Dokument & lagar (56 träffar)

Betänkande 2013/14:UbU24

Regeringen redogör i en skrivelse för sin syn på Riksrevisionens rapport om statens insatser för att motverka kränkande behandling i skolan. Riksrevisionen anser bland annat att regeringen bör samordna skollagen och diskrimineringslagen samt följa upp om elever som anmäler kränkande behandling eller trakasserier behandlas lika. Regeringen bör också se över Skolinspektionens, Diskrimineringsombudsmannens och Barn- och elevombudets uppdrag. Regeringen håller med och har tillsatt flera utredningar som tar upp de frågor som Riksrevisionen lyfter fram.

Utbildningsutskottet välkomnar de utredningar som har tillsatts om likabehandling, samordning av skollagen och diskrimineringslagen samt de uppdrag som myndigheterna på området har. Utskottet håller också med regeringen om att det kan vara bra att ge stödinsatser till de kommuner och skolor som har störst behov och välkomnar att regeringen funderar på att ge Skolverket detta i uppdrag.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-06-12 Debatt: 2014-06-24 Beslut: 2014-06-24

Betänkande 2013/14:UbU24 (pdf, 36 kB)

Betänkande 2013/14:UbU23

Regeringen redogör i en skrivelse för sin syn på Riksrevisionens rapport om statens arbete med att sprida kunskap till skolan. Riksrevisionen anser att Skolverket sprider kunskap på ett sätt som till stor del möter behoven men att det finns saker som kan förbättras. Riksrevisionen ger regeringen rådet att styra Skolverket mer strategiskt och mindre detaljerat.

Utbildningsutskottet betonar hur viktigt det är att utbildningen i skolan bygger på aktuell kunskap. Utskottet håller med Riksrevisionen om att det är viktigt att följa upp vilken nytta Skolverkets insatser får i skolan. Utskottet välkomnar därför att Skolverket har börjat arbeta med att utveckla och förbättra effekterna av sin kunskapsspridning. Utskottet välkomnar också de initiativ som regeringen har tagit för att åtgärder inom utbildningsområdet ska kunna utvärderas bättre. Utbildningsutskottet håller med regeringen om att det pågående arbetet främjar en utbildning som bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-06-12 Debatt: 2014-06-24 Beslut: 2014-06-24

Betänkande 2013/14:UbU23 (pdf, 51 kB)

Betänkande 2013/14:UbU27

Färdighetsprov i musik ska få ligga till grund för antagning och urval till vissa musikutbildningar i förskoleklass och årskurs 1-3 i grundskolan. Skolor som kan bli aktuella för detta är sådana som erbjuder utbildning med stark musikprofil och som tidigare, innan nuvarande skollag började gälla, med framgång använt sig av färdighetsprov. Förutom detta krävs också särskilda skäl.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2014-06-12 Debatt: 2014-06-23 Beslut: 2014-06-24

Betänkande 2013/14:UbU27 (pdf, 234 kB)

Betänkande 2013/14:UbU25

Regeringen har redovisat för riksdagen sin bedömning av Riksrevisionens granskning av statens tillsyn av skolan. Enligt Riksrevisionens bör Skolinspektionen utveckla sin tillsyn av skolundervisningen.

Utbildningsutskottet har gått igenom regeringens redovisning, och kan konstatera att Skolinspektionen har inlett ett arbete med att förbättra tillsynen inom en rad områden. Utskottet vill understryka betydelsen av att tillsynen och kvalitetsgranskningen bidrar till bättre kunskapsresultat och ser därför positivt på det arbete Skolinspektionen inlett.

Utskottet instämmer också i regeringens och Riksrevisionens uppfattning om att tillsynen fortsättningsvis bör omfatta undervisningen i en högre grad.

I övrigt vill utskottet framhålla den växelverkan som finns - regelbunden tillsyn ger underlag för att välja var kvalitetsgranskningar ska göras, och brister vid en kvalitetsgranskning kan leda till tillsynsbeslut.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2014-06-12 Debatt: 2014-06-24 Beslut: 2014-06-24

Betänkande 2013/14:UbU25 (pdf, 82 kB)

Betänkande 2013/14:MJU29

Reglerna för licenser för yrkesfiskare ska förenklas. Fiskelagen anpassas också till EU:s regler om förbud mot utkast av fisk.

