Dokument & lagar (58 träffar)

utskottsdokument 2016/17:verk

Miljö- och jordbruksutskottets verksamhet riksmötet 2016/17 Beredningsområde Miljö- och jordbruksutskottet bereder ärenden som rör jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring samt jakt och fiske. Utskottet behandlar även ärenden om naturvård och ärenden om miljövård i övrigt som inte tillhör något annat utskotts beredningsområde.

2017-10-01

utskottsdokument 2016/17:verk

Justitieutskottets verksamhet riksmötet 2016/17 Justitieutskottets beredningsområde Justitieutskottet bereder ärenden inom politikområdet Rättsväsendet. Politik-området innefattar bl.a. myndigheter inom Sveriges Domstolar åklagarväsendet polisväsendet kriminalvården samt Brottsförebyggande rådet, Rättsmedicinalverket,

2017-10-01

Betänkande 2016/17:JuU32

Den som har skjutvapen eller ammunition utan tillstånd ska nästa år kunna lämna in sina vapen till polisen, utan att dömas för vapeninnehav. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tidsbegränsad vapenamnesti.

Vapenamnestin ska gälla under perioden februari-april 2018 och syftet är att minska antalet illegala vapen i samhället.

Riksdagen anser dock att även handgranater ska omfattas av vapenamnestin. Regeringen borde därför så snart som möjligt återkomma till riksdagen med ett förslag om en tidsbegränsad amnesti för handgranater. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2017-06-15 Debatt: 2017-06-20 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:JuU32 (pdf, 368 kB)

Betänkande 2016/17:JuU31

Det ska bli möjligt för företag och privatpersoner att använda drönare (obemannad luftfarkost) med övervakningskamera utan tillstånd. Tekniken med att använda kamerautrustade drönare användas inom bland annat räddningsarbete, skogs- och jordbruk samt journalistisk verksamhet. Kameratekniken kan användas i svårtillgängliga miljöer eller på platser som är farliga för människor. Utövaren ska inför varje användning göra en bedömning om en kameraövervakning är kränkande eller inte. Det är till exempel olagligt att övervaka människor utan att de har möjlighet att upptäcka det. Den personliga integriteten kommer att skyddas av bestämmelserna i personuppgiftslagen. Datainspektionen är tillsynsmyndighet över personuppgiftslagen och det är dit utövaren kan vända sig för vägledning och information.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2017.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2017-06-15 Debatt: 2017-06-20 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:JuU31 (pdf, 323 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kameraövervakningslagen och möjligheterna att använda drönare

Betänkande 2016/17:JuU28

Säkerhetspolisen (Säpo) får fortsatt möjlighet att hämta in övervakningsuppgifter om elektronisk kommunikation, till exempel var en mobiltelefon har befunnit sig vid en viss tidpunkt. Det handlar om de fall där det behövs för att sköta underrättelseverksamheten för vissa samhällsfarliga brott. Rättigheten att hämta in övervakningsuppgifter om elektronisk kommunikation är för närvarande tidsbegränsad till den sista december 2017, men regeringen vill förlänga perioden fram till den sista december 2019. Riksdagen sa ja till förslaget.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-06-15 Debatt: 2017-06-20 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:JuU28 (pdf, 291 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fortsatt giltighet av en tidsbegränsad bestämmelse i inhämtningslagen

Betänkande 2016/17:MJU23

Riksdagen godkände regeringens förslag om mål för en svensk livsmedelsstrategi. Syftet med livsmedelsstrategin är att uppnå en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja. Livsmedelsproduktionen ska öka, miljömålen ska nås och den ska också bidra till en hållbar utveckling i hela landet.

