Dokument & lagar (1 636 träffar)

Betänkande 2019/20:JuU32

Bifall till motionsyrkanden med tillkännagivande om att regeringen bör ta initiativ till en översyn av sekretesslagstiftningen för att dels säkerställa att Säkerhetspolisen i tillräcklig omfattning har direktåtkomst till Migrationsverkets asylsystem, att öka möjligheterna till informationsutbyte mellan myndigheter i syfte att förebygga och förhindra brott dels att ta fram nationella riktlinjer för att hantera s.k. återvändare och att säkerställa att återvändare kan kallas till förhör. Avslag på övriga motioner.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 18
Justering: 2020-02-18 Debatt: 2020-03-04 Beslut: 2020-03-04

Betänkande 2019/20:JuU32 (pdf, 463 kB)

Betänkande 2019/20:JuU30

Bifall till motionsyrkanden med tillkännagivande om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att det bör införas en möjlighet att förordna ett målsägandebiträde vid brott som begåtts av barn under 15 år, det bör inrättas särskilda ungdomsdomstolar, straffrabatten för unga lagöverträdare mellan 18-21 år bör avskaffas vid återfall i brott, en särskild enhet inom Kriminalvården bör ta ansvaret för unga som begår brott och att regeringen bör snarast återkomma med ett lagförslag om nya ungdomspåföljder. Avslag på övriga motioner.

Förslagspunkter: 20 Reservationer: 21
Justering: 2020-02-18 Debatt: 2020-03-04 Beslut: 2020-03-04

Betänkande 2019/20:JuU30 (pdf, 477 kB)

Betänkande 2019/20:JuU41


Beredning: 2020-04-02 Justering: 2020-04-23 Debatt: 2020-04-29 Beslut: 2020-04-29

Betänkande 2019/20:JuU19

Den tekniska utvecklingen har gjort att det har blivit svårare att ta del av sådan information som behövs för att kunna utreda brott. Till exempel är information ofta krypterad och går därför inte att komma åt med de metoder som står till buds idag. Därför föreslår regeringen att hemlig dataavläsning ska vara tillåten när det finns misstankar om allvarliga brott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna innebär att polisen och andra brottsbekämpande myndigheter får ta sig in i datorer och andra typer av teknisk utrustning som används för kommunikation, till exempel mobiltelefoner. Hemlig dataavläsning ska få användas i vissa förundersökningar, i underrättelsesyfte och vid särskild utlänningskontroll. Hemlig dataavläsning ska bara få användas vid särskilt grov brottslighet.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 april 2020. Lagen är tidsbegränsad och ska gälla i fem år. Därefter ska lagen utvärderas.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 6
Justering: 2020-02-13 Debatt: 2020-02-19 Beslut: 2020-02-19

Betänkande 2019/20:JuU19 (pdf, 4918 kB) Webb-tv debatt om förslag: Hemlig dataavläsning

Betänkande 2019/20:JuU40


Beredning: 2020-04-23 Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-05-26 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:JuU18

I en krissituation ska särskilda insatsgrupper från svensk och norsk polis kunna bistå varandra. Biståndet kan bestå av utrustning, expertis eller i att tjänstemän hjälper till att genomföra en operation i grannlandet. I de fall då tjänstemän arbetar i grannlandet ska de kunna få polisiära befogenheter där. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Eftersom lagändringen innebär att myndighetsutövning kan överlåtas till en annan stat behövde beslutet fattas med kvalificerad majoritet i riksdagen. Kvalificerad majoritet innebär att minst tre fjärdedelar av de röstande och minst 175 ledamöter röstar ja till förslaget.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2020.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2020-02-06 Debatt: 2020-02-13 Beslut: 2020-02-13

Betänkande 2019/20:JuU18 (pdf, 649 kB) Webb-tv debatt om förslag: Samarbete mellan svenska och norska särskilda insatsgrupper i krissituationer

Betänkande 2019/20:JuU14

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om Riksrevisionens granskning av hur rättskedjan styrs. Rättskedjan omfattar polis, åklagare, allmänna domstolar och kriminalvård.

Riksrevisionens granskning visar att regeringens och myndigheternas styrning inte tar tillräcklig hänsyn till konsekvenser och effektivitet i hela rättskedjan. Riksrevisionen ger rekommendationer till regeringen som bland annat handlar om att ha ett mer långsiktigt fokus i styrningen av rättskedjan och att öka helhetsperspektivet i kontakterna med myndigheterna.

