Dokument & lagar (579 träffar)

Betänkande 2015/16:CU2

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 och 2015 om utvärdering av skärpta regler för sjöfylleri.

I motionerna uttrycks att regeringen bör utvärdera den lagändring som började gälla den 1 juni 2010. Reglerna innebär att den som har mer än 0,2 promille alkohol i blodet och kör båt eller har annan uppgift som är viktig för säkerheten ombord kan dömas för sjöfylleri. Gränsen för grovt sjöfylleri går vid 1,0 promille.

Civilutskottet, som förberett riksdagens beslut, förutsätter att regeringen noga följer frågan och att de nya reglerna om sjöfylleri kommer att följas upp. Därför finns det inte behov av ett tillkännagivande till regeringen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-10-22 Debatt: 2015-11-04 Beslut: 2015-11-04

Betänkande 2015/16:CU2 (pdf, 219 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sjöfylleri

Betänkande 2015/16:CU10

Lagen om ekonomiska föreningar ska moderniseras för att göra det enklare att driva kooperativa företag. Lagen ska anpassas till dagens förutsättningar vad gäller verksamhet, organisation och kapital. Den ska också ändras så att den bättre stämmer överens med reglerna i aktiebolagslagen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagen börjar att gälla den 1 juli 2016. Riksdagen gjorde även ett tillkännagivande där regeringen ska återkomma med ett lagförslag som rör arbetskooperativa föreningar. Till skillnad från regeringen anser riksdagen att en medlemsinsats ska kunna betalas tillbaka med ett högre belopp än andelens nominella värde.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2016-01-19 Debatt: 2016-01-27 Beslut: 2016-01-27

Betänkande 2015/16:CU10 (pdf, 7654 kB) Webb-tv debatt om förslag: Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar

Betänkande 2015/16:CU6

De svenska redovisningsreglerna för företag anpassas till EU-regler. Det ska bland annat göra det enklare för mindre företag att redovisa. Till exempel begränsas kraven på upplysningar i noter i årsredovisningen. Principen att information som inte är väsentlig kan utelämnas blir en generell regel.

Årsredovisningslagen gäller i stort sett samtliga företag som är skyldiga att upprätta en årsredovisning. Dessa företag kommer även i fortsättningen att delas in i kategorierna mindre och större.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2016.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med förslag som i fråga om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen utgår från ambitionen att minska företagens regelbörda.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-11-05 Debatt: 2015-11-18 Beslut: 2015-11-18

Betänkande 2015/16:CU6 (pdf, 9197 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin

Betänkande 2015/16:CU3

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ändra plan- och bygglagen. Det innebär bland annat att regeringen får möjlighet att införa regler om tidsgränser för kommunernas handläggning av ärenden som inte kräver bygglov, marklov eller rivningslov. Det kan handla om att bygga ett så kallat attefallshus, att riva en del av en byggnad eller att installera en hiss. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att koppla incitament eller sanktioner till de kommande reglerna. Tanken är att det ska bidra till att kommunerna håller sig inom tidsgränserna för handläggningen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2016.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 7
Justering: 2015-10-22 Debatt: 2015-11-04 Beslut: 2015-11-04

Betänkande 2015/16:CU3 (pdf, 2306 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nya steg för en effektivare plan- och bygglag och ökad rättssäkerhet för verksamhetsutövare vid omgivningsbuller

Betänkande 2014/15:CU17

Svenska regler ska anpassas till EU:s gemensamma regler om arv i internationella situationer. Det kan till exempel handla om fall där en person som avlidit var medborgare i ett land men bosatt i ett annat land, där arvingarna finns i olika länder eller där den avlidne haft egendom i olika länder. EU:s bestämmelser reglerar bland annat vilket lands domstolar och andra myndigheter som får besluta i frågor om arv med internationell anknytning, och vilket lands lag som ska tillämpas på arvet. Normalt gäller att sådana arvsfrågor ska prövas i det land där den avlidne var bosatt och enligt det landets lag.

