Dokument & lagar (120 träffar)

Betänkande 2013/14:KU25

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 som rör frågor om integritet och sekretess. Motionerna handlar bland annat om en ny myndighet för integritetsskydd, skyddet för den personliga integriteten inom EU, tystnadsplikt för tolkar och insyn i apoteksverksamhet.

Förslagspunkter: 20 Reservationer: 5
Beredning: 2014-03-27 Justering: 2014-04-10 Debatt: 2014-05-05 Beslut: 2014-05-07

Betänkande 2013/14:KU25 (pdf, 318 kB) Webb-tv debatt om förslag: Integritets- och sekretessfrågor

Betänkande 2013/14:KU33

Riksdagsförvaltningen upphör att ge ut tidningen Riksdag & Departement. Tidningen skildrar den politiska processen och beslutsfattandet i riksdagen, regeringen och EU.

Riksdagsstyrelsen har lämnat ett förslag som konstitutionsutskottet har behandlat. I förslaget framhåller styrelsen att medievanorna och medielandskapet har förändrats sedan tidningen Riksdag & Departement grundades 1975 och att det i dag finns fler vägar att hitta information. Den tekniska utvecklingen har också påverkat tidningens ekonomiska förutsättningar genom att antalet prenumeranter och annonsförsäljningen har minskat. Riksdagsstyrelsen anser också att granskningen och analysen av riksdagens beslut i första hand bör göras av medier som är oberoende från riksdagen. Därför föreslår riksdagsstyrelsen att Riksdagsförvaltningen ska upphöra att ge ut tidningen Riksdag & Departement. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 3
Beredning: 2014-03-25 Justering: 2014-04-29 Debatt: 2014-05-07 Beslut: 2014-05-07

Betänkande 2013/14:KU33 (pdf, 300 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tidningen Riksdag & Departement

Skrivelse 2013/14:240

Regeringens skrivelse 2013/14:240 Redovisning av fördelning av medel från Skr. Allmänna arvsfonden under budgetåret 2013 2013/14:240 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 12 juni 2014 Fredrik Reinfeldt Maria Larsson Socialdepartementet Skrivelsens huvudsakliga innehåll I denna skrivelse


Utskottsberedning: 2014/15:SoU2

Skrivelse 2013/14:240 (pdf, 628 kB)

Betänkande 2013/14:KU47

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2013, 2013/14:RS2. Det ska också gälla de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till konstitutionsutskottet under resten av riksmötet 2013/14.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2014-06-05 Debatt: 2014-06-17 Beslut: 2014-06-17

Betänkande 2013/14:KU47 (pdf, 15 kB)

Betänkande 2013/14:KU43

Riksdagens nämndmyndigheter har i år för första gången lämnat redogörelser för förra verksamhetsåret till riksdagen. Det finns inga särskilda krav på hur en verksamhetsredogörelse ska se ut och konstitutionsutskottet anser att det är naturligt att redogörelserna skiljer sig åt lite eftersom de verksamheter som beskrivs ser olika ut. Huvudsaken är att de ger en god bild av verksamheten. Alla redogörelserna för 2013 innehåller uppgifter om ledamöter, beskrivningar av verksamheten och de beslut som har fattats under året.

Konstitutionsutskottet noterar att Partibidragsnämnden redovisar partibidragens storlek bara som totalsummor, trots att uppgifter om fördelningen på politiskt parti och kvinnoorganisation tidigare har skickats ut i pressmeddelanden. Dessa uppgifter borde kanske finnas med även i redogörelsen.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2014-05-13 Justering: 2014-06-05 Debatt: 2014-06-17 Beslut: 2014-06-17

Betänkande 2013/14:KU43 (pdf, 51 kB)