Med anledning av strategin riktade riksdagen sju tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

  • Regeringen bör säkerställa generellt goda företagsvillkor för hela livsmedelskedjan. Nationella, mer långtgående regler, ska alltid vara väl motiverade och prövas noga.
  • Berörda myndigheter bör få främjandeuppdrag som förtydligar att de inte bara ska kontrollera att regler följs utan att de även ska göra det lättare för och stötta företagen i livsmedelskedjan.
  • Regeringen bör säkerställa att godkännandeprocesserna för växtskyddsmedel är effektiva och förutsägbara.
  • Reglerna för distribution och försäljning av viltkött bör förenklas.
  • Regeringen bör göra det lättare för konsumenter att göra hållbara och medvetna val.
  • Livsmedelsexporten bör underlättas och främjas.
  • Svensk livsmedelsproduktion bör styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda mål för specifika produktionsformer.

 

Förslagspunkter: 66 Reservationer: 118
Justering: 2017-06-01 Debatt: 2017-06-19 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:MJU23 (pdf, 7457 kB) Webb-tv debatt om förslag: En livsmedelsstrategi för Sverige

Betänkande 2016/17:MJU24

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Det klimatpolitiska arbetet bör utgå från ett långsiktigt, tidssatt utsläppsmål som riksdagen fastställer. Målet ska vara att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Efter det ska negativa utsläpp uppnås. Riksdagen sa också ja till ett etappmål för utsläpp av växthusgaser till 2030 och 2040 och ett etappmål för utsläpp från inrikes transporter. Delar av det klimatpolitiska ramverket regleras i lag genom den nya klimatlagen. Lagen innehåller grundläggande bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete. Klimatlagen börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om att klimatpolitiken ska vara långsiktigt effektiv och bedrivas så att minskade utsläpp av växthusgaser förenas med tillväxt.

Förslagspunkter: 36 Reservationer: 32
Justering: 2017-06-01 Debatt: 2017-06-14 Beslut: 2017-06-15

Betänkande 2016/17:MJU24 (pdf, 2108 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Betänkande 2016/17:JuU25

Regeringen beslutade att införa tillfälliga gränskontroller i november 2015. Riksrevisionen har granskat om gränskontrollerna upprättades på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Regeringen har i sin tur lämnat en redogörelse till riksdagen om hur man ser på Riksrevisionens rapport.

Enligt Riksrevisionen var regeringens beslut att återinföra gränskontroller otydligt, liksom instruktionerna för hur de tillfälliga gränskontrollerna skulle genomföras och deras syfte. Regeringen håller inte med om revisionens bedömning. Enligt regeringen har den fattat ett beslut om att det ska återinföras gränskontroller och Polismyndigheten har verkställt beslutet. Regeringen delar heller inte Riksrevisionens uppfattning om att uppföljningen av beslutet om att återinföra gränskontroll har varit bristfällig. Regeringen avser inte att vidta några särskilda åtgärder med anledning av granskningsrapporten.

Riksdagen gör ingen annan bedömning än regeringen i ärendet och beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-06-08 Debatt: 2017-06-14 Beslut: 2017-06-15

Betänkande 2016/17:JuU25 (pdf, 256 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om upprättandet av tillfälliga gränskontroller vid inre gräns

Betänkande 2016/17:JuU15

Regeringen har redogjort för sitt nya nationella brottsförebyggande program i en skrivelse till riksdagen. Programmet innehåller övergripande målsättningar för hur ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete bör bedrivas och hur samverkan mellan berörda aktörer kan utvecklas. Riksdagen ser positivt på att regeringen lägger fram ett brett brottsförebyggande program som skapar bättre förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete.

Enligt riksdagen innehåller programmet emellertid för många samordningsfunktioner. Det riskerar att styra bort uppmärksamheten från genomförandet av konkreta åtgärder och konsumera resurser som hade kunnat användas bättre. Därför tycker riksdagen inte att regeringen ska inrätta en nationell samordnare för brottsförebyggande frågor. Riksdagen vill också att regeringen ska återkomma med en redovisning av vilka konkreta brottsförebyggande åtgärder som regeringen avser att vidta och när man avser att vidta dessa åtgärder. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta samt lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 5
Justering: 2017-06-08 Debatt: 2017-06-14 Beslut: 2017-06-15

Betänkande 2016/17:JuU15 (pdf, 297 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tillsammans mot brott - ett nationellt brottsförebyggande program

