Dokument & lagar (84 träffar)

Betänkande 2014/15:UbU16

Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2014 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen. Riksdagen lade båda redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-05-19 Debatt: 2015-06-11 Beslut: 2015-06-16

Betänkande 2014/15:UbU16 (pdf, 170 kB)

Betänkande 2014/15:UbU15

Genom att ha en så kallad referensram blir det möjligt att jämföra nivån på olika kvalifikationer, såsom examina, certifikat och diplom. En referensram gör att det blir lättare för enskilda, arbetsgivare och utbildningsanordnare att förstå på vilken nivå en viss kvalifikation ligger.

En nationell referensram införs, i enlighet med Europaparlamentets och rådets rekommendation om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Referensramar kan innebära att det underlättas för arbetstagare och studerande att få en anställning eller studera utomlands.

Regeringen fastställer vilken nivå i nationella referensramen som vissa kvalifikationer motsvarar. Det ska vara möjligt att ansöka om nivåbedömning av andra kvalifikationer. Det är den som utfärdar en viss kvalifikation som kan ansöka om en nivåbedömning. För denna ansökan ska en avgift betalas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar att gälla den 1 oktober 2015.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2015-06-11 Debatt: 2015-06-16 Beslut: 2015-06-17

Betänkande 2014/15:UbU15 (pdf, 292 kB) Webb-tv debatt om förslag: En nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande

Betänkande 2014/15:UbU14

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som tar upp Riksrevisionens rapport om riktade statsbidrag för att styra mot en mer likvärdig skola. Det finns problem med att skolhuvudmännen inte tar del av statliga satsningar på skolområdet fast det finns möjlighet. Skolor som har behov blir utan statsbidrag.

Riksdagens utbildningsutskott höll med regeringen och Riksrevisionen om att de riktade statsbidragen i högre utsträckning bör riktas till de skolor och huvudmän som har störst behov av statliga bidrag. Utskottet konstaterade att Skolverket har en central roll i hanteringen av riktade statsbidrag och betonade vikten av att verkets erfarenheter tas till vara när nya satsningar ska göras. Utskottet välkomnade också den analys av Skolverket som Statskontoret har fått i uppdrag att göra. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-06-11 Debatt: 2015-06-16 Beslut: 2015-06-17

Betänkande 2014/15:UbU14 (pdf, 224 kB)

Betänkande 2014/15:UbU13

Riksdagen sa ja, med vissa mindre ändringar, till regeringens förslag om en effektivare och mer individanpassad vuxenutbildning. Det handlar framför allt om utbildningen i svenska för invandrare, sfi, och den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå.

Beslut innebär att sfi inte längre ska vara en egen skolform utan i stället ingå i den kommunala vuxenutbildningen - på grundläggande och gymnasial nivå samt i form av svenska för invandrare. Huvudmannen för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska verka för att undervisningen erbjuds på tider som är anpassade efter elevens behov.

Beslutet innebär också att elevens hemkommun ska erbjuda studie- och yrkesvägledning om eleven börjar på en kommunal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. Hemkommunen ska även upprätta en individuell studieplan.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2016 men ska tillämpas från och med den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 5
Justering: 2015-06-04 Debatt: 2015-06-11 Beslut: 2015-06-16

Betänkande 2014/15:UbU13 (pdf, 2973 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökad individanpassning och en effektivare sfi och vuxenutbildning

Betänkande 2014/15:UbU12

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om vuxenutbildning. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om yrkeshögskolan, eftergymnasial utbildning för särskoleelever och validering.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 2
Justering: 2015-03-26 Debatt: 2015-04-09 Beslut: 2015-04-09

Betänkande 2014/15:UbU12 (pdf, 278 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vuxenutbildning

Betänkande 2014/15:UbU11

Riksdagen uppmanade regeringen att vidta åtgärder så att det blir möjligt för högstadie- och gymnasieskolor att ge eleverna skriftliga ordningsomdömen. Dessutom uppmanade riksdagen regeringen att ta fram förslag om att förlänga skolplikten till tio år, så att förskoleklassen blir den nya årskurs ett i grundskolan.