Betänkande 2013/14:KU42

Antalet privatpersoner som använder avkodningsutrustning för att kunna använda betal-tv-tjänster och andra elektroniska betaltjänster utan att betala har ökat. Men nu ska det bli olagligt att utan tillstånd skaffa sig och använda avkodningsutrustning även privat. Det är sedan tidigare straffbart för företag att hantera avkodningsutrustning utan tillstånd. Straffet kan bli böter för den som skaffar sig och använder avkodningsutrustning privat. För den privatperson som till exempel säljer, hyr ut eller installerar utrustning åt andra kan straffet framöver bli böter eller fängelse i upp till två år, precis som för företag.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Beredning: 2014-05-13 Justering: 2014-06-05 Debatt: 2014-06-17 Beslut: 2014-06-17

Betänkande 2013/14:KU42 (pdf, 407 kB)

Utlåtande 2013/14:SoU29

Socialutskottet har granskat en så kallad grönbok från EU-kommissionen som handlar om mobil hälsa, m-hälsa. Begreppet m-hälsa står för mobil hälsovård och omfattar medicinska och allmänna hälso- och sjukvårdsmetoder där mobilutrustning används. Det kan till exempel vara mobiltelefoner och utrustning för patientövervakning.

Syftet med grönboken är att inleda ett samråd för att berörda parter inom EU ska börja diskutera hinder och problem för utbyggnaden av m-hälsovård. Det ska ge ett underlag för att m-hälsovårdens möjligheter ska kunna utnyttjas på ett bra sätt.

Socialutskottet välkomnar samrådet och anser att det är positivt med samarbete på EU-nivå inom hälso- och sjukvårdsområdet. Detta under förutsättning att det tas hänsyn till subsidiaritetsprincipen och det nationella ansvaret för hälso- och sjukvård. Initiativ på EU-nivå bör endast tas i gränsöverskridande frågor och där det bidrar till ett positivt utbyte av erfarenheter, tycker utskottet.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-23 Beslut: 2014-06-24

Utlåtande 2013/14:SoU29 (pdf, 25 kB)

Betänkande 2013/14:KU34

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om sin demokratipolitik. Målet för politiken är en levande demokrati där individens möjligheter till inflytande stärks och de mänskliga rättigheterna respekteras. I skrivelsen redogör regeringen för vilken inriktning demokratipolitiken bör ha och vilka utmaningar som är viktiga att fokusera på. Inriktningen för regeringens arbete har fem utgångspunkter: Ett högt och mer jämlikt valdeltagande, ett breddat och jämlikt deltagande i de folkvalda församlingarna, stärkta möjligheter till inflytande, insyn och delaktighet mellan valen, en ökad demokratisk medvetenhet samt värnande av demokratin mot våldsbejakande extremism.

Konstitutionsutskottet, KU, har behandlat regeringens skrivelse. Samtidigt har KU även behandlat motioner inom området demokratipolitik. Motionerna handlar om demokratiambassadörer, ökat valdeltagande genom stöd till fackliga organisationer, riktlinjer för rektorers beslut om medverkan av riksdagspartier på skolor, universitetens och högskolornas ansvar för att främja ungas engagemang för grundläggande demokratiska värderingar, utredning om demokratisk delaktighet och inflytande, att värna demokratin mot våldsbejakande extremism, en mer aktiv svensk demokratipolitik i EU, öppen redovisning av bidrag till partierna samt en ny bred maktutredning.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motionerna.

Förslagspunkter: 20 Reservationer: 3
Beredning: 2014-05-13 Justering: 2014-06-05 Debatt: 2014-06-12 Beslut: 2014-06-12

Betänkande 2013/14:KU34 (pdf, 427 kB) Webb-tv debatt om förslag: En politik för en levande demokrati

Betänkande 2013/14:SoU23

Riksdagen uppmanade regeringen att se över om preskriptionstiden för sexualbrott och andra allvarliga övergrepp mot barn kan tas bort. Om ett brott har en preskriptionstid så innebär det att ingen längre kan åtalas för brottet när den tiden har gått ut. Socialutskottet, som förberett riksdagens beslut, gör bedömningen att det sammantaget kan finnas starka skäl för att ändra reglerna om preskription av sexualbrott mot barn. Många barn utsätts för grova övergrepp som skadar dem för resten av livet. Det kan dröja långt in i vuxen ålder innan man orkar, vågar eller får möjlighet att bearbeta händelserna och vill anmäla dem. Det är viktigt att det finns en möjlighet att få upprättelse även om det har gått lång tid, menar utskottet. Den som har begått grova övergrepp mot ett barn bör kunna straffas för detta - även efter lång tid.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 4
Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-12 Beslut: 2014-06-12

