Dokument & lagar (161 träffar)

Betänkande 2012/13:FöU13

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2012 om Försvarsmaktens miljöarbete och den miljöpåverkan myndighetens verksamhet har. En orsak är att gällande lagar redan innehåller bestämmelser för de delar av Försvarsmaktens verksamhet som påverkar miljön.

Motionerna handlar om miljöarbete, övnings- och skjutfält, vindkraft och skydd av flygbas 90-systemet.

Förslagspunkter: 4
Justering: 2013-06-13 Debatt: 2013-09-19 Beslut: 2013-09-19

Betänkande 2012/13:FöU13 (pdf, 114 kB) Webb-tv debatt om förslag: Försvarsmakten och vissa miljöfrågor

Betänkande 2012/13:FöU14

Riksdagen sa nej till motioner från i huvudsak allmänna motionstiden 2011 och 2012 om jämställdhet och genusperspektiv inom Försvarsmakten. Skälet är bland annat att arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp.

Motionerna handlar om rekrytering av kvinnor till tjänster som officerare, soldater eller sjömän och andelen kvinnor som rekryteras för att tjänstgöra internationellt. Motionerna handlar också om genusperspektiv vid internationella insatser, jämställdhetsarbete, diskrimineringslagen och trakasserier på grund av kön.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 5
Justering: 2013-05-30 Debatt: 2013-09-19 Beslut: 2013-09-19

Betänkande 2012/13:FöU14 (pdf, 128 kB) Webb-tv debatt om förslag: Jämställdhet och genusfrågor

Utlåtande 2012/13:FöU12

Försvarsutskottet har granskat ett dokument från EU-kommissionen om försäkring mot naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människor. Kommissionens syfte är att öka kunskapen och bedöma om åtgärder på EU-nivå vore lämpliga eller motiverade för att förbättra marknaden för försäkring mot katastrofer i EU. Utskottet välkomnar kommissionens initiativ och konstaterar att det är möjligt att bedöma effekterna på svenska regler först då åtgärderna ytterligare har bearbetats och konkretiserats. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2013-05-28 Justering: 2013-06-04 Debatt: 2013-06-18 Beslut: 2013-06-19

Utlåtande 2012/13:FöU12 (pdf, 49 kB)

Betänkande 2012/13:AU12

Riksrevisionen har granskat hur effektivt det statliga stödet för att starta företag fungerar för att hjälpa utlandsfödda att komma in på arbetsmarknaden. Regeringen ger sin syn på granskningen i en skrivelse. Riksrevisionen anser bland annat att Arbetsförmedlingen bör följa upp att handläggningsrutinerna är anpassade för de utlandsfödda som får ta del av stödet. Arbetsförmedlingen bör också se till att det görs handlingsplaner och uppföljningar för dem som får stödet. Regeringen håller med om detta. Regeringen påpekar dock att Arbetsförmedlingen under 2013 har infört ett nytt sätt att arbeta, som innebär mer fokus på den individuella handlingsplanen och på uppföljning.

Regeringen håller med Riksrevisionen om att det statliga bolaget Almis finansieringsverksamhet är en viktig del i stödet till utlandsfödda som vill starta företag. Regeringen ställer sedan flera år tillbaka olika återrapporteringskrav på Almi. Regeringen arbetar också för att förbättra uppföljningen av Almis och andra statliga kapitalförsörjningsaktörers insatser och har börjat se över Almis uppdrag.

Riksdagen ser positivt på regeringens åtgärder och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2013-06-04 Debatt: 2013-06-17 Beslut: 2013-06-17

Betänkande 2012/13:AU12 (pdf, 43 kB) Webb-tv debatt om förslag: Etablering av utrikes födda genom företagande

Betänkande 2012/13:AU11

Regeringen vill effektivisera systemet med sanktioner för överträdelser av arbetstids- och arbetsmiljöreglerna. Det innebär att administrativa sanktionsavgifter i stor utsträckning kommer att ersätta det straffsystem som finns i dag. Strikt ansvar ska gälla vid en överträdelse, det vill säga att en sanktionsavgift ska tas ut även om överträdelsen inte har skett med uppsåt eller av oaktsamhet. Maxavgiften för överträdelser av arbetsmiljöregler höjs från 100 000 till 1 000 000 kronor. På så sätt ska en överträdelse i sig inte kunna innebära en vinst.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa nej till motioner om arbetsmiljöfrågor från allmänna motionstiden 2012.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 13
Justering: 2013-05-30 Debatt: 2013-06-17 Beslut: 2013-06-17

Betänkande 2012/13:AU11 (pdf, 2229 kB) Webb-tv debatt om förslag: Effektivare sanktioner för arbetsmiljö- och arbetstidsreglerna m.m.

