Dokument & lagar (1 723 träffar)

Betänkande 2016/17:MJU17

Björnlandets nationalpark ska utvidgas med intilliggande mark- och vattenområden som ägs av staten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Björnlandets nationalpark bildades 1991 och syftet var att bevara ett värdefullt berg- och urskogsområde. Nationalparken ligger i Åsele kommun och utvidgningen gör att nationalparkens yta ökar från 1143 hektar till 2369 hektar. Värdefulla våtmarker och geologiska formationer som finns i området kommer nu att ingå i nationalparken. Utvidgningen innebär också att nationalparkens urskogs- och naturskogslika områden ökar.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-03-02 Debatt: 2017-03-15 Beslut: 2017-03-15

Betänkande 2016/17:MJU17 (pdf, 228 kB)

Betänkande 2016/17:MJU16

Tivedens nationalpark ska utvidgas med intilliggande mark som ägs av staten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Nationalparken ligger i Laxå och Karlsborgs kommun och förändringen gör att nationalparkens yta ökar från 1352 hektar till 2030 hektar. Värdefulla våtmarker och geologiska formationer som finns i området kommer framöver att ingå i nationalparken. Utvidgningen innebär också att nationalparkens naturskogslika områden ökar.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2017-03-02 Debatt: 2017-03-15 Beslut: 2017-03-15

Betänkande 2016/17:MJU16 (pdf, 256 kB)

Betänkande 2016/17:UbU15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om gymnasieskolan. Skälen är huvudsakligen att riksdagen anser att gällande regler är tillräckliga, att åtgärder har vidtagits och arbete pågår inom de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om behörighetskrav till gymnasieskolan, introduktionsprogram, nya inslag på de nationella programmen, ämnesbetyg, rektorns befogenheter när det gäller avstängning av elever och kommunernas uppföljningsansvar.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 14
Justering: 2017-03-02 Debatt: 2017-03-16 Beslut: 2017-03-22

Betänkande 2016/17:UbU15 (pdf, 413 kB) Webb-tv debatt om förslag: Gymnasieskolan

Utlåtande 2016/17:UbU13

Europeiska kommissionen har presenterat ett meddelande som innehåller förslag om en rymdstrategi för Europa. Strategin innehåller fyra strategiska mål, och för varje mål anger kommissionen ett antal åtgärder. De fyra målen är:

  • största möjliga vinster för samhället och EU:s ekonomi
  • en innovativ europeisk rymdsektor med internationell konkurrenskraft
  • ett mer oberoende EU med säker tillgång till och användning av rymden
  • en stärkt roll för EU i världen och ökat internationellt samarbete.

Utbildningsutskottet som har granskat meddelandet ser positivt på kommissionens förslag på rymdstrategi. Utskottet betonar att rymdindustrin kan ha betydelse för tillväxt och jobb inom många områden och sektorer framöver. Det finns enligt utskottet en stor och outnyttjad potential när det gäller användningen av rymdtjänster och rymddata som behöver utnyttjas bättre. Utskottet nämner också jordobservationsprogrammet Copernicus potential att bidra till miljö- och klimatmål. Några andra av utskottets synpunkter är:

  • Strategin bör vara öppen för möjligheten att fler europeiska rymdhamnar för sattelituppskjutning, såsom Esrange, etableras.
  • Det är viktigt att samarbetet mellan EU och Europeiska rymdorganisationen blir effektivt i framtiden
  • I framtagandet av en rymdstrategi för Europa är det viktigt att bevaka skyddet för den personliga integriteten.
  • EU bör kontrollera och vara restriktiv med kostnaderna för att genomföra strategin.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-02-23 Debatt: 2017-03-01 Beslut: 2017-03-02

Utlåtande 2016/17:UbU13 (pdf, 1426 kB) Webb-tv debatt om förslag: En rymdstrategi för Europa

Betänkande 2016/17:UbU10

Betyg införs på försök från årskurs 4. Regeringen får rätt att starta upp en sådan försöksverksamhet och sätta upp lämpliga regler. Som mest ska 100 skolor kunna delta i försöksverksamheten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, vilket innebär att skollagen ändras.

En förutsättning för att en försöksverksamhet ska kunna starta är dock att det finns ett intresse av att delta hos berörd skolas rektor och lärare. Innan en försöksverksamhet startas upp ska också berörda föräldrar och elever ha fått information om det och ha haft möjlighet att framföra sina åsikter.

