självmordssajter på Internet, värdedebatt, föreningsfrihet, niqab och burka på allmän plats, västförbud, ett tredje kön och återkallande av medborgarskap.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 5
Beredning: 2012-02-21 Justering: 2012-03-15 Debatt: 2012-04-12 Beslut: 2012-04-12

Betänkande 2011/12:KU14 (pdf, 272 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fri- och rättigheter

Betänkande 2011/12:KU12

Riksdagen sa nej till motioner om trossamfund från de allmänna motionstiderna 2010 och 2011. Motionerna tar bland annat upp frågor om Svenska kyrkans ställning i förhållande till andra trossamfund, begravningsverksamheten och dialog med religiösa samfund.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 1
Beredning: 2012-02-14 Justering: 2012-02-28 Debatt: 2012-03-15 Beslut: 2012-03-21

Betänkande 2011/12:KU12 (pdf, 108 kB) Webb-tv debatt om förslag: Trossamfund m.m.

Betänkande 2011/12:KU11

Riksdagen beslutade om ändringar i begravningslagen. Ändringarna innebär att den längsta tillåtna tiden mellan dödsfall och gravsättning förkortas till en månad, istället för som tidigare två månader. Det blir tydligare att den som upplåter en gravplats ansvarar för att graven hålls i ordnat och värdigt skick. Länstyrelsen ansvarar för tillsynen och får utökade rättigheter att inspektera verksamheten och begära ut handlingar. Kraven på de av Länstyrelsen förordnade begravningsombuden förtydligas. Begravningsavgiften för medlemmar i Svenska kyrkan separeras från kyrkoavgiften.

Lagändringarna som gäller begravningsavgiften börjar gälla den 1 januari 2013. Övriga ändringar börjar gälla 1 maj 2012.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Beredning: 2012-02-14 Justering: 2012-02-28 Debatt: 2012-03-15 Beslut: 2012-03-15

Betänkande 2011/12:KU11 (pdf, 832 kB) Webb-tv debatt om förslag: Några begravningsfrågor

Betänkande 2011/12:KU6

Riksdagen beslutade att uppmana regeringen att utreda hur en ordinarie tillsyn över handläggningen av ärenden inom Migrationsverkets och socialförsäkringsområdets verksamhet ska organiseras och utformas. Orsaken är att Justitieombudsmännen, JO, måste använda en stor del av sina resurser åt dessa ärenden och att mängden klagomål på myndigheten ökat.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2011-11-24 Justering: 2012-03-01 Debatt: 2012-03-15 Beslut: 2012-03-21

Betänkande 2011/12:KU6 (pdf, 107 kB) Webb-tv debatt om förslag: Justitieombudsmännens ämbetsberättelse

Betänkande 2011/12:TU7

Trafikutskottet har granskat regeringens skrivelse om Botniabanan. I skrivelsen behandlar regeringen Riksrevisionens granskning av Botniabanan och kringliggande järnvägssystem.

Enligt Riksrevisionen behövs följdinvesteringar i det omkringliggande järnvägssystemet för att Botniabanan ska kunna fungera som det var tänkt. Man anser också att beslutsunderlaget angående Botniabanan var bristfälligt. Det har saknats ett systemperspektiv som samordnar Botniabanan med omkringliggande banor, menar Riksrevisionen. Även informationen från regeringen och Trafikverket har varit bristfällig, anser man.

Sedan riksdagen beslutade om Botniabanan 1998 har flera åtgärder vidtagits för att stora infrastrukturprojekt ska kunna planeras, styras och genomföras på ett effektivt sätt, påminner utskottet. Utskottet ser positivt på de åtgärder som regeringen redovisar med anledning av Riksrevisionens granskning. Regeringen anser bland annat att planeringen av infrastruktur behöver effektiviseras ytterligare så att transportinfrastrukturen snabbare kan utvecklas och möta samhällets behov. Regeringen har för avsikt att under 2012 lämna förslag till riksdagen om detta. Utskottet delar regeringens åsikt att det är för tidigt att dra slutsatser om vilka effekter Botniabanan, som invigdes i augusti 2010, har gett. Man är nöjd med att regeringen har utvecklat resultatredovisningen till riksdagen för väg- och järnvägssatsningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2012-02-02 Justering: 2012-02-21 Debatt: 2012-03-14 Beslut: 2012-03-14

Betänkande 2011/12:TU7 (pdf, 60 kB)