Betänkande 2012/13:JuU23

Om en person som är misstänkt för ett brott inte behärskar svenska ska han eller hon ha rätt till tolk vid sammanträden i rätten och under förhör i samband med förundersökningen. Samma regler ska gälla om den misstänkte behöver tolk på grund av hörselnedsättning eller talsvårigheter. Den som behöver en tolk får i praktiken det redan i dag, men lagen ska ändras så att det blir tydligare att detta är obligatoriskt.

En rad andra ändringar i reglerna införs också:

  • Domstolen eller den myndighet som utreder brottet ska vara skyldig att översätta sådana handlingar, eller delar av handlingar, som är viktiga för att den som är misstänkt för ett brott ska kunna ta till vara sin rätt. Översättningen kan vara muntlig om det är lämpligt.
  • Den som döms för ett brott och har använt tolk i överläggningar med sin försvarare ska inte behöva betala för tolkningen, oavsett om det är en offentlig eller privat försvarare.
  • Kompetenskravet skärps för tolkar och översättare som anlitas av domstolar och brottsutredande myndigheter.
  • Om det är möjligt ska en auktoriserad tolk eller översättare anlitas.
  • Även tolkar som inte är auktoriserade ska ha tystnadsplikt då de anlitas i samband med brottmål.

De nya reglerna gäller från den 1 oktober 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2013-05-30 Debatt: 2013-06-17 Beslut: 2013-06-17

Betänkande 2012/13:JuU23 (pdf, 1047 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tolkning och översättning i brottmål

Betänkande 2012/13:AU10

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att ändra reglerna för lönekartläggning och handlingsplaner för jämställda löner. Tillkännagivandet bygger på flera motioner från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Enligt tillkännagivandet ska lönekartläggningar och handlingsplaner för jämställda löner göras varje år. Endast företag med färre än tio anställda ska undantas från kravet att göra handlingsplaner för jämställda löner. Syftet är att minska löneskillnader mellan kvinnor och män. I dagsläget gäller att arbetsgivare ska göra lönekartläggningar och handlingsplaner för jämställda löner vart tredje år. Arbetsgivare med färre än 25 arbetstagare är undantagna från kravet om handlingsplaner för jämställda löner.

Vidare har regeringen lämnat in en skrivelse till riksdagen om den satsning på jämställdhet som genomfördes år 2007 till 2010. Satsningen uppgick till 1,6 miljarder kronor och i skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av åtgärdernas effekter och resultat.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats med anledning av skrivelsen. Riksdagen sa även nej till övriga motioner från den allmänna motionstiden 2012.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 14
Beredning: 2013-05-02 Justering: 2013-05-28 Debatt: 2013-06-05 Beslut: 2013-06-05

Betänkande 2012/13:AU10 (pdf, 230 kB) Webb-tv debatt om förslag: Slutredovisning av regeringens särskilda jämställdhetssatsning 2007–2010, m.m.

Betänkande 2012/13:JuU25

Att skada eller förstöra en närstående persons egendom eller att bryta mot ett kontaktförbud ska från den 1 juli 2013 kunna bedömas som grov fridskränkning eller grov kvinnofridskränkning. De brottstyper som sedan tidigare kan utgöra fridskränkningsbrott är brott mot liv och hälsa, brott mot frihet och frid samt sexualbrott. Skadegörelsebrott riktar sig visserligen inte mot en persons liv, hälsa, frihet eller frid, men kan enligt riksdagen ändå innebära att brottsoffrets integritet kränks. Även överträdelse av kontaktförbud kan innebära en kränkning av integriteten.