Betänkande 2016/17:JuU16

Riksdagen riktade åtta tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

  • Livstidsstraff bör bli normalstraffet för mord och därför användas i betydligt större utsträckning än i dag. Den lagändring som gjordes 2014 i detta syfte har inte fått avsedd effekt. Riksdagen anser att det är viktigt att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen med ett nytt lagförslag som säkerställer detta.
  • Riksdagen vill också att regeringen ser över lagstiftningen om kränkande fotografering. Riksdagen framhåller att det via media har kommit indikationer på att lagen inte omfattar alla situationer som den borde.
  • Riksdagen anser att det krävs en bredare sexualbrottslagstiftning än i dag. Lagstiftningen bör tydligt markera var och ens rätt att själv bestämma om man vill ha sex eller inte. Riksdagen anser också att det bör införas ett oaktsamhetsbrott för våldtäkt, vilket i praktiken innebär att ett brott blir lättare att bevisa.
  • Regeringen bör överväga att införa en ny brottsrubricering, grovt sexuellt ofredande. Straffskalan bör vara fängelse i minst nio månader och högst tre år.
  • Straffen bör i högre grad än i dag grunda sig på den brottsliga handlingens straffvärde och mindre på gärningspersonens ålder eller andra omständigheter som är knutna till gärningspersonen.
  • Poliser, personal inom räddningstjänsten, hälso- och sjukvården bör få ett bättre straffrättsligt skydd.
  • Möjligheterna att införa ett tillträdesförbud till butiker för personer som upprepade gånger stjäl eller beter sig illa bör utredas.
  • Regeringen bör utreda om personer som misskött sig i en simhall kan få tillträdesförbud dit. Det kan till exempel röra sig om en person som tidigare begått brott av sexuell karaktär i simhallen.

 

Förslagspunkter: 46 Reservationer: 42
Justering: 2017-03-30 Debatt: 2017-04-05 Beslut: 2017-04-06

Betänkande 2016/17:JuU16 (pdf, 876 kB) Webb-tv debatt om förslag: Straffrättsliga frågor

Betänkande 2016/17:MJU22

Tillståndsprocesserna inom miljölagstiftningen borde förenklas och förkortas. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Verksamheter som riskerar att påverka miljön negativt måste söka och beviljas tillstånd för att få utföra sin verksamhet. Sådana verksamheter ska prövas noga och hårda krav ska ställas för att skydda miljön. Riksdagen anser dock att det är mycket viktigt att tillståndsprocesserna utformas på ett mer effektivt sätt än i dag. Bland annat borde handläggningstiderna i många fall kortas. Enligt riksdagen borde det också övervägas om företag som vill göra miljöförbättrande åtgärder skulle kunna premieras genom att få en snabbare handläggning, en "grön gräddfil". Riksdagen uppmanade regeringen till detta.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag som behandlades samtidigt.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 9
Justering: 2017-05-18 Debatt: 2017-05-31 Beslut: 2017-05-31

Betänkande 2016/17:MJU22 (pdf, 510 kB) Webb-tv debatt om förslag: Övergripande miljöfrågor

Betänkande 2016/17:JuU26

Samverkan mellan domstolarna ska bli bättre. Regeringen vill bland annat att justitieråd ska kunna tjänstgöra korsvis i Högsta förvaltningsdomstolen och Högsta domstolen. Dessutom ska det bli ökade möjligheter att delegera beredningsåtgärder, det vill säga förberedandet av ett mål, i hovrätt, tingsrätt, kammarrätt, förvaltningsrätt och hyres- och arrendenämnd. Syftet är större flexibilitet och mer effektiv handläggning, samt att frigöra tid för migrationsdomstolarna som har ett kraftigt ökat antal mål och långa handläggningstider. Riksdagen sa ja till förslaget och att den nya lagen börjar gälla den första juli 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-05-16 Debatt: 2017-05-31 Beslut: 2017-05-31

Betänkande 2016/17:JuU26 (pdf, 1702 kB)

