Dokument & lagar (34 träffar)

Skrivelse 2011/12:170

Riksrevisionens rapport om att styra självständiga lärosäten Regeringens skrivelse 2011/12:170 Riksrevisionens rapport Skr. om att styra självständiga lärosäten 2011/12:170 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm 30 augusti 2012 Fredrik Reinfeldt Jan Björklund Utbildningsdepartementet Skrivelsens


Utskottsberedning: 2012/13:UbU1 Följdmotioner: 2

Skrivelse 2011/12:170 (pdf, 2945 kB)

Skrivelse 2011/12:161 - vad kostar den och vad har den gett?

Regeringens skrivelse 2011/12:161 Riksrevisionens rapport Svensk klimatforskning Skr. vad kostar den och vad har den gett 2011/12:161 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 7 juni 2012 Carl Bildt Lena Ek Miljödepartementet Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen


Utskottsberedning: 2012/13:UbU3

Skrivelse 2011/12:161 - vad kostar den och vad har den gett? (pdf, 1960 kB)

Betänkande 2011/12:UbU20

Kravet på legitimation flyttas fram till den 1 december 2013 för vissa lärare och förskollärare. Skälet är att Skolverket hittills inte hunnit pröva en tillräckligt stor mängd ansökningar om legitimation.

Riksdagen beslutade 2011 att införa ett legitimationssystem för lärare och förskollärare. Lagen skulle börja tillämpas i juli 2012 för lärare och förskollärare som fått examen eller anställning efter den 1 juli 2011. Eftersom Skolverket hittills inte hunnit pröva en tillräckligt stor mängd ansökningar om legitimation beslutade riksdagen att tidpunkten för tillämpningen flyttas fram till den 1 december 2013 för denna grupp lärare och förskollärare. Riksdagen beslutade också att ge regeringen i uppdrag att återkomma med en finansieringsplan och med en rapport vid årsskiftet om hur arbetet med legitimationsreformen går.

Skollagen innebär att enbart legitimerade lärare kan få fast anställning och sätta betyg. För att få legitimation måste en lärare ha tagit examen och genomgått en introduktionsperiod på minst ett år. En nämnd under Skolverket kan varna en lärare, till exempel för oskicklighet, och i allvarliga fall dra in legitimationen.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 5
Justering: 2012-06-12 Debatt: 2012-06-18 Beslut: 2012-06-19

Betänkande 2011/12:UbU20 (pdf, 487 kB) Webb-tv debatt om förslag: Senare tillämpning av vissa bestämmelser om legitimation för lärare och förskollärare

Betänkande 2011/12:UbU22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ersätta tre myndigheter med två inom utbildningsområdet. Den ena nya myndigheten ska ansvara för i huvudsak kvalitetssäkring och tillsyn av den högre utbildningen. Den andra myndigheten ska ansvara för service, samordning, främjande och utvecklande verksamhet, internationellt samarbete samt mobilitet inom utbildningsområdet. Med mobilitet menas i det här fallet internationell rörlighet för studenter. Högskoleverket (HSV), Verket för högskoleservice (VHS) och Internationella programkontoret (IPK) ska läggas ner. Den nya organisationen är tänkt att börja gälla den 1 januari 2013.

Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande om myndigheternas uppgifter som innebär följande:

  • En högskolemyndighet bör få i uppdrag att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter inom den högre utbildningen.
  • En nationell aktör bör arbeta för att stimulera intresset för högre studier och främja breddad rekrytering.
  • Myndigheten för kvalitetssäkring och tillsyn ska ha ett självständigt uppdrag att arbeta med omvärldsbevakning och analys för högskolesektorn.

Riksdagen gjorde dessutom ett tillkännagivande i frågan om hur vissa ledamöter i styrelser för statliga universitet och högskolor ska utses. Regeringen menar att ordföranden och de ledamöter som regeringen utser bör utses efter förslag av en nomineringsgrupp. Utskottet är positivt till detta men vill att nomineringsgruppen ska utökas med en studentrepresentant vid universitetet eller högskolan.

Förslagspunkter: 4
Justering: 2012-05-31 Debatt: 2012-06-18 Beslut: 2012-06-19

Betänkande 2011/12:UbU22 (pdf, 320 kB)

Betänkande 2011/12:UbU21

Elektroniskt material som gjorts tillgängligt för allmänheten ska arkiveras på Kungliga biblioteket på samma sätt som tidningar, böcker, videoband, radio- och TV-program. Syftet är att materialet ska bevaras i forskningssyfte och som kulturarv.