Minimistraffet för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning höjs från sex till nio månaders fängelse. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2013-05-16 Debatt: 2013-05-29 Beslut: 2013-05-29

Betänkande 2012/13:JuU25 (pdf, 125 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förstärkt straffrättsligt skydd vid grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning

Betänkande 2012/13:JuU22

En ny kameraövervakningslag införs från den 1 juli 2013. Huvudprinciperna i den nya lagen är desamma som enligt nuvarande regler. För att sätta upp kameror på allmänna platser som gator och torg krävs även i fortsättningen tillstånd. Den nya lagen ger dock större möjligheter till kameraövervakning utan krav på tillstånd på vissa platser, bland annat i butiker, tunnelbanan och parkeringshus.

För att förstärka integritetsskyddet ska personer som blivit filmade kunna få rätt till ersättning när lagen inte följs. Sekretesskyddet och kraven på säkerhet för inspelat material förstärks också.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 17
Beredning: 2013-04-16 Justering: 2013-05-16 Debatt: 2013-05-29 Beslut: 2013-05-29

Betänkande 2012/13:JuU22 (pdf, 1531 kB) Webb-tv debatt om förslag: En ny kameraövervakningslag

Betänkande 2012/13:JuU21

Det nya brottet kränkande fotografering införs i lagen från den 1 juli 2013. Det innebär att det blir förbjudet att i hemlighet fotografera eller filma någon som befinner sig i sin privata miljö eller på en annan plats som är avsedd att vara privat, på en toalett, i ett omklädningsrum eller liknande. För att en fotografering ska vara straffbar krävs också att den sker utan tillåtelse från den som blir fotograferad. Straffet blir böter eller fängelse i högst två år.

En fotografering ska inte räknas som brottslig om den är försvarlig med tanke på syfte och sammanhang. Det kan till exempel handla om en fotografering som utgör ett journalistiskt nyhetsarbete. Bestämmelsen ska inte heller gälla den som fotograferar någon inom ramen för en myndighets verksamhet. För att avgöra om en fotografering är försvarlig ska en helhetsbedömning göras i det enskilda fallet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Beredning: 2013-03-12 Justering: 2013-05-16 Debatt: 2013-05-29 Beslut: 2013-05-29

Betänkande 2012/13:JuU21 (pdf, 265 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kränkande fotografering

Betänkande 2012/13:FöU9

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om bemanningen inom marinens och flygvapnets stående insatsförband. Riksdagen konstaterar att den inte har fått tillräcklig information om bemanningen, vilket i förlängningen gör det svårt för riksdagen att fatta beslut om Försvarsmaktens förmåga, organisation och uppgifter. Med tanke på långsiktigheten i strategiska beslut ses detta som mycket allvarligt. Riksdagen betonar att regeringen har ett ansvar för att informera riksdagen. Tillkännagivandet bygger på en S-motion.

Bakgrunden är Riksrevisionens granskning av bemanningen inom marinens och flygvapnets stående insatsförband. Med anledning av den har regeringen lämnat en skrivelse till riksdagen. Riksrevisionens granskning har visat på vissa brister i bemanningen, med en sämre situation inom flygvapnet än inom marinen. Granskningen visar också på bristande information från regeringen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Beredning: 2013-04-23 Justering: 2013-05-14 Debatt: 2013-05-23 Beslut: 2013-05-29

Betänkande 2012/13:FöU9 (pdf, 77 kB) Webb-tv debatt om förslag: Bemanningen av marinens och flygvapnets stående insatsförband

Betänkande 2012/13:JuU18

De internationella brottmålstribunalerna för före detta Jugoslavien och Rwanda ska avvecklas. FN:s säkerhetsråd har beslutat att arbetet med att avsluta verksamheterna ska göras av en gemensam internationell avvecklingsmekanism som tillfälligt ersätter tribunalerna.

De särskilda regler som gäller för Sveriges rättsliga samarbete med de båda tribunalerna ska också gälla i förhållande till avvecklingsmekanismen. Svenska domstolar och åklagare ska även få söka rättslig hjälp från tribunalerna, inklusive avvecklingsmekanismen, och från Internationella brottmålsdomstolen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-05-14 Debatt: 2013-05-23 Beslut: 2013-05-29

Betänkande 2012/13:JuU18 (pdf, 197 kB)

Betänkande 2012/13:AU9

Utländska företag som utstationerar arbetstagare i Sverige i mer än fem dagar ska göra en anmälan till Arbetsmiljöverket. Företagen ska dessutom utse och anmäla en kontaktperson i Sverige som ska kunna ta emot delgivningar och tillhandahålla handlingar som visar att kraven i utstationeringslagen är uppfyllda. De företag som inte följer reglerna ska betala sanktionsavgift eller vite.

