Dokument & lagar (1 633 träffar)

Betänkande 2019/20:JuU39


Beredning: 2020-04-02 Justering: 2020-05-07

Betänkande 2019/20:JuU38


Beredning: 2020-04-23 Justering: 2020-05-14

Betänkande 2019/20:JuU37


Beredning: 2020-04-16 Justering: 2020-05-07

Betänkande 2019/20:JuU36


Beredning: 2020-05-14 Justering: 2020-06-04

Betänkande 2019/20:JuU35


Beredning: 2020-04-23 Justering: 2020-05-14

Betänkande 2019/20:JuU34


Beredning: 2020-04-16 Justering: 2020-05-07

Betänkande 2019/20:JuU23


Beredning: 2020-04-23 Justering: 2020-05-14

Betänkande 2019/20:JuU15


Beredning: 2020-04-02 Justering: 2020-04-23

Betänkande 2019/20:JuU13

Flera lagar som handlar om terroristbrott och annan allvarlig brottslighet ändras. Bland annat införs ett särskilt straffansvar för den som har samröre med en terroristorganisation, om samröret syftar till att främja, stärka eller stödja organisationen. Det blir även straffbart att uppmana till samröre och att rekrytera till samröre med terroristorganisationer. Vidare ska det bli straffbart att resa utomlands för att ha samröre med en terroristorganisation eller att finansiera samröre med en sådan organisation. Straffet för olovlig värvning ska skärpas.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2020. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 9
Justering: 2020-01-16 Debatt: 2020-01-22 Beslut: 2020-01-22

Betänkande 2019/20:JuU13 (pdf, 1843 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett särskilt straffansvar för samröre med en terroristorganisation

Betänkande 2019/20:JuU12

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet. Riksrevisionen har bland annat granskat om regeringen i arbetet mot organiserad brottslighet har styrt de samverkande myndigheterna på ett tydligt och samordnat sätt. Riksrevisionen anser att regeringens styrning bör samordnas regelbundet för att förtydliga styrningen.

Vidare rekommenderar Riksrevisionen regeringen att regelbundet följa upp den myndighetsgemensamma verksamheten. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens bedömning. Regeringen överväger därför flera åtgärder med anledning av rekommendationerna. Riksdagen, som finner att det myndighetsgemensamma arbetet utgör ett viktigt verktyg för att bekämpa organiserad brottslighet, anser att regeringen i större utsträckning än vad regeringen anger i skrivelsen bör följa de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i rapporten. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen riktade samtidigt ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen med anledning av flera motionsyrkanden. Enligt riksdagen bör regeringen dels på ett tydligare sätt än i dag säkerställa att styrningen av det myndighetsgemensamma arbetet samordnas regelbundet, dels regelbundet följa upp den myndighetsgemensamma verksamheten.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2019-12-17 Debatt: 2020-01-22 Beslut: 2020-01-22

Betänkande 2019/20:JuU12 (pdf, 170 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet

Betänkande 2019/20:JuU1

Drygt 51,7 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet rättsväsendet. Mest pengar går till Polismyndigheten, drygt 28,5 miljarder kronor. Kriminalvården får drygt 9,4 miljarder kronor och Sveriges Domstolar får drygt 6,2 miljarder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 150 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 på området, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 35 Reservationer: 37
Justering: 2019-11-28 Debatt: 2019-12-11 Beslut: 2019-12-11

Betänkande 2019/20:JuU1 (pdf, 959 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Betänkande 2019/20:JuU32


Beredning: 2020-02-13 Justering: 2020-02-18

Betänkande 2019/20:JuU29


Beredning: 2020-03-12 Justering: 2020-04-23

Betänkande 2019/20:JuU28


Beredning: 2020-02-18 Justering: 2020-04-02

Betänkande 2019/20:JuU27


Beredning: 2020-03-05 Justering: 2020-04-16

Betänkande 2019/20:JuU26


Beredning: 2020-03-05 Justering: 2020-04-16

Betänkande 2019/20:JuU10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar i bland annat brottsbalken för att de straffrättsliga reglerna som gäller för företag ska vara effektiva, ändamålsenliga, moderna och anpassade till EU-regler.

Förändringarna innebär bland annat:

  • Bestämmelserna om företagsbot ska kunna tillämpas bredare, så att företagsbot även ska kunna ges till företag som begått brott och som bedriver offentlig verksamhet, till exempel skola, vård eller omsorg.
  • När företagsbotens storlek bestäms ska företagets storlek och ekonomiska situation beaktas, och om brottsligheten är särskilt klandervärd.
  • En företagsbot ska kunna jämkas eller utebli om företagets ägare även döms till påföljd och det samlade straffet skulle bli oproportionerligt strängt. 
  • Svenska domstolar får utökad behörighet att döma över vissa internationella mutbrott. Åklagare får också utökade möjligheter att förelägga företagsbot genom strafföreläggande.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-11-14 Debatt: 2019-11-20 Beslut: 2019-11-20

Betänkande 2019/20:JuU10 (pdf, 907 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skärpta straffrättsliga sanktioner mot företag

Betänkande 2019/20:JuU9

Regeringen har föreslagit en ny lag om Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter. Lagen ersätter de tidigare reglerna om detta i polisdatalagen. Syftet är att skydda enskilda personers rättigheter och friheter när personuppgifter behandlas och att Säkerhetspolisen ska kunna behandla och utbyta personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt.

Den nya lagen ska gälla när Säkerhetspolisen behandlar personuppgifter som gäller nationell säkerhet för att bekämpa och lagföra brott. Den innehåller grundläggande krav på hur personuppgifter ska behandlas, den personuppgiftsansvariges skyldigheter, enskilda personers rättigheter, skadestånd, överklagande och överföring av personuppgifter till länder utanför EU.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2020. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-11-14 Debatt: 2019-11-20 Beslut: 2019-11-20

Betänkande 2019/20:JuU9 (pdf, 3901 kB)

Betänkande 2019/20:JuU6

Brott som hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda utgör ett hot mot det representativa demokratiska systemet. Utsattheten kan exempelvis leda till att personer lämnar sitt förtroendeuppdrag i förtid eller fattar andra beslut än vad som ursprungligen var tänkt.

Regeringen föreslår därför en ändring i lagen så att straffen för brott som begås mot förtroendevalda, på grund av personens förtroendeuppdrag, förstärks. Det gäller förtroendeuppdrag i stat, kommun, landsting, Sametinget och Europaparlamentet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Dessutom riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Riksdagen vill att regeringen ska utreda om straffen för brott mot andra särskilt betydelsefulla yrkesgrupper för det demokratiska systemet, exempelvis journalister, också bör förstärkas. Riksdagen sa samtidigt nej till andra motioner i ärendet.

Förslagspunkter: 4
Justering: 2019-11-14 Debatt: 2019-11-20 Beslut: 2019-11-20

Betänkande 2019/20:JuU6 (pdf, 282 kB) Webb-tv debatt om förslag: Brott mot förtroendevalda

Betänkande 2019/20:JuU30


Beredning: 2020-02-13 Justering: 2020-02-20