Proposition 2017/18:298
Behandling av personuppgifter för forskningsändamål Regeringens proposition 2017/18:298 Behandling av personuppgifter för Prop. forskningsändamål 2017/18:298 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 6 september 2018 Stefan Löfven Helene Hellmark Knutsson Utbildningsdepartementet Propositionens
Utskottsberedning: 2018/19:UbU5 Riksdagsbeslut (5 förslag): , 5 bifall, Följdmotioner: 1 Sista motionsdag: 2018-10-10
Betänkande 2017/18:UbU28
Personuppgifter ska, även fortsättningsvis, kunna behandlas på utbildningsområdet i den utsträckning som är nödvändigt. Hur personuppgifter ska hanteras regleras i stort i EU:s nya dataskyddslag som började gälla i Sverige den 25 maj. Lagen är dock inte anpassad till alla de delar av den svenska skolan, därför införs nu kompletterande bestämmelser. Bestämmelserna innebär ändringar i fyra lagar. Bestämmelserna innebär till exempel att ett privat företag som driver skolverksamhet får rätt att behandla känsliga personuppgifter på samma sätt som kommunerna.
Syftet med lagändringarna är att skydda människors grundläggande rättigheter men samtidigt se till att känsliga personuppgifter och uppgifter om lagbrott på utbildningsområdet kan behandlas i den utsträckning som är nödvändigt.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2018.
Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2 Justering: 2018-06-12 Debatt: 2018-06-19 Beslut: 2018-06-19
Betänkande 2017/18:UbU32
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som gäller en rapport från Riksrevisionen om riktade statsbidrag till skolan. Riksrevisionen anser att systemet med riktade statsbidrag inte kan anses ändamålsenligt.
Regeringen delar inte Riksrevisionens bedömning att systemet inte är ändamålsenligt, men instämmer i att det finns brister och att det finns områden som kan utvecklas. Regeringen framhåller att en översyn av hur systemet med riktade statsbidrag kan förenklas och förbättras pågår. Regeringen har också gett Skolverket i uppdrag att stärka kommunernas och andra skolhuvudmäns arbete med att planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Riksdagen anser att en översyn av hur systemet med riktade statsbidrag kan förenklas och förbättras är nödvändig och välkomnar regeringens åtgärder för att komma till rätta med bristerna. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Förslagspunkter: 1 Justering: 2018-06-12 Debatt: 2018-06-19 Beslut: 2018-06-19
Betänkande 2017/18:UbU31
Nyanlända elever i högstadiet ska få en individuell studieplan inom två månader från skolstart. Den ska beskriva hur eleven ska nå behörighet till gymnasiet. Eleverna ska också kunna få en anpassad timplan där ämnen som krävs för behörighet prioriteras. Elevernas rätt till studiehandledning på sitt modersmål ska också förstärkas.
Andra förslag är att även fritidspedagoger måste ha legitimation och att förskolechefer ska benämnas rektor.
Lagändringarna som berör nyanlända i skolan börjar gälla den 1 augusti 2018. Övriga ändringar börjar gälla 1 juli 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Betänkande 2017/18:UbU30
Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och att ett estetiskt ämne införs i alla nationella program.
De elever som läser yrkesprogram på gymnasiet i dag måste själva välja att lägga till kurser i svenska och engelska för att få grundläggande behörighet till högskolestudier. Det har, enligt regeringen, bland annat lett till att färre elever väljer yrkesprogram. Därför vill regeringen öka yrkesprogrammens attraktionskraft genom att lägga till de behörighetsgivande kurserna i programmet. Riksdagen håller inte med regeringen utan tror att förslaget kan leda till att färre personer väljer ett yrkesprogram.
I samband med gymnasiereformen 2011 togs kärnämnet estetisk verksamhet bort och finns nu endast som valbar kurs. Regeringen vill återinföra ett estetiskt ämne och föreslår därför att ämnet estetiska uttryck, som omfattar 50 gymnasiepoäng, ska ingå i alla nationella program i gymnasieskolan. Det innebär samtidigt att gymnasiearbetets omfattning minskar från 100 till 50 gymnasiepoäng. Riksdagen menar däremot att gymnasiearbetet är för viktigt för att omfattningen av det ska halveras.
Förslagspunkter: 5 Reservationer: 6 Justering: 2018-06-12 Debatt: 2018-06-19 Beslut: 2018-06-19
Betänkande 2017/18:UbU33
Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2018/19. Det gäller skrivelserna 2017/18:259, En strategi för svensk rymdverksamhet, och 2017/18:262, En nationell strategi för ESS och den omgivande kunskapsmiljön. Även eventuella följdmotioner samt nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till utbildningsutskottet under resten av riksmötet 2017/18 skjuts upp till nästa riksmöte.
Förslagspunkter: 1 Justering: 2018-06-07 Debatt: 2018-06-12 Beslut: 2018-06-13
Betänkande 2017/18:UbU24
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, RJ, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2017 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen.
