Dokument & lagar (67 träffar)

Proposition 2015/16:198

Regeringens proposition 2015/16:198 En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap Prop. 2015/16:198 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 25 augusti 2016 Stefan Löfven Helene Hellmark Knutsson Utbildningsdepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll I denna proposition lämnas förslag


Utskottsberedning: 2016/17:UbU5
Riksdagsbeslut (1 förslag): 1 bifall,
Följdmotioner: 1

Proposition 2015/16:198 (pdf, 500 kB)

Skrivelse 2015/16:190

Regeringens skrivelse 2015/16:190 Redovisning av fördelning av medel från Skr. Allmänna arvsfonden under budgetåret 2015 2015/16:190 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 22 juni 2016 Stefan Löfven Åsa Regnér Socialdepartementet Skrivelsens huvudsakliga innehåll I denna skrivelse lämnas


Utskottsberedning: 2016/17:SoU2 Följdmotioner: 1

Skrivelse 2015/16:190 (pdf, 632 kB)

Betänkande 2015/16:UbU18

Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål i grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska få överlämnas på entreprenad till en annan skolhuvudman. Även fjärrundervisning i modersmål eller studiehandledning på modersmål ska få överlämnas på entreprenad till en annan skolhuvudman.

Idag saknas det möjlighet för till exempel en kommun att vara beställare av entreprenad när det gäller modersmålsundervisning. En kommun kan inte heller enligt de nuvarande reglerna vara utförare av entreprenad. De nya möjligheterna kan till exempel innebära att en kommun sluter avtal med en annan kommun om att utföra modersmålsundervisning eller studiehandledning på modersmålet. Det får dock endast ske om kommunen gjort ansträngningar för att anordna utbildningen inom den egna organisationen.

Riksdagen sa ja till det här förslaget från regeringen. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2016.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2016-06-16 Debatt: 2016-06-21 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:UbU18 (pdf, 838 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fjärrundervisning och entreprenad - nya möjligheter för undervisning och studiehandledning på modersmål

Betänkande 2015/16:UbU23

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, RJ, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2015 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen.

Enligt Riksrevisionens uppfattning ger stiftelsens årsredovisning tillsammans med förvaltningsberättelsen och övrig information en rättvisande bild. Riksrevisionen har också granskat styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och funnit att varken styrelsen eller verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen eller årsredovisningslagen. Däremot anser Riksrevisionen att styrelseledamot eller den verkställande direktören har handlat i strid med stiftelsens stadgar. Som grund anför Riksrevisionen att arvoden till styrelseledamöter har betalats ut i strid med den så kallade arvodeslagen. RJ:s praxis för arvodesutbetalning har inte uppmärksammats av revisionen tidigare.

Utbildningsutskottet, som granskat redogörelserna, noterar att styrelsen har vidtagit åtgärder och överväger ytterligare åtgärder med anledning av Riksrevisionens uttalanden. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-06-14 Debatt: 2016-06-21 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:UbU23 (pdf, 240 kB)

Betänkande 2015/16:SoU8

Socialutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen om en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitik 2016-2020. Det övergripande målet för strategin är ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol, och med ett minskat tobaksbruk. Regeringen vill tydliggöra jämlikhets- och jämställdhetsperspektivet på det här området och göra insatser för att skydda barn och unga.

Socialutskottet har också behandlat motioner om bland annat en solidarisk och restriktiv alkoholpolitik, ett narkotikafritt samhälle, ett rökfritt Sverige 2025 och sprututbyte.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till motionerna.

Förslagspunkter: 29 Reservationer: 24
Justering: 2016-06-09 Debatt: 2016-06-16 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:SoU8 (pdf, 703 kB) Webb-tv debatt om förslag: En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016-2020

Proposition 2015/16:184

Regeringens proposition 2015/16:184 Fler elever i fler skolor Prop. 2015/16:184 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 26 maj 2016 Stefan Löfven Gustav Fridolin Utbildningsdepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll Propositionen innehåller förslag till ändringar i skollagen


Utskottsberedning: 2016/17:UbU3
Riksdagsbeslut (1 förslag): 1 bifall,
Följdmotioner: 1

Proposition 2015/16:184 (pdf, 422 kB)

Betänkande 2015/16:UbU22

För att få fler ämneslärare och lektorer i skolan har regeringen beslutat att införa en ny särskild kompletterande pedagogisk utbildning. Utbildningen ska leda till ämneslärarexamen för personer som har examen på forskarnivå. I samband med detta ska ett särskilt utbildningsbidrag införas för de som läser den här utbildningen. Satsningen planeras pågå under fem år.