Lagändringen ska börja gälla den 1 april 2017. Det innebär att en del skolor redan i höst kan välja att vara med i försöksverksamheten.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2017-02-23 Debatt: 2017-03-01 Beslut: 2017-03-01

Betänkande 2016/17:UbU10 (pdf, 342 kB) Webb-tv debatt om förslag: En försöksverksamhet med betyg från och med årskurs 4

Betänkande 2016/17:MJU9

Strandskyddsreglerna behöver förändras och bli mer flexibla. Det anser riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanar regeringen att förändra strandskyddslagstiftningen.

Strandskyddsreglerna innebär bland annat att man inte får bygga hus närmare strandlinjen än 100 meter, i vissa fall 300 meter. Under 2009 gjordes strandskyddsreglerna om i syfte att skapa en mer flexibel tillämpning av reglerna. Men riksdagen tycker inte att reformen har fått tillräckligt genomslag. Riksdagen ser att reglerna fortfarande hindrar kommuner från att skapa attraktiva boendemiljöer på landsbygden. Riksdagen anser därför att reglerna bör reformeras så att det bland annat blir möjligt att ge fler undantag från strandskyddsreglerna.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 13
Justering: 2017-02-21 Debatt: 2017-03-15 Beslut: 2017-03-15

Betänkande 2016/17:MJU9 (pdf, 462 kB) Webb-tv debatt om förslag: Naturvård och områdesskydd

Betänkande 2016/17:MJU11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om jakt och viltvård. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete inom området. Motionerna handlar bland annat om vildsvinsförvaltning, jakttider och terrängkörning vid jakt.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 5
Justering: 2017-02-14 Debatt: 2017-03-01 Beslut: 2017-03-01

Betänkande 2016/17:MJU11 (pdf, 345 kB) Webb-tv debatt om förslag: Jakt och viltvård

Betänkande 2016/17:UbU11

Riksdagen godkänner Ryssland som delägare i forskningsanläggningen European Synchrotron Radiation Facility, ESRF. Det är en anläggning i Frankrike där forskare undersöker struktur hos material och molekyler med hjälp av röntgenljus. Flera länder samarbetar kring forskningsanläggningen och tolv länder är i dag parter i den konvention som styr samarbetet.

Om Ryssland få tillträde till konventionen innebär det för svensk del att bidraget till anläggningens driftkostnader minskar något.

Regeringen anser att Ryssland är en stor forskningsnation och att det därför är betydelsefullt för Sverige att utöka samarbetet med ryska forskare. Regeringen föreslår därför att riksdagen godkänner Ryssland som ny deltagare i samarbetet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-02-16 Debatt: 2017-02-22 Beslut: 2017-02-22

Betänkande 2016/17:UbU11 (pdf, 1306 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förändring av ägarandelarna i en europeisk synkrotronljusanläggning

Betänkande 2016/17:MJU10

Riksdagen sa nej till motioner om vattenvård inkomna under allmänna motionstiden 2016/17. Motionerna handlar bland annat om åtgärder mot övergödning och föroreningar i haven, förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön, hantering av avloppsvatten samt regler om vattenskyddsområden. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp, att ekonomiska förstärkningar görs samt att utredning pågår.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 12
Justering: 2017-02-16 Debatt: 2017-02-22 Beslut: 2017-03-01

Betänkande 2016/17:MJU10 (pdf, 436 kB)

Betänkande 2016/17:MJU7

Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att intensifiera arbetet och med kraft fortsätta verka för att hanteringen och bedömningen av grupper av kemiska ämnen ska bli effektivare inom EU.

Ett av etappmålen inom miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är utveckling och tillämpning av EU:s kemikalieregler. För att nå miljökvalitetsmålet ska det via Reachförordningen och annan EU-lagstiftning senast 2020 i högre utsträckning bland annat vara möjligt att bedöma och pröva grupper av ämnen med liknande egenskaper, kemisk struktur eller användningsområde. Reglerna, som Reach och annan kemikalielagstiftning, är i hög grad uppbyggda för att bedöma enskilda kemiska ämnen var för sig. Ett sätt att kringgå ett förbud mot en viss kemikalie kan vara att byta ut den kemikalien mot en med liknande egenskaper men där grundegenskaperna kvarstår. Det medför att den nya kemikalien kan ha likartade oönskade egenskaper och är tillåten på marknaden fram tills att även det ämnet förbjuds.