Enligt utstationeringslagen ska arbetsgivare från andra länder tillämpa svensk lag gentemot utstationerade arbetstagare på vissa områden som EU har bestämt. Dessutom får svenska arbetstagarorganisationer kräva villkor enligt svenska kollektivavtal inom dessa områden.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag med två ändrade formuleringar, dels om en nedsättning av sanktionsavgiften, dels om förfarandet när sanktionsavgift tas ut. Ändringarna gör att utformningen av reglerna följer motsvarande regler i arbetsmiljölagen så som regeringen föreslagit i en proposition som riksdagen ska fatta beslut om senare i vår.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2013-05-02 Debatt: 2013-05-16 Beslut: 2013-05-22

Betänkande 2012/13:AU9 (pdf, 450 kB) Webb-tv debatt om förslag: Anmälningsskyldighet vid utstationering

Betänkande 2012/13:FöU7

Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att utreda utvecklingen av försvarets personalförsörjning. Riksdagen beslutade 2009 om ett nytt personalförsörjningssystem för försvaret, vilket innebar att totalförsvarsplikten ersattes av anställda soldater och sjömän. Riksdagen anser att det är viktigt att successivt åtgärda de problem som uppkommer i samband med övergången till det nya systemet. I dagsläget lämnar cirka 20 procent av soldaterna sin tjänst i förtid. Riksdagen anser att rekryteringsbasen behöver breddas både för anställningar inom försvaret och för rekryteringen till frivilligorganisationerna. Riksdagen anser också att folkförankringen behöver stärkas. För att trygga en långsiktigt hållbar personalförsörjning bör översynen bland annat ta upp orsakerna till att många soldater slutar i förtid, ökad information om totalförsvaret, ett utvecklat mönstringsinstrument, frivilligorganisationernas möjlighet att bidra till personalförsörjningen, förutsättningar för att bredda frivilligorganisationernas ungdomsverksamhet och samverkan med myndigheter. Översynen bör också ta fasta på erfarenheter från andra länder där försvarets personalförsörjning har förändrats på liknande sätt. I och med tillkännagivandet sa riksdagen delvis ja till ett motionsförslag från Socialdemokraterna.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om Försvarsmaktens personalförsörjning.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 4
Beredning: 2013-04-09 Justering: 2013-05-02 Debatt: 2013-05-15 Beslut: 2013-05-16

Betänkande 2012/13:FöU7 (pdf, 136 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Betänkande 2012/13:JuU20

Sexualbrottslagstiftningen ändras på en rad punkter. Syftet är att förstärka skyddet för den sexuella integriteten och den sexuella självbestämmanderätten. Lagen anpassas också så att den följer Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp.

  • Bestämmelsen om våldtäkt utvidgas. Begreppet "hjälplöst tillstånd" ersätts av det vidare begreppet "särskilt utsatt situation". Så ska även situationer där ett offer möter övergreppet med passivitet kunna räknas som våldtäkt.
  • Allvarliga sexuella övergrepp mot barn ska i större utsträckning kunna bedömas som grova brott av domstolarna. För dessa brott höjs också minimistraffet från fängelse i sex månader till fängelse i ett år.
  • Den som köper sexuella handlingar av barn eller utnyttjar barn för sexuell posering utomlands kan straffas för det i Sverige även om det är tillåtet i det andra landet. Det vill säga, kravet på så kallad dubbel straffbarhet avskaffas.
  • Preskriptionstiden för utnyttjande av barn för sexuell posering förlängs genom att den börjar löpa först den dag barnet fyller eller skulle ha fyllt 18 år.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2013.

Förslagspunkter: 25 Reservationer: 15
Justering: 2013-05-02 Debatt: 2013-05-22 Beslut: 2013-05-23

Betänkande 2012/13:JuU20 (pdf, 2787 kB) Webb-tv debatt om förslag: En skärpt sexualbrottslagstiftning

Betänkande 2012/13:JuU24

Urkundsbegreppet vidgas till att omfatta fler handlingar i elektronisk form. Det innebär att förfalskning av sådana handlingar kan bestraffas som urkundsförfalskning. Tidigare har främst handlingar i pappersform räknats som urkunder.

Straffbestämmelserna för så kallade sanningsbrott ska även gälla uppgifter som lämnas elektroniskt. Exempel på sanningsbrott är osann försäkran och osant intygande.

Syftet med lagändringarna är att få moderna regler som är anpassade till användningen av handlingar i elektronisk miljö. Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2013.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-05-02 Debatt: 2013-05-22 Beslut: 2013-05-23

Betänkande 2012/13:JuU24 (pdf, 1312 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förfalsknings- och sanningsbrotten

Betänkande 2012/13:JuU19

Reglerna för behandling av personuppgifter inom brottsbekämpning justeras och kompletteras genom en ny lag. I och med den nya lagen genomförs de återstående delarna av EU:s rambeslut om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete, det så kallade dataskyddsrambeslutet. Enligt den nya lagen ska svenska myndigheter som tar emot personuppgifter från ett annat EU-land följa de villkor för användningen som uppgiftslämnaren har satt. På motsvarande sätt anger svenska myndigheter villkoren då man lämnar ut uppgifter till ett annat EU-land. Bestämmelserna gäller inte behandling av personuppgifter som rör nationell säkerhet.

Förutom EU gäller bestämmelserna också Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2013-04-18 Debatt: 2013-05-02 Beslut: 2013-05-15

Betänkande 2012/13:JuU19 (pdf, 5981 kB) Webb-tv debatt om förslag: Dataskydd vid europeiskt polissamarbete och straffrättsligt samarbete

Betänkande 2012/13:AU8

Riksdagen sa nej till motioner om arbetsrättsliga frågor från allmänna motionstiden 2012. En orsak är att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om anställningsformer, turordning, företrädesrätt till återanställning och rätt till heltid.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 17
Justering: 2013-04-11 Debatt: 2013-04-24 Beslut: 2013-04-25

Betänkande 2012/13:AU8 (pdf, 319 kB) Webb-tv debatt om förslag: Arbetsrätt

Betänkande 2012/13:FöU10

Riksdagen anser att hemvärnet bör ha en centralare roll vid större samhällskriser, som naturkatastrofer och större olyckor, än det har i dag. Frågan är dock hur det kan uppnås och vilka konsekvenser det kan få för bland annat organisationens kärnverksamhet och rekrytering. Riksdagen uppmanar därför regeringen i ett tillkännagivande att klargöra förutsättningarna för att utvidga hemvärnets och de nationella skyddsstyrkornas tjänstgöringsskyldighet. De nationella skyddsstyrkorna är hemvärnets insatsförband. Tillkännagivandet grundar sig delvis på motioner från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

Hemvärnet har till uppgift att verka över hela konfliktskalan - från stöd till samhället vid svåra påfrestningar i fred till väpnad strid i krig. Tjänstgöringen är frivillig och grundar sig på avtal med Försvarsmakten.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 4
Beredning: 2013-03-14 Justering: 2013-04-09 Debatt: 2013-04-18 Beslut: 2013-04-18

Betänkande 2012/13:FöU10 (pdf, 73 kB) Webb-tv debatt om förslag: Hemvärnet

Betänkande 2012/13:FöU8

Regeringen bör se över möjligheten att lagstifta om att det ska finnas hjärtstartare i miljöer där många människor vistas. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande om detta. Riksdagen konstaterar att teknikutvecklingen har gjort det lättare att använda hjärtstartare. De borde därför vara lika självklara som brandsläckare i miljöer där många människor vistas, som i gallerior och på arbetsplatser. Tillkännagivandet bygger på en motion från Socialdemokraterna.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om samhällets räddningstjänst.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 4
Beredning: 2013-03-14 Justering: 2013-04-09 Debatt: 2013-04-18 Beslut: 2013-04-18

Betänkande 2012/13:FöU8 (pdf, 165 kB) Webb-tv debatt om förslag: Samhällets räddningstjänst