Regeringen har föreslagit några lagändringar som bland annat innebär att:

  • det tillfälliga utbildningsbidraget ska vara skattepliktigt
  • sekretess ska gälla i ärenden om utbildningsbidrag
  • en etableringsplan ska upphöra att gälla när en person som är nyanländ påbörjar utbildningen
  • den som har utbildningsbidrag inte ska ha rätt till studiemedel under samma period.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla den 15 juli 2016.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2016-05-26 Debatt: 2016-06-08 Beslut: 2016-06-08

Betänkande 2015/16:UbU22 (pdf, 929 kB) Webb-tv debatt om förslag: Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen

Betänkande 2015/16:UbU20

De personer som lärare och studenter utser att sitta i styrelser för statliga universitet och högskolor ska benämnas ledamöter. Idag kallas de representanter, vilket kan tolkas som att de bara representerar sina egna intresseområden. Men ansvaret gäller högskolans som helhet. Regeringen har tagit fram ett förslag om det här som riksdagen sa ja till.

Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2016.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2016-05-26 Debatt: 2016-06-08 Beslut: 2016-06-08

Betänkande 2015/16:UbU20 (pdf, 536 kB) Webb-tv debatt om förslag: Styrelser för universitet och högskolor - ledamöternas tillsättning och ansvar

Betänkande 2015/16:SoU13

Det register på recept som apoteken har ska få innehålla uppgifter om en medicin är kostnadsfri på grund av att den omfattats av smittskyddslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det införs även regler i smittskyddslagen om vilket landsting som ska ersätta ett apotek för kostnader för kostnadsfria smittskyddsläkemedel. Det blir också tydligare vilka som har rätt till gratis mediciner som är kopplade till smittskyddslagen. De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2016.

Sedan den 1 januari 2016 är läkemedel och andra förmånsberättigade varor som ingår i läkemedelsförmånerna kostnadsfria för barn som är bosatta i Sverige. Avsikten är att samma kostnadsfrihet ska gälla asylsökande barn eller barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Detta har till största delen genomförts. Riksdagen har nu bestämt att landstinget ska erbjuda barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd vissa varor så som exempelvis preventivmedel samt förbrukningsartiklar som behövs för att ta en medicin eller för att själv kontrollera sin medicinering. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2016-04-28 Debatt: 2016-05-19 Beslut: 2016-05-25

Betänkande 2015/16:SoU13 (pdf, 1103 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppföljning av smittskyddsläkemedel

Betänkande 2015/16:SoU15

Sex lagar ändras som gäller läkemedel som inte är godkända i Sverige och läkemedel som är narkotikaklassade. En ny lag införs som gäller behandlingen av personuppgifter i ärenden om licens för läkemedel. Lagändringarna ska göra det möjligt att hämta ut licensläkemedel på valfritt apotek och att så kallade extemporeläkemedel, lagerberedningar och licensläkemedel ska ingå i läkemedelsförmånerna utan den prövning som krävs i dag. Det kommer att krävas tillstånd för apotek att tillverka narkotika och för apotek och partihandlare att handla med narkotika.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De olika lagändringarna börjar gälla vid olika tidpunkter. Ändringarna i läkemedelslagen börjar gälla den 1 januari 2017. De ändringar som rör prissättning av licensläkemedel och extemporeläkemedel börjar gälla den 1 april 2017. Övriga ändringar börjar gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-05-12 Debatt: 2016-05-19 Beslut: 2016-05-25

Betänkande 2015/16:SoU15 (pdf, 2131 kB)

Betänkande 2015/16:UbU21

Det ska bli mer matte på schemat i skolan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Beslutet innebär att undervisningen utökas med 105 timmar i grundskolan, specialskolan, sameskolan och i grundsärskolan. 105 timmar motsvarar en mattetimme i veckan.