Ändringarna innebär bland annat:

  • Även juridiska personer ska kunna få fiskelicens.
  • Fisket behöver inte längre vara av väsentlig betydelse för försörjningen för att licens ska beviljas. Det räcker att fisket är en näringsverksamhet.
  • Ansvarig myndighet ska få tala om vilka bestämmelser som gäller för att fiskare ska kunna följa EU:s regler om förbud mot utkast av fisk. Det införs också bestämmelser om straff för den som bryter mot förbudet.
  • För att uppfylla EU:s krav på effektiva sanktioner för allvarliga regelbrott höjs den högsta nivån för sanktionsavgifter och det blir också möjligt att ha olika avgifter.
  • Pricksystemet för fiskare som överträder regler anpassas till de nya licenserna.
  • Om en fiskelicens dras in kan antalet tillåtna dagar för fiske som återstår tas bort eller minskas.
  • Regeringen får möjlighet att utvidga systemet med överlåtbara fiskerättigheter till att gälla fler fiskarter.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 26 Reservationer: 16
Justering: 2014-06-12 Debatt: 2014-06-23 Beslut: 2014-06-24

Betänkande 2013/14:MJU29 (pdf, 3240 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändringar i fiskelagen

Betänkande 2013/14:MJU28

Miljö- och jordbruksutskottet har behandlat regeringens skrivelse Svenska miljömål visar vägen. I skrivelsen redovisar regeringen utvecklingen av miljömålssystemet och de strategier och etappmål som har beslutats. Regeringen ger också en översikt av de insatser som ska bidra till att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen.

Miljö- och jordbruksutskottet delar regeringens uppfattning att miljömålssystemet har utvecklats för att göra miljöarbetet mer effektivt, öppet och inriktat på åtgärder. Beslut om strategier och etappmål inom prioriterade områden leder till att politikens genomförande blir tydligare inriktat på områden där behovet är störst. Det ökar effektiviteten i miljöarbetet, menar utskottet. Det är även viktigt att miljöpolitiken genomförs systematiskt. Utskottet betonar att det ligger i riksdagens intresse att löpande följa resultatet av den miljöpolitik som förs samt kontrollera om politiken leder till att målen som riksdagen har bestämt uppnås.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats med anledning av skrivelsen.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2014-06-10 Debatt: 2014-06-18 Beslut: 2014-06-24

Betänkande 2013/14:MJU28 (pdf, 138 kB) Webb-tv debatt om förslag: Svenska miljömål

Betänkande 2013/14:MJU27

Regeringen har redovisat sin samlade strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster kan exempelvis vara pollinering och produktion av livsmedel, vattenreglering samt naturupplevelser. Strategin består av de etappmål för biologisk mångfald, ekosystemtjänster och hållbar markanvändning som regeringen har bestämt. Strategin innehåller också insatser som ska bidra till att nå de svenska miljökvalitetsmålen och generationsmålet samt FN:s och EU:s mål för biologisk mångfald. De miljökvalitetsmål som berörs är framför allt Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv.

Några lagändringar görs också. Det ska bli enklare att få dispens från biotopskyddet för de typer av biotopskyddsområden som är vanliga eller biotopskyddsområden som inte har så stort värde ur natursynpunkt. Dispens ska kunna ges för åtgärder som underlättar för jordbruket men som inte äventyrar biotopskyddets syften. Ett biotopskyddsområde är ett mindre mark- eller vattenområde där hotade djur eller växter finns eller som är särskilt viktigt att skydda av andra anledningar.

Reglerna om skogsvård ändras i syfte att underlätta för försöksverksamheter och för åtgärder som vidtas för att bevara och utveckla natur- eller kulturmiljövärden. Tillsynsmyndigheten får också större möjligheter att ingripa mot den som inte följer lagen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats med anledning av regeringens proposition samt motioner från allmänna motionstiden 2013.