Betänkande 2011/12:TU6

Riksdagen har godkänt att Sverige ansluter sig till Internationella arbetsorganisationens, ILO, sjöarbetskonvention från 2006. Skälet är att sjöarbetskonventionen kan bidra till att fler sjömän får en trygg och säker arbetsmiljö samt i övrigt bra arbetsvillkor. Den kan också bidra till att skapa en konkurrenskraftig svensk sjöfartsnäring. Riksdagsbeslutet innebär att konventionen kommer att genomföras i de delar i svensk rätt som ännu inte är genomförda. Lagändringarna börjar huvudsakligen träda i kraft den 1 mars 2012.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-02-02 Debatt: 2012-02-15 Beslut: 2012-02-15

Betänkande 2011/12:TU6 (pdf, 838 kB) Webb-tv debatt om förslag: 2006 års sjöarbetskonvention

Betänkande 2011/12:KU3

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 och 2011 om bland annat rösträtt och valsystem. Skälen är tidigare riksdagsbeslut, Grundlagsutredningens arbete eller att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om rösträtt, valsystemets proportionalitet, personval, begränsad möjlighet till återval som riksdagsledamot, fritidspolitikernas roll, skilda valdagar och avpolitisering av Valprövningsnämnden.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 2
Beredning: 2012-01-19 Justering: 2012-01-31 Debatt: 2012-02-15 Beslut: 2012-02-15

Betänkande 2011/12:KU3 (pdf, 134 kB) Webb-tv debatt om förslag: Frågor om rösträtt, valsystem m.m.

Betänkande 2011/12:KU2

Vissa delar av de verksamheter som länsstyrelserna har hand om ska kunna koncentreras till ett mindre antal länsstyrelser. Syftet är att nå en högre effektivitet och en mer rationell användning av resurserna. Ett syfte är också att stärka rättssäkerheten.

De verksamheter som regeringen föreslår ska bli koncentrerade finns inom följande ärendegrupper: medborgarskap, överförmyndare, begravningsfrågor, pantlåneverksamhet, bilskrotning, ensamrätt till sjunket gods, lönegaranti, deponerade medel, Allmänna arvsfonden, häradsallmänningar, bevakningsföretag, lotterier och bitillsyn. Regeringen menar att dessa verksamheter ska koncentreras till länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Skåne, Västra Götalands, Dalarnas, Västernorrlands och Norrbottens län.

Regeringen kommer att besluta om vilka länsstyrelser som är behöriga. Riksdagen beslutade nu om vissa lagändringar, som ska börja gälla den 1 juli 2012.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2011-12-15 Justering: 2012-01-31 Debatt: 2012-02-15 Beslut: 2012-02-15

Betänkande 2011/12:KU2 (pdf, 697 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändring av viss länsstyrelseverksamhet

Betänkande 2011/12:KU10

Konstitutionsutskottet har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. I sin granskning följer utskottet löpande Regeringskansliets utveckling, och utskottet konstaterar att antalet tjänstgörande i Regeringskansliet har fortsatt att minska.

Utskottet har vidare bland annat granskat Utrikesdepartementets beslut i så kallade regeringskansliärenden. Huvudfrågan är om beslut har fattats enligt den praxis som tillåter att Regeringskansliet fattar beslut i vissa typer av ärenden. Utskottet anser att så får anses ha varit fallet, men det finns skäl att vara uppmärksam på att beslut som innefattar avsiktsförklaringar kan ha en politisk dimension som talar för att regeringen bör vara beslutsfattare. Utskottet understryker även vikten av tydlighet när det gäller beslutsfattares behörighet och användning av anslagna medel. Det är lämpligt att regeringens bemyndigande för statsråd ställs till ett vid namn angivet statsråd, i varje fall bemyndiganden för statsråd som inte är departementschefer.

Vidare har utskottet granskat regeringens delegation och subdelegation av föreskriftsrätt. Syftet med granskningen har varit att på en allmän nivå klargöra och bedöma rutiner och kontrollfunktioner när det gäller detta arbete. Granskningen ger vid handen att det mer eller mindre fortlöpande inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att kontrollera myndigheternas normgivning. Enligt utskottet är det dock viktigt att regeringen även tar egna initiativ och kontinuerligt granskar myndigheternas föreskrifter. Den övergripande bild som framkommit utgör enligt utskottet en god grund för fortsatt granskning inriktad på hur regeringens rutiner och kontrollfunktioner i arbetet med normgivningsfrågor fungerar i praktiken.

Ett annat område som utskottet granskat gäller regeringens bemyndiganden till förvaltningsmyndigheter att ingå internationella överenskommelser. Utskottet vill understryka att ett uppdrag till en myndighet som innebär att regeringen delegerar den grundlagsreglerade uppgiften att ingå sådana överenskommelser måste grunda sig på ett klart och uttryckligt bemyndigande. Några av de bemyndiganden som granskats har varit alltför generellt formulerade. Det saknas dessutom rutiner inom Regeringskansliet för att säkerställa en kontroll av att myndigheterna har haft de nödvändiga bemyndigandena.