Riksdagens tillkännagivanden om ordningsomdömen och tioårig grundskola kom i samband med att riksdagen behandlade motioner om skolväsendet från allmänna motionstiden 2014. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 37 Reservationer: 43
Justering: 2015-04-23 Debatt: 2015-05-20 Beslut: 2015-05-20

Betänkande 2014/15:UbU11 (pdf, 1107 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skolväsendet

Betänkande 2014/15:UbU10

Riksdagen vill inte att det ska vara obligatoriskt för unga att gå i gymnasieskolan och gjorde ett tillkännagivande för regeringen om att gymnasiestudier ska vara fortsatt frivilliga.

Riksdagen tillkännager även att det vara en fortsatt rättighet men inte obligatoriskt för elever på yrkesprogram att läsa in grundläggande behörighet till högskolan.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om gymnasieskolan.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 7
Justering: 2015-03-26 Debatt: 2015-04-09 Beslut: 2015-04-09

Betänkande 2014/15:UbU10 (pdf, 419 kB) Webb-tv debatt om förslag: Gymnasieskolan

Betänkande 2014/15:UbU9

Riksdagen uppmanade regeringen att ta fram förslag som gör det möjligt att elever i årskurs 7-9 får en undervisningstimme mer i matematik per vecka.

Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats sedan 1990-talet. Dessutom har andelen behöriga till gymnasieskolan minskat sedan 2006. Det beror till stor del på att andelen elever med underkänt betyg i matematik i årskurs 9 har ökat. Utbildningsutskottet, som förberett riksdagens beslut, anser att de satsningar som har gjorts hittills inte varit tillräckliga. Därför behövs en satsning som riktar sig direkt till högstadieelever.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 9
Justering: 2015-03-03 Debatt: 2015-03-12 Beslut: 2015-03-18

Betänkande 2014/15:UbU9 (pdf, 352 kB) Webb-tv debatt om förslag: Grundskolan

Betänkande 2014/15:UbU8

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om förskolan. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom det område som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om förskolans inriktning och kvalitet, arbetsmiljö, erbjudande av förskola och resurser till förskolan.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2015-02-19 Debatt: 2015-03-05 Beslut: 2015-03-11

Betänkande 2014/15:UbU8 (pdf, 273 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förskolan

Betänkande 2014/15:UbU7

Riksrevisionen har granskat statens system för lärarförsörjning. Granskningen fokuserar på om systemet är effektivt för att tillhandahålla rätt antal lärare med tillräcklig formell kompetens.

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens slutsats om att systemet för lärarförsörjning kan fungera mer effektivt. Regeringen menar att frågan om tillräckligt antal kvalificerade lärare till stor del handlar om läraryrkets attraktivitet. Regeringen har föreslagit flera reformer som syftar till att öka läraryrkets attraktivitet. Regeringen avser att fortsätta att arbeta för att dessa åtgärder ska genomföras. Dessutom pågår en utredning om högskolans utbildningsutbud.

Utbildningsutskottet konstaterar att det framgår i skrivelsen att regeringen arbetar med frågan om lärarförsörjning. Utskottet anser också att den pågående utredningen om högskolans utbildningsutbud kan ge ett värdefullt underlag till den fortsatta utvecklingen av utbudet av lärarutbildningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-06-04 Debatt: 2015-06-11 Beslut: 2015-06-16

Betänkande 2014/15:UbU7 (pdf, 258 kB)

Betänkande 2014/15:UbU6

Särskilda regler som gäller nyanlända elever införs. Med nyanländ menas en person som har varit bosatt utomlands, som numera är bosatt i Sverige och som har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start det år då han eller hon fyller sju år. En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas och bedömningen ska ingå i underlaget för beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp samt för planeringen av undervisningen. En nyanländ elev ska inom två månader från det att han eller hon har tagits emot i skolväsendet placeras i en årskurs och en undervisningsgrupp som är lämplig utifrån ålder, förkunskaper och personliga förhållanden. En nyanländ elev som saknar tillräckliga kunskaper i det svenska språket ska delvis få undervisas i förberedelseklass i maximalt två år.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 6
Justering: 2015-04-09 Debatt: 2015-04-22 Beslut: 2015-04-23

Betänkande 2014/15:UbU6 (pdf, 1345 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utbildning för nyanlända elever - mottagande och skolgång

Betänkande 2014/15:UbU5

Skollagen ändras så att regeringen inte längre kan besluta om att en skola ska ha ställning som riksinternat. Dessutom kommer riksinternatskolorna inte längre att kunna ta ut elevavgifter för utbildningen.