Betänkande 2013/14:SoU23 (pdf, 913 kB) Webb-tv debatt om förslag: Åtgärder för att stärka barnets rättigheter och uppväxtvillkor

Betänkande 2013/14:KU21

Regeringen redogör i en skrivelse för hur riksdagens skrivelser till regeringen har behandlats. Konstitutionsutskottet ser positivt på utvecklingen av hur regeringen behandlar riksdagens skrivelser, men anser att det fortfarande går att göra förbättringar.

Flera utskott i riksdagen påpekar att vissa åtgärder som gäller tillkännagivanden har tagit lång tid eller inte riktigt svarar mot innehållet i tillkännagivandena. Andelen slutbehandlade tillkännagivanden har minskat. Konstitutionsutskottet konstaterar också att det fortfarande händer att tillkännagivanden saknas i regeringens redogörelser.

Konstitutionsutskottet förutsätter att regeringen tar hänsyn till utskottens synpunkter och ser till så att ärenden inte tar onödigt lång tid och att skrivelsen uppfyller kraven på att vara kontrollerad och korrekt. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 3
Beredning: 2014-04-29 Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-12 Beslut: 2014-06-12

Betänkande 2013/14:KU21 (pdf, 7065 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser

Betänkande 2013/14:SoU28

Regeringen redogör i en skrivelse för sin syn på Riksrevisionens rapport om statens satsningar på de nationella kvalitetsregistren. Riksrevisionen anser bland annat att staten bör analysera och prioritera vilka områden som är viktigast för att utveckla vården och göra statens ansvar för kvalitetsregistren tydligare.

Regeringen anser att satsningen på utvärdering och kvalitetsuppföljning i vården tar tid och att en positiv utveckling har påbörjats. Därför finns ingen anledning att avbryta satsningen. Regeringen ser just nu ingen anledning att vidta ytterligare åtgärder.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-12 Beslut: 2014-06-12

Betänkande 2013/14:SoU28 (pdf, 43 kB)

Betänkande 2013/14:SoU24

En ny lag, patientlagen, införs. Syftet är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.

Den nya lagen innebär bland annat följande:

  • Informationsplikten gentemot patienten utvidgas och förtydligas.
  • Det klargörs att hälso- och sjukvård som huvudregel inte får ges utan patientens samtycke.
  • Patientens möjlighet att få en ny medicinsk bedömning utvidgas.
  • Patienten ska ges möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet.

I övrigt innehåller den nya lagen motsvarigheter till nuvarande bestämmelser om exempelvis vårdgaranti, fast vårdkontakt, fast läkarkontakt, individuell planering samt val av behandlingsalternativ och hjälpmedel. Även bestämmelser om barns inflytande över sin vård införs i lagen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagen börjar att gälla den 1 januari 2015.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-12 Beslut: 2014-06-12

Betänkande 2013/14:SoU24 (pdf, 1352 kB) Webb-tv debatt om förslag: Patientlag

Betänkande 2013/14:SoU20

Ändringar genomförs i patientdatalagen som omfattar personer med nedsatt beslutsförmåga. Syftet är att förbättra vården, omhändertagandet och livskvaliteten för dessa personer.

Beslutet innebär följande:

  • När en patient är i behov av vård ska vårdgivaren kunna ta del av annan vårddokumentation i system för sammanhållen journalföring, även om patientens oförmåga att lämna samtycke inte endast är tillfällig. Patientens inställning måste dock ha klarlagts så långt som möjligt och det får inte finnas anledning att anta att han eller hon skulle ha motsatt sig uppgiftsbehandlingen.
  • Det blir också tillåtet att behandla personuppgifterna i ett nationellt eller regionalt kvalitetsregister om patientens inställning till behandlingen har klarlagts i möjligaste mån. Det får heller inte finnas anledning att anta att patienten skulle ha motsatt sig denna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det börjar att gälla den 1 oktober 2014.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-12 Beslut: 2014-06-12

Betänkande 2013/14:SoU20 (pdf, 243 kB)

Betänkande 2013/14:KU45

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat EU-kommissionens rapport om hur subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna har tillämpats på förslag till EU-lagstiftning under 2012.

De nationella parlamenten ska inom åtta veckor granska förslagen till EU-lagstiftning för att se att de följer subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att besluten ska fattas på den effektivaste nivån och så nära medborgarna som möjligt. KU anser att subsidiaritetskontrollen är en viktig demokratisk uppgift som följer av EU-fördragen.

KU konstaterar att en åttondel av de EU-förslag som riksdagen subsidiaritetsprövat 2012 saknade subsidiaritetsmotiveringar eller hade brister i motiveringarna. Utskottet påpekar än en gång att det inte är rimligt att de olika EU-ländernas parlament ska subsidiaritetspröva förslag som helt saknar motivering. KU anser att subsidiaritetskontrollen är ineffektiv på det sätt som den görs i dag. Utskottet anser att en förlängning av åttaveckorsfristen borde övervägas. En sådan översyn borde även omfatta nivåerna på och effekterna av trösklarna för gula och orange kort.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2014-05-06 Justering: 2014-05-27 Debatt: 2014-06-11 Beslut: 2014-06-11

Betänkande 2013/14:KU45 (pdf, 292 kB)

Betänkande 2013/14:KU44

Några ändringar görs av ändamål och verksamheter inom olika utgiftsområden i statens budget. Det enligt regeringens förslag i 2014 års ekonomiska vårproposition. Ändringarna rör ansvaret för vissa säkerhetsfrågor vid statsministerns tjänstebostad, ett samordnat upphandlingsstöd och en patent- och marknadsdomstol.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2014-04-29 Justering: 2014-05-27 Debatt: 2014-06-12 Beslut: 2014-06-12

Betänkande 2013/14:KU44 (pdf, 376 kB)

Betänkande 2013/14:KU40

Kommuner och landsting ska kunna lämna bidrag till start och drift av forskningsinfrastruktur vid konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur, Eric-konsortier. Forskningsinfrastruktur kan vara olika anläggningar och kunskapsbaserade resurser som forskare behöver för att bedriva spetsforskning. I dag kan kommuner och landsting lämna bidrag till utbildning och forskning som bedrivs vid statliga universitet och högskolor. Däremot inte till forskningsprojekt som görs i en annan organisationsform för att möjliggöra internationellt samarbete. Detta ska nu bli möjligt.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2014-04-15 Justering: 2014-05-27 Debatt: 2014-06-09 Beslut: 2014-06-10

Betänkande 2013/14:KU40 (pdf, 559 kB)

Betänkande 2013/14:KU20

Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. I år har KU behandlat 21 anmälningar från riksdagsledamöterna.

KU har bland annat kommit fram till följande:

  • En granskning gäller regeringens hantering av Vattenfalls köp av energibolaget Nuon. Näringsdepartementet och Finansdepartementet beredde gemensamt frågan om att upphandla en finansiell rådgivare i syfte att köpa ett större energibolag. Det finns dock olika synsätt på om själva ställningstagandet till Vattenfalls köp vid ägarsamordningen bereddes gemensamt. Det finns ingen dokumentation som visar att man har följt reglerna om att informera Statsrådsberedningen. Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) har uppgett för KU att han vid tidpunkten för Vattenfalls köp inte fått information om att Vattenfall avsåg att genomföra affären. Å andra sidan anges i en promemoria från Näringsdepartementet att partiledarna informerats av dåvarande näringsminister Maud Olofsson (C). KU konstaterar att båda uppgifterna inte kan vara korrekta. Utskottet anser att statsministern har det övergripande ansvaret för att beredningsprocesserna, informationen och kommunikationen inom regeringen och Regeringskansliet fungerar. Tydliga och ändamålsenliga regler har i huvudsak funnits. I ljuset av denna granskning finns det enligt KU skäl att vidta åtgärder för att beredningsprocesserna, informationen och kommunikationen fungerar på ett sätt som gör att man bättre kan förebygga sådana brister i hanteringen som har framkommit här. KU kritiserar Maud Olofsson för brister i den gemensamma beredningen, den interna informationen samt dokumentationen. Att Maud Olofsson valt att inte medverka i en utfrågning i KU har gjort det svårare för utskottet att klarlägga händelseförloppet. Utskottet kommer att utvärdera om före detta ministrars medverkan i riksdagens arbete med att kontrollera regeringen ska regleras.
  • Regeringen har brustit i sin styrning av Försvarsmakten. Det visar KU:s granskning av regeringens information till riksdagen om bemanningen av Försvarsmaktens insatsorganisation. Styrningen på en övergripande, strategisk nivå behöver bli tydligare samtidigt som styrningen i sakfrågor bör minska. Det finns brister i regeringens återrapportering till riksdagen om insatsorganisationens utveckling och Försvarsmaktens förutsättningar att följa riksdagens beslut. Det här är allvarligt, anser KU. Det är viktigt att riksdagen får information när statens verksamhet inte följer det som riksdagen har beslutat om.
  • Regeringens arbete med omregleringar av apoteks-, telekom- och elmarknaden har systematiska brister i beredningen och tillsynen. Det har sannolikt lett till onödiga samhällskostnader. Enligt KU är bristerna kopplade till regeringens styrning av myndigheter och andra organ.
  • Regeringen kan inte undgå kritik för att den inte följt bestämmelserna i riksdagsordningen i samband med justitieutskottets subsidiaritetsprövning av ett EU-förslag. När justitieutskottet behandlade ett förslag om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet bad utskottet regeringen om en bedömning, som regeringen är skyldig att lämna inom två veckor. Regeringen informerade inte justitieutskottet i tid, trots att regeringen fick ytterligare två veckor på sig.
  • När allmänna handlingar begärdes ut från biståndsmyndigheten Sida dröjde det tre månader innan handlingarna lämnades ut. Detta efter att Sida bett om samråd med Utrikesdepartementet om utrikessekretessen i handlingarna. KU konstaterar att detta svårligen stämmer överens med grundlagens krav på att allmänna handlingar ska lämnas ut skyndsamt. KU noterar att Regeringskansliet arbetar för att förbättra rutinerna vid utlämnande av allmänna handlingar och förutsätter att detta arbete fortsätter.

Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.


Beredning: 2013-11-19 Justering: 2014-05-13 Debatt: 2014-06-10 Beslut: 2014-06-10

Betänkande 2013/14:KU20 (pdf, 1986 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskningsbetänkande

Betänkande 2013/14:KU41

Kontrollen av privata företag som bedriver verksamhet på uppdrag av kommuner och landsting ska förbättras. Även insynen i deras verksamhet ska bli bättre.

Kommuner och landsting blir skyldiga att alltid följa upp verksamhet som utförs av privata företag. Kommunerna och landstingen måste ha mål och riktlinjer för verksamhet som bedrivs i privat regi. Kommuner och landsting ska också se till att få tillräcklig information så att allmänheten kan få insyn i den kommunala verksamhet som utförs av privata utförare. När det finns olika utförare att välja mellan måste kommunerna och landstingen informera om alla som utför en verksamhet.

De nya regler som gäller skyldigheten att informera börjar gälla den 1 juli 2015. De andra reglerna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 1
Beredning: 2014-04-15 Justering: 2014-05-08 Debatt: 2014-05-28 Beslut: 2014-05-28

Betänkande 2013/14:KU41 (pdf, 3094 kB) Webb-tv debatt om förslag: Privata utförare av kommunal verksamhet