Betänkande 2016/17:JuU29

Det ska bli tydligare när en kroppsbesiktning ska kunna göras för att reda ut hur gammal en person som är misstänkt för brott är. Vid en kroppsbesiktning undersöks kroppen in- och utvärtes och prov kan tas från personen. Enligt förslaget ska en kroppsbesiktning kunna göras om åldern har betydelse för påföljden. Det kan exempelvis handla om att avgöra om den misstänkte är straffmyndig. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringen börjar gälla den 1 juli 2017.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2017-05-11 Debatt: 2017-05-16 Beslut: 2017-05-17

Betänkande 2016/17:JuU29 (pdf, 361 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kroppsbesiktning i syfte att utreda ålder i brottmålsprocessen

Betänkande 2016/17:JuU13

Brottslingar som på ett systematiskt sätt skickar ut ett stort antal bluffakturor ska i högre utsträckning kunna straffas. Regeringen har föreslagit straffrättsliga ändringar som ska göra det möjligt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget går också ut på att straffskalor och beteckningar ändras på en del brott, bland annat ska snatteri framöver rubriceras som ringa stöld. Dessa förändringar ska börja gälla den 1 juli 2017.

Riksdagen riktade också två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen. Den första uppmaningen går ut på att inbrottsstöld med ett minimistraff om fängelse i ett år borde införas som en ny brottsrubricering. Riksdagen uppmanade regeringen att lämna förslag i frågan senast den 1 april 2018.

Det andra tillkännagivandet handlar om att upprepade stölder borde ses i ett större sammanhang. Riksdagen tycker att det är nödvändigt att se med större allvar på denna typ av brottslighet. Straffen borde i större utsträckning än i dag stå i proportion till den samlade brottsligheten. Riksdagen riktade ett tillkännagivande om detta till regeringen.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 4
Justering: 2017-05-11 Debatt: 2017-05-16 Beslut: 2017-05-17

Betänkande 2016/17:JuU13 (pdf, 2978 kB) Webb-tv debatt om förslag: Grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott

Betänkande 2016/17:JuU27

Den svenska polisen ska på ett djupare sätt kunna samarbeta med utländska myndigheter när det gäller bekämpande av terrorism och gränsöverskridande brottslighet. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag.

Beslutet innebär att de två EU-besluten, Prümrådsbeslutet och Atlasrådsbeslutet, införlivas i svensk lag på ett mer heltäckande sätt.

Förändringen innebär att den svenska polisen ska kunna hjälpa andra stater vid en förfrågan eller själva be om hjälp från andra stater. Polisen ska bara få begära hjälp om det behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Utländska tjänstemän ska då tillfälligt kunna få polisiära befogenheter i Sverige och ledas av Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen.

Lagen och lagändringarna ska börja gälla den 2 juli 2017.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-05-04 Debatt: 2017-05-16 Beslut: 2017-05-17

Betänkande 2016/17:JuU27 (pdf, 3781 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nya möjligheter till operativt polissamarbete med andra stater

Betänkande 2016/17:MJU20

Det blir straffbart att utan tillstånd bedriva en yrkesmässig verksamhet för insamling av elavfall. Denna typ av brott ska inte längre undantas straffbestämmelsen om otillåten miljöverksamhet. Sedan tidigare har tvingande EU-regler på området införts i svensk lag. EU-reglerna innebar att en verksamhet för insamling av elavfall måste söka tillstånd för det. Nu blir det alltså straffbart att bryta mot detta.

Regeringen får också rätt att bestämma regler om ytterligare avfallsförebyggande åtgärder. Reglerna får utfärdas om de har särskild betydelse för skyddet för människors hälsa eller miljön.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-05-04 Debatt: 2017-05-11 Beslut: 2017-05-11

Betänkande 2016/17:MJU20 (pdf, 695 kB)

Betänkande 2016/17:MJU21

Det finns i EU gemensamma regler för spritdrycker, bland annat skydd av geografiska spritbeteckningar. Syftet med reglerna är främst att säkerställa ett högt konsumentskydd och att främja en sund konkurrens på marknaden. Sedan EU-inträdet har Sverige tre skyddade geografiska spritbeteckningar: svensk vodka, svensk akvavit och svensk punsch.