Enligt Riksrevisionen ger RJ:s årsredovisning tillsammans med bland annat förvaltningsberättelsen en rättvisande bild. Riksrevisionen har också granskat styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Enligt Riksrevisionen har varken styrelsen eller verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen eller årsredovisningslagen. Däremot anser revisionen att styrelseledamot eller den verkställande direktören inte har följt stiftelsens stadgar. Motiveringen är att arvoden till styrelseledamöter har betalats ut utan stöd av den så kallade arvodeslagen. Det gäller bara utbetalningar som har gjorts innan 16 november 2017, då stadgarna ändrades.
Riksdagen noterar att Riksrevisionens uttalande bara gäller de utbetalningar som gjordes innan stadgeändringarna.
Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Betänkande 2017/18:UbU29
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskningsrapport Varför sparar lärosätena? - En granskning av myndighetskapital vid universitet och högskolor. Myndighetskapital är det överskott som uppstår exempelvis när statliga lärosäten inte gör av med de forsknings- och utbildningsanslag man tilldelats från statens budget. I sin rapport har Riksrevisionen granskat lärosätenas myndighetskapital och om regeringens hantering av myndighetskapitalet har inneburit god hushållning av statliga medel.
Riksdagen instämmer i regeringens bedömning av de åtgärder som behöver vidtas med anledning av Riksrevisionens rapport. Riksdagen delar också regeringens och Riksrevisionens bedömning att styrningen och uppföljningen av myndighetskapitalet vid universitet och högskolor behöver bli tydligare. Riksdagen ställer sig också positiv till regeringens avsikt att mer regelbundet informera riksdagen om utvecklingen av myndighetskapitalet.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Betänkande 2017/18:UbU26
Svensk lag kompletteras med bestämmelser om etisk granskning vid klinisk läkemedelsprövning, det vill säga undersökningar på människor för att studera effekten av ett läkemedel. Detta för att följa bindande EU-regler. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Förslaget innebär bland annat att en ny myndighet, Etikprövningsmyndigheten, ska göra etiska granskningar av verksamheters ansökningar om tillstånd för klinisk läkemedelsprövning. Myndigheten tar över det ansvaret från nuvarande regionala nämnder den 1 januari 2019.
Den etiska granskningen ska utgå från samma bestämmelser som vid etikprövning av forskning och beslutsprocessen kommer att innehålla fler moment jämfört med idag. Den ska också redovisas i ett yttrande till Läkemedelsverket som beslutar om tillstånd för detta.
Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1 Justering: 2018-05-24 Debatt: 2018-05-30 Beslut: 2018-05-30
Betänkande 2017/18:UbU25
Regeringen vill kunna ändra reglerna om behörighet och urval till högskolan utan att behöva ta hänsyn till de ställningstaganden, så kallade riksdagsbindningar, som riksdagen gjort om detta tidigare. Riksdagsbindningar om behörighet och urval till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå ska därför tas bort. Riksdagen ska endast ta beslut om vilka ramar som gäller för tillträde till högskolan och inte längre ta ställning till regleringen i detalj om behörighet och urval.
Syftet med förslaget är bland annat att regeringen vill ändra reglerna så att det blir tydligare och mer förutsägbart vilka krav som ställs för att kunna antas till en högskoleutbildning på grundnivå. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Förslagspunkter: 5 Reservationer: 7 Justering: 2018-05-24 Debatt: 2018-05-30 Beslut: 2018-05-30
Skrivelse 2017/18:262
Regeringens skrivelse 2017/18:262 En nationell strategi för ESS och den omgivande Skr. kunskapsmiljön 2017/18:262 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 17 maj 2018 Margot Wallström Helene Hellmark Knutsson Utbildningsdepartementet Skrivelsens huvudsakliga innehåll I denna skrivelse redovisas
Utskottsberedning: 2018/19:UbU4 Följdmotioner: 1 Sista motionsdag: 2018-10-01
Betänkande 2017/18:UbU27
Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ändring i skollagen för att motverka skolsegregation. Enligt förslaget skulle de som ansvarar för verksamheten i förskoleklass, grundskola och gymnasieskola arbeta systematiskt för en blandad social sammansättning av elever i skolorna.
Riksdagen sa samtidigt ja till andra delar av regeringens förslag. Bland annat ändras skollagen för att minska elevers upprepade eller längre frånvaro i grundskolan. Syftet är att tidigt upptäcka elever som inte deltar i undervisningen och utreda orsakerna till frånvaron. Skolans rektor ska göra utredningen i samråd med eleven, dess vårdnadshavare och om det behövs med andra organisationer och samhällsorgan. Utöver det innebär ändringarna bland annat att varje skolhuvudman ska utse en skolchef som ska se till så att utbildningarna i skolan följer de regler som gäller.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018 och i vissa fall efter utgången av 2018.