Arkiveringen gäller bara elektroniskt material som massmedieföretag och liknande publicerar elektroniskt och som rör svenska förhållanden. Det gäller inte privata bloggar eller hemsidor. Däremot ska myndigheter också lämna ett exemplar av sina publikationer till Kungliga biblioteket för arkivering.

Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2012 och kommer tillämpas på material som publiceras efter den 31 december 2014. Vissa massmedieföretag och myndigheter kommer dock bli skyldiga att lämna exemplar av det som publiceras till Kungliga biblioteket redan efter den 31 mars 2013.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-05-31 Debatt: 2012-06-11 Beslut: 2012-06-13

Betänkande 2011/12:UbU21 (pdf, 517 kB)

Betänkande 2011/12:UbU15

Studie- och yrkesvägledning är viktigt för att undvika felaktiga val som kan leda till onödiga kostnader för individen och samhället. Riksdagen vill därför i ett tillkännagivande att regeringen förbättrar studie- och yrkesvägledningen i gymnasieskolan.

Studie- och yrkesvägledning är av stor betydelse för att underlätta den enskildes studie- och yrkesval. En väl fungerande studie- och yrkesvägledning kan bidra till att fler elever väljer en utbildning som motsvarar deras förväntningar och behov. Det också kan bidra till att förbättra genomströmningen i gymnasieskolan. Riksdagen anser också att det är viktigt att förbättra kontakterna mellan utbildning och arbetsliv inom både högskoleförberedande program och yrkesprogram.

Riksdagen sa vidare nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2011 om gymnasieskolan.

Förslagspunkter: 21 Reservationer: 21
Justering: 2012-04-26 Debatt: 2012-05-24 Beslut: 2012-05-30

Betänkande 2011/12:UbU15 (pdf, 326 kB) Webb-tv debatt om förslag: Gymnasieskolan

Betänkande 2011/12:UbU16

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om studiestöd. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan pågår utredningar i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om möjligheter för alla att studera, ett flexiblare studiemedelssystem, fribeloppets avskaffande, studiemedelssystemet för studerande på den kommunala vuxenutbildningens grundläggande nivå, åldersgränser för studiemedel, avskrivning av studieskulder för personer som flyttar till landsbygdskommuner och en avveckling av Centrala studiestödsnämnden (CSN).

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 4
Justering: 2012-04-26 Debatt: 2012-05-24 Beslut: 2012-05-30

Betänkande 2011/12:UbU16 (pdf, 100 kB) Webb-tv debatt om förslag: Studiestöd

Betänkande 2011/12:UbU13

Riksdagen uppmanar regeringen att komma in med ett förslag om att kommunerna ska få stimulansbidrag så att de kan erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid. Förslaget ska lämnas till riksdagen inom ramen för budgetprocessen.

Riksdagen påpekar att över hälften av Sveriges kommuner har inte barnomsorg på obekväm arbetstid. Det ställer till problem för föräldrar som arbetar kvällar, helger och nätter, vilket är vanligt inom exempelvis vården, industrin, servicesektorn och kulturvärlden. Det är ett extra stort problem för ensamstående föräldrar, som är mer drabbade av arbetslöshet än andra föräldrar. Avsaknaden av barnomsorg får inte utgöra ett hinder för föräldrar att ta ett jobb, menar riksdagen.

Beslutet grundar sig delvis på motioner från Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 12
Justering: 2012-04-26 Debatt: 2012-05-10 Beslut: 2012-05-23

Betänkande 2011/12:UbU13 (pdf, 241 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förskolan

Proposition 2011/12:144

Regeringens proposition 2011/12:144 Senare tillämpning av vissa bestämmelser om legitimation för lärare och förskollärare och om Prop. särskild utbildning för vuxna 2011/12:144 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 26 april 2012 Fredrik Reinfeldt Jan Björklund Utbildningsdepartementet


Utskottsberedning: 2011/12:UbU20
Riksdagsbeslut (2 förslag): , 2 bifall,
Följdmotioner: 3

Proposition 2011/12:144 (pdf, 423 kB)

Betänkande 2011/12:UbU14

Riksdagen sa nej till 180 motioner från allmänna motionstiden 2011 om olika frågor inom skolpolitikens område. Skälet är bland annat pågående arbete och gällande bestämmelser. Motionerna handlar bland annat om resurser till kommunerna, avgifter, fristående skolor, kvalitet, elevhälsa och mobbning, it i skolan, tillgång till skolbibliotek, modersmål, teckenspråk, vissa ämnen såsom matematik och moderna språk samt fritidshem.

Förslagspunkter: 45 Reservationer: 61
Justering: 2012-04-17 Debatt: 2012-05-10 Beslut: 2012-05-23

Betänkande 2011/12:UbU14 (pdf, 614 kB) Webb-tv debatt om förslag: Grundskolan

Betänkande 2011/12:UbU19

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2011 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-03-29 Debatt: 2012-04-19 Beslut: 2012-04-25

Betänkande 2011/12:UbU19 (pdf, 21 kB)

Betänkande 2011/12:UbU17

Elever som läser moderna språk på högre nivåer i gymnasieskolan kan få så kallade meritpoäng. Teckenspråk likställs inte i dag med moderna språk och ger därför inte meritpoäng. Riksdagen vill att teckenspråk ska likställas med moderna språk när det gäller meritpoäng. Detta för att inte missgynna elever som väljer att studera teckenspråk på avancerad nivå. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen.

Bakgrunden är att regeringen och riksdagen tidigare har bedömt att det är viktigt att uppmuntra elever att fortsätta sina studier i moderna språk på högre nivåer i gymnasiet. Därför infördes meritpoäng för moderna språk. Samtidigt finns det tecken på att gymnasie- och högstadieelever väljer bort studier i teckenspråk av strategiska skäl. Detta eftersom teckenspråk inte ger meritpoäng på samma sätt som moderna språk.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2011 om högskolan.

Förslagspunkter: 25 Reservationer: 33
Justering: 2012-03-29 Debatt: 2012-04-19 Beslut: 2012-04-25

Betänkande 2011/12:UbU17 (pdf, 322 kB) Webb-tv debatt om förslag: Högskolan

Proposition 2011/12:133

Regeringens proposition 2011/12:133 Nya myndigheter inom utbildningsområdet m.m. Prop. 2011/12:133 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 29 mars 2012 Fredrik Reinfeldt Jan Björklund Utbildningsdepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll Regeringen redovisar i propositionen sina


Utskottsberedning: 2011/12:UbU22
Riksdagsbeslut (3 förslag): , 3 bifall,
Följdmotioner: 3

Proposition 2011/12:133 (pdf, 281 kB)

Betänkande 2011/12:UbU18

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om forskning, forskarutbildning och rymdfrågor. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om forskningspolitikens inriktning och internationalisering, förhållanden inom forskarutbildningen, rymdfrågor samt forskning inom vissa områden.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 19
Justering: 2012-03-22 Debatt: 2012-04-19 Beslut: 2012-04-25

Betänkande 2011/12:UbU18 (pdf, 209 kB) Webb-tv debatt om förslag: Forskning, forskarutbildning och rymdfrågor

Proposition 2011/12:121

Regeringens proposition 2011/12:121 Leveransplikt för elektroniskt material Prop. 2011/12:121 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 19 mars 2012 Fredrik Reinfeldt Carl Bildt Utbildningsdepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås en lag om leveransplikt


Utskottsberedning: 2011/12:UbU21
Riksdagsbeslut (2 förslag): , 2 bifall,

Proposition 2011/12:121 (pdf, 535 kB)

Betänkande 2011/12:UbU12

Riksdagen uppmanar regeringen att se till att lärarna snabbt får mer stödmaterial för att sätta betyg utifrån den nya betygsskalan. Ställningstagandet grundar sig på en motion från Socialdemokraterna.

En ny betygsskala finns från årskurs 6 med sex steg som går från A till F. Betygen sätts utifrån de nationella kunskapskrav som Skolverket har tagit fram för betygsstegen A, C och E. När det gäller betygsstegen B och D konstaterar utskottet att lärarna behöver ett tydligt stödmaterial för att kunna bedöma och betygsätta kunskapskraven. Riksdagen har i ett tidigare tillkännagivande framfört detta till regeringen och riksdagen gör alltså på nytt ett tillkännagivande i frågan.

Riksdagen har också gått igenom regeringens redovisning av vad regeringen har gjort för att främja en likvärdig bedömning och betygssättning i grundskolan. Redovisningen visar att regeringen har gjort en rad insatser men att dessa ännu inte har hunnit få fullt genomslag.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 4
Justering: 2012-03-15 Debatt: 2012-03-28 Beslut: 2012-03-29

Betänkande 2011/12:UbU12 (pdf, 106 kB) Webb-tv debatt om förslag: Statens styrning mot en likvärdig betygssättning i grundskolan

Betänkande 2011/12:UbU11

Villkoren för studerande föräldrar vars barn har avlidit förbättras den 1 juli 2012. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får då möjlighet att meddela föreskrifter om studerandes rätt till studiehjälp och studiemedel vid ledighet i samband med att ett barn under 18 år har avlidit.

Regeringen bedömer att studerande, vars barn under 18 år har avlidit, som avstår från studier bör ha rätt att behålla studiemedlet under en viss tid per förälder och barn. Studielån som avser sådan tid bör kunna skrivas av helt.

Regeringen bedömer även att Centrala studiestödsnämnden bör få meddela närmare föreskrifter om studerandes rätt till studiehjälp vid ledighet i samband med att ett barn under 18 år har avlidit.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2012-02-23 Debatt: 2012-03-22 Beslut: 2012-03-28

Betänkande 2011/12:UbU11 (pdf, 104 kB)

Betänkande 2011/12:UbU10

Friskolor på gymnasienivå ska kunna välja att till vissa utbildningar endast ta emot elever som är i behov av särskilt stöd och vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för. Därmed blir det möjligt för friskolor på gymnasienivå att erbjuda utbildningar som är särskilt riktade till elever med till exempel dyslexi, inlärningsproblem eller koncentrationssvårigheter. Syftet med de nya reglerna är att skapa lika villkor mellan kommunala skolor och friskolor samt att ge eleverna större möjlighet att välja mellan olika skolor.

Friskolor på både grundskole- och gymnasienivå blir skyldiga att spara elevernas svar i nationella prov under en viss tid. Hittills har bara kommunala skolor haft den skyldigheten. Svaren används av Skolinspektionen vid kontrollrättning och av dem som konstruerar proven i deras utvecklingsarbete.

De nya bestämmelserna gäller från den 1 april 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2012-02-23 Debatt: 2012-03-14 Beslut: 2012-03-14

Betänkande 2011/12:UbU10 (pdf, 128 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa frågor om fristående skolor

Betänkande 2011/12:UbU8

Riksdagen uppmanar regeringen att överväga att ta fram ett förslag om en översyn av systemet för fördelning av basanslaget till universitet och högskolor. Bakgrunden är Riksrevisionens granskning som visar att vissa lärosäten har svårt att uppfylla samtliga intentioner med basanslaget.

Utbildningsutskottet anser att det är viktigt att basanlaget är väl avvägt i relation till målet att att varje universitet och högskola ska ha förutsättningar att fatta långsiktiga beslut om sin forskning och kunna värna lärosätets integritet gentemot sina samarbetspartner. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

 

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2012-02-23 Debatt: 2012-03-14 Beslut: 2012-03-14

Betänkande 2011/12:UbU8 (pdf, 79 kB) Webb-tv debatt om förslag: Användningen av basanslaget för forskning och forskarutbildning

Betänkande 2011/12:UbU9

 

Gymnasiesärskolans bestämmelser anpassas till bestämmelserna för den reformerade gymnasieskolan. Det ska råda stor flexibilitet för både elever och skola. Samarbetet mellan gymnasiesärskolan och arbetslivet ska stärkas. Det ska finnas nio nationella program, och utbildningarna ska kvalitetssäkras på nationell nivå. En poängplan ska ersätta timplanen för gymnasiesärskolans nationella program, och ett ämne ska kunna bestå av flera kurser där betyg sätts efter avslutad kurs. Det ska fortfarande finnas individuella program, men indelningen i yrkes- och verksamhetsträning tas bort.

Eleverna i gymnasiesärskolan får ökade möjligheter att välja utbildningsvägar. De ska få rätt till stöd till inackordering. Efter avslutad utbildning får eleverna en utökad dokumentation av sina studier i form av ett gymnasiesärskolebevis. Hemkommunen ska vara skyldig att utreda målgruppstillhörigheten om det framkommer indikationer på att en elev inte tillhör målgruppen för grund- respektive gymnasiesärskolan.

Utbildningsutskottet har blivit informerade om att regeringen tänker vidta ytterligare åtgärder inom ramen för Lärarlyftet II som syftar till att säkerställa att lärare i särskolan har hög kompetens . Utskottet anser att det då bör läggas särskild vikt vid att Skolverket i samarbete med lärosätena möjliggör validering av tidigare tillägnade kunskaper. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med utskottets tillägg.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2012. Huvuddelen av bestämmelserna ska tillämpas på utbildningar som påbörjas efter den 30 juni 2013.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 4
Justering: 2012-02-23 Debatt: 2012-02-29 Beslut: 2012-02-29

Betänkande 2011/12:UbU9 (pdf, 2370 kB) Webb-tv debatt om förslag: En ny gymnasiesärskola
Paginering