Riksdagen konstaterar att problemen delvis skulle kunna motverkas genom att grupper av ämnen bedöms samlat. Detta skulle också kunna påskynda utfasningen av särskilt farliga ämnen.

Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade regeringens skrivelse Giftfri vardag samt motionsförslag inom samma område från allmänna motionstiden 2016.

Förslagspunkter: 23 Reservationer: 30
Justering: 2017-02-14 Debatt: 2017-02-22 Beslut: 2017-03-01

Betänkande 2016/17:MJU7 (pdf, 772 kB) Webb-tv debatt om förslag: Giftfri vardag

Betänkande 2016/17:UbU14

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om förskolan. Skälen var främst att arbete redan pågår inom området och att riksdagen anser att nuvarande regler är tillräckliga. Motionerna handlade bland annat om förskolans inriktning och kvalitet, organisatoriska frågor och erbjudande av förskola.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 13
Justering: 2017-02-14 Debatt: 2017-02-22 Beslut: 2017-02-22

Betänkande 2016/17:UbU14 (pdf, 368 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förskolan

Betänkande 2016/17:UbU8

Utbildningsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om statens kreditförluster på studielån.

Riksrevisionen konstaterar att låntagare som bor utomlands är överrepresenterade bland dem som missköter sina återbetalningar samtidigt som problemen med att få in återbetalningar från den gruppen har ökat. Revisionen tycker också att regeringens information till riksdagen om kostnaderna för studielånen är otydlig. Riksrevisionen anser att Centrala studiestödsnämnden, CSN, i större utsträckning skulle kunna identifiera framtida riskgrupper. Nämnden borde även öka sina internationella samarbeten för att enklare kunna driva in studieskulder från andra länder.

Regeringen håller med Riksrevisionen om att arbetet med återbetalning av studielån kan förbättras. CSN har därför fått i uppdrag att öka återbetalningen av obetalda skulder. Regeringen delar också revisionens uppfattning att riksdagen borde få tydligare information om kostnaderna för studielån.

Utbildningsutskottet ser särskilt positivt på det breda uppdrag som CSN har fått och betonar vikten av att återbetalningen av skulder från personer i utlandet ökar. Utskottet delar regeringens bedömningar av de åtgärder som behöver genomföras.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-01-12 Debatt: 2017-03-01 Beslut: 2017-03-02

Betänkande 2016/17:UbU8 (pdf, 234 kB)

Betänkande 2016/17:MJU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i om fördelningen av cirka 8,5 miljarder kronor till miljö- och naturvård för 2017. Den största delen av pengarna, drygt 2,2 miljarder går till åtgärder för och skydd av värdefull natur. Andra stora poster är åtgärder för sanering av förorenade områden, åtgärder för havs- och vattenmiljö, forskning samt klimatinvesteringar.

När det gäller regeringens resultatredovisning anser riksdagen att det är viktigt att det framgår vilka resultat olika statliga insatser har gett. Regeringen bör också ge en övergripande beskrivning av utvecklingen för samtliga miljökvalitetsmål till riksdagen. Effekten av betydande anslagsförstärkning i syfte att minska klimatpåverkan är viktigt att följa upp och redovisa för riksdagen. Utöver det ger riksdagen regeringen i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder när det gäller övergödning samt åtgärder gällande problem med biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen gav även regeringen tillåtelse att ta bort de utsläppsrätter som Sverige kommer att tilldelas i enlighet med EU:s ansvarsfördelningsbeslut och som inte behövs för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande inom EU 2014 och 2015. Även de utsläppsrätter Sverige har tillgodoräknats som resultat av internationella klimatinsatser, under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod, ska tillåtas tas bort.

Förslagspunkter: 6
Justering: 2016-12-06 Debatt: 2016-12-14 Beslut: 2016-12-15

Betänkande 2016/17:MJU1 (pdf, 941 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Betänkande 2016/17:UbU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Sammanlagt går cirka 72,4 miljarder kronor till det här området för 2017. Mest pengar går till barn- och ungdomsutbildning, utbildning vid universitet och högskolor samt forskning.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-12-06 Debatt: 2016-12-13 Beslut: 2016-12-13

Betänkande 2016/17:UbU1 (pdf, 1723 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Betänkande 2016/17:UbU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar i statsbudgeten för 2017 inom utgiftsområdet 15 Studiestöd. Sammanlagt går 22,4 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till bidrag till studiemedel (15,3 miljarder) och studiehjälp (3,4 miljarder).