Regeringen vill göra en ändring i lagen som innebär att regeringen, eller den myndighet som regeringen utser, ska få rätt att specificera vilka krav som en producent ska uppfylla för att få använda de svenska spritbeteckningarna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-05-02 Debatt: 2017-05-18 Beslut: 2017-05-18

Betänkande 2016/17:MJU21 (pdf, 323 kB)

Betänkande 2016/17:JuU12

Justitieutskottet har granskat en skrivelse från regeringen som handlar om lagen om särskild utlänningskontroll. Lagen innehåller särskilda åtgärder som syftar till att förebygga våldsdåd med internationell bakgrund. I skrivelsen redogör regeringen för hur lagen har använts mellan den 1 juli 2015 och den 30 juni 2016.

Sedan 2010 har antalet attentat och attentatshot med koppling till Sverige ökat. Det handlar framförallt om aktörer som motiveras av våldsbejakande islamistisk extremism. Sveriges deltagande i internationella militära operationer i Afghanistan, Irak och Mali kan medföra att Sverige uppfattas som ett legitimt mål. Hittills har runt 300 individer lämnat Sverige för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupper i Syrien eller Irak. Av dessa individer har ungefär 140 återvänt till Sverige. Under det senaste året har dock antalet nya resenärer minskat. Det är oklart vad nedgången beror på, men sannolikt har flera faktorer spelat en roll, däribland den skärpta kontrollen av den turkiska gränsen och Daishs alltmer trängda militära läge. Möjligen har också kriminaliseringen av resor i terrorismsyfte spelat roll.

Terrorismen är ett globalt hot som kräver globalt samarbete. Sverige jobbar mot terrorhotet i en rad olika internationella konstellationer, bland annat inom ramen för EU-samarbetet och inom FN. Regeringen fattade under den aktuella perioden sju beslut med stöd av lagen. Besluten handlade framförallt om överklaganden av Migrationsverkets beslut om utvisning.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-04-27 Debatt: 2017-05-03 Beslut: 2017-05-03

Betänkande 2016/17:JuU12 (pdf, 338 kB)

Betänkande 2016/17:JuU11

Justitieutskottet har granskat en skrivelse från regeringen om hemliga tvångsmedel under 2015. Det är en årlig redovisning som handlar om hur de brottsbekämpande myndigheterna använt sig av hemliga metoder som rumsavlyssning, kameraövervakning och avlyssning av elektronisk kommunikation. De här metoderna ska användas när det är nödvändigt för att förhindra eller utreda brott, men måste avvägas mot människors rätt till privatliv.

Under 2015 gavs drygt 9500 tillstånd till hemliga tvångsmedel, vilket är fler än 2014 och 2013.

Säkerhetspolisen fattade totalt 377 beslut om hemliga tvångsmedel med stöd av bestämmelserna i rättegångsbalken och lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott.

Utskottet håller med regeringen om att de hemliga tvångsmedlen fyller en mycket viktig funktion för det brottsutredande arbetet och att de hemliga tvångsmedlen inneburit en reell nytta. Utskottet välkomnar att även Säkerhetspolisens användning av hemliga tvångsmedel numera redovisas. 

 Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-04-27 Debatt: 2017-05-03 Beslut: 2017-05-03

Betänkande 2016/17:JuU11 (pdf, 232 kB)

Betänkande 2016/17:MJU14

Riksdagen sa nej till motionsförslag om fiskeripolitik. Motionerna handlade bland annat om globalt hållbart fiske, regelverket för yrkesfisket och märkning av fisk. Riksdagen sa nej till förslagen, främst med hänvisning till pågående arbete.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 23
Justering: 2017-04-06 Debatt: 2017-04-27 Beslut: 2017-05-03

Betänkande 2016/17:MJU14 (pdf, 597 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fiskeripolitik
Paginering