Utbildningsutskottet, som förberett riksdagens beslut, betonar att principen om avgiftsfri utbildning är en av hörnstenarna inom den svenska skolpolitiken och tycker att dessa ändringar bidrar till att stärka likvärdigheten inom skolväsendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2015-02-12 Debatt: 2015-02-18 Beslut: 2015-02-18

Betänkande 2014/15:UbU5 (pdf, 698 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa frågor om utlandssvenska elevers utbildning i Sverige

Betänkande 2014/15:UbU4

Elever som vistas i ett hem för vård och boende (så kallat HVB-hem) ska få undervisning inom skolväsendet. Elever på HVB-hem har rätt att gå i en skola i kommunen där de vistas. För elever som vistas på särskilda ungdomshem ska skollagen tillämpas i fråga om den utbildning som Statens institutionsstyrelse anordnar, med vissa undantag. Elever som vårdas på sjukhus och som inte kan delta i vanligt skolarbete ska få särskild undervisning av legitimerade lärare. Det ska inte längre krävas att eleverna inte kan delta i skolarbetet under en längre tid.

De ändrade bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till två motioner från den allmänna motionstiden 2014.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2015-03-05 Debatt: 2015-03-12 Beslut: 2015-03-18

Betänkande 2014/15:UbU4 (pdf, 1544 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utbildning för elever i samhällsvård och på sjukhus

Betänkande 2014/15:UbU3

Fjärrundervisning i skolan har fram tills nu inte varit reglerad. Men nu införs regler om fjärrundervisning i skollagen. Fjärrundervisning bör endast få genomföras om det inte finns någon legitimerad eller behörig lärare på en skola, eller när antalet elever är för litet. Regeringen får fatta beslut om i vilka ämnen som fjärrundervisning får användas och en försöksverksamhet ska ske i andra ämnen. Skolhuvudmännen får rätt att sluta avtal med staten om fjärrundervisning. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen uppmanade regeringen att särskilt granska hur de ändrade reglerna påverkar skolhuvudmännens vilja att anställa behöriga lärare, i den utvärdering av fjärrundervisning som ska göras. Regeringen bör också följa försöksverksamheten med fjärrundervisning i alla ämnen och återkomma med en rapport senast 2017. Riksdagen uppmanade också regeringen att tillsätta två utredningar om ökade möjligheter till undervisning och handledning på modersmålet samt fjärrundervisning på entreprenad.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2015-03-12 Debatt: 2015-03-18 Beslut: 2015-03-19

Betänkande 2014/15:UbU3 (pdf, 522 kB) Webb-tv debatt om förslag: Möjligheter till fjärrundervisning

Betänkande 2014/15:UbU2

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar i statsbudgeten till studiestöd. Förslaget innebär ändringar i fem av de åtta anslag som regeringen har föreslagit. Dessutom föreslås ett nytt anslag, examenspremie. Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 20,3 miljarder kronor. Mest pengar går till studiemedel (knappt 14,3 miljarder) och studiehjälp (drygt 3,4 miljarder).

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att studiemedlen höjs med 1001 kronor per studiemånad för heltidsstuderande. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-12-16 Debatt: 2014-12-19 Beslut: 2014-12-19

Betänkande 2014/15:UbU2 (pdf, 559 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 15 Studiestöd

Betänkande 2014/15:UbU1

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar i statsbudgeten till utbildning och universitetsforskning. Förslaget innebär ändringar i 64 av de 99 anslag som regeringen har föreslagit och att ett anslag som regeringen har föreslagit inte införs. Dessutom föreslås ett nytt anslag, lågstadielyftet. Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 63,6 miljarder kronor. Mest pengar går till Vetenskapsrådet - forskning och forskningsinformation (drygt 5,6 miljarder), maxtaxa i förskola och fritidshem med mera (knappt 4,1 miljarder) samt utveckling av skolväsendet (drygt 3,7 miljarder).

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att en students högskoleutbildning som sker inom ramen för samarbete mellan ett statligt och ett utländskt lärosäte inte måste vara avgiftsfri. Dessa regler börjar gälla den 1 februari 2015.