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden, bland annat när det gäller bidrag till studiesociala ändamål.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-12-01 Debatt: 2016-12-13 Beslut: 2016-12-14

Betänkande 2016/17:UbU2 (pdf, 555 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 15 Studiestöd

Betänkande 2016/17:MJU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till areella näringar, landsbygd och livsmedel. Till areella näringar räknas exempelvis skogsbruk, jordbruk och fiske. Sammanlagt går cirka 17 miljarder kronor till det här utgiftsområdet. Pengarna går bland annat till gårdsstöd (knappt 6,5 miljarder kronor), åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (knappt 3,5 miljarder) och Sveriges lantbruksuniversitet (drygt 1,8 miljarder).

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att ändra principerna för upplåtelse och friköp av statens mark ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen.

Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med anledning av att miljö- och jordbruksutskottet har följt upp regeringens resultatredovisning för vissa delar av utgiftsområdet. Riksdagen konstaterar att problemet med en svag koppling mellan resultatredovisningen och målet för utgiftsområdet kvarstår. Det gör att det är svårt att se i vilken grad insatserna har bidragit till att nå det fastställda målet.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 5
Justering: 2016-11-29 Debatt: 2016-12-07 Beslut: 2016-12-08

Betänkande 2016/17:MJU2 (pdf, 925 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Betänkande 2016/17:UbU6

Fler vuxna får rätt att läsa på komvux, kommunal vuxenutbildning. Regeringens förslag innebär att alla vuxna över 20 år får rätt att gå en utbildning på komvux för att bli behöriga att söka in till högskolor eller yrkeshögskolor. Det här gäller alla som uppfyller kraven för att få delta i komvux på gymnasienivå.

Förslaget innebär att det inte längre krävs en examen från ett yrkesprogram i gymnasieskolan för att få läsa på komvux på gymnasienivå. Har man uppnått grundläggande behörighet till högskolan har man också rätt att läsa på komvux för att uppnå särskild behörighet till högskolan. Det finns heller ingen begränsning i hur många olika behörigheter någon får läsa in.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2017.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2016-11-15 Debatt: 2016-11-24 Beslut: 2016-11-24

Betänkande 2016/17:UbU6 (pdf, 982 kB) Webb-tv debatt om förslag: Rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux

Betänkande 2016/17:UbU5

Utbildning inom yrkeshögskolan ska få ges av andra statliga myndigheter än universitet och högskolor. Det ska också bli krav på att den som anordnar en utbildning inom yrkeshögskolan måste ha egen kunskap om yrkesområdet. Dessutom ska det också finnas ett uttalat krav i lagen att den myndighet som anordnar utbildningen också har lämpliga lokaler och anpassad utrustning för den utbildning som ska bedrivas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om yrkeshögskolan. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 4
Justering: 2016-11-17 Debatt: 2016-11-24 Beslut: 2016-11-24

Betänkande 2016/17:UbU5 (pdf, 1032 kB) Webb-tv debatt om förslag: En stärkt yrkeshögskola

Betänkande 2016/17:MJU5

Alla som upptäcker eller misstänker förekomst av växtskadegörare ska vara skyldiga att anmäla detta. Växtskadegörare kallas de insekter, svampar och virus som skadar växter, växtprodukter, växtodling, skog eller annan mark.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i växtskyddslagen. Det innebär att anmälningsskyldigheten utvidgas från att bara gälla vissa personer till att gälla alla som konstaterar eller misstänker förekomst av en växtskadegörare som omfattas av Jordbruksverkets föreskrifter om bekämpning eller kartläggning av växtskadegörare.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-11-10 Debatt: 2016-11-16 Beslut: 2016-11-16

Betänkande 2016/17:MJU5 (pdf, 409 kB)

Betänkande 2015/16:MJU8

All avfallshantering som kan orsaka en förorening som är skadlig för människors hälsa kommer att bli straffbart. Det blir också straffbart med alla former av avfallshantering som kan skada djur, natur eller miljön.

I dag är det bara ett brott när den skadliga avfallshanteringen handlar om förvaring eller borttagning av avfall. Men nu utökas alltså det straffbara området för den här typen av miljöbrott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Beslutet innebär att den svenska lagen kommer att stämma överens bättre med ett direktiv från EU.

De nya reglerna börjar gälla 1 maj 2016.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 7
Justering: 2016-02-11 Debatt: 2016-02-25 Beslut: 2016-03-02

Betänkande 2015/16:MJU8 (pdf, 1078 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvidgad miljöbrottsbestämmelse m.m.