Förslagspunkter: 66 Reservationer: 37
Justering: 2014-06-10 Debatt: 2014-06-18 Beslut: 2014-06-24

Betänkande 2013/14:MJU27 (pdf, 999 kB) Webb-tv debatt om förslag: En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Betänkande 2013/14:MJU26

Stränderna vid hav, insjöar och vattendrag är skyddade i hela landet. Syftet är att människor ska ha tillgång till strandområden och att bevara bra livsvillkor för djur och växter. Nu får länsstyrelserna möjlighet att upphäva strandskyddet vid små sjöar och vattendrag under vissa förutsättningar. Det innebär att det blir lättare att upphäva strandskyddet i denna typ av områden än vad det är i dag.

De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2014-06-10 Debatt: 2014-06-18 Beslut: 2014-06-18

Betänkande 2013/14:MJU26 (pdf, 247 kB) Webb-tv debatt om förslag: Strandskyddet vid små sjöar och vattendrag

Betänkande 2013/14:MJU25

Nya regler ska komplettera bestämmelserna i EU:s så kallade timmerförordning, som handlar om handel med timmer och trävaror. Den myndighet som kontrollerar att timmerförordningen följs får rätt att begära information, se handlingar och kontrollera områden och lokaler som används för verksamhet som innebär att nytt timmer och nya trävaror kommer ut på marknaden. Myndigheten får besluta om att timmer eller trävaror som kommer från olaglig avverkning får tas om hand. Den som låter timmer eller trävaror från olaglig avverkning komma ut på marknaden kan få böter eller fängelse i högst sex månader.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 3
Justering: 2014-06-10 Debatt: 2014-06-18 Beslut: 2014-06-24

Betänkande 2013/14:MJU25 (pdf, 845 kB)

Betänkande 2013/14:UbU22

Det ska göras flera ändringar i skollagen, bland annat om friskolor och tillsyn.

Innan en friskola etablerar sig i en kommun ska den som ska driva skolan samråda med kommunen. Om Skolinspektionen har godkänt den som ska driva skolan ska Skolinspektionen göra en kontroll av verksamheten innan utbildningen startar. Myndigheten kan ta tillbaka sitt godkännande om den som ska driva skolan inte kan visa att den gjort tillräckligt för att ett samråd med kommunen ska kunna äga rum.

En kommun har rätt till insyn i verksamheten hos de friskolor som ligger i kommunen. Kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt skollagen och se till att allmänhetens behov av insyn uppfylls.

Om en skola inte åtgärdar brister som allvarligt försvårar för eleverna att nå målen med utbildningen ska Skolinspektionen kunna besluta om vite, det vill säga dela ut ett straffbelopp.

Kommuner måste informera elever och deras föräldrar om utbildningar som erbjuds i eller av kommunen och om utbildningar som tar in elever från hela landet. För att tillgodose allmänhetens behov av insyn ska den som driver en skola lämna uppgifter om verksamhetens organisation och ekonomi till Skolverket.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 9
Justering: 2014-06-05 Debatt: 2014-06-17 Beslut: 2014-06-18

Betänkande 2013/14:UbU22 (pdf, 667 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fristående skolor samt tillsyn och information om skolan

Betänkande 2013/14:UbU21

Det ska bli tydligare i skollagen att kommuner, rektorer och förskolechefer ska fördela resurser efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Det ska även förtydligas att elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskraven ska få stöd som så långt som möjligt ska motverka konsekvenserna av funktionsnedsättningen.

Lärare och förskollärare som saknar legitimation och behörighet för undervisningen ska trots det få undervisa i fritidshem respektive förskolor med särskild pedagogisk inriktning. Det ska gälla om verksamheten bedrivs i enskild regi.

När det gäller modersmålsundervisning i nationella minoritetsspråk ska kravet på att elevens vårdnadshavare har språket som modersmål tas bort för elever som tillhör en nationell minoritet. Elever som går i grundskola, grundsärskola, sameskola eller specialskola behöver heller inte längre ha grundläggande kunskaper i språket för att få modersmålsundervisning.