Regeringen instämde delvis i Riksrevisionens rekommendationer och konstaterade att granskningen är ett värdefullt underlag i arbetet med att vidareutveckla styrningen av myndigheterna i rättskedjan. Riksdagen höll med och lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2020-02-06 Debatt: 2020-02-13 Beslut: 2020-02-13

Betänkande 2019/20:JuU14 (pdf, 151 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om styrningen av rättskedjan

Betänkande 2019/20:JuU39


Beredning: 2020-04-02 Justering: 2020-05-07 Debatt: 2020-05-13 Beslut: 2020-05-13

Betänkande 2019/20:JuU38


Beredning: 2020-04-23 Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-05-26 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:JuU37


Beredning: 2020-04-16 Justering: 2020-05-07 Debatt: 2020-05-13 Beslut: 2020-05-13

Betänkande 2019/20:JuU36


Beredning: 2020-05-14 Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-10 Beslut: 2020-06-10

Betänkande 2019/20:JuU35


Beredning: 2020-05-14 Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-10 Beslut: 2020-06-10

Betänkande 2019/20:JuU34


Beredning: 2020-04-16 Justering: 2020-05-07 Debatt: 2020-05-13 Beslut: 2020-05-13

Betänkande 2019/20:JuU23


Beredning: 2020-04-23 Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-05-26 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:JuU15


Beredning: 2020-04-02 Justering: 2020-04-23 Debatt: 2020-04-29 Beslut: 2020-04-29

Betänkande 2019/20:JuU13

Flera lagar som handlar om terroristbrott och annan allvarlig brottslighet ändras. Bland annat införs ett särskilt straffansvar för den som har samröre med en terroristorganisation, om samröret syftar till att främja, stärka eller stödja organisationen. Det blir även straffbart att uppmana till samröre och att rekrytera till samröre med terroristorganisationer. Vidare ska det bli straffbart att resa utomlands för att ha samröre med en terroristorganisation eller att finansiera samröre med en sådan organisation. Straffet för olovlig värvning ska skärpas.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2020. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 9
Justering: 2020-01-16 Debatt: 2020-01-22 Beslut: 2020-01-22

Betänkande 2019/20:JuU13 (pdf, 1843 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett särskilt straffansvar för samröre med en terroristorganisation

Betänkande 2019/20:JuU12

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet. Riksrevisionen har bland annat granskat om regeringen i arbetet mot organiserad brottslighet har styrt de samverkande myndigheterna på ett tydligt och samordnat sätt. Riksrevisionen anser att regeringens styrning bör samordnas regelbundet för att förtydliga styrningen.

Vidare rekommenderar Riksrevisionen regeringen att regelbundet följa upp den myndighetsgemensamma verksamheten. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens bedömning. Regeringen överväger därför flera åtgärder med anledning av rekommendationerna. Riksdagen, som finner att det myndighetsgemensamma arbetet utgör ett viktigt verktyg för att bekämpa organiserad brottslighet, anser att regeringen i större utsträckning än vad regeringen anger i skrivelsen bör följa de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i rapporten. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen riktade samtidigt ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen med anledning av flera motionsyrkanden. Enligt riksdagen bör regeringen dels på ett tydligare sätt än i dag säkerställa att styrningen av det myndighetsgemensamma arbetet samordnas regelbundet, dels regelbundet följa upp den myndighetsgemensamma verksamheten.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2019-12-17 Debatt: 2020-01-22 Beslut: 2020-01-22

Betänkande 2019/20:JuU12 (pdf, 170 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet

Betänkande 2019/20:JuU1

Drygt 51,7 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet rättsväsendet. Mest pengar går till Polismyndigheten, drygt 28,5 miljarder kronor. Kriminalvården får drygt 9,4 miljarder kronor och Sveriges Domstolar får drygt 6,2 miljarder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 150 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 på området, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 35 Reservationer: 37
Justering: 2019-11-28 Debatt: 2019-12-11 Beslut: 2019-12-11

Betänkande 2019/20:JuU1 (pdf, 959 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Betänkande 2019/20:JuU29


Beredning: 2020-03-12 Justering: 2020-04-23 Debatt: 2020-04-29 Beslut: 2020-04-29