Dokument & lagar (180 träffar)

Betänkande 2013/14:KU34

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om sin demokratipolitik. Målet för politiken är en levande demokrati där individens möjligheter till inflytande stärks och de mänskliga rättigheterna respekteras. I skrivelsen redogör regeringen för vilken inriktning demokratipolitiken bör ha och vilka utmaningar som är viktiga att fokusera på. Inriktningen för regeringens arbete har fem utgångspunkter: Ett högt och mer jämlikt valdeltagande, ett breddat och jämlikt deltagande i de folkvalda församlingarna, stärkta möjligheter till inflytande, insyn och delaktighet mellan valen, en ökad demokratisk medvetenhet samt värnande av demokratin mot våldsbejakande extremism.

Konstitutionsutskottet, KU, har behandlat regeringens skrivelse. Samtidigt har KU även behandlat motioner inom området demokratipolitik. Motionerna handlar om demokratiambassadörer, ökat valdeltagande genom stöd till fackliga organisationer, riktlinjer för rektorers beslut om medverkan av riksdagspartier på skolor, universitetens och högskolornas ansvar för att främja ungas engagemang för grundläggande demokratiska värderingar, utredning om demokratisk delaktighet och inflytande, att värna demokratin mot våldsbejakande extremism, en mer aktiv svensk demokratipolitik i EU, öppen redovisning av bidrag till partierna samt en ny bred maktutredning.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motionerna.

Förslagspunkter: 20 Reservationer: 3
Beredning: 2014-05-13 Justering: 2014-06-05 Debatt: 2014-06-12 Beslut: 2014-06-12

Betänkande 2013/14:KU34 (pdf, 427 kB) Webb-tv debatt om förslag: En politik för en levande demokrati

Betänkande 2013/14:KU21

Regeringen redogör i en skrivelse för hur riksdagens skrivelser till regeringen har behandlats. Konstitutionsutskottet ser positivt på utvecklingen av hur regeringen behandlar riksdagens skrivelser, men anser att det fortfarande går att göra förbättringar.

Flera utskott i riksdagen påpekar att vissa åtgärder som gäller tillkännagivanden har tagit lång tid eller inte riktigt svarar mot innehållet i tillkännagivandena. Andelen slutbehandlade tillkännagivanden har minskat. Konstitutionsutskottet konstaterar också att det fortfarande händer att tillkännagivanden saknas i regeringens redogörelser.

Konstitutionsutskottet förutsätter att regeringen tar hänsyn till utskottens synpunkter och ser till så att ärenden inte tar onödigt lång tid och att skrivelsen uppfyller kraven på att vara kontrollerad och korrekt. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 3
Beredning: 2014-04-29 Justering: 2014-06-03 Debatt: 2014-06-12 Beslut: 2014-06-12

Betänkande 2013/14:KU21 (pdf, 7065 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser

Skrivelse 2013/14:235

Regeringens skrivelse 2013/14:235 Riksrevisionens rapport om statens insatser för Skr. riskkapitalförsörjning 2013/14:235 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 28 maj 2014 Jan Björklund Annie Lööf Näringsdepartementet Skrivelsens huvudsakliga innehåll Riksrevisionen har granskat statens


Utskottsberedning: 2014/15:NU1

Skrivelse 2013/14:235 (pdf, 1168 kB)

Betänkande 2013/14:UbU21

Det ska bli tydligare i skollagen att kommuner, rektorer och förskolechefer ska fördela resurser efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Det ska även förtydligas att elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskraven ska få stöd som så långt som möjligt ska motverka konsekvenserna av funktionsnedsättningen.

Lärare och förskollärare som saknar legitimation och behörighet för undervisningen ska trots det få undervisa i fritidshem respektive förskolor med särskild pedagogisk inriktning. Det ska gälla om verksamheten bedrivs i enskild regi.

När det gäller modersmålsundervisning i nationella minoritetsspråk ska kravet på att elevens vårdnadshavare har språket som modersmål tas bort för elever som tillhör en nationell minoritet. Elever som går i grundskola, grundsärskola, sameskola eller specialskola behöver heller inte längre ha grundläggande kunskaper i språket för att få modersmålsundervisning.