EU-reglerna ska gälla rakt av i Sverige. För att dessa ska fungera i praktiken beslutade riksdagen att en ny lag om arv i internationella situationer ska införas. Riksdagen godkände också vissa ändringar i nordiska arvskonventionen. De nya reglerna börjar gälla den 17 augusti 2015.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2015-06-04 Debatt: 2015-06-16 Beslut: 2015-06-17

Betänkande 2014/15:CU17 (pdf, 2275 kB) Webb-tv debatt om förslag: Arv i internationella situationer

Betänkande 2014/15:CU18

Den så kallade Haagkonventionen från 2005 innehåller regler om avtal för vilken domstol som ska pröva en tvist när parterna finns i olika länder. Dessa regler ska kompletteras med svenska regler. Konventionen och de kompletterande reglerna syftar till att skapa tydliga och förutsägbara villkor för företag som handlar och gör investeringar utomlands.

Regeringen bestämmer när de nya reglerna ska börja gälla i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-06-04 Debatt: 2015-06-16 Beslut: 2015-06-17

Betänkande 2014/15:CU18 (pdf, 559 kB)

Betänkande 2014/15:CU13

Det ska bli tydligt att det ska bli möjligt att bevilja ledningsrätt direkt i en tomträtt.

Ledningsrätt är rätten att dra en ledning över någon annans mark för allmännyttiga syften. I dag finns det tydliga regler för ledningsrätt i fastigheter. Reglerna har dock varit mindre tydliga när det gäller fastigheter med tomträtt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2015.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2015-05-21 Debatt: 2015-06-03 Beslut: 2015-06-03

Betänkande 2014/15:CU13 (pdf, 832 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ledningsrätt i tomträtt

Betänkande 2014/15:CU12

Reglerna om gemensamhetsanläggningar och enskilda vägar i anläggningslagen ändras. Syftet är att göra handläggningen av vissa ärenden enklare och rätten till ersättning mer enhetlig. Bland annat införs en ny ersättningsgrund i fall där en gemensamhetsanläggning eller vägupplåtelse begränsas eller upphävs. En sådan rätt till ersättning finns redan i andra liknande situationer. Handläggningen av vissa ärenden ska förenklas. Kulturreservat ska jämställas med en fastighet. Ett natur- eller kulturreservat ska företrädas av den som har beslutat om reservatet, det vill säga länsstyrelsen eller kommunen.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2015-05-26 Debatt: 2015-06-03 Beslut: 2015-06-03

Betänkande 2014/15:CU12 (pdf, 2052 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förenklingar i anläggningslagen

Betänkande 2014/15:CU14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för Lantmäteriets förrättningssammanträden. Reglerna innebär att sammanträdena ska få genomföras via telefon, videokonferens och annan modern kommunikationsteknik utan att mötesdeltagarna behöver träffas. Syftet är att förenkla och effektivisera behandlingen av ärenden och att minska kostnaderna.

Lantmäteriet är den myndighet som ansvarar för att kartlägga Sverige och registrerar bland annat fastigheter och fastighetsgränser. Beslut om registrering av fastigheter och fastighetsgränser tas på så kallade förrättningssammanträden där representanter för myndigheten och berörda fastighetsägare närvarar.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2015.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-05-21 Debatt: 2015-06-03 Beslut: 2015-06-03

Betänkande 2014/15:CU14 (pdf, 788 kB)

Betänkande 2014/15:CU15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra reglerna för den internationella järnvägstrafiken. Ändringarna sker genom att Sverige tillträder det så kallade Vilniusprotokollet till fördraget om internationell järnvägstrafik (COTIF). Fördraget reglerar internationella järnvägstransporter av personer och gods mellan de fördragsslutande länderna. Ändringarna innebär att de svenska reglerna anpassas till övriga Europa, särskilt när det gäller godstransporter.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-04-23 Debatt: 2015-05-06 Beslut: 2015-05-06

Betänkande 2014/15:CU15 (pdf, 1259 kB)

Betänkande 2014/15:CU16

Sedan slutet på 2012 gäller EU:s så kallade Atenförordning i alla medlemsländer. Förordningen innebär att den som transporterar passagerare till sjöss har ansvar för personskador och måste ha en försäkring eller annat ekonomiskt skydd för skador på personer eller saker som kan uppstå vid transporterna. Nu ska reglerna i EU:s Atenförordning i Sverige börja gälla för fler inrikes sjötransporter än i dag. Vidare blir det möjligt att straffa en transportör som inte har försäkring eller som inte har med sig ett bevis på att det finns en försäkring. Sverige ansluter sig också till den så kallade Atenkonventionen, som har arbetats fram inom FN:s sjöfartsorganisation IMO. Regeringen har lämnat förslag till de lagändringar som behövs.