Ändringarna om modersmålsundervisning börjar gälla den 1 juli 2015 och de andra ändringarna börjar gälla den 1 juli 2014.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 7
Justering: 2014-05-27 Debatt: 2014-06-04 Beslut: 2014-06-04

Betänkande 2013/14:UbU21 (pdf, 835 kB)

Betänkande 2013/14:MJU20

Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens slutrapport om granskningar inom klimatområdet 2009-2012. Riksrevisionen har granskat om regeringen skapat förutsättningar för effektiva klimatåtgärder, om kostnaderna är rimliga i förhållande till klimatåtgärderna och om regeringen gett en tydlig och samlad bild av åtgärder, kostnader och effekter. Regeringen håller med Riksrevisionen om att avsedda mål och resultat ska uppnås på ett kostnadseffektivt sätt och redovisar vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av rapporten.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner främst från allmänna motionstiden 2013 om internationell klimatpolitik, EU:s klimat- och energipolitiska ram för perioden 2020-2030, vissa övriga EU-frågor, nationell klimatpolitik, luftkvalitet och vindkraft.

Förslagspunkter: 26 Reservationer: 28
Justering: 2014-05-27 Debatt: 2014-06-09 Beslut: 2014-06-10

Betänkande 2013/14:MJU20 (pdf, 440 kB) Webb-tv debatt om förslag: Klimatpolitik

Betänkande 2013/14:UbU19

Skollagen ändras för att reglerna om stöd och särskilt stöd för skolelever ska bli tydligare. Dessutom ska lärarnas arbete med åtgärdsprogram och annan dokumentation bli enklare.

Beslutet innebär bland annat:

  • Om det finns risk att en elev inte når upp till minimikunskapskraven ska eleven snabbt få stöd i form av extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning.
  • Först när extra anpassningar har gjorts och eleven fortfarande riskerar att inte nå upp till kunskapskraven ska en anmälan göras till rektor. Om det finns särskilda skäl att anta att eleven inte kommer att nå kraven trots extra anpassningar inom ordinarie undervisning ska en anmälan till rektor göras direkt.
  • Reglerna om åtgärdsprogram ändras. De behov som ska finnas med i programmet ska vara de behov av särskilt stöd som eleven har. Åtgärdsprogrammet behöver heller inte längre innehålla hur uppföljning och utvärdering ska ske. Det ska vara tillräckligt att ha med när detta ska göras och vem som är ansvarig.
  • Om en lärare gör ett åtgärdsprogram för en elev behöver samma information inte tas med i den skriftliga individuella utvecklingsplanen.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 3
Justering: 2014-05-27 Debatt: 1899-01-01 Beslut: 2014-06-04

Betänkande 2013/14:UbU19 (pdf, 486 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tid för undervisning

Betänkande 2013/14:UbU17

Lärare och förskollärare måste inte längre genomföra en introduktionsperiod för att få legitimation. Den blivande läraren ska kunna få legitimation direkt efter att ha tagit lärar- eller förskollärarexamen. Regeringen anser att bedömningen av lärarens eller förskollärarens lämplighet i första hand bör göras i samband med utbildningen. För att få stöd även i fortsättningen ska dock en nyanställd lärare eller förskollärare som är ny i yrket genomföra en introduktionsperiod.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2014-05-08 Debatt: 2014-05-27 Beslut: 2014-05-27

Betänkande 2013/14:UbU17 (pdf, 364 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändrade regler om introduktionsperiod och legitimation för lärare och förskollärare

Betänkande 2013/14:MJU17

Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens rapport om det svenska landsbygdsprogrammet 2007-2013. I rapporten har Riksrevisionen granskat om regeringen och berörda myndigheter har arbetat för att nå målen för EU:s landsbygdspolitik. Regeringen instämmer i de flesta av Riksrevisionens synpunkter och kommer att ta hänsyn till dem i arbetet med att utforma ett landsbygdsprogram för perioden 2014-2020.

Riksdagen har lagt skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutat ärendet.