Ändringarna om modersmålsundervisning börjar gälla den 1 juli 2015 och de andra ändringarna börjar gälla den 1 juli 2014.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 7
Justering: 2014-05-27 Debatt: 2014-06-04 Beslut: 2014-06-04

Betänkande 2013/14:UbU21 (pdf, 835 kB)

Betänkande 2013/14:KU45

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat EU-kommissionens rapport om hur subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna har tillämpats på förslag till EU-lagstiftning under 2012.

De nationella parlamenten ska inom åtta veckor granska förslagen till EU-lagstiftning för att se att de följer subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att besluten ska fattas på den effektivaste nivån och så nära medborgarna som möjligt. KU anser att subsidiaritetskontrollen är en viktig demokratisk uppgift som följer av EU-fördragen.

KU konstaterar att en åttondel av de EU-förslag som riksdagen subsidiaritetsprövat 2012 saknade subsidiaritetsmotiveringar eller hade brister i motiveringarna. Utskottet påpekar än en gång att det inte är rimligt att de olika EU-ländernas parlament ska subsidiaritetspröva förslag som helt saknar motivering. KU anser att subsidiaritetskontrollen är ineffektiv på det sätt som den görs i dag. Utskottet anser att en förlängning av åttaveckorsfristen borde övervägas. En sådan översyn borde även omfatta nivåerna på och effekterna av trösklarna för gula och orange kort.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2014-05-06 Justering: 2014-05-27 Debatt: 2014-06-11 Beslut: 2014-06-11

Betänkande 2013/14:KU45 (pdf, 292 kB)

Betänkande 2013/14:KU44

Några ändringar görs av ändamål och verksamheter inom olika utgiftsområden i statens budget. Det enligt regeringens förslag i 2014 års ekonomiska vårproposition. Ändringarna rör ansvaret för vissa säkerhetsfrågor vid statsministerns tjänstebostad, ett samordnat upphandlingsstöd och en patent- och marknadsdomstol.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2014-04-29 Justering: 2014-05-27 Debatt: 2014-06-12 Beslut: 2014-06-12

Betänkande 2013/14:KU44 (pdf, 376 kB)

Betänkande 2013/14:KU40

Kommuner och landsting ska kunna lämna bidrag till start och drift av forskningsinfrastruktur vid konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur, Eric-konsortier. Forskningsinfrastruktur kan vara olika anläggningar och kunskapsbaserade resurser som forskare behöver för att bedriva spetsforskning. I dag kan kommuner och landsting lämna bidrag till utbildning och forskning som bedrivs vid statliga universitet och högskolor. Däremot inte till forskningsprojekt som görs i en annan organisationsform för att möjliggöra internationellt samarbete. Detta ska nu bli möjligt.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2014-04-15 Justering: 2014-05-27 Debatt: 2014-06-09 Beslut: 2014-06-10

Betänkande 2013/14:KU40 (pdf, 559 kB)

Betänkande 2013/14:KU20

Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. I år har KU behandlat 21 anmälningar från riksdagsledamöterna.

KU har bland annat kommit fram till följande:

  • En granskning gäller regeringens hantering av Vattenfalls köp av energibolaget Nuon. Näringsdepartementet och Finansdepartementet beredde gemensamt frågan om att upphandla en finansiell rådgivare i syfte att köpa ett större energibolag. Det finns dock olika synsätt på om själva ställningstagandet till Vattenfalls köp vid ägarsamordningen bereddes gemensamt. Det finns ingen dokumentation som visar att man har följt reglerna om att informera Statsrådsberedningen. Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) har uppgett för KU att han vid tidpunkten för Vattenfalls köp inte fått information om att Vattenfall avsåg att genomföra affären. Å andra sidan anges i en promemoria från Näringsdepartementet att partiledarna informerats av dåvarande näringsminister Maud Olofsson (C). KU konstaterar att båda uppgifterna inte kan vara korrekta. Utskottet anser att statsministern har det övergripande ansvaret för att beredningsprocesserna, informationen och kommunikationen inom regeringen och Regeringskansliet fungerar. Tydliga och ändamålsenliga regler har i huvudsak funnits. I ljuset av denna granskning finns det enligt KU skäl att vidta åtgärder för att beredningsprocesserna, informationen och kommunikationen fungerar på ett sätt som gör att man bättre kan förebygga sådana brister i hanteringen som har framkommit här. KU kritiserar Maud Olofsson för brister i den gemensamma beredningen, den interna informationen samt dokumentationen. Att Maud Olofsson valt att inte medverka i en utfrågning i KU har gjort det svårare för utskottet att klarlägga händelseförloppet. Utskottet kommer att utvärdera om före detta ministrars medverkan i riksdagens arbete med att kontrollera regeringen ska regleras.
  • Regeringen har brustit i sin styrning av Försvarsmakten. Det visar KU:s granskning av regeringens information till riksdagen om bemanningen av Försvarsmaktens insatsorganisation. Styrningen på en övergripande, strategisk nivå behöver bli tydligare samtidigt som styrningen i sakfrågor bör minska. Det finns brister i regeringens återrapportering till riksdagen om insatsorganisationens utveckling och Försvarsmaktens förutsättningar att följa riksdagens beslut. Det här är allvarligt, anser KU. Det är viktigt att riksdagen får information när statens verksamhet inte följer det som riksdagen har beslutat om.
  • Regeringens arbete med omregleringar av apoteks-, telekom- och elmarknaden har systematiska brister i beredningen och tillsynen. Det har sannolikt lett till onödiga samhällskostnader. Enligt KU är bristerna kopplade till regeringens styrning av myndigheter och andra organ.
  • Regeringen kan inte undgå kritik för att den inte följt bestämmelserna i riksdagsordningen i samband med justitieutskottets subsidiaritetsprövning av ett EU-förslag. När justitieutskottet behandlade ett förslag om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet bad utskottet regeringen om en bedömning, som regeringen är skyldig att lämna inom två veckor. Regeringen informerade inte justitieutskottet i tid, trots att regeringen fick ytterligare två veckor på sig.
  • När allmänna handlingar begärdes ut från biståndsmyndigheten Sida dröjde det tre månader innan handlingarna lämnades ut. Detta efter att Sida bett om samråd med Utrikesdepartementet om utrikessekretessen i handlingarna. KU konstaterar att detta svårligen stämmer överens med grundlagens krav på att allmänna handlingar ska lämnas ut skyndsamt. KU noterar att Regeringskansliet arbetar för att förbättra rutinerna vid utlämnande av allmänna handlingar och förutsätter att detta arbete fortsätter.

Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.


Beredning: 2013-11-19 Justering: 2014-05-13 Debatt: 2014-06-10 Beslut: 2014-06-10

Betänkande 2013/14:KU20 (pdf, 1986 kB) Webb-tv debatt om förslag: Granskningsbetänkande

Betänkande 2013/14:UbU19

Skollagen ändras för att reglerna om stöd och särskilt stöd för skolelever ska bli tydligare. Dessutom ska lärarnas arbete med åtgärdsprogram och annan dokumentation bli enklare.

Beslutet innebär bland annat:

  • Om det finns risk att en elev inte når upp till minimikunskapskraven ska eleven snabbt få stöd i form av extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning.
  • Först när extra anpassningar har gjorts och eleven fortfarande riskerar att inte nå upp till kunskapskraven ska en anmälan göras till rektor. Om det finns särskilda skäl att anta att eleven inte kommer att nå kraven trots extra anpassningar inom ordinarie undervisning ska en anmälan till rektor göras direkt.
  • Reglerna om åtgärdsprogram ändras. De behov som ska finnas med i programmet ska vara de behov av särskilt stöd som eleven har. Åtgärdsprogrammet behöver heller inte längre innehålla hur uppföljning och utvärdering ska ske. Det ska vara tillräckligt att ha med när detta ska göras och vem som är ansvarig.
  • Om en lärare gör ett åtgärdsprogram för en elev behöver samma information inte tas med i den skriftliga individuella utvecklingsplanen.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 3
Justering: 2014-05-27 Debatt: 1899-01-01 Beslut: 2014-06-04

Betänkande 2013/14:UbU19 (pdf, 486 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tid för undervisning

Betänkande 2013/14:KU41

Kontrollen av privata företag som bedriver verksamhet på uppdrag av kommuner och landsting ska förbättras. Även insynen i deras verksamhet ska bli bättre.

Kommuner och landsting blir skyldiga att alltid följa upp verksamhet som utförs av privata företag. Kommunerna och landstingen måste ha mål och riktlinjer för verksamhet som bedrivs i privat regi. Kommuner och landsting ska också se till att få tillräcklig information så att allmänheten kan få insyn i den kommunala verksamhet som utförs av privata utförare. När det finns olika utförare att välja mellan måste kommunerna och landstingen informera om alla som utför en verksamhet.

De nya regler som gäller skyldigheten att informera börjar gälla den 1 juli 2015. De andra reglerna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 1
Beredning: 2014-04-15 Justering: 2014-05-08 Debatt: 2014-05-28 Beslut: 2014-05-28

Betänkande 2013/14:KU41 (pdf, 3094 kB) Webb-tv debatt om förslag: Privata utförare av kommunal verksamhet

Proposition 2013/14:229

Regeringens proposition 2013/14:229 Särskilda regler för viss utbildning Prop. med musikalisk inriktning 2013/14:229 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 15 maj 2014 Fredrik Reinfeldt Jan Björklund Utbildningsdepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås


Utskottsberedning: 2013/14:UbU27
Riksdagsbeslut (1 förslag): 1 bifall,
Följdmotioner: 2

Proposition 2013/14:229 (pdf, 336 kB)

Betänkande 2013/14:NU20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra minerallagen för att stärka den enskildas rätt vid prospektering, det vill säga då någon letar efter mineraler. Ändringarna innebär att kraven på arbetsplanen för undersökningsarbetet skärps.

Enligt gällande regler ska en arbetsplan upprättas av den som har fått tillstånd att leta efter mineraler. Den ska innehålla bland annat en redogörelse och en tidsplan för arbetet och skickas till markägaren eller den som har särskild rätt att använda marken, till exempel renägare.

I fortsättningen måste arbetsplanen enligt lagändringarna tydligt redogöra för hur arbetet ska gå till, hur eventuella skador ska regleras och hur man kan påverka hur arbetet utförs. Den ska också gå att få översatt till finska, meänkieli och samiska. En gällande arbetsplan måste dessutom skickas till kommunen, länsstyrelsen och Sametinget.

Våren 2011 uppmanade riksdagen regeringen att se över minerallagen för att se till att markägare och kommuner får tidig information vid prospekteringar. Riksdagen konstaterar att lagändringarna svarar mot riksdagens begäran. De börjar att gälla den 1 augusti 2014.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 7
Justering: 2014-05-08 Debatt: 2014-06-11 Beslut: 2014-06-11

Betänkande 2013/14:NU20 (pdf, 796 kB) Webb-tv debatt om förslag: Bättre information och tydligare ansvar vid mineralprospektering

Betänkande 2013/14:UbU17

Lärare och förskollärare måste inte längre genomföra en introduktionsperiod för att få legitimation. Den blivande läraren ska kunna få legitimation direkt efter att ha tagit lärar- eller förskollärarexamen. Regeringen anser att bedömningen av lärarens eller förskollärarens lämplighet i första hand bör göras i samband med utbildningen. För att få stöd även i fortsättningen ska dock en nyanställd lärare eller förskollärare som är ny i yrket genomföra en introduktionsperiod.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2014-05-08 Debatt: 2014-05-27 Beslut: 2014-05-27

Betänkande 2013/14:UbU17 (pdf, 364 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändrade regler om introduktionsperiod och legitimation för lärare och förskollärare

Betänkande 2013/14:NU23

Konkurrensen på fjärrvärmemarknaden är begränsad och de stora fjärrvärmeföretagen har en dominerande ställning. För att öka konkurrensen ska nu fler leverantörer av värme få möjlighet att ansluta sig till fjärrvärmenäten. Den som vill ansluta sig till ett fjärrvärmenät ska få ett så kallat reglerat tillträde till rörledningarna under vissa förutsättningar. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2014.

När det gäller att förbättra för fjärrvärmekunderna ska frivilliga överenskommelser inom den så kallade Prisdialogen prövas innan nya regler införs. Prisdialogen är ett system för att pröva ändringar i fjärrvärmepriser. Prisdialogen syftar bland annat till att nå rimliga, förutsägbara och stabila prisförändringar på fjärrvärme.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-05-08 Debatt: 2014-05-27 Beslut: 2014-05-27

Betänkande 2013/14:NU23 (pdf, 207 kB)

Betänkande 2013/14:UbU20

Sedan 2011 finns en försöksverksamhet där elever som avslutat gymnasieskolans teknikprogram kan välja att komplettera sin utbildning med ett fjärde tekniskt år. Utbildningen leder till en gymnasieingenjörsexamen. Nu ska detta fjärde tekniska år bli en ordinarie påbyggnadsutbildning. Alla behöriga elever ska ha lika tillgång till utbildningen oavsett bostadsort. Det fjärde tekniska året ska omfatta 900 gymnasiepoäng.

Utbildningsutskottet, som har förberett riksdagens beslut, konstaterar att den svenska teknikindustrin har stora behov av utbildad och kompetent arbetskraft. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2014-05-08 Debatt: 2014-06-10 Beslut: 2014-06-10

Betänkande 2013/14:UbU20 (pdf, 627 kB)

Betänkande 2013/14:UbU18

En elev som går gymnasial lärlingsutbildning inom något av gymnasieskolans yrkesprogram ska kunna bli anställd genom en ny anställningsform, gymnasial lärlingsanställning. Anställningen ska motsvaras av hela eller en del av tiden för det arbetsplatsförlagda lärandet i utbildningen, APL. Lagen om anställningsskydd, LAS, ska inte gälla för den elev som har en gymnasial lärlingsanställning.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 4
Justering: 2014-05-08 Debatt: 2014-05-27 Beslut: 2014-05-27

Betänkande 2013/14:UbU18 (pdf, 461 kB) Webb-tv debatt om förslag: Gymnasial lärlingsanställning

Betänkande 2013/14:NU25

Konkurrenslagen ändras i syfte att skapa en effektivare konkurrenstillsyn. De nya reglerna ska göra det enklare för företag att anmäla konkurrensskadligt samarbete. De ska samtidigt ge Konkurrensverket bättre underlag för att ingripa mot sådant samarbete.

Det införs även nya regler som gör det möjligt för Konkurrensverket att tillfälligt stoppa löptiden för de tidsfrister som gäller vid verkets prövning av företagskoncentrationer. Till exempel ska löptiderna kunna stoppas om ett företag inte lämnar de uppgifter som behövs för prövningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 augusti 2014.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-05-06 Debatt: 2014-05-27 Beslut: 2014-05-27

Betänkande 2013/14:NU25 (pdf, 209 kB)

Betänkande 2013/14:NU21

Det samarbete om patent som finns i EU i dag är dyrt och krångligt för den som vill få ett patent som gäller i flera EU-länder. Avgifter måste betalas i alla länder och i flera länder måste man lämna in översättningar. Tvister kring patent prövas i de enskilda länderna. Det ger en risk att domstolar i olika länder dömer olika.

Men nu ska ett mer enhetligt patentskydd införas i EU. Det betyder att den som söker patent ska kunna få ett patent som gäller i nästan hela EU genom en enda ansökning. Det bildas också en europeisk patentdomstol som ska döma i nästan alla ärenden som rör europeiska patent. Domstolen får en nordisk-baltisk avdelning som placeras i Stockholm.

Det nya patentsystemet ska enligt planerna börja användas under år 2015. Några få europeiska länder kommer att stå utanför det nya samarbetet.

Riksdagen sa ja till avtalet om en enhetlig patentdomstol och de lagändringar som behövs för att anpassa de svenska lagarna till det nya patentsystemet. Riksdagen godkände också avtalet om en nordisk-baltisk avdelning av patentdomstolen. Regeringen får bestämma när lagändringarna ska träda i kraft.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-05-06 Debatt: 2014-05-27 Beslut: 2014-05-27

Betänkande 2013/14:NU21 (pdf, 889 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett enhetligt patentskydd i EU