Regeringen får bestämma när de nya reglerna ska börja gälla. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-04-23 Debatt: 2015-05-06 Beslut: 2015-05-06

Betänkande 2014/15:CU16 (pdf, 4543 kB)

Betänkande 2014/15:CU10

Riksdagen har gett regeringen fyra uppdrag, så kallade tillkännagivanden, inom planering och byggande. Riksdagen uppmanade regeringen att höja huvudnivån för riktvärdena för trafikbuller vid nya bostäder från 55 till 60 decibel vid bostadens fasad. Den särskilda regel som gäller bostäder på högst 35 kvadratmeter kan slopas. Däremot införs en regel om ett riktvärde på 65 decibel för studentbostäder, enligt förslaget. Dessutom uppmanade riksdagen regeringen att

  • utreda hur regler kan utformas om privat initiativrätt när detaljplaner ska tas fram
  • utarbeta ett förslag om att bygglovsavgiften ska minska om en kommun inte meddelar beslut i tid
  • utreda möjligheterna att göra lättnader i tillgänglighetskraven för studentbostäder.

Riksdagens tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2014 om planering och byggande. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Förslagspunkter: 28 Reservationer: 21
Justering: 2015-04-23 Debatt: 2015-04-29 Beslut: 2015-04-29

Betänkande 2014/15:CU10 (pdf, 676 kB) Webb-tv debatt om förslag: Planering och byggande

Betänkande 2014/15:CU11

Riksdagen tycker att det är viktigt att stärka konsumentskyddet vid finansiell rådgivning. En del i detta arbete är att undanröja de intressekonflikter som kan uppkomma vid rådgivning till konsumenter. Riksdagen uppmanade regeringen att snarast återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär skärpta krav för att någon ska få kalla sig oberoende rådgivare.

Under senare år har det införts lagstiftning för att stärka konsumentskyddet vid kreditgivning och minska de negativa följderna av snabblån. Bland annat infördes regler i konsumentkreditlagen under 2014. Riksdagen uppmanade regeringen att göra en uppföljning av den lagstiftning som införts, för att ta reda på om den har haft den effekt som avsågs.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 som bland annat handlar om obeställd reklam och telefonförsäljning, bluffakturor, reklam riktad till barn, lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam, konsumentvägledning, finansiella rådgivare, miljömärkning av produkter samt frågor om överskuldsättning.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 6
Justering: 2015-04-09 Debatt: 2015-04-22 Beslut: 2015-04-23

Betänkande 2014/15:CU11 (pdf, 2639 kB) Webb-tv debatt om förslag: Konsumenträtt och överskuldsättning

Betänkande 2014/15:CU8

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om olika associationsrättsliga frågor. Motionerna handlar bland annat om sänkt krav på aktiekapital, personligt betalningsansvar för styrelseledamöter i aktiebolag, förenklingar i aktiebolagslagen, registrering av nybildade aktiebolag, revision, redovisning, lagen om ekonomiska föreningar, stiftelselagen och franchising.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 3
Justering: 2015-03-19 Debatt: 2015-04-08 Beslut: 2015-04-08

Betänkande 2014/15:CU8 (pdf, 255 kB) Webb-tv debatt om förslag: Associationsrätt m.m.