Förslagspunkter: 3
Justering: 2014-12-16 Debatt: 2014-12-19 Beslut: 2014-12-19

Betänkande 2014/15:UbU1 (pdf, 1163 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Betänkande 2012/13:UbU19

Den som har bristande äldre studieresultat ska trots det kunna få studiemedel om de tidigare studierna har bedrivits för mer än tio år sedan. Regeln är annars att en studerande bara kan få studiemedel om han eller hon har bedrivit sina tidigare studier i normal takt. På en högskoleutbildning motsvarar normal takt 62,5 procent av högskolepoängen under de första 40 veckorna med studiemedel. Efter de 40 första veckorna är kravet 75 procent. Den nya regeln börjar gälla den 1 juli 2013.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-05-30 Debatt: 2013-06-12 Beslut: 2013-06-12

Betänkande 2012/13:UbU19 (pdf, 86 kB)

Betänkande 2012/13:UbU16

Matematikundervisningen i grundskolan och motsvarande skolformer ska utökas med 120 timmar i grundskolan. Syftet är att öka elevernas kunskaper i matematik som har blivit sämre under 2000-talet. Totalt ökar antalet undervisningstimmar i matematik i grundskolan från 900 till 1020. Den totala undervisningstiden i grundskolan ökar på motsvarande sätt med 120 timmar.

Som en del i sin profilering har grundskolorna möjlighet att själva bestämma hur en del av undervisningstimmarna ska fördelas mellan olika ämnen. Timplanen för grundskolan ändras så att antalet undervisningstimmar i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska inte får minskas till följd av skolans val.

De nya reglerna ska gälla från den 1 juli 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 4
Justering: 2013-03-21 Debatt: 2013-04-24 Beslut: 2013-04-24

Betänkande 2012/13:UbU16 (pdf, 251 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utökad undervisningstid i matematik

Betänkande 2012/13:UbU15

Reglerna om karriärsteg för lärare ändras och ett nytt karriärsteg, förstelärare, införs. Skolhuvudmännen, det vill säga kommuner och andra som anordnar skolverksamhet, ska i fortsättningen besluta vilka lärare som uppfyller kvalifikationerna för att bli lektor eller förstelärare. I dag är det Skolverket som utser lektorer. För att uppmuntra skolhuvudmännen att inrätta systemet med lektorer och förstelärare ska det bli möjligt för dem som inför karriärstegen att söka statsbidrag. Statsbidraget ska användas till löneökningar och administreras av Skolverket.

Reglerna för lärarlegitimation ändras för lärare som dels har en examen på forskarnivå, dels har arbetat som lärare vid ett universitet, vid en högskola, inom skolväsendet eller motsvarande. Dessa lärare ska kunna få legitimation efter en introduktionsperiod på en termin, i stället för ett läsår som i dag.

Lagändringarna gäller från den 1 juli 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 11
Justering: 2013-05-23 Debatt: 2013-06-05 Beslut: 2013-06-05

Betänkande 2012/13:UbU15 (pdf, 332 kB) Webb-tv debatt om förslag: Karriärvägar för lärare i skolväsendet m.m.

Betänkande 2012/13:UbU14

Riksrevisionen har granskat Skolinspektionens behandling av ansökningarna från enskilda aktörer som vill starta friskolor. Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av granskningen. Riksdagen anser att det är viktigt att Skolinspektionen prövar ansökningarna på ett effektivt och likvärdigt sätt. Både riksdagen och regeringen håller med Riksrevisionen om att Skolinspektionens prövning kan utvecklas ytterligare. Riksdagen ser positivt på att det redan pågår ett förbättringsarbete inom Skolinspektionen som följer de flesta av Riksrevisionens rekommendationer och att regeringen följer utvecklingen.

Riksrevisionen anser bland annat att Skolinspektionen inte lägger tillräcklig tyngd vid att prövningen av ansökningarna ska bidra till att skapa ett varierat urval av friskolor och kommunala skolor. Riksdagen och regeringen håller inte med om detta, utan anser att Skolinspektionen i sin prövning endast kan beakta de kriterier som anges i skollagen. Riksrevisionen anser också att reglerna för prövning av ansökningar från enskilda aktörer som vill starta friskolor delvis är otydliga. Riksdagen vill avvakta med frågan tills den så kallade Friskolekommitténs utredning är klar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 6
Justering: 2013-05-02 Debatt: 2013-05-16 Beslut: 2013-05-16

Betänkande 2012/13:UbU14 (pdf, 126 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skolinspektionens prövningar av ansökningar från enskilda som vill bli skolhuvudmän