Dokument & lagar (7 träffar)

Betänkande 2014/15:SkU18

I budgetpropositionen för 2015 aviserade regeringen att en skatt på handelsgödsel bör införas den 1 januari 2016 i syfte att minska övergödning av vattenområden. Riksdagen anser att en sådan skatt är ineffektiv och inte kommer påverka särskilt många bönder att minska användningen av konstgödsel.  Därför anser riksdagen att en sådan skatt inte bör införas. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta. Därmed sa riksdagen ja till en motion från Centerpartiet.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om punktskatter. Motionerna handlar bland annat om skatt på elkraft, skatt på drivmedel, fordonsskatter, trängselskatt samt skatt på alkohol och tobak.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 11
Justering: 2015-03-19 Debatt: 2015-03-25 Beslut: 2015-03-25

Betänkande 2014/15:SkU18 (pdf, 582 kB) Webb-tv debatt om förslag: Punktskatter

Betänkande 2014/15:SfU2

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till ekonomisk trygghet vid ålderdom för 2015. Riksdagen sa samtidigt nej till regeringens förslag om bostadstillägg till pensionärer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om beräkning av pensionsrätt.

Riksdagen riktade vidare tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

  • att inom ramen för pensionsöverenskommelsen öka drivkrafterna för ett längre arbetsliv
  • att tillsätta en utredning som ska undersöka om det går att förändra pensionssystemet så att mer av pensionen fördelas lika mellan makar
  • att överväga att se över bostadstillägget och det särskilda bostadstillägget.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 38 miljarder kronor. Mest pengar går till garantipension till ålderspension (knappt 16 miljarder), efterlevandepensioner till vuxna (drygt 12 miljarder) och bostadstillägg till pensionärer (drygt 8 miljarder).

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 5
Justering: 2014-12-09 Debatt: 2014-12-12 Beslut: 2014-12-12

Betänkande 2014/15:SfU2 (pdf, 628 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Betänkande 2014/15:FiU1

Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken, utgiftsramarna och beräkningen av statens inkomster för 2015 som Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna lämnat i sitt gemensamma budgetförslag. Beslutet innebär riksdagen sa ja till allianspartiernas reservationer i budgetbetänkandet FiU1. Det innebär också att riksdagen sa nej till regeringens förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor.

Budgetförslaget innehåller riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslag till statens inkomster och utgiftsramar för 2015, förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för perioden 2016-2018 samt förslag till utgiftstak för 2015, 2016 och 2017.

Statsbudgetens utgifter uppgår till 870 miljarder kronor och inkomsterna till 837 miljarder kronor 2015. Statens budgetsaldo blir därmed -33 miljarder kronor. Utgiftsramarna är styrande när riksdagen senare fattar beslut om anslagen för de 27 utgiftsområdena.

Den svenska ekonomin är bland de starkaste i hela Europa, konstaterar riksdagen. Sverige är det enda landet i EU där den offentliga skulden väntas minska mellan 2006 och 2014.

Riksdagen delar regeringens bedömning att en normalisering av ekonomin väntas ske 2018. Det är därför oroväckande att regeringen i praktiken överger överskottsmålet eftersom regeringen inte presenterat hur återgången till 1 procents överskott ska kunna ske i takt med att ekonomin återhämtar sig. Enligt riksdagen bör överskottsmålet ligga fast. Under de kommande fyra åren bör alla reformer därför finansieras krona för krona. Överskottet i de offentliga finanserna bör nå 1 procent av BNP när resursutnyttjandet är i balans. Detta kommer att kräva budgetförstärkningar på sammanlagt cirka 25 miljarder kronor under de kommande fyra åren utöver vad som ligger i budgetförslaget.

Jobbskatteavdraget är en förutsättning för jobbtillväxten åren framöver. Det behövs mer stöd till de grupper som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. För att kunna konkurrera på den globala marknaden behöver också villkoren för företag och entreprenörskap förbättras ytterligare.

Arbetet för mer kunskap i skolan bör fortsätta. Där ingår att arbeta för att höja statusen på läraryrket.

Ett samlat grepp bör tas om bostadsbyggande och infrastruktur. Utgångspunkten för sjukvården är att den ska vara präglad av kvalitet och tillgänglighet för alla. Här bör ytterligare reformer för ökad valfrihet övervägas för att patientmakten ska stärkas. Vidare behövs reformer för att ytterligare effektivisera asylprocessen och förkorta den tid det tar för den enskilde att etablera sig på arbetsmarknaden.

Klimathotet möts bäst genom effektiva styrmedel som bidrar till både teknikutveckling och förändrat beteende. Sveriges försvarsförmåga behöver också stärkas.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 4
Justering: 2014-11-27 Debatt: 2014-12-03 Beslut: 2014-12-03

Betänkande 2014/15:FiU1 (pdf, 17245 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna

Betänkande 2012/13:SkU32

Kravet på kassaregister ska från den 1 januari 2014 även gälla torg- och marknadshandlare. Samtidigt får Skatteverket större möjlighet att i enskilda fall ge undantag från olika skyldigheter som gäller kassaregister.

Det innebär bland annat att berörda företag måste ha godkända kassaregister och kontrollenheter. I vissa fall kan en handlare undantas från hela kravet på kassaregister och i andra fall kan undantaget gälla en viss skyldighet, som till exempel att erbjuda kvitton.

Kravet på kassaregister gäller enbart företag med fast driftställe i Sverige. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag där samma krav på kassaregister gäller oavsett om ett företag har fast driftställe i Sverige eller inte.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2013-05-02 Debatt: 2013-05-22 Beslut: 2013-05-23

Betänkande 2012/13:SkU32 (pdf, 133 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förbättrad konkurrens på lika villkor i kontantbranschen

Betänkande 2012/13:FöU8

Regeringen bör se över möjligheten att lagstifta om att det ska finnas hjärtstartare i miljöer där många människor vistas. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande om detta. Riksdagen konstaterar att teknikutvecklingen har gjort det lättare att använda hjärtstartare. De borde därför vara lika självklara som brandsläckare i miljöer där många människor vistas, som i gallerior och på arbetsplatser. Tillkännagivandet bygger på en motion från Socialdemokraterna.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om samhällets räddningstjänst.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 4
Beredning: 2013-03-14 Justering: 2013-04-09 Debatt: 2013-04-18 Beslut: 2013-04-18

Betänkande 2012/13:FöU8 (pdf, 165 kB) Webb-tv debatt om förslag: Samhällets räddningstjänst

Betänkande 2012/13:UbU6

Riksdagen vill se över en skärpning av lagen om skolors skyldighet att agera mot mobbning. Detta så att skolor blir skyldiga att få stopp på mobbningen inom en viss tidsperiod. Skolan ska annars kunna krävas på skadestånd. Riksdagen ser också fram emot ett konkret förslag på lagstiftning gällande en så kallad lex Sarah för skolan, det vill säga en rapporterings- och anmälningsskyldighet inom skolväsendet. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande om att regeringen bör vidta lämpliga åtgärder. Ställningstagandet gjordes med anledning av en motion från Socialdemokraterna.

Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande om höjd kvalitet i det arbetsplatsförlagda lärandet. Elever på gymnasiets yrkesprogram får i dag inte så mycket arbetsplatsförlagt lärande som de har rätt till, konstaterar riksdagen. Innehåll och handledning är dessutom av varierande kvalitet. Det pågår redan arbete i olika former. Riksdagen menar dock att elevernas rätt till arbetsplatsförlagt lärande av hög kvalitet ska stärkas. Perioderna är viktiga för att eleverna ska bli anställningsbara. I det fall platsen inte uppnår fullgod kvalitet utgår riksdagen från att huvudmannen vidtar omedelbara och erforderliga åtgärder. Riksdagen gjorde sitt ställningstagande med anledning av en motion från Vänsterpartiet.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2012 om gymnasieskolan.

Förslagspunkter: 23 Reservationer: 22
Justering: 2013-03-21 Debatt: 2013-04-10 Beslut: 2013-04-10

Betänkande 2012/13:UbU6 (pdf, 338 kB) Webb-tv debatt om förslag: Gymnasieskolan

Betänkande 2012/13:CU6

Riksdagen sa ja till lagändringar som ska motverka sena betalningar och långa betalningstider i näringslivet, men uppmanar samtidigt regeringen att återkomma med förslag som ytterligare stärker små och medelstora företags ställning när det gäller betalningstider.

Lagändringarna innebär att företag och myndigheter ska betala en fordran senast trettio dagar efter det att borgenären har lämnat krav på betalning. Myndigheter och offentliga organ får inte avtala om längre betalningstider men mellan företag är det tillåtet om borgenären uttryckligen har godkänt det.

Vid en sen betalning har borgenären rätt till en förseningsersättning på 450 kronor. Denna rätt kan inte avtalas bort om det inte finns särskilda skäl för det. Det går inte att avtala bort borgenärens rätt till dröjsmålsränta. Myndigheter och andra offentliga organ som betalar för sent ska betala minst den lagstadgade dröjsmålsräntan. Lagändringarna innebär också att ersättningsbeloppen för inkassoåtgärder höjs.

Med lagändringarna genomförs EU:s direktiv om sena betalningar vid handelstransaktioner i svensk lagstiftning. Lagändringarna börjar gälla den 16 mars 2013.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2013-01-17 Debatt: 2013-01-23 Beslut: 2013-01-23

Betänkande 2012/13:CU6 (pdf, 513 kB) Webb-tv debatt om förslag: Snabbare betalningar