Betänkande 2019/20:MJU2
Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motioner.
Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2 Justering: 2019-12-05 Debatt: 2019-12-12 Beslut: 2019-12-12
Betänkande 2019/20:UbU7
Beredning: 2019-12-17
Betänkande 2019/20:UbU9
Beredning: 2019-12-10 Justering: 2020-01-16 Debatt: 2020-01-29 Beslut: 2020-01-29
Betänkande 2019/20:UbU8
Justering: 2019-12-17 Debatt: 2020-01-15 Beslut: 2020-01-15
Betänkande 2019/20:UbU5
Regeringen har föreslagit ändringar i lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning, som börjar gälla den 1 januari 2020. Lagen behöver kompletteras med bestämmelser om dataskydd. Syftet är att göra det möjligt att behandla personuppgifter vid hanteringen av oredlighet i forskning. Förslaget innehåller bestämmelser om hur känsliga personuppgifter ska behandlas, skyddsåtgärder och undantag från de rättigheter som registrerade har i EU:s dataskyddsförordning.
De nya reglerna börjar gälla samtidigt som lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning börjar gälla, det vill säga den 1 januari 2020. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Förslagspunkter: 1 Justering: 2019-11-14 Debatt: 2019-11-21 Beslut: 2019-11-27
Betänkande 2019/20:UbU6
Regeringen föreslår en ändring i skollagen som innebär att barn till så kallade beskickningsmedlemmar från tredjeland, det vill säga länder utanför EU, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och Schweiz, får rätt till avgiftsfri utbildning i förskoleklass.
Förskoleklassen ingår numera i den obligatoriska skolan i Sverige. Riksdagen anser, liksom regeringen, att förslaget stärker barns rätt till utbildning i Sverige.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2020.
Förslagspunkter: 1 Justering: 2019-11-12 Debatt: 2019-11-20 Beslut: 2019-11-20
Betänkande 2019/20:UbU4
För att skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning anser regeringen att de etiska regler som gäller för forskning som avser människor behöver bli tydligare. Enligt ett förslag från regeringen ska en forskningshuvudman vara skyldig att ta till åtgärder för att se till att den egna verksamheten endast bedriver forskning som har fått ett etikgodkännande, och att forskningen lever upp till villkoren i godkännandet.
Regeringen har också föreslagit att lägsta straffet för den som med uppsåt bedriver forskning utan ett etikgodkännande ska höjas från fängelse i sex månader till fängelse i två år. Samma straffskala ska gälla för de forskningshuvudmän som har brustit i sitt ansvar att förebygga att den egna institutionen bedriver forskning utan etikgodkännande. Även brott mot etikprövningslagen som begås av grov oaktsamhet ska vara straffbara.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.
Betänkande 2019/20:UbU3
Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att ge Skolinspektionen i uppdrag att prioritera och utveckla arbetet med uppföljning av tillsyn. Riksdagen menar att det är viktigt att myndigheten säkerställer att avvikelser på skolor har åtgärdats på ett kvalitetssäkert sätt och som förebygger att liknande problem uppstår igen.
Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Skolinspektionens uppföljning av brister i skolor. Riksrevisionens övergripande slutsats är att det finns brister i Skolinspektionens uppföljning av tillsynsbeslut. Riksrevisionen konstaterar bland annat att Skolinspektionen inte alltid kontrollerar att fel är avhjälpta innan ett uppföljningsärende avslutas. Regeringen delar Riksrevisionens bedömningar, men menar att flera av de brister som påtalats är åtgärdade, och att det pågår ytterligare insatser för att förbättra uppföljningsarbetet.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Förslagspunkter: 2 Justering: 2019-11-07 Debatt: 2019-11-14 Beslut: 2019-11-14
Betänkande 2019/20:MJU5
Regeringen har föreslagit att det görs vissa ändringar i svensk miljölagstiftning för att förbättra genomförandet av EU:s avfallsdirektiv. Syftet med direktivet är att skydda miljön och människors hälsa.
Lagändringarna innebär bland annat att det införs en ny bestämmelse om att de verksamheter som har hand om avfall och som har tillstånds- och anmälningsplikt, endast får tillåtas om de uppfyller vissa krav på hur avfall ska hanteras. Ändringarna innebär också vissa förtydliganden av formuleringar relaterat till avfallshantering. Till exempel förtydligas att den som hanterar avfall ska se till att hanteringen inte riskerar att skada människors hälsa eller miljön.
Förslagspunkter: 1 Justering: 2019-11-12 Debatt: 2019-11-21 Beslut: 2019-11-27
Betänkande 2019/20:MJU11
Beredning: 2020-01-30 Justering: 2020-03-05
Betänkande 2019/20:MJU10
Betänkande 2019/20:MJU9
Betänkande 2019/20:MJU8
Beredning: 2020-01-28 Justering: 2020-03-03
Betänkande 2019/20:MJU7
Beredning: 2019-12-12 Justering: 2020-02-11 Debatt: 2020-02-18 Beslut: 2020-02-19
Betänkande 2019/20:MJU6
Beredning: 2019-12-10 Justering: 2020-02-11 Debatt: 2020-02-18 Beslut: 2020-02-19
Betänkande 2019/20:MJU4
Regeringen tar i en skrivelse upp en rapport från Riksrevisionen om Klimatklivet, som är ett stöd till lokala och regionala investeringar som ska minska utsläppen av växthusgaser. Riksrevisionens övergripande slutsats är att Klimatklivet till stora delar har genomförts på ett effektivt sätt, men också att det finns förbättringsmöjligheter när det gäller genomförande, utformning och rapportering av stödet.
Regeringen uppger att den har påbörjat ett arbete med att utveckla och effektivisera Klimatklivet som bygger på det så kallade januariavtalet, som är en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Riksdagen ser positivt på det arbete med att förbättra Klimatklivet som regeringen har påbörjat. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1 Justering: 2019-10-03 Debatt: 2019-10-23 Beslut: 2019-10-23
Betänkande 2019/20:MJU3
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens granskningsrapport om statens vägledning av kommunal tillsyn. Riksrevisionen har granskat hur Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket vägleder kommunerna i arbetet med alkoholtillsyn, livsmedelskontroll, kemikalietillsyn och miljötillsyn. Rapporten visar att tillsynsvägledningen huvudsakligen fungerar tillfredsställande för kemikalietillsynen och livsmedelskontrollen, medan det finns brister i vägledningen när det gäller alkohol- och miljötillsynen. I sin skrivelse redovisar regeringen vilka åtgärder som bedöms vara nödvändiga med anledning av rapporten.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion om lika och förutsägbar tillsynsprövning i hela landet.
Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1 Justering: 2019-09-24 Debatt: 2019-10-02 Beslut: 2019-10-02
Betänkande 2019/20:UbU2
Justering: 2019-12-12 Debatt: 2019-12-18 Beslut: 2019-12-18
Betänkande 2019/20:UbU1
Justering: 2019-12-10 Debatt: 2019-12-16 Beslut: 2019-12-17
Betänkande 2019/20:MJU1
Justering: 2019-12-05 Debatt: 2019-12-16 Beslut: 2019-12-17
Med hjälp av dokumenten kan du följa arbetet i riksdagen. Riksdagens arkiv och registratur bevarar och tillhandahåller allmänna handlingar. I diariet på riksdagens webbplats kan du söka efter registrerade ärenden. Äldre riksdagstryck, från 1867 och framåt, finns tillgängligt på webbplatsen. Via öppna data får du tillgång till dokumenten i andra format. Att söka på webbplatsen Dokumenttyper i riksdagen Diariet Hitta äldre riksdagstryck Riksdagens öppna data