Riksdagen har också sagt nej till motioner främst från allmänna motionstiden 2013 om landsbygdspolitik. Motionerna gäller bland annat de gröna näringarnas arbete med att utveckla varumärken, betesresursinventering, slakt, förvaltning av gemensamma resurser och rennäringsfrågor.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 6
Justering: 2014-05-08 Debatt: 2014-06-04 Beslut: 2014-06-10

Betänkande 2013/14:MJU17 (pdf, 203 kB) Webb-tv debatt om förslag: Landsbygdspolitik

Betänkande 2013/14:UbU20

Sedan 2011 finns en försöksverksamhet där elever som avslutat gymnasieskolans teknikprogram kan välja att komplettera sin utbildning med ett fjärde tekniskt år. Utbildningen leder till en gymnasieingenjörsexamen. Nu ska detta fjärde tekniska år bli en ordinarie påbyggnadsutbildning. Alla behöriga elever ska ha lika tillgång till utbildningen oavsett bostadsort. Det fjärde tekniska året ska omfatta 900 gymnasiepoäng.

Utbildningsutskottet, som har förberett riksdagens beslut, konstaterar att den svenska teknikindustrin har stora behov av utbildad och kompetent arbetskraft. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2014-05-08 Debatt: 2014-06-10 Beslut: 2014-06-10

Betänkande 2013/14:UbU20 (pdf, 627 kB)

Betänkande 2013/14:UbU18

En elev som går gymnasial lärlingsutbildning inom något av gymnasieskolans yrkesprogram ska kunna bli anställd genom en ny anställningsform, gymnasial lärlingsanställning. Anställningen ska motsvaras av hela eller en del av tiden för det arbetsplatsförlagda lärandet i utbildningen, APL. Lagen om anställningsskydd, LAS, ska inte gälla för den elev som har en gymnasial lärlingsanställning.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 4
Justering: 2014-05-08 Debatt: 2014-05-27 Beslut: 2014-05-27

Betänkande 2013/14:UbU18 (pdf, 461 kB) Webb-tv debatt om förslag: Gymnasial lärlingsanställning

Betänkande 2013/14:MJU18

Regeringen får ge Transportstyrelsen rätt att ta ut avgifter för sin tillsyn av de system för att ta hand om bensingaser som bensinmackar måste ha. Transportstyrelsen ska kunna finansiera sin tillsyn och handläggning av ärenden som gäller drivmedel på samma sätt som myndigheten finansierar tillsynen och handläggningen av andra ärenden.

De nya reglerna börja gälla den 1 augusti 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-05-08 Debatt: 2014-06-09 Beslut: 2014-06-10

Betänkande 2013/14:MJU18 (pdf, 244 kB)

Betänkande 2013/14:MJU11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om kvotplikt för biodrivmedel.

Lagen om kvotplikt för biodrivmedel ställer krav på att det ska vara mer biodrivmedel i bensin och diesel. Den antogs av riksdagen hösten 2013 och börjar att gälla den dag regeringen bestämmer.

Det nya förslaget innebär att kvotplikten inte ska omfatta tåg, eller annat spårbundet färdmedel, och fartyg som går på diesel. Fartyg som används för "sport- och fritidsändamål" ska dock omfattas av lagen.

Ändringarna börjar gälla samma dag som lagen om kvotplikt för biodrivmedel träder i kraft.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-05-08 Debatt: 2014-05-27 Beslut: 2014-05-27

Betänkande 2013/14:MJU11 (pdf, 140 kB)

Betänkande 2013/14:MJU24

I dag finns ingen sammanhållen planering av hur de havsområden som omger Sverige ska användas. För att nå en långsiktigt hållbar utveckling i områdena ska nu nya regler för hushållning med havsområden införas.

För havsområdena Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet ska regeringen besluta om havsplaner. De ska ge vägledning till myndigheter och kommuner när de prövar hur ett havsområde kan användas. Regeringen får besluta om förbud eller begränsningar för verksamhet inom ett område som omfattas av en havsplan.

De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 2
Justering: 2014-05-06 Debatt: 2014-06-09 Beslut: 2014-06-10

Betänkande 2013/14:MJU24 (pdf, 168 kB) Webb-tv debatt om förslag: Hushållning med havsområden
Paginering