Betänkande 2014/15:CU9

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2104 om ersättningsrätt, insolvensrätt och utsökningsrätt. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om obligatorisk hemförsäkring, personförsäkring, oberoende organ för bedömning av personskador, ersättning från Trafikverket till lokförare, ideellt skadestånd, ränta på skadestånd med anledning av brott, avhysning och särskild handräckning samt företagsrekonstruktion.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 2
Justering: 2015-03-12 Debatt: 2015-03-26 Beslut: 2015-04-08

Betänkande 2014/15:CU9 (pdf, 271 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ersättningsrätt och insolvensrätt

Betänkande 2014/15:CU6

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2014 om familjerättsliga frågor. I samband med detta riktar riksdagen två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:

  • Regeringen bör undersöka de nuvarande reglerna för att fastställa faderskap för barn till ogifta och se om det behövs förändringar.
  • Regeringen bör så fort som möjligt komma till riksdagen med ett lagförslag om framtidsfullmakter och regler om behörighet för anhöriga som tar hand om ärenden åt närstående som inte klarar det själva.

Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 10
Justering: 2015-02-03 Debatt: 2015-03-04 Beslut: 2015-03-05

Betänkande 2014/15:CU6 (pdf, 436 kB) Webb-tv debatt om förslag: Familjerätt

Betänkande 2014/15:CU7

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som tar upp Riksrevisionens rapport om bostäder för äldre i avfolkningsorter och motioner från den allmänna motionstiden 2014 om bostadspolitik. Motionerna handlar bland annat om bostadsbyggande, studentbostäder, bostadsägande, kommunal bostadsförmedling och allmännyttiga bostadsföretag.

Regeringen har utifrån Riksrevisionens granskning tagit initiativ till utredningar och andra åtgärder som har betydelse för bostadssituationen för äldre som bor där bostadsmarknaden är svag. Riksdagen lade därför regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sade också nej till motionerna, bland annat med hänvisning till att det pågår utredningar och uppdrag som rör flera av de frågor som tas upp i motionerna.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 9
Justering: 2015-02-10 Debatt: 2015-03-11 Beslut: 2015-03-11

Betänkande 2014/15:CU7 (pdf, 474 kB) Webb-tv debatt om förslag: Bostadspolitik

Betänkande 2014/15:CU1

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om anslagen i statsbudgeten till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik för 2015. Det innebär att riksdagen även sa nej till regeringens förslag om att inrätta två nya bidrag till energieffektivisering av vissa bostäder och till upprustning av skollokaler.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 1,2 miljarder. Mest pengar går till Lantmäteriet (503 miljoner kronor), Boverket (225 miljoner kronor) och Konsumentverket (135 miljoner kronor).

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 9
Justering: 2014-12-09 Debatt: 2014-12-11 Beslut: 2014-12-11

Betänkande 2014/15:CU1 (pdf, 475 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Betänkande 2014/15:CU5

EU har regler för att bestämma vilket lands lagar som ska gälla vid olika gränsöverskridande tvister, så kallade lagvalsregler. Rom I-förordningen gäller tvister kring avtal och Rom II-förordningen gäller tvister som inte har sin grund i avtal, till exempel om skadestånd. Båda förordningarna gäller privaträtt.

Nu ska vissa lagändringar göras för att anpassa svenska regler till de båda förordningarna. Det gäller bland annat regler om lagval för försäkringsavtal och avtal om sjötransporter.

Ändringarna börjar gälla den 1 mars 2015.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-11-13 Debatt: 2014-11-26 Beslut: 2014-11-26

Betänkande 2014/15:CU5 (pdf, 1879 kB)

Betänkande 2014/15:CU4

En ny lag ska stärka skyddet för konsumenter som ingått avtal som förlängs automatiskt. Det är vanligt att ett tidsbestämt avtal mellan ett företag och en konsument förlängs om konsumenten inte säger upp avtalet till avtalstidens slut. Om konsumenten glömmer bort att säga upp avtalet blir konsekvensen ofta att han eller hon under en längre tid blir fortsatt bunden av det.

Nu måste företaget, inför förlängningen av avtalet, påminna konsumenten om att avtalet kommer att förlängas om det inte sägs upp. Påminnelsen ska vara skriftlig och lämnas senast en månad före den tidpunkt då avtalet senast måste sägas upp. Om företaget inte påminner konsumenten ska konsumenten ha rätt att säga upp avtalet.

Den nya lagen ska börja gälla den 1 mars 2015.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-11-13 Debatt: 2014-11-26 Beslut: 2014-11-26

Betänkande 2014/15:CU4 (pdf, 273 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett stärkt konsumentskydd vid automatisk avtalsförlängning