Beredning: 2011-09-15 Justering: 2011-12-15 Debatt: 2012-01-18 Beslut: 2012-01-18

Betänkande 2011/12:KU10 (pdf, 12721 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

Utlåtande 2011/12:KU5

Konstitutionsutskottet har granskat en rapport från EU-kommissionen om förbindelserna mellan kommissionen och de nationella parlamenten. Rapporten innehåller en redovisning av de viktigaste ämnen som föranlett yttranden från de nationella parlamenten till kommissionen under 2010 med anledning av det så kallade Barrosoinitiativet om en förstärkning av den politiska dialogen. I rapporten finns även en första lägesrapport över hur den nya mekanismen för subsidiaritetskontroll fungerar och kommissionens syn på utvecklingen under den närmaste framtiden.

Utskottet framhåller att ofullständiga eller uteblivna subsidiaritetsmotiveringar är en allvarlig brist i EU:s lagstiftningsprocess. Vidare förutsätter utskottet att kommissionen på lämpligt sätt klargör de otydligheter om tillämpningsområdet för mekanismen för subsidiaritetskontroll som utskottet pekar på i sitt utlåtande. Utskottet anser att den granskning av EU-dokument som de nationella parlamenten gör kan bidra till en tidig fördjupad debatt inom EU-länderna om EU-samarbetets utveckling och till att parlamentens synpunkter blir kända.

Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2011-12-01 Justering: 2011-12-15 Debatt: 2012-01-18 Beslut: 2012-01-18

Utlåtande 2011/12:KU5 (pdf, 146 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de nationella parlamenten

Betänkande 2011/12:KU4

Riksdagen granskar vissa utkast till lagförslag från EU utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprincipen, eller närhetsprincipen, innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Konstitutionsutskottet (KU) anmälde nu till riksdagen resultatet av sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av subsidiaritetsprincipen.

KU:s uppföljning gäller perioden den 1 juli 2010 - den 31 december 2010. Under denna period har riksdagens utskott granskat 49 förslag från EU och i tre fall har utskotten kommit fram till att förslagen går emot subsidiaritetsprincipen.

KU konstaterar att ungefär en tredjedel av lagförslagen saknar eller har brisfälliga motiveringar. Ofullständiga eller uteblivna motivering utgör, menar KU en allvarlig brist i unionens lagstiftningsprocess.
KU framhåller också värdet av kontakter med andra parlament. EU-ländernas parlament samarbetar redan i dag för att göra det lättare för parlamenten att byta information och dokumentation med varandra. Samarbetet kallas för IPEX. KU menar det finns ett behov av att följa upp hur IPEX kan förbättras och utgöra ett bättre stöd för de nationella parlamenten. Riksdagen godkände KU:s uppföljning.


Beredning: 2011-10-18 Justering: 2011-12-15 Debatt: 2012-01-18 Beslut: 2012-01-18

Betänkande 2011/12:KU4 (pdf, 785 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Betänkande 2011/12:TU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 43 miljarder kronor till vägar, järnvägar, IT och post för 2012. Det innebär bland annat en förstärkning till trafikens infrastruktur på 2 750 miljoner kronor för drift och underhåll av, reinvesteringar i och så kallade trimningsåtgärder för vägar och järnvägar. Riksdagen godkände också regeringens förslag till nytt mål för it-politiken. Det nya målet innebär att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 4
Beredning: 2011-11-10 Justering: 2011-11-29 Debatt: 2011-12-14 Beslut: 2011-12-14

Betänkande 2011/12:TU1 (pdf, 780 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Betänkande 2011/12:KU8

Försvarsexportmyndigheten har tagit över uppgifter från framför allt Försvarets materielverk. För att Försvarsexportmyndighetens ska kunna fullgöra sin uppgift beslutade riksdagen att sekretesstiden för villkor i avtal som sluts av myndigheten ska förlängas från två till fem år. Det är samma sekretesstid som bland annat Försvarets materielverk och statliga affärsverk har för motsvarande uppgifter. Anledningen till den förlängda sekretesstiden är att två år har ansetts ge alltför kortvarigt skydd, bland annat när det gäller utvecklings- och optionsavtal på mer än två år.

Med anledning av att ett antal internationella samarbetsavtal som innehåller bestämmelser om immunitet och privilegier har upphört att gälla beslutade riksdagen också om några ändringar i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

Lagändringarna gäller från och med den 1 maj 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-12-06 Debatt: 2011-12-15 Beslut: 2011-12-15

Betänkande 2011/12:KU8 (pdf, 281 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sekretess hos Försvarsexportmyndigheten samt vissa ändringar om immunitet och privilegier

Betänkande 2011/12:UFöU3

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett svenskt deltagande i den internationella Kosovostyrkan. Detta under förutsättning att FN:s säkerhetsråd fortsätter att stödja insatsen.