Förslagspunkter: 6 Reservationer: 8 Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-05-23 Beslut: 2018-05-23
Betänkande 2017/18:UbU23
Regeringen har lämnat flera förslag som ska möjliggöra att fler elever ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Riksdagen sa ja till alla förslag förutom förslaget om att vissa elever ska kunna få undantag från några behörighetskrav till högskoleförberedande program på gymnasiet. Undantaget gällde elever som kommer från introduktionsprogram, det vill säga en förberedelseutbildning för de elever som saknar behörighet till de nationella programmen i gymnasieskolan.
Det här är några av de förslag som riksdagen sa ja till:
Några av lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018, andra delar börjar gälla den 1 juli 2019.
Förslagspunkter: 6 Reservationer: 7 Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-05-23 Beslut: 2018-05-23
Betänkande 2017/18:UbU10
Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen att det ska införas bestämmelser i skollagen om en garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Syftet med garantin är att en elev som är i behov av stöd tidigt ska få stöd som är utformat utifrån sitt behov. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.
Riksdagen riktade också två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:
Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2 Justering: 2018-05-17 Debatt: 2018-05-30 Beslut: 2018-05-30
Skrivelse 2017/18:259
Regeringens skrivelse 2017/18:259 En strategi för svensk rymdverksamhet Skr. 2017/18:259 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 9 maj 2018 Stefan Löfven Helene Hellmark Knutsson Utbildningsdepartementet Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen presenterar regeringen en nationell
Utskottsberedning: 2018/19:UbU3 Följdmotioner: 6 Sista motionsdag: 2018-10-01
Betänkande 2017/18:UbU17
Riksdagen har behandlat ett 70-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2017 och 2018 om forskningsfrågor. Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att tillsätta en utredning som får uppdraget att lämna förslag om ett system för utvärdering av statliga investeringar i forskning, utveckling och innovation.
Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete pågår och åtgärder redan planeras i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om mål för forskningspolitiken, finansiering av forskning, villkor för doktorander och forskare, särskilda forskningssatsningar, fördelning av forskningsanslag, forskningsinfrastruktur och innovationer.
Förslagspunkter: 14 Reservationer: 26 Justering: 2018-04-26 Debatt: 2018-05-03 Beslut: 2018-05-03
Betänkande 2017/18:UbU11
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om studiestöd. Motionerna tar upp frågor om bland annat fribeloppet, villkoren för studiemedel, studielån till körkortsutbildning, avskrivning av studieskulder och återbetalning av studieavgifter. Anledningen till att riksdagen sa nej till motionsförslagen är främst gällande regler, att arbete pågår inom flera av de områden motionerna tar upp samt att åtgärder redan har vidtagits.
Förslagspunkter: 4 Reservationer: 9 Justering: 2018-02-01 Debatt: 2018-05-03 Beslut: 2018-05-03
Proposition 2017/18:218
Behandling av personuppgifter på utbildningsområdet Regeringens proposition 2017/18:218 Behandling av personuppgifter på Prop. utbildningsområdet 2017/18:218 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 5 april 2018 Stefan Löfven Gustav Fridolin Utbildningsdepartementet Propositionens huvudsakliga
Utskottsberedning: 2017/18:UbU28 Riksdagsbeslut (4 förslag): , 4 bifall, Följdmotioner: 1 Sista motionsdag: 2018-04-25
Skrivelse 2017/18:217
Regeringens skrivelse 2017/18:217 Riksrevisionens rapport om riktade statsbidrag Skr. till skolan 2017/18:217 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 29 mars 2018 Stefan Löfven Isabella Lövin Utbildningsdepartementet Skrivelsens huvudsakliga innehåll Riksrevisionen har granskat systemet
Utskottsberedning: Utbildningsutskottet Sista motionsdag: 2018-04-25
Betänkande 2017/18:UbU21
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som gäller en rapport från Riksrevisionen om samisk utbildning.
Riksdagen håller med regeringen om vad som behöver göras med anledning av rapporten. Riksdagen är positiv till att regeringen har tillsatt en utredning som ska se över ansvarsfördelningen och organiseringen av myndigheterna på skolområdet, bland annat Sameskolstyrelsen, för att skapa en mer ändamålsenlig organisation. Riksdagen anser också att regeringens andra åtgärder är bra, som till exempel att Sameskolstyrelsens ekonomi och arbetsprocesser ska följas upp oftare.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1 Justering: 2018-03-27 Debatt: 2018-04-12 Beslut: 2018-04-18
Med hjälp av dokumenten kan du följa arbetet i riksdagen. Riksdagens arkiv och registratur bevarar och tillhandahåller allmänna handlingar. I diariet på riksdagens webbplats kan du söka efter registrerade ärenden. Äldre riksdagstryck, från 1867 och framåt, finns tillgängligt på webbplatsen. Via öppna data får du tillgång till dokumenten i andra format. Att söka på webbplatsen Dokumenttyper i riksdagen Diariet Hitta äldre riksdagstryck Riksdagens öppna data