Regeringen rekommenderar att skolorna lägger den extra mattetimmen i mellanstadiet. 2013 utökades också antalet mattelektioner i skolan, då ville regeringen att matteutökningen skulle ske i lågstadiet.

Riksdag och regering hoppas nu att förändringen ska förbättra svenska elevers kunskap i matematik. Flera internationella undersökningar har tidigare visat att elevernas mattekunskaper sjunker.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-05-19 Debatt: 2016-05-25 Beslut: 2016-05-25

Betänkande 2015/16:UbU21 (pdf, 679 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ytterligare undervisningstid i matematik

Betänkande 2015/16:UbU19

Tilläggsbeloppet för särskilt stöd till barn och elever ska vara individuellt bestämt utifrån barnets eller elevens behov. Regeringen tycker inte att detta framgår tillräckligt tydligt i de nuvarande reglerna och vill att detta ska stå tydligt även i skollagen.

Tilläggsbeloppet är ett bidrag som ägare till fristående förskolor och skolor kan få för barn och elever som har omfattande behov av särskilt stöd.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-05-19 Debatt: 2016-05-25 Beslut: 2016-05-25

Betänkande 2015/16:UbU19 (pdf, 758 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tilläggsbelopp för särskilt stöd till barn och elever

Betänkande 2015/16:SoU17

En del screening inom hälso- och sjukvården bör bli gratis. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt regeringen ska denna reform gälla screening för bröstcancer med mammografi. En del landsting har redan infört avgiftsfri mammografi, men regeringen vill alltså att alla landsting ska erbjuda avgiftsfri screening.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och därför är det den cancerform som prioriteras i första hand av regeringen. Syftet med avgiftsfriheten är att öka deltagandet i strukturerade mammografiundersökningar. Särskilt angeläget är det för kvinnor i socioekonomiskt utsatta grupper.

Riksdagen har också beslutat att det är regeringen som ska bestämma vilka villkor som ska gälla för screeningen. Regeringen kan också välja att delegera det beslutet till en myndighet.

Förändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2016-05-19 Debatt: 2016-05-25 Beslut: 2016-05-26

Betänkande 2015/16:SoU17 (pdf, 341 kB)

Betänkande 2015/16:SoU14

Vårdgivare ska bli skyldiga att lämna information till patienter inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, som avser att begära ersättning för sina kostnader enligt patientrörlighersdirektivet. Vårdgivaren ska också ge patienten motsvarande uppgifter på en faktura. Det anser regeringen som föreslår ändringar i hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen, lagen om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom EES samt patientlagen.

När Försäkringskassan prövar ansökningar om ersättning måste den ta hänsyn till flera saker. Dessa är sjukdomens eller skadans karaktär och förväntade utveckling, patientens individuella omständigheter och om det finns skäl att prioritera hanteringen av ansökan.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-05-19 Debatt: 2016-05-25 Beslut: 2016-05-25

Betänkande 2015/16:SoU14 (pdf, 805 kB)

Betänkande 2015/16:SoU12

Bestämmelsen om att enskilda i första hand ska tillgodose sina egna behov förtydligas i socialtjänstlagen. Förtydligandet innebär att den som inte kan försörja sig men som kan arbeta har rätt till försörjningsstöd om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. Man kan ha rätt till försörjningsstöd även om man inte står till arbetsmarknadens förfogande, om det finns godtagbara skäl för detta. Vad som är godtagbara skäl till att inte stå till arbetsmarknadens förfogande får bedömas från fall till fall. Det måste göras en individuell bedömning av den enskildes behov och förutsättningar.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till två förslag i en motion som väckts med anledning av regeringsförslaget.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2016-05-10 Debatt: 2016-05-18 Beslut: 2016-05-18

Betänkande 2015/16:SoU12 (pdf, 355 kB) Webb-tv debatt om förslag: Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd

Betänkande 2015/16:SoU16

Staten ska betala ersättning till dem som drabbades av narkolepsi efter vaccineringen mot svininfluensan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den så kallade svininfluensan utvecklades 2009 till en pandemi och efter en omfattande vaccinationskampanj i Sverige vaccinerade sig 60 procent av svenskarna mot influensaviruset. I januari 2010 började biverkansrapporter om narkolepsi komma in till Läkemedelsverket. Narkolepsi är en kronisk neurologisk sjukdom som kan få allvarliga följder för de som drabbas.

Riksdagen stödjer regeringens förslag om att alla som fått narkolepsi efter vaccineringen 2009 och 2010 ska få ersättning av staten. Ersättningen ska i första hand komma från den så kallade Läkemedelsförsäkringen och i andra hand från staten. Det när maxbeloppet för Läkemedelsförsäkringen har uppnåtts. Den sammanlagda ersättningen ska vara begränsad till högst 10 miljoner kronor per person.

Från och med 1 juli 2016 kan drabbade ansöka om ersättning.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2016-04-28 Debatt: 2016-05-12 Beslut: 2016-05-12

Betänkande 2015/16:SoU16 (pdf, 1657 kB) Webb-tv debatt om förslag: Statlig ersättning till personer som insjuknat i narkolepsi efter pandemivaccinering

Betänkande 2015/16:SoU11

I patientsäkerhetslagen finns i dag regler om vem som får utse de personer som ingår i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. Det gäller HSAN:s ordförande, ledamöter och ersättare och i reglerna finns även bestämmelser om vilka kvalifikationer dessa måste ha. De här reglerna flyttas nu från patientsäkerhetslagen till att istället finnas i en förordning. När regeringen beslutar om regler som alla i Sverige måste följa kallas det förordningar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2016-04-14 Debatt: 2016-05-18 Beslut: 2016-05-18

Betänkande 2015/16:SoU11 (pdf, 492 kB)

Betänkande 2015/16:UbU14

Riksdagen har riktat fem uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om skolan:

  • Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att konfessionella inslag ska få förekomma i offentliga skolor i samband med skolavslutningar och andra traditionella högtider, i annan utbildning än undervisning.
  • Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att utöka undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa i grundskolan med 100 timmar.
  • Regeringen bör ta fram ett förslag om tioårig grundskola och vidareutbildning av förskolelärare så att de kan bli behöriga att undervisa i den nya tioåriga grundskolan.
  • Regeringen bör utreda frågan om att införa ett nationellt digitalt lärarlyft.
  • För att öka likvärdigheten i bedömningen av nationella prov bör regeringen återkomma till riksdagen med ett förslag om att införa digitala nationella prov med rättning av utomstående, nationella examinatorer.

Riksdagens tillkännagivanden gjordes när riksdagen behandlade motioner från de allmänna motionstiderna 2014 och 2015 om skolfrågor. Riksdagen sa nej till de andra motionerna.

 

Förslagspunkter: 39 Reservationer: 65
Justering: 2016-04-28 Debatt: 2016-05-11 Beslut: 2016-05-12

Betänkande 2015/16:UbU14 (pdf, 5202 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skolväsendet

Proposition 2015/16:173

Regeringens proposition 2015/16:173 Fjärrundervisning och entreprenad Prop. nya möjligheter för undervisning 2015/16:173 och studiehandledning på modersmål Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 28 april 2016 Stefan Löfven Gustav Fridolin Utbildningsdepartementet Propositionens huvudsakliga


Utskottsberedning: 2015/16:UbU18
Riksdagsbeslut (1 förslag): 1 bifall,
Följdmotioner: 3

Proposition 2015/16:173 (pdf, 646 kB)

Betänkande 2015/16:UbU15

Nej till motioner om högskolan (UbU15)

Riksdagen sa nej till motionsförslag om högskolan från den allmänna motionstiden 2014/15 och 2015/16. Förslagen handlade bland annat om anställda i högskolan, terminssystemet, lärarutbildningen och andrahandsuthyrning av studentbostäder.

Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat på grund av arbete som redan pågår och att förändringar redan genomförts.

Förslagspunkter: 37 Reservationer: 43
Justering: 2016-04-19 Debatt: 2016-04-27 Beslut: 2016-04-27

Betänkande 2015/16:UbU15 (pdf, 894 kB) Webb-tv debatt om förslag: Högskolan
Paginering