Sverige ställer en väpnad styrka om högst 70 personer till förfogande fram till och med den 1 april 2012 för Natos fredsfrämjande insats i Kosovo. Styrkan ska därefter successivt minska fram till utgången av 2013 då den avvecklas helt. Syftet med den internationella styrkan är enligt FN:s säkerhetsråd att upprätthålla en fredlig och säker miljö i Kosovo.
 

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Beredning: 2011-11-24 Justering: 2011-12-01 Debatt: 2011-12-12 Beslut: 2011-12-14

Betänkande 2011/12:UFöU3 (pdf, 52 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fortsatt svenskt deltagande i den internationella Kosovostyrkan (Kfor)

Betänkande 2011/12:UFöU2

Den svenska väpnade styrkan i Afghanistan får förnyat mandat under 2012. Detta under förutsättning att det även i fortsättningen finns ett mandat för styrkan i FN:s säkerhetsråd. Riksdagen stödjer regeringens inriktning om att den svenska militära insatsen i landat successivt ska anpassas och reduceras.

Den svenska militära insatsen kommer under merparten av 2012 bestå av cirka 500 personer på plats i Afghanistan. Vid utgången av 2012 ska styrkan ha minskat till 400 personer på plats i Afghanistan. Utöver dessa tillkommer den svenska helikopterenheten samt personal som bland annat hjälper till med att frakta hem utrustning och material. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 5
Beredning: 2011-11-24 Justering: 2011-12-01 Debatt: 2011-12-12 Beslut: 2011-12-14

Betänkande 2011/12:UFöU2 (pdf, 142 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fortsatt svenskt deltagande i den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan (ISAF)

Betänkande 2011/12:TU4

Åldersgränserna för att köra tyngre och mer effektstarka motorcyklar, lastbilar och bussar höjs, och behörigheten att köra den här typen fordon ska tydligare än i dag nås genom flera steg. Syftet med ändringarna i körkortsreglerna är dels att öka trafiksäkerheten, dels att vissa regler ska vara desamma i alla EU-länder. Bakgrunden till ändringarna är ett EU-direktiv.

För den som har B-körkort blir det möjligt att genom ett körprov få behörighet att köra med tyngre släp. Den utökade behörigheten ger rätt att köra ett fordon med släp som sammanlagt väger max 4,25 ton, vilket är 750 kg mer än vad ett vanligt B-körkort tillåter.

Lagändringarna innebär också följande:

  • Åldersgränserna för tyngre och mer effektstarka motorcyklar och för lastbil och buss höjs för den som inte är yrkeschaufför.
  • En ny behörighet för motorcykel, A2, införs som en mellankategori mellan lättare och tyngre motorcyklar.
  • Fyra nya behörigheter för lastbil och buss införs: C1, C1E, D1 och D1E.
  • Minimiåldern för övningskörning sänks för vissa typer av fordon.
  • Läkarnas plikt att anmäla olämpliga taxiförare skärps.

De flesta lagändringarna gäller från den 19 januari 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 1
Justering: 2011-12-01 Debatt: 2011-12-08 Beslut: 2011-12-14

Betänkande 2011/12:TU4 (pdf, 2457 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförandet av det tredje körkortsdirektivet

Betänkande 2011/12:KU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen på anslag för utgiftsområdet Rikets styrelse 2012. Anslagen uppgår till 11,8 miljarder kronor. Riksdagen gjorde samtidigt två tillkännagivanden. Det första handlar om hur hovet använder statens pengar. Regeringen ska se över överenskommelsen med riksmarskalksämbetet från 2005 om att hovet varje år ska redovisa hur anslagen använts. Översynen bör verka för en ökad insyn i hovstaten men samtidigt respektera statschefens privata sfär. Den ska inte ändra den konstitutionella ordningen. Det andra tillkännagivandet handlar om djurskyddskontroller. Av regeringens budgetproposition framgår det att avsikten är att insatserna för djurskyddskontroller ska uppgå till 25 miljoner kronor 2012. Riksdagen konstaterar dock att regeringen endast föreslagit 15 miljoner kronor i budgetpropositionen. Riksdagen gav därför regeringen i uppdrag att rätta till felet, till exempel i samband med vårändringsbudgeten, för att säkerställa goda djurskyddskontroller. Vidare sa riksdagen nej till ett antal motioner som går ut på att regeringen ska återkomma med lagförslag för bättre insyn i partiernas finansiering.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 3
Beredning: 2011-10-11 Justering: 2011-11-22 Debatt: 2011-12-07 Beslut: 2011-12-07

Betänkande 2011/12:KU1 (pdf, 729 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse