Dokument & lagar (50 träffar)

Betänkande 2012/13:CU4

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om olika insolvens- och utsökningsrättsliga frågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om auktorisation av konkursförvaltare, överskuldsättning, ändringar i skuldsaneringslagen, översyn av insolvensrätten och förbehållsbelopp vid löneutmätning.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2012-12-13 Debatt: 2013-01-16 Beslut: 2013-01-16

Betänkande 2012/13:CU4 (pdf, 48 kB) Webb-tv debatt om förslag: Insolvens- och utsökningsrätt

Betänkande 2012/13:CU3

Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag om nya regler för privatuthyrning av bostäder. Bland annat ska den som hyr ut sin egen bostadsrätt, villa, ägarlägenhet eller annat ägt boende få rätt att sätta hyran friare än i dag. Hyresvärden ska ha rätt att genom hyran få ersättning för sina kostnader för bostaden. Om hyresgästen upplever att hyran är för hög kan han eller hon precis som tidigare ansöka om att hyresnämnden ska pröva hyran. Däremot ska det inte längre vara möjligt för hyresgästen att få tillbaka en del av den betalda hyran retroaktivt om hyresnämnden bedömer att hyran är för hög.

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att den som äger en bostadsrätt inte ska behöva ange några skäl för att få hyra ut den i andra hand. Riksdagen vill ha kvar de nuvarande reglerna som innebär att den som vill hyra ut sin bostadsrätt ska kunna ange en orsak till bostadsrättsföreningens styrelse, som beslutar om andrahandsuthyrning. De nya reglerna började gälla den 1 februari 2013.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 6
Justering: 2012-12-04 Debatt: 2012-12-17 Beslut: 2012-12-18

Betänkande 2012/13:CU3 (pdf, 1032 kB) Webb-tv debatt om förslag: Privatuthyrning av bostäder

Betänkande 2012/13:SoU5

Regeringen har tidigare beslutat att en ny myndighet, Inspektionen för vård och omsorg, ska ta över en del av de uppgifter Socialstyrelsen har i dag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som krävs för detta. Inspektionen för vård och omsorg ska bland annat arbeta med tillsyn och att bevilja tillstånd inom socialtjänsten, verksamheter som ger stöd och service till personer med funktionshinder samt hälso- och sjukvården. Den nya myndigheten inleder sin verksamhet den 1 juni 2013.

Riksdagen anser att tillsynen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten behöver stärkas. Det är viktigt att kvaliteten följs noga och att eventuella problem åtgärdas effektivt inom både kommunala och privata verksamheter. Riksdagen håller med regeringen om att tillsynen tydligt måste skiljas från kunskapsutveckling, bidragsgivning och fastställandet av standarder. Därför behövs en renodlad tillsynsmyndighet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2012-11-22 Debatt: 2012-12-12 Beslut: 2012-12-13

Betänkande 2012/13:SoU5 (pdf, 5028 kB) Webb-tv debatt om förslag: Inspektionen för vård och omsorg – en ny tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst

Betänkande 2012/13:SoU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 62,2 miljarder kronor till hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2013. De största anslagen går till statlig assistansersättning, läkemedelsförmåner och tandvårdsförmåner.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändringar i vissa vårdkostnader. Högkostnadsskyddet för bland annat besök inom den öppna hälso- och sjukvården indexregleras och kopplas till det allmänna prisläget genom att det utgör en viss andel av det så kallade prisbasbeloppet. Även den avgift som högst får tas ut per vårddag på sjukhus kopplas till prisbasbeloppet. Ett kostnadstak införs för inköp av förmånsberättigade läkemedel. Även detta kostnadstak indexregleras. De nya reglerna ska gälla från den 1 januari 2013.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om nya regler för beslut om och utbetalning av ersättning till assistenter till personer med funktionshinder. Syftet med lagändringarna är att motverka fusk och överutnyttjande.

Förslagspunkter: 32 Reservationer: 33
Justering: 2012-12-04 Debatt: 2012-12-12 Beslut: 2012-12-13

Betänkande 2012/13:SoU1 (pdf, 2585 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Betänkande 2012/13:SoU9

En granskning från Riksrevisionen visar att det finns brister i hur den statliga försäljningen av apotek har gått till och i den information riksdagen har fått om försäljningen. Regeringen håller inte med Riksrevisionen. I en skrivelse som socialutskottet har granskat redogör regeringen för hur den har agerat, vilka analyser som gjordes inför och under försäljningen och vilken information riksdagen har fått. Utskottet gör samma bedömning som regeringen. Man konstaterar att riksdagen har fått tillräcklig information om försäljningen och noterar att regeringen även i fortsättningen kommer att informera riksdagen om de statligt ägda apoteksbolagens utveckling. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2013-01-31 Debatt: 2013-02-21 Beslut: 2013-02-21

Betänkande 2012/13:SoU9 (pdf, 58 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om statens försäljningar av apotek

Betänkande 2012/13:SoU10

Riksdagen beslutade om tre tillkännagivanden till regeringen om tandvårdsstödet. Bakgrunden är en granskning från Riksrevisionen som visar att tandvårdsstödet, som infördes genom tandvårdsreformen 2008, fortfarande har flera brister. Det allmänna tandvårdsbidraget har inte fått så många människor att gå regelbundet till tandläkaren som regeringen hade hoppats på. Högkostnadsskyddet är utformat så att patienten fortfarande betalar en stor del av kostnaderna själv, vilket gör att personer med låga inkomster och stora tandvårdsbehov fortfarande har svårt att ta del av skyddet. Systemet med referenspriser och en prisportal som skulle göra det lättare för patienterna att jämföra priser har inte heller fungerat. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att följa upp om det allmänna tandvårdsbidraget och högkostnadsskyddet är rätt utformade. Regeringen bör också följa upp prisportalen och referensprissystemet. Ett tredje tillkännagivande handlar om att regeringen bör överväga om en myndighet ska få det samlade ansvaret för att patienter får rätt information vid rätt tillfälle så att patientens ställning stärks.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 4
Justering: 2013-02-12 Debatt: 2013-02-21 Beslut: 2013-03-06

Betänkande 2012/13:SoU10 (pdf, 95 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om det statliga tandvårdsstödet

Betänkande 2012/13:CU6

Riksdagen sa ja till lagändringar som ska motverka sena betalningar och långa betalningstider i näringslivet, men uppmanar samtidigt regeringen att återkomma med förslag som ytterligare stärker små och medelstora företags ställning när det gäller betalningstider.

Lagändringarna innebär att företag och myndigheter ska betala en fordran senast trettio dagar efter det att borgenären har lämnat krav på betalning. Myndigheter och offentliga organ får inte avtala om längre betalningstider men mellan företag är det tillåtet om borgenären uttryckligen har godkänt det.

Vid en sen betalning har borgenären rätt till en förseningsersättning på 450 kronor. Denna rätt kan inte avtalas bort om det inte finns särskilda skäl för det. Det går inte att avtala bort borgenärens rätt till dröjsmålsränta. Myndigheter och andra offentliga organ som betalar för sent ska betala minst den lagstadgade dröjsmålsräntan. Lagändringarna innebär också att ersättningsbeloppen för inkassoåtgärder höjs.

Med lagändringarna genomförs EU:s direktiv om sena betalningar vid handelstransaktioner i svensk lagstiftning. Lagändringarna börjar gälla den 16 mars 2013.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2013-01-17 Debatt: 2013-01-23 Beslut: 2013-01-23

Betänkande 2012/13:CU6 (pdf, 513 kB) Webb-tv debatt om förslag: Snabbare betalningar

Utlåtande 2012/13:SoU8

EU-kommissionen har lämnat förslag om en fond för stöd till de mest behövande inom EU. Fonden ska stödja nationella system där livsmedel och basvaror för personligt bruk delas ut till de personer som har det sämst ställt. Syftet är att bidra till att uppnå EU:s mål om att minska fattigdom och social utestängning.

Den svenska regeringen ifrågasätter starkt om kommissionens förslag är i linje med närhetsprincipen, eller subsidiaritetsprincipen, och riksdagen håller med. Riksdagen anser att fattigdom och social utestängning motverkas bäst genom att främja arbete som möjliggör egen försörjning och genom att utveckla sociala trygghetssystem som omfattar hela befolkningen.

Riksdagen menar att direkta sociala stödinsatser ska vara ett ansvar för varje EU-land. Det är mest effektivt att varje EU-land utformar och ger stöd till personer som lever i en utsatt situation. Riksdagen beslutade att skicka ett så kallat motiverat yttrande till EU. Riksdagen har redan tre gånger tidigare kritiserat liknande förslag (se 2010/11:MJU7, 2010/11:MJU21 och 2011/12:MJU8).

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-12-04 Debatt: 2012-12-12 Beslut: 2012-12-13

Utlåtande 2012/13:SoU8 (pdf, 34 kB)

Utlåtande 2012/13:SoU17

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag till nya regler för tobaksprodukter strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt förslaget ska de nya reglerna även gälla snus, men riksdagen tycker inte att EU ska besluta om regleringen av snus.

EU-kommissionens förslag innehåller nya och striktare regler för hur tobaksprodukter får tillverkas, marknadsföras och säljas. Att distribuera och sälja snus ska enligt förslaget fortfarande vara förbjudet i alla EU-länder utom Sverige, som har ett permanent undantag från förbudet alltsedan Sverige gick med i EU. Riksdagen anser att EU-direktivet endast bör gälla de tobaksprodukter som får säljas fritt inom EU. Så länge snusförbudet finns kvar i resten av EU bör regleringen av snus ses som en nationell angelägenhet för Sverige. På förslag av socialutskottet beslutade riksdagen att skicka ett motiverat yttrande till EU.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-02-19 Debatt: 2013-02-21 Beslut: 2013-02-21

Utlåtande 2012/13:SoU17 (pdf, 42 kB)

Utlåtande 2012/13:CU14

EU-kommissionen föreslår nya regler om att styrelseledamöterna i börsnoterade företag ska könskvoteras. Målet är att minst 40 procent av styrelseledamöterna ska tillhöra det underrepresenterade könet senast år 2020. För statsägda företag ska målet nås senast 2018. De företag som inte ännu uppfyller målet ska vid rekryteringen jämföra alla sökandes meriter med hjälp av klara, könsneutrala och tydliga kriterier. Om två kandidater bedöms som lika starka ska den som tillhör det underrepresenterade könet få platsen. EU-länderna ska införa sanktioner mot bolag som inte följer direktivet.

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag inte är anpassat till att aktieägarna i många EU-länder har stort inflytande över bolagsstyrningen. I Sverige utses styrelsen av ägarna på bolagsstämman. Styrelseuppdraget bygger på ett förtroende och är inte en anställning i arbetsrättslig mening. Ägarna har den yttersta makten i bolagen och kan när som helst avsätta styrelsen. EU-kommissionens förslag innebär i praktiken att styrelseledamöter utses utifrån ett arbetsrättsligt synsätt som inte går att kombinera med den svenska ordningen.

Riksdagen anser inte att det finns tillräckliga skäl att införa könskvotering på EU-nivå. Varje EU-land bör själv få bestämma reglerna för hur ägarna i ett företag utser styrelseledamöter. Därför anser riksdagen att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt den ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2012-12-13 Debatt: 2012-12-19 Beslut: 2012-12-19

Utlåtande 2012/13:CU14 (pdf, 66 kB) Webb-tv debatt om förslag: Subsidiaritetsprövning av direktivförslag om en jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag