Dokument & lagar (31 träffar)

Betänkande 2012/13:UbU19

Den som har bristande äldre studieresultat ska trots det kunna få studiemedel om de tidigare studierna har bedrivits för mer än tio år sedan. Regeln är annars att en studerande bara kan få studiemedel om han eller hon har bedrivit sina tidigare studier i normal takt. På en högskoleutbildning motsvarar normal takt 62,5 procent av högskolepoängen under de första 40 veckorna med studiemedel. Efter de 40 första veckorna är kravet 75 procent. Den nya regeln börjar gälla den 1 juli 2013.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-05-30 Debatt: 2013-06-12 Beslut: 2013-06-12

Betänkande 2012/13:UbU19 (pdf, 86 kB)

Betänkande 2012/13:UbU7

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om skolan. En orsak är att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om skolpolitik och skolreformer, kommunernas resurstilldelning, fristående skolor, skolplikt och rätt till utbildning. Andra motioner tar upp frågor som rör skolans värdegrund, betyg, lärarlegitimation, fortbildning för lärare i vissa ämnen och studie- och yrkesvägledning. Ytterligare motioner handlar om skolbibliotek, IT i skolan, elevhälsa, mobbning och diskriminering, jämställdhet och genus, inflytande i skolan och vissa undervisningsämnen.

Förslagspunkter: 29 Reservationer: 37
Justering: 2013-05-30 Debatt: 2013-06-12 Beslut: 2013-06-12

Betänkande 2012/13:UbU7 (pdf, 585 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skolväsendet

Betänkande 2012/13:UbU15

Reglerna om karriärsteg för lärare ändras och ett nytt karriärsteg, förstelärare, införs. Skolhuvudmännen, det vill säga kommuner och andra som anordnar skolverksamhet, ska i fortsättningen besluta vilka lärare som uppfyller kvalifikationerna för att bli lektor eller förstelärare. I dag är det Skolverket som utser lektorer. För att uppmuntra skolhuvudmännen att inrätta systemet med lektorer och förstelärare ska det bli möjligt för dem som inför karriärstegen att söka statsbidrag. Statsbidraget ska användas till löneökningar och administreras av Skolverket.

Reglerna för lärarlegitimation ändras för lärare som dels har en examen på forskarnivå, dels har arbetat som lärare vid ett universitet, vid en högskola, inom skolväsendet eller motsvarande. Dessa lärare ska kunna få legitimation efter en introduktionsperiod på en termin, i stället för ett läsår som i dag.

Lagändringarna gäller från den 1 juli 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 11
Justering: 2013-05-23 Debatt: 2013-06-05 Beslut: 2013-06-05

Betänkande 2012/13:UbU15 (pdf, 332 kB) Webb-tv debatt om förslag: Karriärvägar för lärare i skolväsendet m.m.

Betänkande 2012/13:UbU14

Riksrevisionen har granskat Skolinspektionens behandling av ansökningarna från enskilda aktörer som vill starta friskolor. Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av granskningen. Riksdagen anser att det är viktigt att Skolinspektionen prövar ansökningarna på ett effektivt och likvärdigt sätt. Både riksdagen och regeringen håller med Riksrevisionen om att Skolinspektionens prövning kan utvecklas ytterligare. Riksdagen ser positivt på att det redan pågår ett förbättringsarbete inom Skolinspektionen som följer de flesta av Riksrevisionens rekommendationer och att regeringen följer utvecklingen.

Riksrevisionen anser bland annat att Skolinspektionen inte lägger tillräcklig tyngd vid att prövningen av ansökningarna ska bidra till att skapa ett varierat urval av friskolor och kommunala skolor. Riksdagen och regeringen håller inte med om detta, utan anser att Skolinspektionen i sin prövning endast kan beakta de kriterier som anges i skollagen. Riksrevisionen anser också att reglerna för prövning av ansökningar från enskilda aktörer som vill starta friskolor delvis är otydliga. Riksdagen vill avvakta med frågan tills den så kallade Friskolekommitténs utredning är klar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 6
Justering: 2013-05-02 Debatt: 2013-05-16 Beslut: 2013-05-16

Betänkande 2012/13:UbU14 (pdf, 126 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skolinspektionens prövningar av ansökningar från enskilda som vill bli skolhuvudmän

Betänkande 2012/13:UbU13

Med anledning av ett tidigare tillkännagivande från riksdagen har regeringen lämnat en redogörelse för hur arbetet med de nya legitimationerna för lärare och förskollärare fortskrider. Skrivelsen innehåller bland annat uppgifter om antalet beviljade legitimationer, en ekonomisk analys och en finansieringsplan för det fortsatta arbetet. Enligt Skolverkets bedömning kommer totalt cirka 150 000 lärarlegitimationer att vara utfärdade före den 1 december 2013. Skolverket har fått 145 miljoner kronor i anslag för arbetet under 2013. Regeringen kommer även fortsättningsvis att noggrant följa Skolverkets arbete med hanteringen av legitimationsärenden och i samband med Skolverkets kontinuerliga redovisningar överväga om fler åtgärder behövs. Regeringen gör bedömningen att de åtgärder som redan vidtagits och som planeras ger förutsättningar för att systemet med legitimation för lärare och förskollärare ska kunna införas på ett så bra sätt som möjligt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2013-05-02 Debatt: 2013-05-16 Beslut: 2013-05-16

Betänkande 2012/13:UbU13 (pdf, 81 kB) Webb-tv debatt om förslag: Arbetet med legitimationsreformen avseende lärare och förskollärare

Betänkande 2012/13:UbU12

Barn som vistas i Sverige utan tillstånd ska ha i huvudsak samma rätt till utbildning som de barn som är bosatta i landet. Det gäller utbildning i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Det finns i Sverige en generell rätt till utbildning för alla barn, men denna rätt har hittills inte omfattat barn som vistas i landet utan tillstånd.

Rätten till utbildning ska inte medföra någon skolplikt för dessa barn. Kommunerna ska inte vara skyldiga att informera barnens föräldrar om rätten till utbildning i förskoleklass. Barnen ska ha rätt till utbildning i gymnasieskola och gymnasiesärskola om de påbörjar studierna före 18 års ålder.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med en mindre teknisk justering.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2013-04-23 Debatt: 2013-05-02 Beslut: 2013-05-15

Betänkande 2012/13:UbU12 (pdf, 389 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utbildning för barn som vistas i landet utan tillstånd

Betänkande 2012/13:UbU11

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2012 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-04-23 Debatt: 2013-05-15 Beslut: 2013-05-15

Betänkande 2012/13:UbU11 (pdf, 21 kB)

Betänkande 2012/13:UbU6

Riksdagen vill se över en skärpning av lagen om skolors skyldighet att agera mot mobbning. Detta så att skolor blir skyldiga att få stopp på mobbningen inom en viss tidsperiod. Skolan ska annars kunna krävas på skadestånd. Riksdagen ser också fram emot ett konkret förslag på lagstiftning gällande en så kallad lex Sarah för skolan, det vill säga en rapporterings- och anmälningsskyldighet inom skolväsendet. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande om att regeringen bör vidta lämpliga åtgärder. Ställningstagandet gjordes med anledning av en motion från Socialdemokraterna.

Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande om höjd kvalitet i det arbetsplatsförlagda lärandet. Elever på gymnasiets yrkesprogram får i dag inte så mycket arbetsplatsförlagt lärande som de har rätt till, konstaterar riksdagen. Innehåll och handledning är dessutom av varierande kvalitet. Det pågår redan arbete i olika former. Riksdagen menar dock att elevernas rätt till arbetsplatsförlagt lärande av hög kvalitet ska stärkas. Perioderna är viktiga för att eleverna ska bli anställningsbara. I det fall platsen inte uppnår fullgod kvalitet utgår riksdagen från att huvudmannen vidtar omedelbara och erforderliga åtgärder. Riksdagen gjorde sitt ställningstagande med anledning av en motion från Vänsterpartiet.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2012 om gymnasieskolan.

Förslagspunkter: 23 Reservationer: 22
Justering: 2013-03-21 Debatt: 2013-04-10 Beslut: 2013-04-10

Betänkande 2012/13:UbU6 (pdf, 338 kB) Webb-tv debatt om förslag: Gymnasieskolan

Betänkande 2012/13:UbU10

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om studiestöd. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan genomförts arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om studiestödssystemet, den nedre åldersgränsen för studiemedel och tilläggsbidraget till studerande med barn.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2013-03-21 Debatt: 2013-04-10 Beslut: 2013-04-10

Betänkande 2012/13:UbU10 (pdf, 67 kB)

Betänkande 2012/13:UbU16

Matematikundervisningen i grundskolan och motsvarande skolformer ska utökas med 120 timmar i grundskolan. Syftet är att öka elevernas kunskaper i matematik som har blivit sämre under 2000-talet. Totalt ökar antalet undervisningstimmar i matematik i grundskolan från 900 till 1020. Den totala undervisningstiden i grundskolan ökar på motsvarande sätt med 120 timmar.

Som en del i sin profilering har grundskolorna möjlighet att själva bestämma hur en del av undervisningstimmarna ska fördelas mellan olika ämnen. Timplanen för grundskolan ändras så att antalet undervisningstimmar i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska inte får minskas till följd av skolans val.

De nya reglerna ska gälla från den 1 juli 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 4
Justering: 2013-03-21 Debatt: 2013-04-24 Beslut: 2013-04-24

Betänkande 2012/13:UbU16 (pdf, 251 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utökad undervisningstid i matematik

Betänkande 2012/13:UbU9

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om vuxenutbildning. Orsakerna är främst pågående arbete och att riksdagen tidigare tagit ställning i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om vuxenutbildningens uppdrag och styrkor, livslångt lärande, regionalt samarbete kring kommunal vuxenutbildning, nya utbildningar och regelverket för yrkeshögskoleutbildning. Andra motioner tar upp frågor om validering, erkännande av yrkes- och utbildningskvalifikationer och utbildning i svenska för invandrare.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 8
Justering: 2013-03-14 Debatt: 2013-03-27 Beslut: 2013-04-10

Betänkande 2012/13:UbU9 (pdf, 175 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vuxenutbildning

Betänkande 2012/13:UbU8

Riksdagen sa nej till motioner om högskolan från allmänna motionstiden 2012. Orsaken är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i flera frågor. Motionerna handlar bland annat om högskoleutbildningarnas arbetsmarknadsanknytning, pedagogisk utveckling, andrahandsuthyrning av bostäder till studenter och inrättande av nya utbildningar. Andra motioner tar upp lärarutbildningens innehåll, regler om tillträde till högre utbildning, breddad rekrytering och studentinflytande.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 13
Justering: 2013-03-07 Debatt: 2013-03-20 Beslut: 2013-03-20

Betänkande 2012/13:UbU8 (pdf, 307 kB) Webb-tv debatt om förslag: Högskolan

Betänkande 2012/13:UbU5

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om grundskolan och fritidshem. Motionerna handlar bland annat om elevers utveckling mot målen i grundskolan, läromedel, särskilda ämnen i grundskolan, modersmålsundervisning och avgifter.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 16
Justering: 2013-02-21 Debatt: 2013-03-07 Beslut: 2013-03-13

Betänkande 2012/13:UbU5 (pdf, 196 kB) Webb-tv debatt om förslag: Grundskolan

Betänkande 2012/13:UbU3

Riksdagen beslutade hösten 2012 att godkänna regeringens förslag i budgetpropositionen om pengar till forskning inom sju olika utgiftsområden (se 2012/13:FiU1). Det är en satsning på forskning som skulle innebära en successiv nivåökning till 2016 med 4 miljarder kronor. Regeringen redovisar nu mer i detalj hur man vill fördela dessa medel. Det innebär satsningar på:

  • Internationell rekrytering av framstående forskare.
  • Stöd till yngre forskare.
  • Satsningar på forskningens infrastruktur: ett nationellt centrum för livsvetenskaplig forskning (SciLifeLab), den europeiska spallationskällan (ESS), synkrotronljusanläggningen Max IV och den internationella termonukleära experimentreaktorn (ITER).
  • Industriforskningsinstitutens strategiska kompetensutveckling.
  • Forskning inom den livsvetenskapliga sektorn.
  • Forskning för näringsliv och samhälle.
  • Konstnärlig forskning
  • Forskning för evidensbaserad skola och förskola.

Myndigheten Vinnova ska få ett nytt instrument för medelstilldelning, så kallade strategiska innovationsområden. Regeringen flaggar för ökade anslag för forskning och forskarutbildning till universitet och högskolor och ökade medel till forskningsfinansierande myndigheter.

Regeringen föreslår vidare en ändring i högskolelagen. Verksamhet som nu benämns konstnärligt utvecklingsarbete ska från den 1 juni 2013 omfattas av begreppen konstnärlig forskning och utvecklingsarbete. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Sju utskott har yttrat sig till utbildningsutskottet över de delar av regeringens redovisning och förslag som berör dem.

Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens granskning av den svenska klimatforskningen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 61 Reservationer: 73
Justering: 2013-02-12 Debatt: 2013-02-20 Beslut: 2013-02-20

Betänkande 2012/13:UbU3 (pdf, 1537 kB) Webb-tv debatt om förslag: Forskning och innovation

Betänkande 2012/13:UbU4

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om förskolan. Orsaker är att riksdagen tidigare under mandatperioden har tagit ställning till flera av de frågor som motionerna tar upp och att det redan pågår arbete inom andra områden. Motionerna handlar bland annat om kvaliteten i förskolan, barngruppernas storlek, maxtaxan, barnsomsorgspengen och vårdnadsbidraget. Andra motioner tar upp validering och kompetensutveckling av personalen i förskolan, barnomsorg för barn till arbetslösa och föräldralediga samt barnomsorg på obekväm arbetstid.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 3
Justering: 2013-01-22 Debatt: 2013-02-21 Beslut: 2013-03-06

Betänkande 2012/13:UbU4 (pdf, 103 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förskolan

Betänkande 2012/13:UbU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområdet studiestöd. Totalt anslås cirka 22 miljarder kronor till studiestöd nästa år. Det är knappt 160 miljoner kronor mindre än anslagna medel för 2012. Anslagsminskningen beror bland annat på att färre personer väntas ansöka om studiemedel och att nivån på upplåningsräntan väntas bli lägre än 2012.

Utgifterna för studiemedel ökar med anledning av satsningar på yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning (yrkesvux), stimulans till kommunerna att bedriva lärlingsutbildning inom den gymnasiala vuxenutbildningen samt en tillfällig satsning på fler platser på yrkeshögskolan respektive universitet och högskolor. Den tillfälliga satsningen på arbetslösa ungdomar under 25 år som innebär att de under vissa förutsättningar kan få den högre bidragsnivån inom studiemedlen förlängs också. Även tilläggsbidraget till studerande med barn höjs.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-12-06 Debatt: 2012-12-17 Beslut: 2012-12-18

Betänkande 2012/13:UbU2 (pdf, 287 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 15 Studiestöd

Betänkande 2012/13:UbU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 57,1 miljarder kronor i anslag till utbildning och universitetsforskning för 2013. Bland annat kommer följande satsningar att genomföras 2013:

  • Medel avsätts för en reform om karriärutveckling för lärare.
  • Satsningen på att förstärka elevhälsan fortsätter.
  • Skolverket får mer resurser till arbetet med att legitimera förskollärare och lärare.
  • Satsningen på praktikplatser för ungdomar inom tekniksektorn, det så kallade Tekniksprånget, förlängs med ett år och får mer pengar.
  • Medel avsätts för ett riktat statsbidrag som ska stimulera kommunerna att erbjuda mer barnomsorg på kvällar, nätter och helger.
  • Antalet platser på den yrkesinriktade gymnasiala vuxenutbildningen och yrkeshögskolan utökas. Mer pengar avsätts till lärlingsutbildning för vuxna och den kommunala vuxenutbildningen för arbetslösa ungdomar i åldern 20-24 år.
  • Universitet och högskolor får pengar för en tillfällig ökning av platserna.
  • Universiteten och högskolorna får mer pengar till utbildningen inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi.
  • Lärosäten med utbildningar som har fått omdömet mycket hög kvalitet i Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar får mer pengar.
  • De statliga anslagen för forskning ökas med 1,7 miljarder kronor.

Högskolan Gotland blir en del av Uppsala universitet den 1 juli 2013. Medel avsätts för att stödja fler frivilliga sammanslagningar av lärosäten under året.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 5
Justering: 2012-11-29 Debatt: 2012-12-11 Beslut: 2012-12-12

Betänkande 2012/13:UbU1 (pdf, 1548 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Betänkande 1996/97:UbU14

Riksdagen beslutade om en lag om särskild skatteväxling mellan landsting och kommuner. Landstingen har sedan den 1 juli 1996 rätt att kräva full kostnadsersättning av hemkommunerna för sina gymnasieutbildningar. Lagen ger kommunerna fullt ekonomiskt ansvar för de gymnasiala utbildningarna. Skatteväxlingen ska ske senast inför 1999. Riksdagen beslutade samtidigt att landstingen ska ha rätt att anordna även specialutformade program i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan efter överenskommelse med en kommun.


Justering: 1997-05-22 Debatt: 1997-06-03

Betänkande 1996/97:UbU13

Riksdagen beslutade att lägga till handlingarna regeringens skrivelse med utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning.


Justering: 1997-05-22 Debatt: 1997-06-03

Betänkande 1996/97:UbU12

Riksdagen avslog en motion som gick emot regeringens planer på att byta ut termen hemspråk mot modersmål. I den proposition som föranlett motionen gör regeringen bedömningen att hemspråksundervisningen bidrar till språkutvecklingen av både hemspråket och svenska språket samt redovisar sin avsikt att ersätta benämningen hemspråk med modersmål.


Justering: 1997-04-29 Debatt: 1997-05-14

Paginering