Dokument & lagar (571 träffar)

Betänkande 2019/20:CU1

3,7 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, samt konsumentpolitik. Bland annat ska 2,1 miljarder användas till investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande. Pengarna ska även användas till anslag för sex myndigheter, bland annat Boverket, Lantmäteriet och Konsumentverket. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också nej till förslag i åtta motioner från allmänna motionstiden 2019 på området, bland annat alternativa budgetförslag. Motionerna rör även ett nytt bostadspolitiskt mål, ett nytt konsumentpolitiskt mål och kreditgarantier.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2019-11-28 Debatt: 2019-12-04 Beslut: 2019-12-05

Betänkande 2019/20:CU1 (pdf, 349 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Betänkande 2019/20:CU21


Beredning: 2020-05-12 Justering: 2020-06-04

Betänkande 2019/20:CU20


Beredning: 2020-04-23 Justering: 2020-05-14

Betänkande 2019/20:CU19


Beredning: 2020-02-20 Justering: 2020-03-17

Betänkande 2019/20:CU17


Beredning: 2020-03-05 Justering: 2020-04-21

Betänkande 2019/20:CU16


Beredning: 2020-03-31 Justering: 2020-04-23

Betänkande 2019/20:CU15


Beredning: 2020-02-20 Justering: 2020-03-19

Betänkande 2019/20:CU14


Beredning: 2020-04-02 Justering: 2020-04-28

Betänkande 2019/20:CU13


Beredning: 2020-02-04 Justering: 2020-03-05

Betänkande 2019/20:CU12


Beredning: 2020-03-05 Justering: 2020-04-16

Betänkande 2019/20:CU11


Beredning: 2019-12-12 Justering: 2020-02-20

Betänkande 2019/20:CU5

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett lägre kapitalkrav för privata aktiebolag. Förslaget innebär att det lägsta tillåtna aktiekapitalet i privata aktiebolag sänks från 50 000 kronor till 25 000 kronor.

Förändringen i aktiebolagslagen medför att aktiebolagsformen blir mer tillgänglig för den som driver eller vill starta ett företag. Enligt riksdagen främjar förslaget företagande, särskilt inom tjänstesektorn där många företag har ett lägre kapitalbehov än i andra sektorer.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Lagändringen börjar gälla 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2019-11-21 Debatt: 2019-11-28 Beslut: 2019-11-28

Betänkande 2019/20:CU5 (pdf, 256 kB) Webb-tv debatt om förslag: Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag

Betänkande 2019/20:CU10


Beredning: 2020-02-18 Justering: 2020-03-31

Betänkande 2019/20:CU4

Regeringen har föreslagit att hyresförhandlingslagen ändras så att parterna i hyresförhandlingar får möjlighet att underteckna överenskommelser och protokoll från förhandlingarna elektroniskt. I dag måste sådana överenskommelser om hyra och hyresförhållanden vara skriftliga.

Genom lagändringen skapas förutsättningar för en enklare och mer digital förhandlingsprocess. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2020. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-11-07 Debatt: 2019-11-20 Beslut: 2019-11-20

Betänkande 2019/20:CU4 (pdf, 179 kB)

Betänkande 2019/20:CU9


Beredning: 2020-01-16 Justering: 2020-02-13 Debatt: 2020-02-19 Beslut: 2020-02-19

Betänkande 2019/20:CU8


Justering: 2019-12-12 Debatt: 2020-01-15 Beslut: 2020-01-15

Betänkande 2019/20:CU7


Beredning: 2020-01-16 Justering: 2020-02-11 Debatt: 2020-02-19 Beslut: 2020-02-19

Betänkande 2019/20:CU3

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. I skrivelsen redogör regeringen för sin syn på den så kallade systemgränsen för byggnaders energiprestanda. Systemgränsen är gränsen i eller runt byggnaden som definierar vad som ska räknas in som tillförd energi till byggnadens drift.

Regeringen gör bedömningen att byggreglerna på ett kostnadseffektivt sätt ska bidra till teknikneutrala val, som hållbara uppvärmningssystem som inte är fossilbränslebaserade, effektiv elanvändning i uppvärmningen och långsiktigt energieffektiva byggnader med bra klimatskärm. En byggnads klimatskärm är golv, tak, ytterväggar, fönster och dörrar. Dessutom ska reglerna ta hänsyn till effektutmaningen, det vill säga elsystemets förmåga att leverera effekt under årets alla timmar i elnäten.

Riksdagen delar regeringens bedömning. Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-10-22 Debatt: 2019-11-13 Beslut: 2019-11-13

Betänkande 2019/20:CU3 (pdf, 106 kB)

Betänkande 2019/20:CU2

Regeringen föreslår att fraktsedlar i elektronisk form ska kunna börja användas istället för fraktsedlar i pappersform vid internationella vägtransporter. Regeringen föreslår också att fraktsedlar i elektronisk form ska kunna användas vid inrikes transporter, om avsändaren och fraktföraren är överens om detta.

Användandet av fraktsedlar vid internationella godstransporter på väg är reglerat i fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg (CMR-konventionen). Det är dock inte obligatoriskt att använda fraktsedlar vid inrikes transporter.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2019-10-15 Debatt: 2019-10-23 Beslut: 2019-10-23

Betänkande 2019/20:CU2 (pdf, 9796 kB) Webb-tv debatt om förslag: Elektroniska fraktsedlar vid vägtransport